Verksamhetsberättelse och Årsredovisning för räkenskapsåret 2006

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och Årsredovisning 2006

2 Region Dalarna Org nr Verksamhetsberättelse och Årsredovisning för räkenskapsåret 2006 Innehåll Verksamhetsberättelse 1. Politisk ledning och resurser Våra arbetsformer Detta har vi gjort under Beslut projektstöd Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Revisionspromemoria... 39

3 Verksamhetsberättelse för Region Dalarna 2006 Region Dalarna fyller nu en mandatperiod, det vill säga fyra år. Region Dalarnas ansvar för att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet har gett allt fler insatser och resultat inom olika samhällsområden. Viktigast av allt har dock varit det fördjupade samarbete och den samsyn som vuxit fram i länet kring vad som måste prioriteras i arbetet med att utveckla Dalarna. I det ligger kanske Region Dalarnas allra viktigaste roll. Den helt överskuggande frågan för Dalarnas framtid är att förbättra vår infrastruktur när det gäller vägar och järnvägar. Det måste vara lätt att förflytta sig i Dalarna, men också till och från andra regioner. Den nya vägen förbi Sala byggs nu, vilket är ett bevis på Region Dalarnas förmåga att ena länet i att prioritera viktiga insatser som gynnar vår utveckling, trots att vägbygget sker i vårt södra grannlän. På samma sätt har kollektivtrafiken i länet kunnat utvecklas med stort utrymme för lokala ambitioner och prioriteringar för såväl bussar som för Tåg i Bergslagen. Nästa stora utmaning är att kraftfullt förbättra tågtrafiken till och från Uppsala/Arlanda/Stockholm, vilket kräver både tidigarelagda investeringar och ett tryck på trafikuppläggen samt att åstadkomma lokal pendeltågtrafik för snabbare resor inom länet. 3 Region Dalarna har lett arbetet med att forma Dalarnas tillväxtprogram och Dalastrategin. Båda är program med en utgångspunkt i betydelsen av att samarbeta och att samla krafter. Flera insatser har gjorts och görs av olika aktörer för att förverkliga programmens olika delar. Sambandet mellan det lokala och regionala utvecklingsarbetet förstärks nu i syfte att ytterligare öka den samlade styrkan i länet. Under de två senaste åren visar Dalarnas befolkningsutveckling på ett trendbrott, där de kraftiga fallen har bromsats upp. Vi har visat på att Dalarna är ett av Sveriges starkaste varumärken och att många människor kan tänka sig vårt län som sin framtida hembygd. I arbetet med att bli fler får vi inte förtröttas och Region Dalarna är berett att gå i täten för detta prioriterade arbete. Men vi klarar inte detta själva, utan det krävs engagemang och delaktighet av alla som bor och verkar i Dalarna alla goda krafter måste dra åt samma håll om vi ska lyckas. Dalarna ligger tidigt i generationsskiftet. Det innebär att vi tidigare än andra län kan erbjuda ett stort utbud av intressanta jobb för den som vill flytta till vårt län. Anders Ahlgren ordförande i Region Dalarna

4 Verksamhetsberättelse för Region Dalarna 2006 Arbetet med att utveckla Dalarnas attraktionskraft och stimulera tillväxten i hela länet fortsätter. Samtidigt har Falun-Borlänge ett särskilt ansvar att vara en sammanhållen tvådelad stadsregion som skapar tillväxt och nya möjligheter i hela Dalarna (citat ur Dalastrategin med förenade krafter mot 2016 ). 4 Under det senaste året har arbetet med kompetens kommit allt mer i förgrunden och är högt prioriterat, inte minst för att säkerställa arbetslivets behov. Insatser för lärandet och utvecklingen av dess infrastruktur är en avgörande fråga för våra framtida möjligheter. Gymnasieskolans yrkesutbildningar är här viktiga liksom den fortsatta utvecklingen av Högskolan Dalarnas verksamhet. Till detta ska Region Dalarna bidra, genom att skapa samverkan och arbeta för ökat samarbete med alla de som här kan bidra positivt till vår utveckling. Region Dalarna har en mycket viktig uppgift som ytterligare behöver utvecklas: uppgiften att vara en naturlig mötesplats för länets olika aktörer och goda krafter samt att på olika sätt stödja och stimulera samarbete, idéer och utvecklingsarbete. Det gränslösa Dalarna blir också allt viktigare oavsett om man då menar i relation till omkringliggande län eller till andra delar av Europa. Vi måste ha kontakter och ett fördjupat samarbete med många fler, lära av andra och ta vara på deras erfarenheter. Att skapa allianser där vi gemensamt arbetar för att stärka Dalarna, är en av Region Dalarnas viktigaste uppgifter. Anders Ahlgren Ordförande Region Dalarna

5 Verksamhetsberättelse för Region Dalarna Politisk ledning och resurser Region Dalarna är ett regionalt samverkansorgan, bildat enligt Lag om samverkansorgan i länen (SFS 2002:34). Till sin juridiska form är Region Dalarna ett kommunalförbund som bildats av Dalarnas 15 kommuner och Landstinget Dalarna. Region Dalarnas arbete leds av Direktionen, som är det beslutande organet. De 15 medlemskommunerna representeras av en ordinarie ledamot och en ersättare vardera, landstinget representeras av tio ledamöter och tio ersättare. Detta förhållande speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som kommer via medlemmarnas insatser. Foto: Krister Halvars 5 Under 2006 har Direktionen haft följande sammansättning: Ledamöter från kommunerna: Peter Hultqvist (s), Borlänge, ordförande Bo Pettersson (c), Leksand, 1:e vice ordförande Anders Ahlgren (c), Gagnef Ulf Berg (m), Avesta Ann Beskow (s), Orsa Gun Drugge (c), Hedemora Jonny Gahnshag (s), Falun Herbert Halvarsson (s), Älvdalen Sven-Gunnar Håkansson (c), Säter Jonny Jones (c), Rättvik Gunnar Magnusson (s), Vansbro Lars Matsson-Frost (c), Mora Leif Nilsson (s), Smedjebacken Maria Pettersson (s), Ludvika Kurt Podgorski (s), Malung Ledamöter från landstinget: Inga-Britt Kronnäs-Samils (s), 2:e vice ordförande Sören Bertilsson (s) Jonas Carlgren (m) Lars-Ove Hagberg (v) Alf Johansson (s) Torsten Larsson (kd) Elisabeth Lindén Brandt (c) Ann-Catrin Lofvars (mp) Carin Runeson (s) Lars Wennås (fp)

