ERFARENHETER AV ATT ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERFARENHETER AV ATT ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP"

Transkript

1 ERFARENHETER AV ATT ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP EN LITTERATURSTUDIE ELINA BODOR ALEXANDER WEMMERDAHL Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Januari 2015

2 ERFARENHETER AV ATT ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP EN LITTERATURSTUDIE ELINA BODOR ALEXANDER WEMMERDAHL Bodor, E & Wemmerdahl, A. Erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring personer i Sverige varje år. Cirka av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt existentiella frågor. Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos personerna, bland annat uttalad trötthet och förekomst av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Majoriteten av personerna kunde ändå återgå till sitt arbete och de hade generellt sett en god livskvalitet efter hjärtstoppet. Slutsats: Erfarenheten av det dagliga livet efter att överlevt ett hjärtstopp varierade. Livet påverkades utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Nyckelord: Hjärtstopp, livsavgörande händelser, livskvalitet, patientens erfarenheter, överlevnad 2

3 EXPERIENCE OF SURVIVING A CARDIAC ARREST A LITERATURE REVIEW ELINA BODOR ALEXANDER WEMMERDAHL Bodor, E & Wemmerdahl, A. Experience of surviving a arrest. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, Background: Cardiac arrest affects approximately people in Sweden every year. About of these happen outside the hospital setting and about 5000 within. The majority doesn t make it. The questions used in the literature review were: How does the person feel after the arrest, in what ways did this affect the person s existential and how is the quality of life experienced today as comparised to before the arrest. Purpose: The purpose of this literature review, is to highlight the person s experiences of surviving a arrest. Method: A literature study where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical and psychological issues, social experiences and existential questions. For the participants, quality of life was affected in many areas for example fatigue and posttraumatic stress syndrome (PTSD). The majority of the participants could still go back to their workplace, and in general quality of life was good after the arrest. Conclusion: The experiences of the daily life after surviving a arrest were varied. Life was affected on the basis of physical, psychological, social and existential aspects. Keywords: Heart arrest, life change events, patient experience, quality of life, survivors 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Patofysiologi 5 Orsaker 5 Behandling inkl. figur 1 6 Omvårdnadsaspekter 7 Teoretisk referensram 8 Kunskapsluckor 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9 Frågeställningar 9 Definitioner 9 METOD 10 Tidsplan inkl tabell 1 10 Databassökning 10 Inklusions- och Exklusionskriterier Tabell 2, Databassökningen 12 Kvalitetsgranskning 12 Analys 13 Tabell 3, Teman och subkategorier 13 RESULTAT 13 Fysiska och psykiska besvär 13 Sociala upplevelser 15 Existentiella frågor 16 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 19 KONKLUSION 20 FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 21 REFERENSER BILAGA 1 Bedömningsmall kvalitativ metod 25 BILAGA 2 Bedömningsmall kvantitativ metod 26 BILAGA 3 Artikelmatris

5 INLEDNING Då vi sedan tidigare arbetat som undersköterskor på sjukhus har vi vid flertalet tillfällen träffat patienter som drabbats av hjärtstopp. Som undersköterskor inom våra verksamheter har vi endast sett omvårdnadsförloppet vid det kritiska tillståndet. Eftervården av en patient som drabbats av hjärtstopp har de senaste åren bedrivits på ett annat sjukhus i närområdet. Den frågan vi ofta ställt oss efter ett hjärtstopp om nu personen överlevt är: Hur mår denna person efter hjärtstoppet? På vilket sätt påverkades personen existentiellt? Hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet? Dessa tankar har fört oss vidare och därför har vi valt att studera detta ämne närmare. BAKGRUND Varje år i Sverige drabbas omkring personer av ett hjärtstopp (Wikström, 2006). Av dessa hjärtstopp sker cirka utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus (a a). Av alla hjärtstopp som sker i Sverige räddas cirka 1300 personer, cirka 500 utanför sjukhus och 800 på sjukhus (HLR-rådet, 2014). Patofysiologi Enligt Persson & Stagmo (2008) innebär ett hjärtstopp totalt cirkulationstopp och det avslöjar sig genom utebliven artärpuls. Hjärtstoppet innebär att hjärtats pumpkraft avstannar och därmed även patientens blodtryck (Wikström, 2006). Cirkulationsstillestånd inträder och patienten blir snabbt medvetslös vilket åtföljs av ett andningsstillestånd (Persson & Stagmo, 2008). Tecken på upphävd cirkulation är generell blekhet och cyanos samt vidgade och ljusstela pupiller (a a). Orsaker Hjärtstopp utgör den allvarligaste komplikationen till hjärtinfarkt (Ericson & Ericson, 2012). Enligt Eikeland et al (2011) beror hjärtsjukdom på förändringar i hjärtat eller hjärtats blodkärl. Förändringarna kan vara medfödda eller förvärvade. Förekomsten av och orsaken till hjärtsjukdom varierar för olika åldersgrupper. Yngre vuxna har sällan sjukdomar i hjärtat, bortsett från medfödda hjärtfel. Frekvensen ökar kraftigt efter 40 års ålder, orsaken är då ofta ateroskleros i kransartärerna med ischemisk hjärtsjukdom som följd. De vanligaste grupperna av förvärvade hjärtsjukdomar är akut koronarsyndrom, hypertensiv hjärtsjukdom, hjärtklaffsfel och hjärtinflammationer. Hjärtsjukdom kan även orskas av diabetes, lungsjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar samt inflammatoriska reumatiska sjukdomar (a a). Enligt Fryckstedt et al (2006) står dock hjärtrytmrubbningar (arytmier) för den vanligaste orsaken till hjärtstopp. De vanligaste arytmierna som orsakar detta är asystoli, som innebär att hjärtats muskelkraft avstannar. Ventrikeltakykardi som innebär arytmi med mer än 100 slag per minut, ventrikelflimmer som innebär att hjärtmuskeln arbetar osynkroniserat på grund av elektriskt kaos i kammarna och pulslös elektriskt aktivitet. Vid pulslös elektrisk aktivitet förekommer det en nedsatt funktion i hjärtats vänstra kammare som leder till att pulsvåg inte kan upprätthållas (a a). Förvärvade hjärtsjukdomar kan i hög grad förebyggas genom livsstilsförändringar enligt Eikeland et al (2011). Det är därför bra om rökare t.ex. slutar röka, snusare slutar att snusa och överviktiga går 5

