Hur mår överlevarna?

Transkript

1 Hjärt-lungräddningsregistrets årsrapport 2016 Hur mår överlevarna? Johan Israelsson HLR-samordnare, Länssjukhuset i Kalmar, Landstinget i Kalmar Län Forskarstuderande, Linköpings Universitet, Linnéuniversitetet Svenska rådet för HLR

2 PATIENTER ÅR

3 Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall också vara förenat med ett liv med möjlighet till en god livskvalitet

4 The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) Good outcome >90% av överlevarna CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for Independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. Poor outcome <10% av överlevarna CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state Jennett, Lancet, 1975(1)480-4

5 Vad vet vi sedan tidigare om överlevarna? Elliot et al., 2011, Resuscitation, Systematic review of quality of life and other patient centered outcomes after cardiac arrest survival Hälsa och livskvalitet verkar vara relativt god/acceptabel Moulaert et al., 2009, Resuscitation, Cognitive impairments in survivors of out-ofhospital cardiac arrest: A systematic review Lindriga kognitiva problem tycks vara vanliga (30-50%) Wilder Schaaf et al., 2013, Resuscitation, Anxiety, depression and PTSD following cardiac arrest: A systematic review of the literature Emotionella problem tycks vara vanliga (13-61%) Wachelder et al., 2009, Resuscitation, Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest Fatigue tycks vara vanligt (56%)

6 TTM-studien Lilja, et al. Anxiety and depression among out-of-hospital cardiac arrest survivors. Resuscitation. 2015;97:68-75 (n=278) Lilja, et al. Cognitive function in survivors of out-of-hospital cardiac arrest after target temperature management at 33 degrees C versus 36 degrees C. Circulation. 2015;131: (n=287) Cronberg, et al. Neurologic Function and Health-Related Quality of Life in Patients Following Targeted Temperature Management at 33 C vs 36 C After Out-of-Hospital Cardiac Arrest: A Randomized Clinical Trial. JAMA Neurology Jun;72(6): (n=455)

7 Quality of Life and Functional Outcomes 12 Months After Out-of-Hospital Cardiac Arrest (Smith, et al., 2015, n=687) The majority of the survivors had a good/acceptable Quality of Life compared to population norms EQ-VAS 75

8 Svensk registerdata Survival at cardiac arrest Survival at hospital discharge Survival at 30 days CPC at discharge Patient Reported Outcome Measures - PROM HADS, EQ-5D, 2 Simple Questions & Employment (+CPC)

9 Hjärtstopp på sjukhus (n=849) Uppstart augusti 2013, 47 (63%) sjukhus har rapporterat data Ålder 68,9 (±12,6) år, 35,7% Kvinnor, CPC ,8% 69,7% hade inte behövt hjälp med dagliga aktiviteter de 2 senaste veckorna Hjärtstopp utanför sjukhus (n=272) Uppstart årsskiftet , 17 (81%) regioner har rapporterat data Ålder 63,9 (±12,7) år, 21,7% Kvinnor, CPC ,7% 84,1% hade inte behövt hjälp med dagliga aktiviteter de 2 senaste veckorna

10 Hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D) Hjärtstopp på sjukhus (n=849) EQ-VAS = 65,9±21,8 (0-100)

11 Hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D) Hjärtstopp utanför sjukhus (n=272) EQ-VAS = 74,0±19,2 (5-100)

12 Rörlighet 1 1,5 2 2,5 3 Oro/Depression 3,5 4 Personlig vård 4,5 5 EQ-VAS = 65,9 vs 74,0 Smärta/Besvär Vanliga aktiviteter CPC 1-2 = 97,8% vs 97,7% HPS HUS

13 VAS X 2

14 139

15 CUT-OFF 8 339

16 Sammanfattning Majoriteten av överlevarna lever ett självständigt liv och rapporterar god hälsa och livskvalitet Resultaten indikerar stora individuella variationer, med en betydande andel som rapporterar svåra problem Det finns skillnader mellan de som drabbas på respektive utanför sjukhus Vi behöver bli bättre på att hitta dem i behov av stöd. Riktlinjer för uppföljning behövs! Med PROM bidrar HLR-registret både direkt och indirekt Vissa ändringar i PROM 2017