6 Verksamhetsberättelse för Region Dalarna Ersättare från kommunerna: Anders Andersson (s), Leksand Bengt Andersson (m), Ludvika Arne Bogghed (c), Älvdalen Anki Dåderman (s), Rättvik Göran Engström (c), Smedjebacken Gösta Frost (s), Mora Åke Johansson (s), Avesta Per Kindlund (c), Malung Ulla Olsson (m), Borlänge Mikael Rosén (m), Falun Abbe Ronsten (s), Säter Bengt-Ola Ryttar (s), Gagnef Jan Stagenmark (s), Hedemora Mikael Thalin (c), Orsa Uwe Weigel (c), Vansbro Ersättare från landstinget: Gunnar Barke (s) Ann-Gret Olsson (s) Bengt Lindström (s) Carina Albertsson (s) Birgitta Lundqvist (v) Tom Martinson (m) Karin Örjes (c) John Thornander (fp) Birgitta Sacrédeus (kd) Niklas Henriksson (mp) Arbetsutskottet har under 2006 haft följande sammansättning: Ledamöter: Peter Hultqvist (s), ordförande Bo Pettersson (c), vice ordförande Inga-Britt Kronnäs-Samils (s), 2:e vice ordförande Jonas Carlgren (m) Alf Johansson (s) Ersättare: Ann Beskow (s) Lars-Ove Hagberg (v) Elisabeth Lindén Brandt (c) Maria Pettersson (s) Lars Wennås (fp) Under 2006 har Direktionen och Arbetsutskottet haft tio respektive nio protokollförda sammanträden.

7 Verksamhetsberättelse för Region Dalarna 2006 Direktionen beslutade i samband med att verksamheten i Dalarnas Kommunförbund överfördes till Region Dalarna att tillsätta Nämnden för primärkommunala frågor. Nämnden har under 2006 haft följande sammansättning: Ledamöter: Ann Beskow (s), ordförande Jonny Jones (c), vice ordförande Roger Stål (2), 2:e vice ordförande Laila Borger (s) Håkan Eriksson (s) Lena Ludvigsson-Olafsen (s) Gun Drugge (c) Pär Kindlund (c) Mikael Rosén (m) Ulla Olsson (m) Bo Brännström (fp) Ersättare: Kennet Persson (s) Åke Johansson (s) Anki Dåderman (s) Jonny Gahnshag (s) Ola Olin (v) Lena Reyier-Ingman (c) Carl-Erik Nyström (c) Berndt Martinsson (kd) Åsa Björklund (m) Gunnel Söderberg (m) Siv Ivarsson (fp) 7 Arbetsutskottet har under 2006 haft följande sammansättning: Ann Beskow (s), ordförande Jonny Jones (c), vice ordförande Roger Stål (s), 2:e vice ordförande Håkan Eriksson (s) Mikael Rosén (m)

8 Under 2006 har nämnden och dess arbetsutskott haft vardera fem protokollförda sammanträden. Kommunallagen 9 kap 21 anger att revisorerna ska avge en särskild revisionsberättelse över verksamhet i nämnder inrättade av Direktionen. Berättelsen överlämnas till Direktionen. Denna prövar därefter frågan om ansvarsfrihet för de nämnder som den själv har tillsatt. Särskild revisionsberättelse för nämnden återfinns därför sist i verksamhetsberättelsen. Revisorer Ordinarie revisorer: Arne Pettersson (s), Mora, ordförande Sören Sundin (s), Avesta Margareta Gard (m), Ludvika Ersättare: Pia-Lena Andersson ersattes av Håkan Yngström (c) för perioden juni-december Pia-Lena Andersson (s), Borlänge t o m maj 2006 Lars-Åke Lönnberg (s), Avesta Erik Nordkvist (fp), Falun 8 Revisorerna har biträtts av auktoriserad revisor Hans Lindman (t o m oktober månad), därefter Nils Johansson, båda från Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Region Dalarna har under 2006 omslutit 45,0 miljoner kronor (mkr) (2005: 27,1 mkr). Av detta utgör 21,3 mkr medlemsavgifter (2005: 9,6 mkr), 8,4 mkr överförda tjänster från kommunerna, länsstyrelsen och landstinget (2005: 8,4 mkr), samt 15,3 mkr i projekt och övrig extern finansiering (2005: 9,1 mkr). Siffrorna är avrundade. Medlemsavgifterna fördelar sig enligt följande i kronor: Ökningen från år 2005 till år 2006 härrör till största delen från sammanslagningen av Region Dalarna och Dalarnas kommunförbund och finansieringen av denna. Tidigare år har avgift betalats till både Dalarnas kommunförbund och Region Dalarna Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Landstinget Dalarna Summa

9 Region Dalarna har under verksamhetsåret tillförts externa medel, utöver medlemsavgifterna. Dessa är dels beslutanderätten om det regionalpolitiska anslaget, de så kallade regionala projektmedlen, dels de från Landstinget Dalarna överförda regionala utvecklingsmedlen. De förra har i stor utsträckning använts till medfinansiering av regionala aktörers projekt inom EU:s strukturfonder. De från Landstinget Dalarna överförda medlen var bundna genom de direktiv landstinget har gett för medlens användning; exempelvis NaturResursCentrum, Kooperativt utvecklingscentrum och insatser för barn- och ungdomar. I slutet av 2005 startade projektet Mentorskap mellan generationer. Med syfte att få in unga tankar i beslutsfattande fick Direktionens ledamöter erbjudande om att få varsin ung mentor för ett generationsöverbryggande utbyte med diskussioner och förslag om det framtida Dalarna och dess utveckling. 23 av ledamöterna tackade ja till erbjudandet. Projektet pågick med möten och samtal under våren. 2. Våra arbetsformer Region Dalarna har under 2006 utfört det politiska arbetet genom beredningar. Följande beredningar har arbetat: Bilden av Dalarna (sju ledamöter) Länstransportplan och infrastruktur (fem ledamöter) Kollektivtrafik (fem ledamöter) Regionalt Utvecklingsprogram (fem ledamöter) beredningens arbete slutade i juni 2006 Turism (en ledamot) Internationella beredningen (fem ledamöter) Hållbar utveckling (fem ledamöter) Ett centralt verktyg i utvecklingsarbetet är den årliga verksamhetsöverläggningen, där Region Dalarnas kommande steg i de regionala utvecklingsfrågorna diskuteras igenom för att nå samsyn mellan medlemmarna. 3. Detta har vi gjort under 2006 Region Dalarna har bildats för att tillvarata länets möjligheter och främja dess utveckling. Region Dalarnas verksamhetsområden bestäms av två faktorer: 1. De arbetsuppgifter som medlemmarna bestämt att Region Dalarna ska arbeta med. 2. Uppgifter som har överförts från staten enligt den lagstiftning som ligger bakom de regionala samverkansorganen. Samverkansorganet Region Dalarna var under 2006 aktivt inom följande områden: det regionala utvecklingsprogrammet, länstransportplanering, regionalt tillväxtprogram, kollektivtrafikfrågor, beredning och beslut om statliga projektmedel och beredning av EU:s projektmedel, hållbar utveckling, turism och internationaliseringsfrågor. 9