6 ned i vikt (Eikeland et al, 2011). Regelbunden fysisk aktivitet ger stora hälsovinster. Kosten bör vara varierad och allsidig, med bland annat mycket frukt och grönsaker. Intaget av mättat fett, salt och socker bör begränsas. Normalvikten bör hållas genom att energiintaget balanseras mot aktivitetsnivån (a a). Behandling För att lyckas behandla akut hjärtstopp är snabb handläggning viktigt (Persson & Stagmo, 2008). Chain of survival (se figur.1) illustrerar de insatser som är viktiga för att rädda liv: Tidigt larm, tidig hjärt- och lungräddning (HLR), tidig defibrillering samt snabb eftervård för att optimera överlevnaden med ett bra resultat (Koster et al 2010). Enligt Persson och Stagmo (2008) uppstår i regel inga organskador om ett stillastående hjärta kan startas på nytt inom 1-2 minuter. För varje minut som sedan går uppstår allt svårare skador på framförallt hjärnan. Om behandlingen kommer igång först efter 15 minuter är möjlighet till framgång obefintlig, dock med ett undantag, nämligen om man drabbats av hjärtstopp i kallt vatten alltså djup nedkylning t.ex. drunkning (a a). Figur 1. The European Resuscitation Councils; Chain of survival. Konstgjord andning och hjärtmassage Vid kombinerat andnings- och hjärtstillestånd, startas återupplivningsförsöket med 30 kompressioner och 2 inblåsningar genom mun till mun-metoden eller vid tillgång med mask/blåsa (HLR rådet, 2012). Enligt Persson & Stagmo (2008) behöver det stillastående blodet snabbt syre, varför en syresättning bör eftersträvas innan man börjar pumpa nytt blod. Kompressionerna sker genom yttre hjärtmassage, delvis cirka per min. Vid kompressionen bör stor del av ens egen kroppstyngd utnyttjas och patienten måste ligga på ett fast underlag. Bäst sker detta om patienten ligger på golvet eller marken och återupplivaren står på knä bredvid, med raka armar och handflatorna över varandra, på sternums nedre tredje del. Massagen ska ske lugnt men kraftfullt med ungefär samma tid för kompression som relaxation. En snabb och stötig massage är tämligen ineffektiv. Hos yngre vuxna blir massagen lättare effektiv tack vare elasticiteten i thoraxväggen (a a). Enligt Persson & Stagmo (2008) är effektiv HLR mycket tröttande. På en del håll i Sverige används därför idag en tryckluftsdriven hjärtkompressionsmaskin vid namn Lucas. Maskinen Lucas utför HLR mycket effektivt under längre tid (a a). Mot bröstkorgen placeras en sugkopp som hjälper bröstkorgen att utvidgas mellan 6

7 kompressionerna (Persson & Stagmo, 2008). Detta skapar ett undertryck i thorax, vilket inte enbart orsakar ett återflöde till hjärtat mellan kompressionerna, utan även orsakar ett visst flöde av luft ner i luftvägarna (a a). Defibrillering Hjärtmassagen verkar både genom intrathorakala tryckvariationer och genom en direkt kompression av hjärtat (Persson & Stagmo, 2008). Även den mest effektiva utförda yttre hjärtmassagen ger endast procent av en normal slagvolym, vilket medför att det tar mer än 1 minut för läkemedel som ges i perifer ven att nå den centrala cirkulationen. Det gäller därför att snarast möjligt försöka återställa hjärtats egen aktivitet. Detta sker med hjälp av defibrillator, med vilken en osynkroniserad impuls ges så snart som möjligt. EKG-diagnos (Elektrokardiografi) är initialt inte nödvändig t.ex. ett kammarflimmer kan defibrilleras och vid asystoli kan strömstöten ibland initiera en egen automaticitet i hjärtat. Dock bör EKG kopplas snarast möjligt, för att möjliggöra en rytmdiagnos som är väsentlig även efter återställande av spontan rytm (a a). Eftervård Enligt Eikeland et al (2011) ska sjuksköterskor som vårdar patienter med hjärtoch kärlsjukdom ha den kompetens som krävs för att vårda dessa patienter t.ex. vidareutbildning inom hjärtvård eller intensivvård. Efter en lyckad hjärt- och lungräddning flyttas patienten till en intensivvårdsavdelning för kontinuerlig övervakning och fortsatt behandling av eventuell svikt i vitala funktioner så som andning, cirkulation, medvetande och elimination. Patienter som inte vaknar upp snabbt efter HLR behandlas med respirator i minst 1-2 dygn. Thoraxröntgen ordineras som regel för kontroll av eventuella skador som skett under behandlingen. Även om spontan cirkulation upprättats, är det ingen garanti för att patienten återvinner funktion och hälsa. Om patienten inte vaknat inom 72 timmar har man en sämre prognos. Terapeutisk hypotermi skyddar den ischemiskt skadade hjärnan i återhämtningsfasen och rekommenderas därför som standardbehandling efter en primärt lyckad återupplivning (a a). Enligt Friberg (2014) visar ny forskning att patienterna inte längre behöver kylas ned till 33 C som tidigare varit standardbehandling för att skydda hjärnan, samma effekt uppnås även vid 36 C (a a). De patienter som tillfrisknar, behandlas oftast efter ett hjärtstopp med en Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) (Walfridsson, 2010). En ICD kan både upptäcka och behandla arytmier och flimmer genom att avge en elektronisk impuls som korrigerar den felaktiga hjärtrytmen som uppstått (a a). Omvårdnadsaspekter En ansvarsfull vårdrelation utgör tre grundvillkor: Respekt, förtroende och ömsesidighet, samt en kombination mellan personlig och allmän etik (Snellman, 2009). För att få en medvetenhet om sig själv och andra krävs det förståelse om att varje människa är ensam i sin situation men att det finns en strävan till överlevnad, bekräftelse för sin existens och förståelse för meningen med livet tillsammans med sina medmänniskor (a a). Enligt Moulaert et al (2011) utvecklades en intervention åt personer som överlevt ett hjärtstopp. Interventionens huvudmål var att tidigt upptäcka kognitiva och emotionella problem. Detta utfördes som ett individualiserat program bestående av ett till sex besök hos en sjuksköterska. Syftet var att ge stöd både emotionellt och praktiskt till dessa personer och deras närstående (a a). Interventionen 7

