Ulf Lundberg Psykologiska institutionen och CHESS Stockholms Universitet och Karolinska institutet Stockholm E-post:
|
|
- Helena Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ulf Lundberg Psykologiska institutionen och CHESS Stockholms Universitet och Karolinska institutet Stockholm E-post: WTC: Personal & Hälsa 2011
2 DET SOM HÄNDER I HJÄRNAN PÅVERKAR KROPPEN Nervsignaler, Hormoner, Immunsystemet Hjärta, kärl Ämnesomsättning Muskler Andning Immunförsvar Läkningsprocesser Hjärnan, minne Sömn
3 VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR MAN BLIR AKUT STRESSAD? Stresshormonerna ökar (adrenalin, noradrenalin, kortisol) Pulsen ökar Blodtrycket stiger Blod omfördelas från mage-tarm och hud till muskler och hjärna Energi frigörs från levern i form av socker och fett Blodets förmåga att koagulera ökar Smärtkänsligheten minskar Reproduktiva funktioner reduceras eller stängs av Immunförsvaret aktiveras Pupillerna vidgas, koncentrationen ökar ( tunnelseende ) Vissa minnessystem stärks
4 EFFEKTERNA AV AKUT RESPEKTIVE KRONISK STRESS ÄR IBLAND MOTSATTA AKUT STRESS» Effektivare immunförsvar» Mindre smärtkänslighet» Bättre minne» Bättre prestation KRONISK STRESS» Sämre immunförsvar» Ökad smärtkänslighet» Sämre minne» Sämre prestation
5 Arbetsrelaterade hälsoproblem inom EU 2009 Procent Eurostat Kvinnor MŠn RyggvŠrk HjŠrtsjukdom Stress, depression Ont i skuldra, armar
6 Riskfaktorer för hjärtinfarkt Relativ risk 3 INTERHEART case-control study (Yusuf et al., Lancet, 2004) (52 länder, patienter, kontroller) Stress Rškning Diabetes Fetma Alkohol Hšgt blodtryck Fysisk Frukt aktivitet och gršnt
7 LÅNGVARIG STRESS ÖKAR RISKEN FÖR HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Högt blodtryck gör blodkärlens väggar stelare och skadar väggarna Blodfetterna stiger Fett och kalk ansamlas i de skadade kärlväggarna - åderförkalkning Förträngda kärl ger upphov till bröstsmärtor vid ansträngning kärlkramp Blodet blir klibbigare och bildar klumpar En blodpropp i hjärtats kranskärl kan orsaka en infarkt
8 KARASEKS KRAVKONTROLLMODELL LÅG STRESS PASSIV LÅGA KONTROLL HÖG ST Ö D AKTIV HÖG STRESS S OC IA LT KRAV HÖGA LÅG
9 SOCIALT STÖD Bra kontakter och samarbete med arbetskamrater och chefer Får hjälp vid behov Får både beröm och kritik Har någon att prata med och dela sina känslor med utanför arbetet
10 KONTROLL: SJÄLVSTÄNDIGHET, BESLUTSUTRYMME, VARIATION Utveckla färdigheter och kunskaper Utarbeta egna metoder och rutiner Använda sin utbildning Lära nytt Ta ansvar Vara oberoende Variera arbetet
11 STRESS UPPSTÅR GENOM: Obalans mellan upplevda krav och egen förmåga Höga krav i kombination med små möjligheter att påverka sin arbetssituation Obalans mellan egen ansträngning och belöning (pengar, karriär, status)
12
13 HÖG ARBETSBELASTNING BLAND KVINNOR (N=200) GER HÖGRE MORGONKORTISOL PÅ HELGEN Pikomol/ml tim/v tim/v ver 50 tim/v Lundberg & Hellström, 2002
14 Salivkortisol hos byggnadsarbetare resp. tjänstemän (Hansen et al., 2006) 28 Byggnadsarbetare TjŠnstemŠn Uppvaknande +45 min +14 timmar