10 10 Ett viktigt beslut för Region Dalarnas framtida verksamhet fattades av Dalarnas kommunförbunds förbundsmöte Förbundsmötet beslöt då att överföra kommunförbundets verksamhet till Region Dalarna med start I samband med detta utökades uppdragen för Region Dalarna genom förändringar i förbundsordningen. Under det gångna året har sammanslagningen medfört en samordning av resurser och bättre utnyttjande av kompetens inom framförallt administration och ekonomi, men även allmänt inom flera områden. Under året har Region Dalarna köpt fastighetsbolaget Kommunernas Hus i Dalarna AB och äger därmed den fastighet i vilken kansliet är inrymt. I ett särskilt dokument, Fördjupat underlag till Dalastrategin, beskrivs mera ingående förutsättningarna för Dalarnas utveckling och innebörden av strategins utmaningar och vägval. De vägval för framtiden som pekas ut som avgörande för att framgångsrikt möta utmaningarna är: 1. Det samspelta Dalarna som betonar ledarskapets betydelse för Dalarnas utveckling. 2. Det gränslösa Dalarna som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. 3. Det attraktiva Dalarna som betonar det goda livet och Dalarnas särskildhet. Dalastrategin med förenade krafter mot 2016 Region Dalarna har regeringens uppdrag att samordna det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. En del av detta är att leda arbetet med att ta fram ett tidsbundet regionalt utvecklingsprogram en Dalastrategi. Arbetet med att utarbeta strategin påbörjades i slutet av 2004 och avslutades under våren Därefter har projektet förlängts till och med november månad för att implementera Dalastrategins huvudfrågor i pågående processer för strukturfondsarbetet och för Region Dalarnas verksamhetsplanering Dalastrategin är ett renodlat strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. I strategin tecknas en vision med målbilder och övergripande vägval för framtiden. 4. Det bärkraftiga Dalarna som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. 5. Det välkomnande Dalarna som betonar betydelsen av att vi bör bli fler samt betydelsen av ett gott mottagande av människor, kompetens och kapital. Flera viktiga utvecklingsområden med Dalastrategin som grund har under året identifierats och beskrivits i Region Dalarnas verksamhetsplan för åren Dalametoden för lokalt och regionalt utvecklingsarbete i samspel Ett i hög grad angeläget utvecklingsområde för Dalastrategins genomslag är att åstadkomma en helhet och ett samband i länet

11 mellan lokala och regionala utvecklingsplaner. Region Dalarna har under slutet av året tecknat ramarna för ett regionalt initiativ på detta område, Dalametoden, där inledningen av projektet formas som en förstudie inför ett mera långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete. Det eftersträvade är att finna former och metoder där lokalt och regionalt utvecklingsarbete sammanfaller i gemensamma ambitioner och krafttag för Dalarnas utveckling och tillväxt. Dalarna har stött och medverkat i projektet för att de diskussioner som där förts har kunnat kopplas till det regionala utvecklingsarbetet och bli ett bidrag till den slutliga Dalastrategin. Därtill har det ur Region Dalarnas synpunkt varit betydelsefullt med ytterligare forum för öppna diskussioner och en mobilisering kring vad som är angeläget att handha på lokal nivå liksom hur den regionala nivån på bästa sätt ska stödja och stimulera det lokala utvecklingsarbetet i Dalarna. Dalastrategin och strukturfondsprogrammet för Norra Mellansverige Region Dalarna har aktivt medverkat i trelänssamarbetet med att ta fram det nya Mål 2-programmet för strukturfondsperioden där Dalarna geografiskt ingår tillsammans med Gävleborgs och Värmlands län. Här har Tillväxtprogrammet och Dalastrategin varit underlaget för Dalarnas prioriteringar innehållsmässigt. Mot bakgrund av programanalysen, samt övriga strategier och program som Norra Mellansverige ska förhålla sig till, har Näringslivsutveckling och Tillgänglighet identifierats som de två tydligt prioriterade insatsområdena. Dalastrategins vägval Det bärkraftiga Dalarna och Det gränslösa Dalarna, är en direkt innehållsmässig motsvarighet till dessa båda insatsområden i det förslag till strukturfondsprogram för Norra Mellansverige som överlämnades till regeringen den 31 oktober. Dalarnas Tillväxtprogram Region Dalarnas arbete med näringslivs- och företagsutvecklande insatser har sin utgångspunkt i det Regionala Tillväxtprogram (RTP) som gäller för åren Programmet fick mot den bakgrunden en utformning baserat på en bred ansats i utvecklingsarbetet. Efterhand har Region Dalarnas eget arbete presenterats och preciserats i form av handlingsprogram för hittills två av de tre temaområden som tillsammans formerar Dalarnas RTP. Region Dalarnas roll är, förutom att driva ett eget utvecklingsarbete också att föra samman aktörer, stimulera till diskussion, och bidra till att finna nya kombinationer av resurser och insatser. Region Dalarnas arbete med genomförandet av RTP har under 2006 tilläggsfinansierats genom två olika projekt, ett som drivs vidare från föregående år och ett projekt som har påbörjats under året. 11 Projektet 100 framsynta möten Kopplat till arbetet med Dalastrategin har varit Dalarnas Bildningsförbunds projekt 100 framsynta möten. Region En ny strukturfondsperiod Inför den kommande strukturfondsperioden inleddes och slutfördes under 2006 ett intensivt arbete med att ta