8 utgjordes på antagandet att kognitiva samt emotionella problem är vanliga efter ett hjärtstopp och att dessa problem förbisågs av sjukvården (Moulaert et al, 2011). Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ingår det bland annat att ha förmåga att uppmärksamma och möta patienters sjukdomsupplevelse och lidande samt att åtgärda dessa så snart som möjligt med adekvata åtgärder. Lidande är kopplat till personens upplevelse av sin situation (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Lidandet är unikt och individuellt, det kan komma ifrån personens livssituation eller orsakas av vården, genom ett kränkande bemötande, vårdskada eller utebliven vård. Människan är sårbar och sårbarheten innefattar bland annat den biologiska sårbarheten som utsatthet för fysiska ingrepp eller övergrepp. En människas sårbarhet utmanas i svåra livssituationer. Omvårdnad innebär att ha en kunskap om vad vårdaren och sjukvårdspersonalen kan göra för att ge personen den bästa möjlighet till att värna om människans sårbarhet, med framtiden i sikte. Vårdaren görs ansvarig genom att den sårbara människan ger sin tillit till vederbörande, genom att på olika sätt värna och respektera människors sårbarhet samt människors värdighet (a a). Teoretisk referensram I Doris Carnevali (1996) metod, Dagligt liv och Funktionellt hälsotillstånd, beskrivs strukturer för det dagliga livet. Strukturerna är enligt metoden den funktionella förmågan, inre resurser och yttre resurser. Individens livskvalitet och hälsa, är beroende på hur individen klarar av att hålla en balans mellan kraven, i det dagliga livet samt med de inre och yttre resurserna, oavsett funktionellt hälsotillstånd (a a). I det dagliga livet ska det råda en balans mellan kvav och egna resurser (Carnevali, 1996). Dessa krav är aktiviteter, händelser, upplevelser, förväntningar, förpliktelser, omgivningar, värderingar, övertygelser, seder och bruk. Aktiviteter och upplevelser som faller inom ramen för omvårdnad är sådant som påverkar hälsotillståndet eller påverkas av hälsotillstånd. Dessa aktiviteter kan vara vanliga innan ett hälsoproblem uppstår och kan därefter bli ovanliga, men de kan även vara nya. Andas är t.ex. en vanlig aktivitet som sker omedvetet i det dagliga livet, men vid sjukdom som t.ex. lunginflammation blir det istället en ovanlig aktivitet. Andningen är då påverkad och det blir istället en medveten handling, som eventuellt gör ont och upptar en stor del av individens koncentration. En ny aktivitet kan vara att vara patient, detta är då inte är en normal daglig aktivitet i individens dagliga liv (a a). Händelser är speciella tilldragelser i det dagliga livet (Carnevali, 1996). Ur ett omvårdnadsperspektiv är det händelser som påverkar eller påverkas av hälsotillståndet som främst är av intresse för sjuksköterskan. Händelser kan vara av personliga eller hälsorelaterade slag. Ett exempel på en personlig händelse kan vara förändringar i familjen eller på arbetet. Personliga händelser kan även vara resor, fester eller semestrar. Hälsorelaterade händelser kan vara en behandling, en diagnostisk provtagning eller en diagnos. Tidigare händelser påverkar reaktioner och beteende i den aktuella situationen. Förväntningar och förpliktelser kommer ifrån individen själv, men kan också komma från andra. Förväntningar står mest för graden av beroende och oberoende till en annan individ. Förväntningar handlar om kontroll över den egna personen och det dagliga livet, en känsla av ansvar för andra eller för arbetet (a a). Vid en förändring i hälsotillståndet är 8

9 risken stor att normala självförväntningar och förväntningar som olika personer har på varandra, inte är förenliga med situationen (Carnevali, 1996). Med omgivning menar Carnevali (1996) bostaden, skolan, arbetsplatsen eller i andra delar av samhället. Omvårdnaden ritar in sig på den omgivning där individens eller familjens dagliga liv äger rum. Hälsorelaterade beteende, upplevelser och reaktioner är nära förknippade med individens värderingar, övertygelser, seder och bruk. Ofta kan inte individen sätta ord på sina värderingar, övertygelser, seder och bruk, men det påverkar individens reaktioner i en förändrad situation (a a). Den funktionella förmågan, de inre resurserna som Carnevali (1996) beskriver i sin metod är styrka, uthållighet, sinnesförnimmelser, kunskap, motivation, mod, färdigheter och kommunikation. Dessa utgör de viktigaste funktionella förmågor som individen behöver för att kunna möta kraven i det dagliga livet. Det kan exempelvis innebära att individen har motivation till egenvård, förmåga att göra sig förstådd och förstå genom kommunikation samt ha förmågan att få kunskap över sin sjukdom och behandling. De yttre resurserna är alla resurser som finns utanför individen som t.ex. bostad, grannskap, kommunikationsmöjligheter, människor, material, tekniska hjälpmedel, teknologi, transport, pengar och husdjur. Dessa kategorier kan innebära skillnader mellan balans och obalans i det hälsorelaterade dagliga livet (a a). Kunskapsluckor Anledningen till valt forskningsämne grundar sig på att det saknas information och tillvägagångsätt på hur man bemöter och vårdar dessa personer som drabbats av hjärtstopp. Inom sjuksköterskeutbildningen nämns inte detta ämne särskilt mycket och därför har syftet i denna litteraturstudie väckts och forskats vidare på. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna litteraturstudie är att belysa personers erfarenheter av att överlevt ett hjärtstopp. Frågeställningar o Hur har hjärtstoppet påverkat personen existentiellt? o Hur fungerar det dagliga livet efter hjärtstoppet? o Hur upplevs livskvaliteten? Definitioner I arbetet används uttryck som definieras enligt nedanstående: Erfarenhet Enligt Nationalencyklopedin (2014) definieras erfarenhet som ett filosofiskt begrepp med skiftande innehåll som t.ex. ett resultat av en process. Livskvalitet Enligt World Health Organization, WHO, (1997) innebär livskvalitet individens uppfattning av sin livssituation utifrån sina egna värderingar, kulturella normer, individens mål, förväntningar och intresse. Begreppet förtydligar individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella delar som individen upplever i och 9

10 kring livet (WHO, 1997). METOD Enligt Friberg (2012) handlar litteraturöversikter om att skapa översikt över kunskapsläget inom ett visst omvårdnadsrelaterat område, eller om ett problem inom sjuksköterskans verksamhetsområde/kompetensområde. Det innebär att ta reda på befintlig forskning för att få en uppfattning om vad som studerats, vilka metoder eller vilka teoretiska utgångspunkter som använts (a a). Denna litteraturöversikt görs som ett examensarbete på kandidatnivå. Litteraturöversikten grundas i en sökning av texter inom ett begränsat område. Lämplig litteratur för studiens ändamål valdes ut, kvalitetsgranskades samt analyserades. Enligt Friberg (2012) ger detta ett resultat som ger en beskrivande bild av området. Aktuell litteratur är främst artiklar i vetenskapliga tidskrifter och rapporter som är utgivna av universitet och högskolor (a a). Tidsplan Denna litteraturstudie genomfördes mellan 10 november 2014 fram till 5 januari 2015, sammanlagt åtta veckor. Nedan följer en tidsplan (se tabell.1) som redovisar hur arbetet genomförts i sin helhet. Tabell 1. Tidsplan för arbetsgången v Litteratursökning + kvalitetsbedömning v Databearbetning v Slutgiltig rapport v. 1 Granskning v. 2 Inlämning måndag 5/1 Databassökning Östlundh (2012) menar att man söker efter data i de databaser som är aktuella utifrån sitt ämnesområde. I realiteten löper sökprocessen aldrig helt linjärt, de olika delprocesserna är beroende av varandra för att sökningarna ska kunna fortskrida och utvecklas. Under processens gång är det nödvändigt att experimentera med söktekniker, sökfunktioner och sökord för att uppnå ett bra resultat. Med detta följer helt naturligt misslyckanden med mindre lyckade sökningar (a a). De artiklar som resultatet är baserat på är funna i databaserna PsykInfo och PubMed. Sökningar har även gjort i databasen CINAHL, dock utan unika resultat (se tabell 2). Två av litteraturstudiens analyserade artiklar har funnits genom tidigare granskad forskningsreferenser. Enligt Östlundh (2012) nås flest informationskällor på internet, men det finns en del, främst äldre material som inte går att finna på internet. Därför är det bra att utföra manuella sökningar genom att man på egen hand, letar igenom material för att kunna lokalisera relevant information. Denna metod kan vara inspirerande om man kört fast i sitt sökande, eller bara som en ingång till sitt ämnesområde (a a). De artiklarna som 10