17

18 Health status and psychological distress among in-hospital cardiac arrest survivors in relation to sex Johan Israelsson 1,2,3, Anders Bremer 1,4, Johan Herlitz 4, Kristofer Årestedt 1,3,5,6 The PROM reference-group for the Swedish Register of Cardiopulmonary Resuscitation Kalmar County Hospital, Sweden 1, Kalmar Maritime Academy, Linnaeus University, Sweden 2, Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Sweden 3, Department of Acute and Prehospital Care and Medical Technology, and PreHospen Centre for Prehospital Research, University of Borås, Sweden 4, Department of Health and Caring Science, Linnaeus University, Sweden 5, Department of Health Care Science, Ersta Sköndal University College, Sweden 6 Introduction & Aim: Knowledge about health among cardiac arrest (CA) survivors is sparse, in particular among those suffering in-hospital cardiac arrest (IHCA). The aim was to describe health status and psychological distress among IHCA survivors in relation to sex. Methods: This national register study presents followup data of 594 IHCA survivors, from 64% of eligible hospitals in Sweden, between 2013 and A questionnaire was sent to the survivors, 3-6 months post CA, including measures of health status (EQ- 5D) and psychological distress (HADS). No conflict of interest For information mail to: Johan Israelsson Swedish Resuscitation Council johani@ltkalmar.se Results: Women reported more problems in most dimensions of EQ- 5D, worse health status (EQ-index) (0.75 vs 0.79, p<0.001) and a lower median value for EQ-VAS (65 vs 75, p<0.001). Women also reported more problems with anxiety and symptoms of depression compared to men. Being women was significantly associated with lower health status and more psychological distress in the regression models. No interaction effects for sex and age were found. Conclusions: Although the majority of the survivors reported acceptable health status and no psychological distress, a substantial group reported serious problems. Women reported worse health status and more psychological distress compared to men. All IHCA survivors should be screened for health problems during the post cardiac arrest follow-up, and offered support when needed.

19

20 HLR 2016 Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp Johan Israelsson & Gisela Lilja Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp (Ordförande Hans Friberg)

21 Varför Svenska riktlinjer? Däremot är sjukvårdens omhändertagande/bemötande/information av närstående under all kritik: den är i princip obefintlig... Saknar en vårdkontakt både på sjukhus och efter vård. Vore bra med personligt samtal innan utskrivning då hade oro minimerats. Hoppas denna forskning gör att nästa drabbade får bättre vård. Och ett lugnare liv efteråt. Vill dock poängtera det fantastiska bemötandet och tryggheten all personal gav mig under sjukhustiden! Det värmde och finns inom mig resten av livet!

22 Varför Svenska riktlinjer? Tidigare forskningsresultat visar på behov av stöd och strukturerad uppföljning för överlevare och närstående Kartläggning av uppföljning i Sverige visar på brister och stor variation i uppföljning (Israelsson, Lilja et al., 2015) För första gången en del av riktlinjerna från ERC - evidens för strukturerad uppföljning (Nolan et al., 2015)

23 Post cardiac arrest care and follow-up in Sweden? (Israelsson, Lilja, Bremer, Stevenson-Ågren, Årestedt, BMC Nursing, 2016)

24 Both cognitive and emotional problems have significant impact and can affect a patient s daily functioning, return to work and quality of life. Therefore, follow-up care after hospital discharge is necessary Moulaert et al., 2015, International Journal of Cardiology, Early neurological-focused follow-up after cardiac arrest improves quality of life at one year: A randomised controlled trail STAND STILL AND MOVE ON Uppföljning hos specialistutbildad sjuksköterska Kognitiv och emotionell screening Information och stöd Främja egenvård Remittering till specialistvård vid behov

25 Follow-up care should be organised systematically and can be provided by a physician or specialised nurse. It includes at least the following aspects: 1. Screening for cognitive impairments 2. Screening for emotional problems 3. Provision of information

26 Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp Allt fler överlever hjärtstopp. Trots att majoriteten av överlevarna mår bra, uppvisar en betydande andel hälsoproblem. Lindrig kognitiv nedsättning, psykologiska besvär och svår trötthet är vanligt och kan påverka återgång till vardagen. En strukturerad uppföljning bidrar till att identifiera överlevare (och närstående) som är i behov av extra stödinsatser i enlighet med aktuella Europeiska riktlinjer (Nolan et al. 2015). Uppföljning inom 1-3 månader efter utskrivning från sjukhus bör erbjudas samtliga patienter som överlevt ett hjärtstopp Efter hjärtstopp kan överlevaren behöva kardiologisk-, neurologisk-, psykologisk-, psykosocial- eller intensivvårdsuppföljning. Beroende på lokala förutsättningar och orsak till hjärtstoppet kan uppföljningen ske inom olika verksamheter

27 Oavsett bakomliggande orsak eller inom vilken verksamhet patienten följs upp bör följande fyra delar inkluderas vid återbesök efter hjärtstopp: 1. Undersök om patient och närstående erbjudits tillräcklig uppföljning och information avseende; händelseförlopp, orsak, hjärtsjukdom och behandling, sekundärprevention smärtor, fysiska begränsningar, dagliga aktiviteter etc. 2. Screening av kognitiva svårigheter (MoCA, IQCODE, TSQ) 3. Screening av emotionella svårigheter (HADS, IES) 4. Ge information

28 Vid emotionella svårigheter överväg remiss från din mottagning eller hälsocentral. Fortsatt bedömning av patientens behov av vidare stöd och behandling, kan utföras av t.ex. psykolog, kurator, psykiatriker, KBT-terapeut eller läkare inom primärvården beroende på lokala förutsättningar. Identifiera er lokala kontaktväg vid behov av vidare emotionell utredning. Verksamhet: Kontaktperson: Telefonnummer: Övrig info:

29 Tack för uppmärksamheten!