15 Stressystemen programmeras redan tidigt i livet och förbereder individen för det liv som kan förväntas.
16 NÄR BIDRAR STRESSREAKTIONERNA TILL ATT SKYDDA RESPEKTIVE SKADA KROPPEN?
17 ALLOSTATISK BELASTNING (McEwen, 1998) Normal reaktion Upprepad stress 0 Bas 0 Bas Stress Stress terhšmtning Vila Stress Stress Stress Stress terhšmtning terhšmtning terhšmtning terhšmtning Oförmåga att varva ned Oförmåga att reagera normalt 0 0 Bas Stress Stress Stress Stress Stress Stress Bas Stress terhšmtning Vila
18 Cognitive Activation Theory of Stress - CATS Förväntningar om positiva resp. negativa utfall beroende på tidigare erfarenheter Lyckad coping = förväntat positivt utfall i en krävande situation: Det här kommer jag att klara» Medför en kortvarig aktivering av stressystemen och en snabb återgång till normalnivån Hjälplöshet = ser inget samband mellan mina insatser och utfallet: Jag kan inte påverka hur det går, det beror på tur och otur eller andra» Medför långvarig stressaktivering Hopplöshet = alla försök att bemästra min situation kommer att misslyckas. Hur jag än gör så kommer det att bli en katastrof» Medför långvarig stressaktivering
19 Cognitive Activation Theory of Stress - CATS Försvarsmekanismer, såsom förnekande och över- eller underskattning av egen förmåga, kan leda till avvikande utfall. Samma situation kan upplevas som en stimulerande utmaning av somliga och som ett allvarligt hot av andra, beroende på tidigare erfarenheter.
20 Varför är kvinnor sjukare än män?
21 Antal långtidssjukskrivna (>90 dagar) (RFV) MŠn Kvinnor
22 Andelen (%) pojkar och flickor (15 år) som mer än en gång i veckan känt minst två besvär (nedstämdhet, nervositet, irritation, sömnbesvär) (WHO, 2006) Pojkar Flickor
23 Värk i nacke och skuldra (%) (2002/03, SCB) Arbetare LŠgre tjnstm Mellantjnstm Hšgre tjnstm MŠn Kvinnor
24 Antidepressiva medel per dag per 1000 invånare (Läkemedelsregistret, EPC) MŠn Kvinnor
25 Sömnbesvär (%) (SCB) /81 88/89 96/ / MŠn Kvinnor
26 men lever längre? Varför dör män tidigare? Pga livsstil, riskbeteende, självmord, hjärtinfarkt?
27 Varför är kvinnor sjukare? Möjliga förklaringar Skillnader i upplevelser, reaktioner, beteenden, biologi» Högre konsumtion av läkemedel och sjukvård, samt större sjukfrånvaro, kanske skyddar mot för tidig död Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Våld på arbetsplatsen» Totalt uppger kvinnor att de under de senaste tolv månaderna utsatts för våld eller hot i samband med tjänsten, mot män. Arbetsplatserna är utformade för män Kvinnor har oftare emotionellt belastande jobb med barn, gamla och sjuka Kvinnor arbetar oftare än män med repetitiva uppgifter, där risken för utveckling av besvär är större Kvinnor har mindre inflytande och kontroll och utsätts därför för mer stress Kvinnor har en större total arbetsbörda (betalt + obetalt arbete) Kvinnor har sämre möjligheter till vila och återhämtning utanför arbetet
28 Den könsuppdelade arbetsmarknaden Bland undersköterskor, sjukvårdsbiträden, sjuksköterskor, förskollärare och fritidspedagoger är mer 90% kvinnor Bland byggnadsarbetare, lastbilschaufförer och maskintekniker är mer än 90% män Dessutom återfinns kvinnor inom färre yrkesgrupper än män och kvinnor arbetar oftare inom den offentliga sektorn. Kvinnor arbetar oftare med människor, män oftare med saker (maskiner) Kvinnor stannar ofta kvar i ensidiga och repetitiva arbeten som kan leda till skador, t ex som snabbköpskassörer, montörer vid löpande band, arbete på call centers och datainmatning.