11 har frisökts, har sökts på författarnas namn i databasen PubMed och därefter tryckts ut. Detta har inneburit att dessa två artiklar kunnat vara med och utgjort en del av resultatet i denna litteraturstudie. Grundstrukturen för alla databaser är ämnesordlistor, med hjälp av en ämnesordlista kan sökord hittas, som fungerar i den databas som sökningen sker i (Östlundh, 2012). Ämnesordlistor kan vara döpta till egna namn t ex MeSH (Medical subject headings) i databasen PubMed, men grundstrukturen är densamma i alla databaser (a a). Passande MeSH-termer till studiens syfte hittades med hjälp av Karolinska Institutets Svenska MeSH, I PubMed användes MeSH termerna heart arrest, quality of life, survivors. Ordet patient experience användes som fritext i sökningen. I CINAHL söktes artiklar med hjälp av Headings och fritext, de sökord som användes var heart arrest, quality of life, patient experience och life change events. I PsykInfo gjordes sökningarna endast med fritext. De sökord som användes här var heart arrest, quality of life, patient experience. För att rikta sökningarna användes boolesk söklogik, denna söklogik används för att bestämma vilket samband de utvalda sökorden ska ha till varandra med operatörerna så som AND, OR eller/och NOT (Östlund, 2012). Först valdes artiklarna ut genom intressanta titlar och abstrakt. Detta gjordes var för sig på olika databaser. Därefter jämfördes fynden och de visade sig att en del av artiklarna var samma. En gemensam granskning av abstrakten gjordes och utifrån dessa valdes artiklar ut och granskades. Då det först var svårt att finna relevanta artiklar inhämtades hjälp av bibliotekarie vid Trelleborgs lasarett. De artiklar som inte innehöll personers erfarenheter efter ett hjärtstopp exkluderades. Friberg (2012) menar att grunderna för artiklarna måste vara tydliga, vilket gör att visa studier inkluderas medan andra exkluderas. Andra artiklar som även exkluderades var de som endast beskrev hur patienterna upplevde det att ha en ICD inopererad, eller rädslan av vad ICD kan förorsaka i deras kropp. Även artiklar om hur hyportermi påverkat neurologiska funktioner efter hjärtstoppet exkluderades, då deras syfte riktades mer mot nedkylningsprocessen. Inklusions- och exklusionskriterier Olsson & Sörensen (2011) skriver att populationen ska vara välbeskriven samt att inklusions- och exklusionskriterier ska vara väldokumenterade, detta för att ge läsaren en förståelse av vilka begränsningar som gjorts vid sökningen av artiklarna. De inklusions- och exklusionskriterier som använts i denna litteraturstudie redovisas nedan. Inklusionskriterier o Artiklar skrivna på engelska eller svenska o Fulltext o Peer review 11

12 Exklusionskriterier o Barn < 18 år o Artiklar med låg kvalitet Tabell 2. Databassökning Databas Sökord alt. MESH term Cinahl Cinahl PsykInfo PubMed PubMed Heart arrest AND quality of life AND patient experience Heart arrest AND life change events Heart arrest AND quality of life OR patient experience Heart arrest AND quality of life AND survivors Heart arrest AND quality of life AND survivors AND patient experience Begränsningar Full text, Peer review, Human, All Adult Full text, Peer review, Human, All Adult Peer review, Adult (18Years and Older) Full text, Humans, Adult (19>) Full text, Humans, Adult (19>) Antal träffar Antal lästa titlar Antal granskade abstract Antal granskade artiklar Manuell 2 sökning Totalt Antal använda artiklar Kvalitetsgranskning När ett lämpligt antal studier hittats ska studiernas kvalitet granskas (Friberg, 2012). Granskningen av artiklarna skedde individuellt och därefter jämfördes resultatet av granskningen gemensamt. Vid granskningen användes Olsson & Sörensen (2011) bedömningsmallar för studier med kvalitativa och kvantitativa ansatser, som modifierades genom att ta bort punkter för att passa litteraturstudiens syfte, se bilaga 1 och 2. I bedömningsmallarna poängsattes studierna utifrån olika kriterier som skulle uppfyllas. Sedan graderades studierna i hög, medelhög eller låg kvalitet. Till denna litteraturstudie används både kvalitativa och kvantitativa ansatser för att besvara litteraturstudiens syfte. Studiernas kvalitet för resultatet ska gå inom ramen hög eller medelhög kvalitet. 35 artiklar valdes ut för granskning, varav 12 artiklar med hög till medelhög kvalitet valdes ut att representera litteraturstudiens resultat. Nio kvantitativa artiklar och tre kvalitativa. Inkluderande artiklar ses i artikelmatrisen se bilaga 3. 12

13 Analys Enligt Friberg (2012) innebär en analys i en litteraturöversikt ett strukturerat arbetssätt. Denna analys skiljer sig från analys av rådata som exempelvis, observationer och intervjuer eftersom rådatan redan analyserats och sammanställts till ett resultat, en artikel (a a). Analysen av de kvalitativa studierna utgick ifrån Graneheim & Lundman (2004) analysmetod av kvalitativ data. Texterna lästes först igenom ett par gånger i sin helhet för att få en förståelse över vad den handlade om, därefter lästes texterna igenom ännu en gång och beskrivande meningar som passade till litteraturstudiens syfte plockades ut ur texten. Dessa kondenserades sedan till mindre textstycken, kodades med färgkoder och till sist bildade subkategorier som slutligen identifierade olika teman (a a). Analysen gjordes främst av en av de två författarna, dock kontrollerades och diskuterades analysen gemensamt under analysens gång. De kvantitativa artiklarna analyserades, på rekommendation av Friberg (2012), genom att de lästes igenom flera gånger, både individuellt och gemensamt. Efter att ha läst igenom artiklarna, identifierades likheter och skillnader. De likheter och skillnader som författarna funnit fram skrevs sedan ner och en datareduktion gjordes, dvs. information som svarade till litteraturstudiens syfte och frågeställningar valdes därefter ut. Därefter granskades den utvalda texten för att identifiera återkommande ämnen. De återkommande ämnena analyserades och bildade till sist olika teman/kategorier (a a). De olika teman som slutligen identifierades är utifrån alla tolv artiklar. De olika teman utgörs av tre huvudkategorier som i sin tur presenteras i subkategorier som utgör uppbyggnaden av litteraturstudiens resultat. Nedan följer de teman och subkategorier (se tabell.3) som identifierats och sammanställts i resultatet. Tabell 3. Teman och subkategorier Huvudkategorier Fysiska och psykiska besvär Subkategorier Trötthet och fysiska begränsningar Emotionell instabilitet och ångest Sociala upplevelser Arbete och fritid Familj och närstående Upplevelser av sjukvården Existentiella frågor Identitet och livssyn RESULTAT Fynden från analysen presenteras här under de tre teman som framkommit: Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt existentiella frågor. Fysiska och psykiska besvär Temat fysiska och psykiska besvär omfattar följande två subkategorier: trötthet och fysiska begränsningar samt emotionell instabilitet och ångest. 13