12 12 fram regionalt förankrade förslag till strukturfondsplaner för Mål 2 och Mål 3. För Mål 2 omfattar programområdet Dalarna, Gävleborg och Värmland. Inom de nya programmen beräknas de första finansieringsbesluten fattas under hösten I Mål 2- programmet för Norra Mellansverige har de tre länen vägt samman sina egna ambitioner med de nationella strategiska prioriteringarna, som de presenterades i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Kommande Mål 3 är helt inriktat på gränsregional samverkan med Norge. Den kommande perioden omfattas hela Dalarna av möjligheterna till stöd för gränsregional samverkan. En diskussion om behovet av en ny RTP i ljuset av Dalastrategin och de nya strukturfondsplanerna har berörts i styrgruppen för RTP-arbetet. En slutsats av den diskussionen är att kommande förslag till inriktning av RTP bör få en tyngdpunkt i företags- och näringslivsutveckling. Regional dialog Under 2006 utvecklades dialogen med företrädarna för kommunernas näringslivsenheter. Dialogen drivs gemensamt med Länsstyrelsen och dess näringslivsenhet. Ett av målen med dialogen är att utveckla förmågan att i Dalarna ta fram gemensamma utvecklingsprojekt och att få en gemensam grund för prioriteringar av regionala satsningar. En grund för diskussionen har varit en gemensam kartläggning av och uppfattning om hur de regionala utvecklingsrollerna i Dalarna bör formas. Kluster- och innovationssystem Det arbete som Region Dalarna driver med kluster- och innovationssystem som förtecken bygger på de i vår RTP utpekade möjligheterna inom branscherna stål, hus- och träförädling, bild/media och besöksnäringen. Arbetsinriktningen förtydligades i ett särskilt handlingsprogram och har därefter drivits i projektform. Genom att samverka med de nationella aktörerna (NUTEK och Vinnova) etableras relationer med liknande verksamheter i landet och internationellt. I dagsläget stödjer Region Dalarna följande initiativ; Triple Steelix etablerat innovationssystem med långsiktigt stöd av Vinnova. High Voltage Valley begynnande innovationssystem med tyngdpunkt i Ludvika och med nationell uppbackning av Vinnova och Nutek. DalaBIT initiativ med inriktning mot trä- och husbyggnad. DalaBIT kan betraktas som ett regionalt kluster, där fokus utgörs av att samla kompetens och kunnande i branschen samt att verka för att relaterade företag ökar sitt samarbete. Ahead Dalarna med inriktning mot marknadskommunikation, spelutveckling, film- och TV-produktion, informationsteknik och grafisk produktion. Destination Dalarna med inriktning mot företag och aktörer inom Dalarnas besöksnäring. Klusterinitiativet har regional prägel och riktar sig till mot företag och relaterade verksamheter i länet, men strävar också att få nationell status som ett prioriterat klusterinitiativ. Nutek stödjer som nationell part initiativets strävan.

13 I samverkan med Teknikdalen i Borlänge skapas en miljö där kluster- och innovationssystemsinitiativ kan utvecklas genom processtöd från regionala parter, nationella erfarenheter och andra kluster och innovationssystem i landet. Lärande Dalarna Högskolan Dalarna fick under 2006 ett uppdrag från Region Dalarna att genomföra ett projekt med utgångspunkt i frågan om gymnasieskolans yrkesutbildningar och arbetslivets kompetensbehov. Målet med projektet är att starta en process med inriktning mot gymnasieskolans yrkesutbildningar och arbetslivets kompetensbehov. Inom ramen för den nämnda processen tas initiativ till konkreta aktiviteter som initieras, utformas och genomförs. Projekttiden sträcker sig till halvårsskiftet Arbetet ska därutöver ge ett kvalificerat bidrag till framtagandet av ett långsiktigt handlingsprogram för det Lärande Dalarna. I förordning och regleringsbrev anvisas att anslaget ska prioriteras för att medfinansiera projekt som bedrivs med stöd även från EU:s strukturfonder och att aktiviteterna ska stämma överens med det regionala utvecklingsprogrammet Dalastrategin samt det regionala tillväxtprogrammet. Ett av de viktigaste målen för projektverksamheten är att i samverkan med andra aktörer bygga upp resurser för att åstadkomma en positiv utveckling av näringslivet i Dalarna. Beslut avseende projektstöd fattas av Region Dalarnas verksamhetsledare, arbetsutskott eller Direktion enligt fastställd delegationsordning. Region Dalarna har under 2006 beslutat om finansiering av 36 projekt till ett sammanlagt belopp av kronor (se bifogad specifikation efter verksamhetsberättelsen). Samtliga beviljade projekt har bedömts ligga i linje med Dalastrategin och det regionala tillväxtprogrammet. 15 projekt har samtidigt sökt och beviljats stöd från EU:s strukturfonder. Region Dalarnas medfinansiering fördelas inom tillväxtprogrammets temaområden med följande andelar: det kreativa Dalarna 73 procent det lärande Dalarna tolv procent och det attraktiva Dalarna 15 procent. 13 Regionalt projektstöd Region Dalarna har det regionala utvecklingsansvaret i Dalarna och därmed rätt att besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling det så kallade regionalpolitiska anslaget 33:1. I regleringsbrevet för 2006 tilldelades Region Dalarna 40 procent av länsanslaget. Resterande del kvarstår hos länsstyrelsen för att användas till företagsstöd och för övrigt till i huvudsak vissa speciellt angivna områden för projektverksamhet. Besöksnäringen Dalarnas Turistråd är den verksamhetsdel inom Region Dalarna som arbetar med besöksnäringsfrågor. Till verksamheten finns kopplad en referensgrupp som består av turistchefer eller motsvarande från alla Dalarnas kommuner samt representanter från intresseorganisationer inom besöksnäringen. Aktiviteterna som genomförts under året har syftat till att stärka Dalarnas roll som ett konkurrenskraftigt resmål, både för svenska och utländska turister.

14 14 Klusterinitiativ inom besöksnäringen Under oktober påbörjade arbetet med att starta ett klusterinitiativ inom besöksnäringen. Syftet är att se om klustermetoden ökar takten på utvecklingen inom besöksnäringen i större grad än andra metoder. Nutek har gått in med medel för att stödja arbetet. Länsstyrelsens styrelse har också fattat beslut om att stödja klusterinitiativet via medel till projekt inom besöksnäringen. Marknadsföring Det finns ett stort intresse för Dalarna både nationell och internationellt och både sommar- och vinterprodukter efterfrågas. En Temoundersökning visar att 69 procent av svenskarna någon gång semestrat i Dalarna. Dalakartan och dalarna.se/turism är huvudverktygen som används för att arbeta gentemot slutkonsument. Till det kommer den av kommunerna finansierade Turistinformation Dalarna som svarar på slutkonsumentens förfrågningar via telefon, e-post och fax samt skickar information efter kundernas önskemål. Under året har ett nytryck av dalakartan tagits fram och nytt för året var en version på ryska. För den svenska marknaden har två Dalabilagor, en sommar- och en vinterbilaga, tryckts och distribuerats som bilaga i Dagens Nyheters egen resebilaga. Uppmärksamhetsvärdet för vinterbilagan låg på 66 procent vilket är mycket högt och betyget från slutkonsument är mycket tillfredsställande. PR är en viktig marknadsföringskanal och att få journalister att besöka Dalarna för att sedan skriva redaktionella material är en väldigt viktig metod, då redaktionell text har en mycket större trovärdighet än annonsering. Under året har tio visningsresor för journalister, varav två tv-team, har genomförts. De kom från Frankrike, Tyskland, USA, Italien och Sverige. Anpassningen av det turistiska budskapet sker successivt mot varumärkesstrategin som tas fram i projektet Bilden av Dalarna. Försäljning Som i många andra branscher är personlig försäljning den bästa och starkaste försäljningskanalen, vilket gör det viktigt att delta i workshops och mässor. Visit Sweden (tidigare Sveriges Turistråd) arrangerar olika workshops och Dalarnas Turistråd har deltagit i sådana workshops i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Som försäljningsverktyg används en produktmanual för Dalarna som producerats på svenska och engelska, dessutom bilder, dalakartan och en dvd med turistfilmer. B2B är ett affärskoncept som Visit Sweden startade 2003 på den tyska marknaden. Det innebär att ren matchmaking görs mellan researrangörer i tysktalande Europa och produktägare i Sverige där syftet är att få in svenska produkter i tyska arrangörers produktutbud. Dalarna som destination har deltagit sedan starten. Förutom att skapa affärer driver affärskonceptet även på viss produktutveckling i Dalarna. Utfallet från marknadsinsatser gjorda visar Dalarna fått nya resenärer som genererat nya övernattningar, motsvarande cirka nio miljoner kronor i omsättning. En fortsatt satsning på utlandsmarknaden genererar högre omsättning då gästerna använder kommersiellt boende i högre utsträckning än svenskar. Dessutom görs insatser för att få utländska gäster att bo på hotell i ännu större utsträckning än idag.

15 I samband med Sveriges satsning på Ryssland under 2006 deltog Dalarnas skidanläggningar tillsammans med Region Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarna i mässor och workshops i S:t Petersburg och Moskva. En annan viktig försäljningsmetod är att få researrangörer att besöka Dalarna för att på plats se vilka produkter som finns. Under året har tio visningsresor för researrangörsgrupper genomförts. De kom från Ryssland, Schweiz, Holland och Irland. Infrastruktur Region Dalarna ansvarar för inriktningen av den långsiktiga regionala infrastrukturplaneringen av vägar, järnvägar, flyg och kollektivtrafik. Dalarna har ett mycket stort behov av att få till stånd en modern och stärkt transportinfrastruktur. Satsningar i vägtransportsystemet längs riksvägarna 26, 45, 50, 66/länsväg 247, 68, 70 och 71 och i järnvägssystemet längs Dalabanan och Bergslagsbanan, är kritiska framgångsfaktorer för Dalarnas regionala utveckling och regionförstoring samt för en ökad arbetsmarknad och arbetspendling. I augusti togs det länge efterlängtade första spadtaget för riksväg 70 förbi Sala. Under året färdigställdes dels den första etappen av bärighetssatsningen på riksväg 70 söder om Särna och dels den omfattande bärighetssatsningen på riksväg 68 mellan Horndal och Gävleborgs länsgräns. Vidare kan särskilt nämnas det fortsatta arbetet med riksväg 50 genom Ludvika på vägsidan samt Vision Dalabanan och dubbelspår mellan Falun och Borlänge på järnvägssidan. Arbetet inom projektet Öst-västlig vägförbindelse Gävle-Oslo har fortsatt under året i samverkan med svenska och norska representanter för län, kommuner och Vägverket. Med stöd av Region Dalarna och övriga berörda län och kommuner ansökte projektet i december 2005 hos regeringen om att vägförbindelsen ska få ett enhetligt riksvägsnummer, riksväg 16, vilket även Vägverket ställde sig positiv till. Regeringen har dock ännu inte fattat beslut. Inom projekt Bergslagsdiagonalen (Rv 50 Jönköping-Söderhamn) färdigställdes en stråkstudie i juni 2006, vilken bland annat ska ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet längs vägen. Den interregionala kollektivtrafiken är av stor betydelse för länets utvecklingsmöjligheter som attraktivt län för boende och företagande och därför verkar Region Dalarna för en förbättring av dess utbud och standard. Region Dalarna deltog under 2005 i Dalabanans intresseförenings arbete med att ta fram en vision för framtida persontrafik på Dalabanan. I det fortsatta arbetet har intresseföreningen under 2006 tagit fram en strategiplan för banans upprustning och trafikering på kort och lång sikt. De långsiktiga projektarbetena inom Dalabanan och Bergslagsbanan på järnvägssidan respektive Bergslagsdiagonalen och Öst-västlig vägförbindelse Gävle-Oslo på vägsidan, har inneburit ett helhetsgrepp av resurser såväl ekonomiskt som personellt. Detta har gett bättre förutsättningar, dels för kvalitativa planeringsunderlag och dels för ett ökat engagemang hos politiker och tjänstemän. 15

16 16 Kollektivtrafik Region Dalarna har utifrån utredningen om Den goda resan i Dalarna drivit arbetet med samordning av den särskilda kollektivtrafiken. Under våren utarbetades förslag till samverkan mellan kommuner och landsting genom ett särskilt samarbetsavtal och ett uppdragsavtal med AB Dalatrafik. Avtalen godkändes i samtliga kommuner och landstinget under året. För att förstärka och underlätta arbetet med samordning har Region Dalarna ansvarat för att ta fram ett förslag till enhetligt reglemente för färdtjänst och riksfärdtjänst i länet. Efter en bred remissomgång slutfördes arbetet och direktionen godkände i december ett slutförslag som skickades ut till kommunerna med rekommendationen att anta det. Under året har aktieägaravtalet utvärderats och reviderats och planeringsprocessen för trafikbeställning har förenklats och förkortats. Ungt Entreprenörskap i Dalarna Projektet har under året framförallt arbetat hårt med att marknadsföra sig och informera skolorna runt om i länet om sitt arbete. Samverkan med flera andra projekt har också startats, då hela projektets möjlighet att lyckas bygger på en bred och stor samverkan med andra projekt i länet. Projektet har bland annat under denna tid bland annat besökt: 30 olika organisationer och kommuner för samverkan 13 olika ledningsgrupper för grundskolor 17 olika arbetslag inom gymnasieskolorna Dessutom har projektet genomfört cirka 30 olika träffar inom Högskolan Dalarna för att väcka intresse runt entreprenörskapet och deltagit i 15 olika konferenser för lärare, rektorer, med flera för att berätta om arbetet. Projektet har under senare delen av året gått in mer på aktiviteter och lite mindre på informationsmöten. Aktiviteter som idag pågår: PRAO utveckling Framtidspiloterna tillsammans med Orsa och Smedjebackens projekt har åkt runt till åtta av länets 15 kommuner för att ge inspiration om hur PRAO-verksamheten kan utvecklas. Det bygger på principen att eleverna ska kunna komma i kontakt med fler typer av företag genom företagsbesök. Därefter gör de informationsmaterial om företaget, presenterar företaget och genomför en utställning om företaget genom sina unga ögon. Framtidspiloterna har även tagit fram ett informationsmaterial som sprids i länet. Framtidspiloterna har också börjat presenterat projektet för gymnasieskolor. Eldsjälsträffar Ett 25-tal eldsjälar, bland annat lärare och rektorer, har träffats fyra gånger för att få inspiration till och kunskap om hur man får fler på sin skola att brinna för den verksamhet som man själv varit med om att starta. Till träffen har man blivit nominerad av någon annan person som anser att man är en eldsjäl inom entreprenörskap och att man är den personen eller de personerna på sin skola som gör verksamheten möjlig. Samverkan företag och skola Företagarna i Dalarna har startat ett arbete i syfte att underlätta träffar mellan lärare och företagen på skolans ort. Arbetet byg-