29 Kvinnors och mäns totala arbetsbelastning (timmar per vecka) i relation till ålder (Lundberg et al., 1994) 80 Timmar Kvinnor MŠn Ålder 50-58
30 Kvinnors och mäns totala arbetsbelastning (timmar per vecka) i relation till antal barn (Lundberg et al., 1994) 100 Timmar 90 Kvinnor MŠn Antal barn 3 eller fler
31 Total veckoarbetsbörda (betalt + obetalt arbete) för heltidsarbetande manliga och kvinnliga tjänstemän 1990 och 2001 Kvinnor MŠn 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,
32 Vem har huvudansvaret? Lundberg, Mårdberg & Frankenhaeuser, 1994
33 Vem har huvudansvaret 2001? MŠn Kvinnor Reparationer av bil Reparation av bil UnderhŒll av bostad UnderhŒll av bostad Skšta ekonomin Skšta ekonomin TrŠdgŒrdsskštsel TrŠdgŒrdsskštsel Diskning Diskning Planering av viktiga inkšp Planering av viktiga inkšp StŠdning StŠdning Matinkšp Matinkšp Storrengšring Storrengšring Inkšp av hushœllsartiklar Inkšp av hushœllsartiklar Matlagning Matlagning TvŠtt/strykning TvŠtt/strykning Lagning/sšmnad Lagning/sšmnad
34 Noradrenalin (pmol/min/kg) under och efter arbetet bland kvinnliga och manliga chefer (Frankenhaeuser et al., 1989) Slut på arbetsdagen 2,5 2 KVINNOR M N 1,5 1 0,
35 Ökning i noradrenalin (pmol/min/kg) under och efter arbetet bland kvinnliga och manliga chefer (Lundberg & Frankenhaeuser, 1999) Slut på arbetsdagen 0,75 0,5 KVINNOR M N 0, , Vilonivå
36 Exempel på samband mellan stress och fysisk ohälsa
37 KRONISK STRESS OCH STÖRNINGAR I KORTISOLREGLERINGEN VISAR SAMBAND MED: Låg socioekonomisk status Oro, depression, uppgivenhet Rökning, alkoholmissbruk Låg produktion av köns- och tillväxthormoner Bukfetma Hälsoproblem»»»» Hjärt- och kärlsjukdom (höga blodfetter) Typ 2-diabetes (insulinresistens) Ökad infektionskänslighet (försämrat immunförsvar) Försämrat minne (degeneration av hippocampus)
38 Dödlighet och yrkesstatus (40-64 år) (Whitehall Study, 25-årsuppföljning, Marmot, 1999) 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Manuellt arbete LŠgre tjšnstemšn Specialister Chefer
39 SOCIAL POSITION (INKOMST, UTBILDNING) OCH STRESSHORMONER (log scale, pmol/ml) (Cohen et al., 2006) Kortisol 2,42 2,4 2,38 2,36 2,34 2,32 2,3 2,28 2,26 LŒg Medel Hšg Medel Hšg 0,9 Adrenalin 0,88 0,86 0,84 0,82 0,8 0,78 LŒg
40 LÅNGVARIG STRESS OCH FÖRKYLNING: Andel av de exponerade som blev förkylda (relativ risk) (Cohen et al., 1998) Ingen stress < 1 mœn 1-6 mœn >6-24 mœn >24 mœn
41 Fysisk aktivitet och infektionskänslighet (Läkartidningen nr 11, 2005)
42 HÖGA KORTISOLNIVÅER SKADAR HJÄRNAN (HIPPOCAMPUS)
43 HÖGA KORTISOLNIVÅER FÖRSTÖR KOPPLINGEN MELLAN HJÄRNCELLERNA OCH MINSKAR VOLYMEN PÅ HIPPOCAMPUS
44 Andel personer med högt blodtryck (% hypertoni) i relation till body mass index (BMI) respektive midjemått (Sjöholm, 2007) BMI <25 25<30 30 eller mer Kvinnor MŠn Midjemått (cm) < šver Kvinnor MŠn
45 Kortisolreglering Hjärnbarken Hypofysen CRF Hypotalamus Hippocampus Kortisol ACTH Binjurebarken