14 Trötthet och fysiska begränsningar I en retroperspektiv kohortstudie som gjorts i Nederländerna (Moulaert et al, 2010) undersöktes 63 personer som överlevt ett hjärtstopp. Syftet var att hitta faktorer som relaterades till livskvalitet efter hypoxisk period i samband med hjärtstoppet. Resultatet visade på ett starkt samband mellan trötthet och livskvalitet, mätt med av hjälp av Fatigue Severity Scale (FSS) och SF- 36 som mäter livskvalitet (a a). Även i en studie av Wachelder et al (2009) svarade mer än hälften av de tillfrågade personerna (n=63) i studien att de upplevde en ökad trötthet. Även denna studie använde sig av FSS som mätinstrument (a a). Deasy et al (2012) undersöker funktionella kroppsliga funktioner samt livskvalitet hos unga vuxna (18-39 år) som överlevt ett hjärtstopp. Av totalt 46 personer svarade 18 personer att de haft en god energinivå den senaste veckan (a a). Med hjälp av The Nottingham Health Profile, fann Saner et al (2002) att de personer som överlevt ett hjärtstopp hade signifikant lägre energinivå än kontrollgruppen. Studien påvisade även att de överlevande hade mer sömnsvårigheter i jämförelse med kontrollgruppen (a a). Saner et al (2002) fann en signifikant försämring gällande fysiska funktioner mellan personer som överlevt ett hjärtstopp och en kontrollgrupp. Studien var kvantitativ och gjordes på 40 män och 10 kvinnor som överlevt ett hjärtstopp. Kontrollgruppen bestod av åldersmatchade friska individer, både män och kvinnor, av jämförbar socioekonomisk status (a a). I en svensk studie av Stilbrant- Sunnerhagen et al (1996) framkommer det att av 20 deltagare så hade sju personer hjälp med bland annat städning, tre personer behövde hjälp med personlig hygien såsom dusch och toalettbesök och fem personer hade hjälp med matlagning och transport. Med på listan över hjälp med daglig funktion fanns också rörelseförmåga, matning och hjälp med inköp. Fyra av de 20 personerna hade mer än fem problem med de dagliga funktionerna, tre av dessa bodde på ålderdomshem och en hade kommunal hemhjälp (a a). Av totalt 46 deltagande personer som överlevt ett hjärtstopp svarade ungefär hälften (52 %) att de inte hade några problem med dagliga aktiviteter i detta fall exempelvis dammsugning, spela golf, flytta möbler (Deasy et al, 2012). 43 procent av deltagarna svarade att de under de senaste 4 veckorna hade känt sig mer begränsade på grund av sin fysiska hälsa. Två personer svarade att de var i behov av hjälp med ADL (activities of daily life) redan innan hjärtstoppet, och nio personer rapporterade att de hade behov av hjälp efter hjärtstoppet (a a). Enligt Moulaert et al (2010) var hemsituationen innan och efter hjärtstoppet ungefär densamma för deltagarna. 54 deltagare bodde hemma utan någon hjälp från andra innan hjärtstoppet (n=63), och efter hjärtstoppet var det en av deltagarna som flyttat till ett boende. Resterande åtta personer bodde hemma med hemhjälp eller på boende både innan och efter hjärtstoppet (a a). Emotionell instabilitet och ångest I en studie gjord i Australien av Smith et al (2014) undersöktes vuxna individers (18+ år) funktion och livskvalitet tolv månader efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Av totalt 530 deltagare framkom det att 66 procent inte hade några problem med ångest i jämförelse med befolkningen i övrigt. Det var 29 procent som svarade att de hade någon form av ångestproblematik och 5 procent svarade extrem ångestproblematik (a a). En annan australiensisk studie vars syfte var att belysa livskvaliteten hos de som överlevt hjärtstopp, visade att cirka 60 procent upplevde 14

15 sig ha måttlig till svår ångest efter hjärtstoppet (Deasy et al, 2012). Nästan hälften (n= 42) svarade att de kände sig nere till och från efter hjärtstoppet (a a). Saner et al (2002) rapporterade att det inte fanns någon signifikant skillnad i depression och ångest mellan det hjärtstoppsöverlevande och kontrollgruppen. Däremot fann de en signifikant skillnad i känsloreaktioner, vilket i denna studie kopplas till en sämre livskvalitet (a a). En prospektiv studie från Österrike (Gamper et al, 2004) anger att bland de 143 deltagare som överlevt ett hjärtstopp uppfyllde 39 deltagare kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Samma deltagare visade sig även ha signifikant sämre livskvalitet och 86 procent hade utvecklat mild till allvarlig depression (a a). Även i studien av Moulaert et al (2010) visade det sig att det fanns ett signifikant samband mellan att överleva ett hjärtstopp och sämre livskvalitet, PTSD, depression och ångest (a a). I en spansk kvalitativ intervjustudie av Palacios-Ceña (2011) beskriver deltagarna att det finns en ständig överhängande rädsla för ett nytt hjärtstopp, en rädsla som tar över alla aspekter i personens liv. Denna rädsla påverkade arbetskapaciteten, relationen till partnern och störde även förmågan att ta hand om barnen (a a). I Granja et al (2002) fick deltagarna skatta sig med skattningsinstrumentet EQ- 5D sex månader efter hjärtstoppet och mer än hälften rapporterade att de inte lider av någon depression eller ångest (a a). Sociala upplevelser Temat sociala upplevelser omfattar följande subkategorier: Arbete och fritid, familj och närstående samt upplevelser av sjukvården. Arbete och fritid Enligt Saner et al (2002) minskade antalet arbetstimmar i veckan signifikant efter hjärtstoppet hos de deltagande personerna, trots detta visade studien att tillfredsställelsen med arbetet inte minskade (a a). I studien av Deasy et al (2012) kunde mer än hälften, 68 procent av deltagarna, återvända till sitt arbete efter hjärtstoppet, och 47 procent gick tillbaka till samma tjänst som tidigare (a a). Liknande resultat rapporteras av Smith et al (2014) där 76,6 procent återgick till arbetslivet efter hjärtstoppet och lite mer än hälften återgick till samma tjänst de tidigare haft (a a). Av de 30 deltagare som arbetade heltid innan hjärtstoppet var det 17 personer som gick tillbaka till heltid efter hjärtstoppet (Wachelder et al, 2009). Resterande personer gick ner till deltid, halvtid eller gick i pension (a a). De deltagare som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet visade på en signifikant skillnad i arbetskapacitet i jämförelse med de som inte utvecklat PTSD (Gamper et al, 2004). I samma studie framkommer det även att de som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet har signifikant mindre sociala aktiviteter än de som inte utvecklat PTSD (a a). I den svenska kvantitativa studien av Stilbrant-Sunnerhagen et al (1996) blev tio av de 17 deltagarna som arbetat före hjärtstoppet sjukskrivna eller sjukpensionärer till följd av hjärtstoppet (a a). Hälften av deltagarna i studien av Deasy et al (2012) rapporterade att de hade svårigheter att utföra vanliga sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter utomhus (a a). I Wachelder et al (2009) studie visade det sig att de flesta av deltagarna i studien hade ett lägre deltagande i samhället i jämförelse med den generella populationen i Nederländerna. En del av dessa personer upplevde sig även ha en sämre livskvalitet än tidigare (a a). Det framkom även att männen som deltog i studien hade en högre upplevd livskvalitet och kognitiv funktion men lägre nivåer deltagande i samhället än de kvinnor som 15