17 ger på att få till en modell som kommer att göra dessa träffar mer naturliga och bestående än vad de är idag. Lärande i arbetslivet Ett stort intresse har funnits för de två inspirationsdagar som genomfördes under våren och de fortbildningsdagar som sedan följde under hösten. Totalt har cirka 150 lärare deltagit på de fyra träffarna. Föredragshållare och utbildare har varit Leksands och Tjörns gymnasieskola. Handledning av ungas idéer mot en marknad Ung Företagsamhet har fått i uppgift att skapa en modell för att hjälpa de unga uppfinnare som har potentiella affärsidéer till en riktig marknad. Två uppfinningar har fått mönsterskydd och en av dem är på väg ut på marknaden. Ung Företagsamhet har genomfört totalt nio stycken utbildningar med cirka 230 deltagande lärare i länet under året. Av dessa är 29 personer som deltagit i grundutbildning helt nya. Utbildade UF-lärare är grund för en välfungerande verksamhet bland ungdomarna. Gränslösa idéer är ett nytt koncept om ungt entreprenörskap, riktat mot förskollärare. Konceptet är framtaget av Framtidsmuséet, som under hösten genomfört en lyckad testutbildning för förskolelärare på fyra förskolor. Idéjakter och uppfinnartävlingar som idag finns i länet kan verka som modell för de som önskar starta liknande verksamhet. Därför har Falu kommun i slutet av året fått i uppdrag att starta en verksamhet för att sprida de idé- och uppfinnartävlingar, utifrån de erfarenheter som redan idag finns, till kommuner som idag inte genomför sådan verksamhet. Dala-MaTs Dala-MaTs står för Regional samverkan för ett miljöanpassat transportsystem och är ett treårigt projekt som startades under våren Syftet med Dala-MaTs är att ge idéer och exempel på hur transporter kan effektiviseras och samordnas. I samverkan med aktörer från näringslivet och det offentliga arbetar projektet med att identifiera möjliga och kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra transportlösningarna. Eftersom Dalarna är en transportintensiv region finns mycket kompetens men också behov av att ständigt bli bättre och effektivare. Under 2006 har arbetet fokuserats på de insatsområden som identifierades under 2005; attitydförändringar, fordonspool, samhällsplanering, offentlig upphandling, IT och logistik, kollektivtrafik samt från projekt till process. Dala-MaTs har genomfört två större konferenser under året; Kollektivtrafiken och samhällsnyttan samt den årliga höstkonferensen. Under 2006 har projektet genomfört ungdomsdialoger tillsammans med Miljötinget, Idéjakten och Framtidsmuseet. DalaMaTs presenterade sitt arbete på ett energiseminarium i Bryssel i november. 17 Under 2006 har Dala-MaTs haft närmare samarbeten med Landstinget Dalarna, Naturskyddsföreningen, Vasaloppet, Energiintelligenta Dalarna, ITS-Dalarna, Högskolan Dalarna och Stiftelsen Teknikdalen.

18 18 Valideringscentrum Dalarna Validering handlar om att synliggöra och dokumentera människors kompetens, oavsett var och hur den har förvärvats, för att underlätta för företagen vid rekrytering och för att öka anställningsbarheten hos de enskilda individerna. Projekt Valideringscentrum Dalarna (VCD) syftar till att bidra till arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i Dalarna. Projektet ska utveckla en gemensam plattform en mäklarfunktion för validering i länet. Genom projektet ges möjlighet att samordna och utveckla de erfarenheter som redan i Dalarna och utveckla nya områden. Projektet är länsövergripande, inte minst för att skapa långsiktiga förutsättningar för byggandet av plattformen för validering i länet. Inom branscherna bygg, teknik samt vård och omsorg räknar man med stor brist på arbetskraft i den närmaste framtiden. Projektet ska därför främst arbeta med dessa tre branscher. Projektets första år har till stor del kännetecknats av att intressenterna kring validering i länet har enats kring en struktur och ett tillvägagångssätt för hur plattformen ska förverkligas. I projektets genomförande deltar, förutom Byggutbildning STAR och Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, Landstinget Dalarna, Dalarnas kommuner, Länsarbetsnämnden/ arbetsförmedlingen, Högskolan Dalarna och fackliga organisationer. Projekt Valideringscentrum Dalarna stöttas av den Europeiska Socialfonden Mål 1 Södra skogslänsregionen och Mål 2 Norra, Region Dalarna, Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen samt Valideringsdelegationen. Ung kraft i Dalarna Ung kraft i Dalarna är ett tvåårigt projekt som bygger på ungdomars eget skapande och delaktighet. Projektets målgrupp är ungdomar mellan 15 och 25 år. Syftet är att ta tillvara ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande och bidra till att göra det möjligt för unga att engagera sig i samhällsutvecklingen. Projektet ska skapa forum och mötesplatser för ungas synpunkter samt tankar om framtiden och utveckla former för samverkan mellan ungdomar och beslutsfattare. Ung Dala Demokrati, UDD Som ett led i demokratiarbetet i Ung Kraft andordnades under 2006 för första gången UDD (Ung Dala Demokrati). UDD var ett tvådagars evenemang där samtliga Dalarnas Ungdomsråd var inbjudna. Syftet var att erbjuda ungdomsråden ett tillfälle att diskutera de demokratifrågor de tycker är viktiga. Genom att mötas fick de även en chans att inspirera varandra. Den 7-8 december anordnades en uppföljning av UDD, denna gång fick ungdomarna möjlighet att vidareutveckla det som togs upp på första UDD-träffen i april. Miljötinget I oktober genomfördes Miljötinget för sjätte gången. Falu kommun var värdkommun. Nytt för 2006 års Miljöting var att det skulle vara mer kreativt och interaktiv än någonsin. Nytt rekord blev det också för anmälda deltagare som uppgick till 320 stycken. Ungdomar från Dalarna och Gävleborg deltog, utöver dem fanns också inbjudna ungdomar från Ryssland, Estland, Finland, Danmark och Frankrike. Under helgen deltog de tillsammans i olika aktiviteter allt från föreläsningar och workshops

19 till aktiviteter kring temat Pimp my bus, en regional satsning på att lyfta ungas tankar och visioner kring kollektivtrafik. Helgen avslutades sedan med en manifestation på Stora Torget i Falun. Pimp my bus som arbetar för en attraktivare kollektivtrafik i Dalarna fortsätter inom ramen för Dala-MaTs. Pengaakuten Ett av målen med Ung kraft har varit att skapa en möjlighet för ungdomar i Dalarna att söka aktivitets- och projektmedel för att kunna förverkliga egna projekt inom områden som berör demokrati, miljö och entreprenörskap inom kulturområdet. Detta resulterade i Pengaakuten som lanserades under hösten Analys och faktabearbetning Region Dalarnas arbete med länets utveckling förutsätter bevakning av händelser i och utanför länet som direkt eller indirekt får konsekvenser för levnadsbetingelserna i länet. Det förutsätter också en ständig uppdatering av en databank och en analysverksamhet som bearbetar och granskar siffror och andra fakta, så att dessa ständigt förbättras på sin väg till underlag för länets beslutsfattare. Under året blev detta arbete mer tidskrävande, eftersom Statistiska Central Byrån (SCB) ändrade mätmetod för sysselsättningen utan motsvarande bakåtberäkning. Varje region måste då själv skapa metoder och nycklar för den inomregionala jämförelsen över tid. Detta arbete ger stora synergivinster för de enskilda kommunerna och är en viktig grund inför kommande större mätförändringar från SCB. En ny fickfaktafolder tillverkades under året i samarbete med de andra viktigare offentliga länsaktörerna, som exempelvis länsstyrelsen och Landstinget Dalarna. Analysarbetet i EU-programskrivningen upptog en stor del av andra halvåret. Arbetet gjordes tillsammans med representanter från Värmland och Gävleborg. Ett inköp av befolkningsprognos tillsammans med kommuner ligger i planen för Region Dalarna kan därefter tillhandahålla varje kommun skräddarsydda prognosvarianter, där även övriga tillgängliga bedömningar är invägda. Dalamonitorn Dalamonitorn ett uppföljningsverktyg för Dalarnas utveckling inom områden såsom näringsliv, utbildning, miljö och jämställdhet har varit under utveckling sedan I början av 2006 beslutade Region Dalarnas Direktion att Dalamonitorn skulle utvecklas till en färdig form inklusive publicering på Internet. Sedan hösten 2006 är Dalamonitorn tillgänglig via Region Dalarnas hemsida. Dalamonitorn utvecklas nu successivt med nya data och nya datakällor. För drift och utveckling av Dalamonitorn samarbetar Region Dalarna med Dalarnas Forskningsråd. Bilden av Dalarna Dalarna är en av de mest kända regionerna i Sverige och uppfattas som både intressant och attraktiv. Livsmiljön, naturen och kulturlivet är viktiga skäl för människor att stanna kvar i eller att flytta till länet. Dalarnas befolkning blir emellertid allt 19

20 20 äldre och för att komma till rätta med denna obalans i befolkningsstrukturen behöver länet en ökad inflyttning, inte minst för att möta det lokala och regionala näringslivets behov av arbetskraft. Projektet Bilden av Dalarna har målet att Dalarnas befolkning ska ha ett långsiktigt inflyttningsnetto. Bilden av Dalarna genomförs i linje med tillväxtprogrammets temaområde Attraktiva Dalarna. Regional branding Under 2006 har ett material tagits fram för dem som arbetar med att kommunicera Dalarna eller som skapar kommunikativa budskap till andra företag. Syftet med att ha ett gemensamt material är att skapa en gemensam syn på hur vi i Dalarna berättar om och visar upp vår region. Materialet ligger lättåtkomligt på I december 2006 blev Berättelsen om Dalarna färdig. Det är ett särskilt presentationsmaterial som företag och påverkare i regionen kan använda sig av när de får chansen att berätta om Dalarna. Materialet ska kunna svara på frågan var du kommer ifrån, i sammanhang där ingen vet någonting om Dalarna. Konceptet är dels en film och dels en serie bilder baserade på Dalarnas kärnvärden och tillgångar. Den tidigare gjorda kommunikationsstrategin har omarbetats och en PR-plan har arbetats fram. Flytta till Dalarna Det kommer in många tips på personer som vill flytta till Dalarna via projektets hemsida Alla dessa blir intervjuade av en person som är anställd av projektet, därefter slussas de vidare till den mottagarservice som är kopplad till projektet. Mottagarservicen består av kontaktpersoner i alla länets kommuner. Ett antal möten har genomförts med mottagarservicen, som därmed fått en möjlighet till inspirations- och kunskapspåfyllning om bland annat hur arbetsmarknadsläget ser ut i Dalarna och hur man ringer och säljer sin kommun. Implementering har varit en viktig del av arbetet i projektet. Information har getts till företrädare för både offentliga och privata företag, föreningar och organisationer. Projektet har arbetat upp en kontakt med rekryteringsföretagen i länet och har även inlett ett samarbete med arbetsförmedlingen.

21 EU:s strukturfonder Mål 1 Södra skogslänsregionen Programmet för Mål 1 Södra skogslänsregionen (Mål 1SSR) pågår under programperioden och syftar till att skapa förutsättningar för människor att leva och arbeta i Sveriges glesbygdsområden. Under denna period omfattar Mål 1 SSR totalt tre miljarder kronor och 60 procent av medlen ska gå till utveckling av näringslivet. Projekt får pågå under 2007 och de ska slutredovisas senast den 31 december Mål 1-området i Dalarna omfattar Älvdalens, Malungs, Vansbro och Orsa kommuner samt Venjan och Våmhus församlingar i Mora kommun. Länsstyrelsen i Jämtland är så kallad förvaltningsmyndighet med det yttersta ansvaret för genomförandet av Mål 1 SSR. Tjänstemännen i regionen träffas fyra gånger per år i Östersund för en gemensam beredning av de ärenden där medel från Mål 1 söks. Under 2006 har Strukturfondsdelegationen för Mål 1 SSR haft fyra beslutsmöten. Eftersom programperioden närmar sig sitt slut har året kännetecknats av en mycket begränsad budget vad avser tillgängliga medel för nya beslut. Detta har också haft återverkningar så till vida att mycket få ansökningar kommit in till Mål 1 i länet. Totalt tio projekt i Dalarna har under året beviljats medel från Mål 1 om totalt 14 miljoner kronor. Region Dalarna medfinansierar en del av dessa projekt. Mål 1-sekretariatet har medverkat i planeringen och genomförandet av en så kallad projektkontakt i Mål 1 SSR i Mora den 31 maj och 1 juni med tema Trä samt Lokal utveckling. Vid projektkontakt gavs projekten möjlighet att träffa andra projekt för värdefullt erfarenhetsutbyte. De projekt som hittills har beviljats medel från Mål 1 i Dalarna, totalt 50 miljoner kronor, rekvirerar medel regelbundet. Totalt 18 miljoner kronor har hittills betalts ut till pågående projekt. Växtkraft Mål 3 i Mål 1 Växtkraft Mål 3 omfattar hela Dalarna men administrationen är uppdelad på två instanser. Den norra delen av Dalarna som igår i Mål 1 Södra Skogslänsregion består av Älvdalen, Malung, Vansbro och Orsa samt Venjan och Våmhus församlingar i Mora kommun. Den norra delen administreras av Beredningssekretariat på Region Dalarna. Resten av länet administreras av ESF-rådet. En viktig utgångspunkt i Växtkraft Mål 3-programmet är att de konkreta åtgärderna utformas på regional nivå i nära samverkan mellan ett aktivt partnerskap och de myndigheter som är ansvariga för genomförandet av programmet och att länen tar vara på de analyser som finns beskrivna i respektive läns Regionala Tillväxtprogram (RTP). Varje län fastställer en regional plan för genomförandet av Växtkraft Mål 3, där länets specifika inriktningar kompletterar de övriga övergripande dokumenten. Dalarnas RTP har starka kopplingar till Växtkraft Mål 3 i Dalarna och utgör stöd för inriktning och prioriteringar inom respektive insatsområde i programmet. Visionen för Växtkraft Mål 3 i Dalarna är följande: Genom att stärka individens ställning i arbetslivet bidrar Växtkraft Mål 3 i Dalarna till en aktiv omställning/utveckling med sikte på framtidens arbetsmarknad 21

22 22 I Dalarnas partnerskap för Växtkraft Mål 3 ingår representanter för LO, TCO, Företagarna, SACO, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Region Dalarna, Landstinget och sociala ekonomin. Merparten av ledamöterna i partnerskapet för Växtkraft Mål 3 har deltagit i utvecklingen av det tillväxtprogram som gäller EU-stödet i Växtkraft Mål 3 under perioden beräknas till cirka 48 miljoner kronor för Dalarnas Mål 1- kommuner. Hittills har 550 beslut fattats i alla fyra åtgärder i programmet, varav 65 positiva beslut under Merparten av de besluten avser Kompetensutveckling av sysselsatta. Det finns inom detta område fortfarande en del medel för beslut under Mål 2 Norra Mål 2 Norra-området i Dalarna omfattar följande kommuner: Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Mora (utom Mål 1-delen), Rättvik, Smedjebacken och Säter. Mål 2 Norra-programmet, där även Gävleborgs och Västmanlands län ingår, pågår under perioden EU-stödet under dessa sju år beräknas till 1,7 miljarder kronor och är ett komplement till regionala satsningar från både offentliga och privata finansiärer. Beslut hittills har fattats om 1,8 miljarder kr, återflödet har uppgått till 100 miljoner kronor. Målsättningen med programmet är att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling och konkurrenskraft för att främja sysselsättning och tillväxt i regionen. Under perioden har 675 miljoner kronor genom beslut i Mål 2 Norra tillfallit Dalarna. Falun Stöd per kommun 24% 24% 22% 24% 3% 3% Under år 2006 har Strukturfondsdelegationen (SD) för Mål 2 Norra haft tre beslutsmöten. Totalt under år 2006 har man fattat beslut om 180 miljoner kronor från EU, Regionala respektive Sociala fonden, varav cirka 35 miljoner kronor tillfallit Dalarna. Antalet ansökningar som beretts av Mål 2- sekretariatet på Region Dalarna har uppgått till 48 stycken, varav 39 stycken har lyfts till beslut i SD under år Totalt har SD fattat beslut år 2006 om 126 stycken Mål 2 Norraprojektärenden. Den finansiella granskningen av inkomna rekvisitioner under år 2006, tillhörande projekt som beviljats EU-medel under åren , uppgår till 202 stycken

23 (totalt inkomna under perioden är drygt 450). Utbetalning av EU-medel till projektägare i Dalarnas län som beviljats EU-medel från Mål 2 Norra under åren uppgår hittills till 115 miljoner kronor. EU/internationellt Information, utbildning, projektrådgivning, nätverksbyggande samt politik och påverkan är viktiga delar i Region Dalarnas EU/internationella arbete. En ökad kompetens i och integrering av EU och internationella frågor i utvecklingsarbetet är av vikt för att bli en region som uppfattas som attraktiv att samarbeta med. Region Dalarna har genomfört fyra utbildningsträffar med Dalarnas EU-nätverk i syfte att få ett ökat internationellt engagemang inom områden som entreprenörskap och livslångt lärande samt en allmän orientering om nyheterna i EU:s strukturfonder och transnationella program. En dialog har förts kring Dalastrategin och visionen om att Dalarna år 2016 ska ha ett vardagligt utbyte med resten av världen. Vid samtliga möten har Brysselkontoret varit representerat. I maj var Region Dalarna värd för en workshop i Tällberg för EU-nätverken i Dalarnas län, Gävleborgs län och Örebro län. Medverkade gjorde bland andra Nordjyllands Europakontor, ett kontor som har 100 procent framgång i EU:s transnationella sektorsprogram. I november medarrangerade Region Dalarna en workshop på Högbo Bruk i Sandviken, med fokus på information om möjligheterna till transnationellt samarbete inom energi, IT och entreprenörskap i EU:s nya program för Konkurrenskraft och innovation. Medverkade gjorde bland andra Kommissionens GD Näringsliv, Vinnova och Energimyndigheten. EU-nätverken i Dalarna, Gävleborg och Örebro län deltog liksom tjänstemän från de tre länen inom respektive tema. Övriga aktiviteter som Region Dalarna har medverkat i och arrangerat under året är till exempel: ett förberedande möte inför en studieresa till Bryssel för skolförvaltningschefer i Uppland, Västmanland och Dalarna; Region Siljans Europeiska konferens i Rättvik med fokus på att knyta kontakter inför transnationella projekt inom markanvändning, turism, lokalproducerad mat, bioenergi med mera; en konferens i Borlänge tillsammans med Internationella Programkontoret i syfte att lansera EU:s nya program för livslångt lärande samt en konferens i Orsa tillsammans med Region Siljan för att lansera EU:s nya kulturprogram. Region Dalarna har också varit inbjudet att tala om internationellt utbyte och transnationella projekt på ett möte med kommunstyrelsen i Gagnef samt på ett nätverksmöte med länets socialchefer. Rådgivning och stöd i projektutvecklingsarbetet i länet har varit en stor del av arbetet under året. En del av det arbetet sker i samverkan med Brysselkontoret, som även har erbjudit rådgivning i samband med EU-nätverksmötena i länet. Region Dalarna är Dalarnas nod i samarbetet kring ett representationskontor i Bryssel Central Sweden Brussels tillsammans med Gävleborgs och Örebro län. Region Dalarnas EU/internationella arbete har under 2006 främst handlat om att bistå medlemmarna med information, rådgivning och kontakter som en del av mobiliseringen inför 23