46 Kortisolsvar (baserad på Rosmond & Björntorp, 2000) Akut Intensiv stress Mild stress stress Upprepad Upprepad stress stress Kronisk Kronisk stress stress
47 FIBROMYALGI SYMTOM» Muskelsmärta i minst 3 mån» Smärtpunkter på olika delar av kroppen» Hög smärtkänslighet FAKTA» Ca 7 gånger vanligare bland kvinnor än män» Kopplat till sömnproblem, kronisk trötthet, brist på energi och hög stressnivå» Orsak okänd men långvarig stress tycks spela en viktig roll
48 Hur fungerar stressystemen hos kvinnliga fibromyalgipatienter och friska kvinnor i samma ålder 30 kvinnor diagnostiserade med långvarig (ca 12 år) fibromyalgia 30 åldersmatchade friska kvinnor Mätningar under kontrollerade betingelser i laboratoriemiljö och under naturliga förhållanden
49 Morgonkortisol i saliv hos kvinnliga fibromyalgipatienter och friska kvinnor i samma ålder (Riva et al., 2010) Friska Patienter 5 Kortisol 0 (pmol/ml) +30 min Uppvaknande +60 min
50 Adrenalinutsöndring hos kvinnliga fibromyalgipatienter och friska kvinnor i samma ålder (Riva et al., under utarbetande) pmol/min Friska Patienter 5 0 Dag 1 Natt Dag 2
51 Dopaminutsöndring hos kvinnliga fibromyalgipatienter och friska kvinnor i samma ålder (Riva et al., under utarbetande) pmol/min 400 Friska Patienter Dag 1 Natt Dag 2
52 MUSKELBESVÄR Kvarstår trots ergonomiska förbättringar Vanligt även i fysiskt lätta arbeten Samband mellan psykosocial arbetsmiljö och belastningsbesvär
53 PULS OCH MUSKELAKTIVITET I SAMBAND MED MENTAL STRESS (Lundberg et al., 2002) Puls (slag/min) Muskelaktivitet (EMG) Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila
54 E n motoris k e nhe t De n mins ta funk tione lla de le n. B e s tå r a v e tt a x on oc h de mus k e lfibre r s om a x one t gå r till.
55 Successiv rekrytering av motoriska enheter i muskeln
56 Askungehypotesen (Hägg, 1991) Först upp, sist i säng Överbelastning av små motoriska enheter med låg tröskel Störningar i ämnesomsättningen, skador, smärta Skadade muskelfibrer får inte tid att läka Den låga totala muskelbelastningen ger inte normala trötthetssignaler
57 Intressantaste resultatet (Lundberg et al., 2002) Hos de flesta deltagarna aktiverades samma motoriska enheter både vid mental stress och fysisk belastning
58 Detta innebär: Att vissa muskelfibrer hålls aktiverade både pga fysisk och psykisk stress Att vissa muskelfibrer kan vara aktiverade även under pauser i arbetet och efter arbetet om stressnivån är hög
59 BALANS MELLAN AKTIVITET OCH ÅTERHÄMTNING AKTIVITET: Energimobilisering via katabola processer»»» Adrenalin Noradrenalin Kortisol ÅTERHÄMTNING: Uppbyggnad och reparation (läkning) via anabola processer»»» Tillväxthormon Östrogen Testosteron
60 Kortisolnivåer hos återhämtade och ej återhämtade tjänstemän (Gustafsson et al., 2008) items 15 Non recovered 10 Cortisol (pmol/ml) 5 Recovered 0 1 Morning 2 3 Noon Time of day 4 5 Evening 6 E6 E7 E8 E9 E10 E11 E12 E13 E14 E15 E16 E17 E18 E19 E144b E6 E7 E8 E9 E10 E11 E12 E13 E14 E15 E16 E17 E18 E19 E144b
61 Kortisol (nmol/l) vid uppvakande i relation till sömnkvalitet (Ekstedt et al., 2004) DŒlig sšmn God sšmn
62 Vanliga inslag i det nya moderna arbetslivet Globaliserad och liberaliserad ekonomi, ökad konkurrens, privatisering Slimmade organisationer, kontinuerlig aktivitet, just-in-time produktion Återkommande omorganisationer Långa arbetsdagar, högt tempo, övertid Modern kommunikationsteknik (e-post, internet, bärbara datorer, mobiltelefoner): gränslöst arbete Oklara gränser mellan arbete och övrigt liv Livslångt lärande, att vara anställningsbar i stället för anställd Avreglering, flexibla arbeten och arbetstider» Deltids- och korttidsanställningar, inhyrd arbetskraft
63 Exempel på strategier för att hantera ökade krav i arbetet Arbeta mer och snabbare Korta ner eller slopa lunchen, äta medan man arbetar Arbeta över utan ersättning, arbeta hemifrån på kvällar och helger Gå till arbetet även vid sjukdom: sjuknärvaro» Mer än 1/3 av alla svenskar rapporterar att de gått till jobbet två gånger eller fler under det senaste året trots att de borde stannat hemma av hälsoskäl Ta ut semesterdagar i stället för sjukskrivning
64 SLUTSATS I det moderna samhället kan bristen på vila och återhämtning antas vara viktigare för uppkomsten av ohälsa än graden av stress och fysisk belastning i själva arbetet
65 Varningssignaler! Försämrad prestation Lättirriterad Koncentrationssvårigheter Det är inte roligt längre Kronisk trötthet, utmattning Sömnsvårigheter eller onormalt mycket sömn utan att bli utvilad Minnesstörningar Nedstämdhet, depression Diffus värk i kroppen Återkommande infektioner Yrsel
66 Panikattack, gå i väggen Tryck över bröstet Partiell förlamning, svårt att röra sig Yrsel, faller ihop Svår ångest, jag kommer att dö Svårt att tala Desorienterad Högt blodryck
67 VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER BIDRAR TILL EN GOD HÄLSA? (Ryff & Singer, 1998) Ett meningsfullt liv, t ex sätta upp mål och arbeta mot dessa Social samhörighet: nära relationer till andra människor Självkänsla och självaktning: att känna att man har ett värde Kontroll och inflytande: att kunna styra sitt liv och påverka sin omgivning Personlig utveckling
68 VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT MINSKA STRESSEN? EXEMPEL: På individnivå»»»»» Vad är viktigt? Vad är det som gör att jag mår bra? Vårda sociala relationer Den totala arbetsbördan Kost, motion, sömn, sång, musik, dans Stresshantering, avslappningsträning På arbetet Påverka arbetstakt, arbetsinnehåll, arbetstider» Omväxling, utveckling» Stöd och hjälp» Uppskattning och belöning för goda arbetsinsatser I samhället» Social och ekonomisk rättvisa» Balans mellan arbete och övrigt liv»
DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden
DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn
Läs merÅterhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp?
Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp? Petra Lindfors Professor Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen pls@psychology.su.se Varför fokus på återhämtning? föregår
Läs merPsykosocial arbetsmiljö
Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merStressfysiologi, 2011-11-09
Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom
Läs merAptitreglering. Stress
Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från
Läs merORDINERA RÄTT I HJÄRNANS APOTEK. Att motverka stress och främja återhämtning genom kroppens egna system
VÄLKOMNA ORDINERA RÄTT I HJÄRNANS APOTEK Att motverka stress och främja återhämtning genom kroppens egna system DIN DAG FRÅN UPPVAKNANDE TILL SÄNGGÅENDE adrenalin noradrenalin kortisol SYMPATIKUS GAS Stress,
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merUnderlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund
Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44
Läs merMuskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Läs merRast och ro Om stress och återhämtning
Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)
Läs merVälkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom
Välkommen till föreläsning om utmattningssyndrom Kärt barn har många namn Neurasteni (1869) Utmattningsdepression (1989) Utmattningssyndrom (2003) Vad är stress? Biologiskt perspektiv Ett tillstånd då
Läs merStress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1
Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika
Läs merSamband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
Läs merPsykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande
Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet,
Läs merStress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist
Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Agenda Vad är stress? Konsekvenser av långvarig stress? Vad orsakar stress? Vad kan jag göra? Vad är stress? Stress är ett tillstånd av ökad
Läs merHur gör kroppen energi?
Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar
Läs merStressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2
Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer
Läs merForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil
ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan
Läs merKarin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Läs merAnhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell
Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Hur mår du? Känslor och tankar? Medberonde Stress Vad kan jag göra själv? Stämmer detta/funderar du på detta? Lars Björklund
Läs merFakta och myter inom stress - Om kortisol
Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merHälsopunkt Stenungsund
Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merStress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2
Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer
Läs merStressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2
Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merSTRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!
STRESS - Ett begrepp att försöka förstå sig på! Zahra Ousi, 18-19 juni 2016 Innehåll: Vad är stress? Samhällsproblem. Positivt & negativ stress. Forskning och stress Vad händer med kroppen & hjärnan? Vad
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merStress - återhämtning - arbete
Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa
Läs merHelhetshälsa - stress
Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet
Läs merStress, engagemang och lärande när man är ny
Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen
Läs merKroppsliga Signaler Känslomässiga störningar Kognitiva/Mentala funktioner Levnadsvanor
Kroppsliga Signaler Här följer en kort resumé över vad modern forskning anser om relationen mellan stress och sjukdom. Stressens bidrag till uppkommen sjukdom samverkar ofta med en rad andra faktorer,
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merUtvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merHälsokontroll allmän/utökad
Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:
Läs merCertifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se,
Läs merTips från forskaren Arbete
Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merBalans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund
Balans i arbetslivet Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund goran.kecklund@su.se Arbetstider i Sverige* Kvinnor Män Har arbetstider som avviker från dagtid (motsvarande kl. 07-18) 39 % 40 % Kan
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merStressbarometern 2013
Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merKontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?
Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merHur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 2016-09-14 Studentlivet har börjat - grattis! Positivt, roligt och spännande! Nya vänner för livet! Ny kunskap! Flytta hemifrån, ny struktur
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merTjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930
Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merERI och Krav-Kontroll-Stöd
ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merFöretagets hälsorapport Exempel År 2019
Företagets hälsorapport Exempel År 2019 Global Hospital GH AB Växel: +46 21-44 00 800 Kopparbergsvägen 14, 722 13 Västerås, Sweden http://www.globalhospital.se info@globalhospital.se Översikt över företagets
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merIT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Läs merSÖMN Fakta och praktiska tips
/ SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas
Läs merIT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs mer28-dagars Medveten andningsträning
28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merOhälsans trappa 2004
Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merHållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg
Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer
Läs merRiktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi
Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi Hjälpmedel för att underlätta återgång till arbetslivet för personer som har blivit diagnostiserade med fibromyalgi. Framtagna av Sveriges Fibromyalgiförbund
Läs merStress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet
Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an
Läs merEffekter av skiftarbete
Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merHur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019 Måste komma ihåg att mejla till Det är väl klart att man fixar dubbla kurser Varför kan jag inte registrera mig på kurserna?
Läs merStressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter
Läs merStressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning Stressforskningsinstitutet Trötthet och återhämtning Alla klagar över trötthet och andelen trötta i befolkningen har ökat dramatiskt de
Läs merDet gränslösa arbetet - kan vi hantera det?
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning
Läs merSÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN
SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs mer