16 deltog i studien (Wachelder et al, 2009). Det fanns dock inte någon signifikant skillnad mellan män och kvinnors livskvalitet efter hjärtstoppet i studien av Mahapatra et al (2005). Familj och närstående Saner et al (2002) fann att deltagarna i studien upplevde ökad tillfredsställelse av familjelivet efter hjärtstoppet jämfört med innan (a a). De personer som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet visade sig ha en signifikant lägre förmåga att ta hand om familjen än de övriga deltagarna (Gamper et al, 2004). I en svensk kvalitativ intervjustudie (Bremer et al, 2009) uttryckte deltagarna en oro över hur deras död skulle kunna påverka de anhöriga. Även deras fysiska begränsningar gav en känsla av skuld, då de skulle kunna bli en börda för de anhöriga. Det fanns även en skuldkänsla för den situation de utsatt sina närstående för, och hur de anhöriga skulle klara av framtiden (a a). Deltagarna i Palacinios-Ceña et al (2011) uttryckte en frustation över bristen på tydliga svar i existentiella frågor samt en frustation i att inte kunna dela sina upplevelser med någon. Upplevelser av sjukvården I Lau et al (2010) semi-strukturerade telefonintervjustudie beskrev en av deltagarna att sjukvårdspersonalen uttryckt sig pessimistiskt till de anhöriga under eftervården. Deltagaren rapporterade att den läkare som haft ansvaret berättat för de anhöriga att det inte fanns någon chans till återhämtning, att de kunde se honom, patienten, som en grönsak. Att de inte ingav någon form av hopp åt familjen. Flera av studiens deltagare kunde berätta att sjukvårdpersonalen uppgav olika tidiga prognoser beroende på sjukhusens specialiseringsområde; detta påverkade den fortsatta behandlingen. På de mindre sjukhusen sades det att återhämtningschansen var obefintlig medan de större universitetssjukhusen menade att där fanns en chans (a a). En av deltagarna i studien av Palacinios-Ceña et al (2011) kände en stor tacksamhet till vårdpersonalen som räddat deltagarens liv. Samtidigt fanns en känsla av att endast vara en i mängden, att endast utgöra en arbetsuppgift. Att ena sekunden ha blivit räddat till livet för att strax därefter bli utskriven till hemmet. De deltagande personerna kände sig även åsidosatta då den kontinuerliga kontakten med sjukvården upphörde. En av deltagarna beskrev att det enda sättet att komma i kontakt med sjukvården igen var om det fanns kliniska symtom från hjärtat. Tanken fanns även att uppsöka vård med simulerade symtom för att få några timmars övervakning. Samtliga deltagare i samma studie uppgav att de inte fått tillräckligt med strategier för att kunna hantera sitt liv efter hjärtstoppet. Om de inte kunde tala om sina tankar kring döden vem skulle de då tala med det om? De kvinnliga deltagarna nämnde att vårdpersonalen aldrig lyft frågan om det fortsatta familjelivet. Samtliga kvinnor i studien var i fertil ålder (24-35 år). De saknade information och diskussion med vårdpersonalen om möjligheterna för att skaffa (fler) barn. En kvinnlig deltagare uttryckte att det kändes som att ge upp en del av sig själv (a a). Existentiella frågor Temat existentiella frågor omfattar följande subkategori: Identitet och livssyn. 16

17 Identitet och livssyn Bremer et al (2009) beskriver att vid uppvaknandet från medvetslösheten efter ett hjärtstopp kastas personen in i en värld av kaos och förvirring. Det finns en oförmåga att orientera sig till tid, rum och sammanhang. Denna kaotiska värld är fylld med känslor som förlorad kontroll, sårbarhet, osäkerhet och bristande sammanhang (a a). I den kvalitativa studien av Palacinios-Ceña (2011) använde sig deltagarna av olika coping-mekanismer för att klara av det fortsatta livet. Det kunde t.ex. handla om att bara fortsätta att leva och inte stanna upp och tänka för mycket, i ett försök att kontrollera rädslan efter hjärtstoppet. En annan coping-mekanism som deltagarna beskrev var att aktivt förbereda sig inför döden. Detta genom att de hade ett behov av att lösa problem såsom att förbereda familj och andra närstående på att döden kan infinna sig när som helst. Även ekonomiska frågor och familjedispyter fanns det ett behov av att lösa innan den förmodat förestående döden. Samtliga deltagare beskrev även ett behov av att finna något slags mening med händelsen, hjärtstoppet. Många frågor som Varför jag?, Hur? och Varför just då? behövde deltagarna söka svar på. Även skuldkänslor och tankar om deras eventuellt egna personliga ansvar ägde de själv skuld i hjärtstoppet? var centralt, i form av frågor som Vad har jag gjort för fel?, Skulle jag ha tagit bättre hand om mig själv? och Vad har detta för mening? Många av deltagarna i studien utvecklade ett nytt perspektiv på livet. Detta summerades i studien genom frasen lära sig att leva igen. Efter att ha upplevt känslan av dödlighet väldigt nära rapporterade deltagarna att de var tvungna att lära sig leva med en annan attityd till döden och därmed till livet. De tvingades acceptera att de skulle kunna drabbas av ett nytt hjärtstopp när som helst (a a). I studien av Lau et al (2010) rådde det delade meningar om definitionen av död. Några av deltagarna i studien ville inte att vårdpersonalen skulle använda sig av frasen din närstående dog men kom tillbaka till livet. Ordet död var ett så svårt ord att ta till sig och det befarades kunna skapa missförstånd om hjärtstoppet. Andra deltagare tyckte att det passade bra att definiera hjärtstoppet som dog men kom tillbaka till livet (a a). DISKUSSION Diskussionen presenteras i två avsnitt Metoddiskussion och Resultatdiskussion. Metoddiskussion Under detta avsnitt diskuteras den metod som använts i litteraturstudien samt metodens styrkor och svagheter. Anledningen till valet av att göra en litteraturstudie, till skillnad från att göra en empirisk studie, var att detta genomförts tidigare under utbildningen, dock i mindre omfattning. En empirisk studie upplevdes av författarna även vara svårare att genomföra då arbetsprocessen är något annorlunda i jämförelse med en litteraturstudie. Sammanlagt planerades nio veckor åt att färdigställa kandidatuppsatsen. Dessa nio veckor planerades vecka för vecka med reservation för eventuella förändringar. Tidsplanen som utformats för arbetstiden har varit ett hjälpmedel på 17

18 så sätt att arbetet fortskridit utan några större ändringar. Ambitionen var under hela tiden att hålla arbetet till tidsplaneringen. Inklusions- och exklusionskriterierna valdes för att passa till litteraturstudiens syfte. Fler exklusionskriterier, som exempelvis en tidsram på tio år sedan publicering av artiklarna hade kunnat användas för att specificera sökningarna och genererat så aktuell data som möjligt. Författarna ansåg ändå att det inte spelade så stor roll vilket årtal studierna gjorts, då syftet med studien var att belysa erfarenheter av hjärtstopp, och denna erfarenhet bedömdes inte vara särskilt tidsbunden. Denna senare aspekt tas emellertid inte upp i studien. Såväl studier på pre-hospitala som hospitala hjärtstopp inkluderades. Inga avgränsningar gjordes gällande geografi, vilket gav en bredd på studierna då de är från olika länder och med olika populationer. Med hjälp av en bibliotekarie på Trelleborgs lasarett gjordes sökningarna i de olika nätbaserade databaserna gemensamt. De databaser som valdes ut att söka i var de databaser som det under utbildningens gång undervisats i. Dessa databaser samlar forskning inom omvårdnad vilket är sjuksköterskans karaktärsområde. Till en början gjordes en så kallad quick and dirty -sökning för att få en inblick i vad som fanns publicerat inom ämnet. Utifrån den gjordes sedan mer riktade sökningar med hjälp av MeSH-termer och fritext. De sökord som var passande användes sedan i samtliga databaser, vilket kan ses som en fördel då ett konsekvent sökmönster användes. Naturligtvis kan relevanta artiklar ha missats i de fall de inte innehöll dessa sökord. Från början fanns en tanke om att endast inkludera kvalitativa studier. Då kvalitativa studier eftersträvar en förståelse av en persons perspektiv och syftar till att förstå helheten och skapa en så komplett bild som möjligt av en speciell situation (Olsson & Sörensen, 2011). På grund av tiden som avsatts för databassökningarna och bristen på artiklar med kvalitativ ansats som svarade på litteraturstudiens syfte, beslöts det att både studier med kvalitativ och kvantitativ metod skulle användas. Enligt Axelsson (2008) kan detta dock ses som en styrka då ett bredare perspektiv av fenomenet belyses. För att kvalitetsgranska artiklarna användes Olsson & Sörensens (2011) två olika bedömningsmallar, en för kvalitativa och en för kvantitativa studier. Dessa modifierades genom att punkter som inte upplevdes relevanta till litteraturstudiens syfte ströks. De valda artiklarna går inom ramen för hög och medelhög kvalitet. Till en början användes två artiklar med medelhög/låg kvalitet då författarparet ansåg att det inte skulle påverka resultatet negativt; detta eftersom anledningen till att de hamnade under medelhög/låg kvalitet bland annat bestod i avsaknad av datamättnad, bristfällig bakgrund, otydligt bortfall och att den etiska aspekten inte nämndes. Efter att halvtidsseminariet ägt rum beslutades att dessa artiklar skulle plockas bort och att de två artiklar som felaktigt använts till bakgrunden istället fick komplettera resultatdelen. Dessa artiklar låg inom ramen för medelhög kvalitet och stämde in på litteraturstudiens syfte. I de kvantitativa studierna används olika mätinstrument (SF-12, SF-36, EQ-5D, HR-qol och FSS) för att mäta bland annat livskvalitet, hälsoaspekter och trötthet. Många av dessa användes i samtliga kvantitativa studier vilket kan ses som en styrka då det är lättare att generalisera. Analysprocessen av de kvalitativa studierna utgick ifrån Graneheim & Lundman (2004) analysmetod för innehållsanalys. En innehållsanalys kan ha två olika 18

19 ansatser, manifest och latent (Graneheim & Lundman, 2004). Med en manifest innehållsanalys bearbetas texten och textinnehållet genom beskrivning av de synliga och uppenbara komponenterna. I en latent analys handlar textbearbetningen om att göra en tolkning av det som ligger bakom orden (a a). I denna litteraturstudie görs en manifest innehållsanalys då analysen görs på ett redan analyserat resultat. De kvantitativa studierna analyserades på rekommendation av Friberg (2006). Där beskrivs en analysmetod som i korthet går ut på att man genom upprepad läsning av artiklarna dokumenterar likheter och skillnader för att sedan identifiera återkommande teman och slutligen dra en slutsats eller skapa ett resultat (a a). Till denna litteraturstudie gjordes analysprocessen främst av en av de två författarna, dock diskuterades och kontrollerades processen kontinuerligt gemensamt. Detta kan ses som en styrka då det är två individer som kontrollerat och gemensamt tagit fram resultatet. Resultatdiskussion Denna del kommer att diskutera kring litteraturstudiens framkomna resultat genom att utgå från utvalda kategorier. De resultat som valts att diskuteras var de författarna ansåg mest intressanta. Omvårdnadsteori samt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska kopplas till resultatet. Litteraturstudiens syfte var att belysa personers erfarenheter av att överlevt ett hjärtstopp. Resultatet som framkommit genom arbetet svarar till syftet genom att det ger en ökad förståelse för den patientgrupp, som drabbats av ett hjärtstopp och överlevt. Resultatet visar att de personer som överlevt ett hjärtstopp påverkas fysiskt, psykiskt, socialt men även existentiellt. Resultatet visar också att även om individen drabbats av ett hjärtstopp och överlevt kan god livskvalitet upplevas efteråt. Fysiska och psykiska besvär Det blev tydligt i resultatet att personerna som överlevt ett hjärtstopp upplevde fysiska begränsningar i sina dagliga aktiviteter (Sanet et al, 2002; Stilbrant- Sunnerhagen et al, 1996; Wachelder et al, 2009). I Deasy et al (2012) studie visade resultatet att mer än hälften inte hade några problem med sina dagliga aktiviteter efter hjärtstoppet. Även i studien av Moulaert et al (2010) var hemsituationen innan och efter hjärtstoppet ungefär densamma. Tidigare forskning visar också att personer som överlevt hjärtstopp uttrycker sig inte ha några omfattande livsavgörande händelser (Klemenc-Ketis, 2011). Enligt Carnevali (1996) är individens livskvalitet och hälsa beroende på hur individen klarar att hålla balans mellan kraven i det dagliga livet och med de inre och yttre resurserna. Emotionell instabilitet och ångest I resultatet framgår det att många av deltagarna i flertalet studier inte upplevt någon skillnad i livskvalitet före och efter hjärtstoppet (Deasy et al, 2012; Granja et al, 2002; Moulaert et al, 2010; Saner et al, 2002; Smith et al, 2014). Studierna av Gamper et al (2004) och Moulaert et al (2010) utmärkte sig genom att en del av deltagarna i studierna uppfyllde kriterier för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Dessa personer upplevde signifikant sämre livskvalitet än de som inte utvecklat PTSD (a a). Förväntningar och förpliktelser kommer ifrån individen själv, men kan också komma från andra (Carnevali, 1996). 19

20 Arbete och fritid Majoriteten av deltagarna i de olika studierna (Deasy et al, 2012; Saner et al, 2002; Smith et al, 2014; Wachelder et al, 2009) återgick till sitt arbete efter hjärtstoppet. De deltagare som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet visade på en signifikant skillnad i arbetskapacitet i jämförelse med de personer som inte utvecklat PTSD (Gamper et al, 2004). Carnevali (1996) beskriver att en av de yttre resurser en individ har i sitt liv är bland annat arbetsplatsen. Upplevelser av sjukvården I flera studier framkommer det att sjukvården har brister i sin kommunikation till anhöriga (Lau et al, 2010; Palacinios-Ceña, 2011). Det framkommer även att det finns brister i hanteringen kring eftervården av personerna i form av avsaknad av strategier, i hanteringen av det fortsatta livet. Samtidigt fanns en stor tacksamhet till vårdpersonalen som räddat deras liv (a a). Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ingår det bland annat att ha förmåga att uppmärksamma och möta personens sjukdomsupplevelse och lidande samt att åtgärda dessa så snart som möjligt med adekvata åtgärder. När kontinuiteten med vårdpersonalen upphörde kände sig personerna åsidosatta och kände ett behov av att ge fiktiva symtom för att åter igen få uppmärksamhet (Palacinios-Ceña et al, 2011). De kvinnliga deltagarna saknade information och diskussion om huruvida möjligheterna för att eventuellt få fler barn fanns (a a). Enligt Carnevali (1996) är risken stor att vid en förändring i hälsotillståndet, är normala självförväntningar och förväntningar på andra inte förenliga med situationen. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) innebär omvårdnad att ha en kunskap om vad vårdaren, sjukvårdspersonalen, kan göra för att ge personen den bästa möjlighet till att värna om människans sårbarhet med framtiden i sikte. Identitet och livssyn En del personer beskrev uppvaknandet från medvetslösheten som kaos och förvirring (Bremer et al, 2009; Palacinios-Ceña et al, 2011). Kontroll och känsla av sammanhang fattas i detta tillstånd (a a). Ett hjälpmedel i detta var att använda sig av coping mekanismer för att kunna hantera livet. Samtliga patienter uttryckte någon form av existentiell förvirring samt att de utvecklade nya perspektiv att se på livet (a a). I en av studierna använde sig deltagarna av coping mekanismer för att kunna hantera livet (Palacinios-Ceña et al, 2011). Samtliga deltagare i studien uttryckte någon form av existentiell förvirring samt att de utvecklade nya perspektiv att se på livet (a a). Carnevali (1996) beskriver i sin metod att styrka, uthållighet, sinnesförnimmelser, kunskap, motivation, mod, färdigheter och kommunikation utgör de viktigaste funktionella förmågor, som individen behöver för att kunna möta kraven i det dagliga livet (a a). KONKLUSION Resultatet av denna litteraturstudie visar att personer som överlevt ett hjärtstopp, har generellt sätt en god livskvalitet. De faktorer som påverkade det dagliga livet efteråt var trötthet och fysiska begränsningar. Majoriteten av deltagarna i de olika studierna återgick ändå till sitt arbete, dock med lägre tjänstgöringsgrad. De 20

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp

Upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp Upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp En litteraturstudie Pernilla Bergström Sofia Wadelius Oktober 2013 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Omvårdnadsvetenskap Examensarbete inom omvårdnadsvetenskap

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children

Läs mer

Upplevelsen av att drabbas av ett hjärtstopp och hur livskvaliteten påverkas

Upplevelsen av att drabbas av ett hjärtstopp och hur livskvaliteten påverkas EXAMENSARBETE Våren 2010 Sektionen för Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad, kandidatnivå Upplevelsen av att drabbas av ett hjärtstopp och hur livskvaliteten påverkas En litteraturstudie

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar Tiden läker alla sår men ärret finns kvar En kvalitativ intervjustudie om föräldrars upplevelser av nyföddhetsperioden med ett barn som genomgått akut hjärtoperation inom en vecka post partum Carina Persson

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011

MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011 MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011 Kursplan för TANDHYGIENISTUTBILDNINGEN TANDLÄKARUTBILDNINGEN TANDTEKNIKERUTBILDNINGEN

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Nyckelord: Livskvalitet, litteraturstudie, stroke, stöd, upplevelse, vårdare.

Nyckelord: Livskvalitet, litteraturstudie, stroke, stöd, upplevelse, vårdare. Abstrakt Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar många människor. Efter utskrivningen övertar ofta närstående vårdandet, vilket kan påverka de närståendes livssituation och livskvalitet. Syfte:

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E VT 2011 Examensarbete, 15 poäng KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Författare: Linnda Eriksson Annie Gustafsson

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Rebecca, SG - Reserapport. Kenya- Sommar 2013

Rebecca, SG - Reserapport. Kenya- Sommar 2013 Vilket program läser du på? Sjukgymnastprogrammet Rebecca, SG - Reserapport Kenya- Sommar 2013 Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi University, Eldoret i Kenya Vilken termin åkte du och

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person?

Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person? 2002-10-08 Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person? Författare: Ragnhild Wesslund Kurs; Vård och behandling av patient med Colo- ileo- och urostomi samt reservoar 5 poäng ht-2002 Handledare:

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Smärtupplevelse och omvårdnaden vid bröstsmärta sett ur ett patientperspektiv

Smärtupplevelse och omvårdnaden vid bröstsmärta sett ur ett patientperspektiv Smärtupplevelse och omvårdnaden vid bröstsmärta sett ur ett patientperspektiv En litteraturstudie Pain experience and nursing care for chest pain from a patient perspective -A literature study Marie Granlund

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer