juni. MÄTNING BEDÖMNING AV BROARS TILLSTÅND exklusive Metodbeskrivningar

Transkript

1 juni MÄTNING BEDÖMNING AV BROARS TILLSTÅND exklusive Metodbeskrivningar

2 Mätning och bedömning av broars tillstånd exklusive Metodbeskrivningar Föreliggande dokument är en sammanställning av information och uppgifter som krävs för att mäta och bedöma broars tillstånd. Dokumentet kommer att ses över och kompletteras med bland annat mätmetoder för träbroar. Avsikten är att ge ut dokumentet som en Vägverkspublikation när denna översyn genomförts. I detta dokument finns följande delar; Mätning och bedömning Inspektion Val av mätmetod Metoder för mätning av fysiskt tillstånd Metodbeskrivningar finns tillgängliga i dokumentet BaTMan - daterad den 3 juni Dokumentet finns, liksom föreliggande dokument, publicerat i BaTMan portalen under fliken Information samt Bibliotek / Dokument och program. Borlänge den 4 juni 2008 Bengt Rutgersson Sektionen för bro- & tunnelteknik 2 (55)

3 Mätning och bedömning BROARS TILLSTÅND Broars tillstånd är ett nyckelbegrepp inom broförvaltningen. Tillståndsuppgifter behövs för bl a styrning, planering, upphandling och uppföljning av de åtgärder som erfordras för att broarna ska uppfylla samhällets krav på säkerhet, framkomlighet och ekonomi. Mot bakgrund av tillståndsuppgifternas användning inom broförvaltningen är det av största vikt att uppgifterna är av hög kvalitet och är tillgängliga. Entydiga metoder för mätning och utvärdering av uppgifterna är därvid en nödvändighet. Mätning och bedömning av broarnas tillstånd sker framför allt i samband med genomförandet av regelbundna och särskilda inspektioner. Sådana inspektioner syftar till att, dels värdera broarna ur säkerhetssynpunkt, dels få fram underlag för planering av åtgärder. Som ett underlag för bedömningen av det fysiska och funktionella tillståndet för en konstruktion används mätmetoderna som finns beskrivna i denna handbok. Innehållsförteckning Sidan Mätning och bedömning Broars tillstånd 3 Fysiskt tillstånd 4 Begrepp för mätning 5 Funktionellt tillstånd 9 Funktionella egenskaper för konstruktionsdelar 10 Inspektion Nästa inspektion/utredning 13 Val av mätmetod Grundläggning 15 Slänt och kon 16 Stöd 17 Ving- och stödmur 19 Upplagsanordning 20 Huvudbärverk 21 Övriga bärverk 23 Körbaneplatta (Brobaneplatta) 24 Kantbalk 25 Tätskikt 26 Beläggning 27 Räcke 28 Övergångskonstruktion 29 Dräneringssystem 30 Hela bron 31 Metoder för mätning av fysiskt tillstånd 33 Metodbeskrivningar Finns i dokumentet 3 (55)

4 Mätning och bedömning FYSISKT TILLSTÅND Fysiskt tillstånd bestäms med hjälp av mätmetoder. Se avsnitten Val av mätmetod samt Metoder för mätning av fysiskt tillstånd. Det fysiska tillståndet bestäms för olika konstruktionselement med ledning av pågående eller inträffade skadeutvecklingar, nedbrytningsprocesser, föroreningsprocesser etc. Mätmetoden bestäms av Skadetyp Konstruktionselement Material Övrigt (t ex elementets verkningssätt) Mätmetoder för bestämningen av det fysiska tillståndet framgår av Mätmetoder Fysiskt tillstånd, se sedan 33. Metoder finns för de flesta förekommande kombinationer av konstruktionselement och skadetyper. Mätvärden redovisas ofta som relativ tal. Till varje mätmetod finns ett gränsvärde som anger ett tillstånd vid vilket funktionen hos aktuellt konstruktionselements kan vara bristfälligt. 4 (55)

5 Mätning och bedömning BEGREPP FÖR MÄTNINGAR Avsnittet beskriver brotekniska begrepp som bland annat används vid mätning av fysiskt tillstånd. Beskrivningarna är ett stöd för användarna vid mätning och värdering av skadorna. Oavsett vem som gör en bedömning ska skadorna värderas på samma sätt. Huvudarmering Armering parallell med huvudbärningsriktningen per respektive elementsida. Sekundärarmering Armering parallell med sekundärbärningsriktningen per respektive elementsida. Bygelarmering Armering, utformad som bygel, för upptagning av tvärkraft och vridmoment. Elementhöjd (H) Elementets totala höjd (tjocklek) vinkelrätt huvudbärningsriktningen. Jämför även bilden under Elementbredd nedan. Elementlängd (L) Elementets längd i huvudbärningsriktningen. 5 (55)

6 Mätning och bedömning BEGREPP FÖR MÄTNINGAR Elementbredd (B) Elementets totala bredd vinkelrätt huvudbärningsriktningen. Lastriktning Den riktning i vilken en last verkar. Huvudbärningsriktning Den riktning i vilken ett element primärt bär lasten. Jämför även exempel sist i detta kapitel. Sekundärbärningsriktning Riktning vinkelrätt huvudbärningsriktningen. Jämför även exempel sist i detta kapitel. Direkt lastbärande tvärbalk Tvärbalk som ligger an mot brobaneplattan. Tryckt zon Den del av ett tvärsnitt som är tryckt. Exempel på trycka zoner 6 (55)

7 Mätning och bedömning BEGREPP FÖR MÄTNINGAR Utmattning Ett stort antal upprepade belastningar av ett konstruktionselement över en viss spänningsnivå (utmattningsgräns) ger en lägre brotthållfasthet än en engångsbelastning (permanent last). Medverkande bredd Bedömning av skadornas omfattning, exempelvis minskning av vidhäftning eller area för armering,sker vanligtvis i ett snitt med bredden lika med totala elementbredden. I vissa fall ska dock snittets bredd antas mindre och sättas lika med en "medverkande bredd" enligt tabell. Element Medverkande bredd (m) Huvudbärning Sekundärbärning Frontmur 3,0* 3,0* Grusskift 3,0* 3,0* Skivpelare 3,0* 3,0* Vingmur 3,0* 3,0* Stödmur 3,0* 3,0* Brobaneplatta 3,0* 3,0* Rör 3,0* 3,0* Bottenplatta 1,0 3,0* Platta (huvudbärverk) 1,0 3,0* Valv 1,0 3,0* Pelare (rektangulär) (B H) B Pelare (rektangulär) (B > H) H Balk (B H) B Balk (B > H) H Pelare (cirkulär) ø Däck lamellplank 1.0 Däck slitplank 0.5 Beläggning (spårbildning) 0.5 * Dock maximalt halva totala elementbredden. 7 (55)

8 Mätning och bedömning BEGREPP FÖR MÄTNINGAR Exempel pelare. Exempel frontmur. Exempel brobaneplatta Exempel platta (huvudbärverk) 8 (55)

9 Mätning och bedömning FUNKTIONELLT TILLSTÅND Det funktionella tillståndet beskrivs med hjälp av tillståndsklasser. Följande tillståndsklasser förekommer. 3 Bristfällig funktion vid inspektionstillfället 2 Bristfällig funktion inom 3 år 1 Bristfällig funktion inom 10 år 0 Bristfällig funktion bortom 10 år Det funktionella tillståndet bedöms utifrån konstruktionsdelens eller konstruktionselementets funktionella egenskap de vid projekteringen ställda funktionskraven det aktuella och tidigare uppmätta mätvärdena förväntad framtida nedbrytning för det skadade konstruktionselementet. Som stöd för bedömningen av tillståndsklass kan mätmetodens gränsvärde användas. Gränsvärdet för en mätvariabel anger en skadeomfattning som om den överskrids kan innebära att en konstruktionsdels funktion kan vara bristfällig = TK3. Gränsvärdet ska dock endast ses som en hjälp för bedömning. Det är alltid inspektören som utifrån sina kunskaper och iakttagelser ska göra sin egen bedömning. För att göra en komplett bedömning av skadan bör man studera samtliga förslag till mätmetoder som finns i val av mätmetod. När man studerat skadan utifrån samtliga mätmetoder dokumenteras den primära skadekoden (material, skadetyp, skadeorsak) samt den metod som ger det sämsta tillståndet. 9 (55)

10 Mätning och bedömning FUNKTIONELLA EGENSKAPER FÖR KONSTRUKTIONSDELAR Följande funktionella egenskaper ska beaktas vid tillståndsklassningen. 1 Grundläggning Överföra lasten från stödkonstruktionerna till grunden. Erosionsskydd Skydda grundläggningen och bottenmaterialet mot urspolning. 2 Slänt och kon Bank (utsträckning bakom stöd 1,3 x stödets höjd). Överföra last (trafik, egentyngd) till grunden. Slänt och Kon Vara stöd för vägbank, frontmur, pelare, ving- och stödmur. Förhindra urspolning. 3 Stöd Frontmur Vara stöd för överbyggnaden och anslutande vägbankar samt överföra lasten från dessa till grunden. Vederlag Vara stöd för överbyggnaden (valvet) och anslutande vägbankar samt överföra lasten från dessa till grunden. Pelare/Skivpelare (mellanstöd) Vara stöd för överbyggnaden och att överföra lasten från denna till grunden. Ytbehandling Vara skydd för konstruktionsdelen. 4 Ving- och stödmur Vingmur Vara stöd för anslutande vägbankar, slänter och koner och att överföra lasten från dessa till frontmuren. Stödmur Vara stöd för anslutande vägbankar, slänter och koner och överföra lasten från dessa till grunden. 5 Upplagsanordning Överföra lasten från överbyggnaden till frontmur och pelare. Möjliggöra överbyggnadens rörelser (trafiklaster, temperatur, krympning och krypning). Ytbehandling Vara skydd för konstruktionsdelen. 10 (55)

11 Mätning och bedömning FUNKTIONELLA EGENSKAPER FÖR KONSTRUKTIONSDELAR 6 Huvudbärverk Balk Bära in last till stöd/upplag. Vara upplag för sekundärverk, ex v tvärbalk och brobaneplatta. Platta Bära in last till stöd/upplag. Fördela last. Valv Bära in last till vederlag. Vara upplag för sidomur. Fördela last. Båge Bära in last till stöd/upplag. Kabel Bära in last till stöd/upplag. Rör I samverkan med omkringliggande material bära in last till stöd. Fördela last. Ytbehandling Vara skydd för konstruktionsdelen. 7 Övriga bärverk Tvärbalk Bära last till huvudbärverk. Styva upp huvudbärverk. Sekundärbalk Bära last till tvärbalkar. Ytbehandling Vara skydd för konstruktionsdelen. 8 Körbaneplatta 9 Kantbalk 10 Tätskikt Bära last till huvudbärverk, tvärbalkar eller sekundärbalkar. Ingå i annat bärverk, ex v balk, tvärbalk etc. Styva upp och fördela laster på brobaneplattan för vissa brotyper som ex v balkbroar. Ingå i annat bärverk, ex v huvudbalk. Utgöra fäste för räcke, belysningsstolpar etc. Förhindra vatten att tränga in i konstruktionsen i brobaneplattan. 11 (55)

12 Mätning och bedömning FUNKTIONELLA EGENSKAPER FÖR KONSTRUKTIONSDELAR 11 Beläggning 12 Räcke Utgöra slityta för trafiken. Fördela hjultryck. Utgöra skydd för tätskikt. Utgöra skydd för trafikanter och att hindra och försvåra avkörning. Utgöra fäste för stänkskydd mm. Utgöra skydd för bärande konstruktionsdelar som ex v hängstag. Ytbehandling Vara skydd för konstruktionsdelen. 13 Övergångskonstruktion Överbrygga öppning mellan delar av överbyggnaden eller överbyggnad och stödkonstruktion. Möjliggöra överbyggnadens rörelser. Vara tät. Ytbehandling Vara skydd för konstruktionsdelen. 14 Dräneringssystem Avleda vatten från beläggning och tätskikt. Ytbehandling Vara skydd för konstruktionsdelen. 12 (55)

13 Inspektion NÄSTA INSPEKTION / UTREDNING När nästa inspektions ska utföras bestäms utifrån gällande inspektionsregler och skadornas tillstånd. Enligt Vägverket beslutsdokument Verksamhetskrav avseende förvaltning av broar, tunnlar och liknade byggnadsverk daterat styr nedanstående punkter när nästa inspektion ska ske Inspektioner ska genomföras med maximalt sex års tidsintervall. Om ett enskilt konstruktionselement, som har bärande eller skyddande (trafiksäkerhets-) funktion, erhåller en tillståndsklass 2, TK 2, ska aktuella skador följas upp innan bristande funktion för konstruktionselementet uppstår. Huvudinspektionen får utföras vid separata tillfällen. Inspektionen ska dock genomföras under ett och samma kalenderår med undantag för byggnadsverk med en fastställd drift och underhållsplan enligt Vägverkets publikation 2004:56. I samband med huvudinspektionen ska inspektören ta ställning till om det erfordras kompletterande särskild inspektion för att mäta/kontrollera bland annat bottenprofiler kloridhalt och karbonatisering i korrosion på armering nit och skruvförband svetsförband tätskiktets funktion Inspektören ska även ta ställning till om en kompletterade särskild undervattensinspektion krävs för att säkerställa byggnadsverkets funktion eller säkerhet inom en tioårsperiod. Regler som styr när en skadeutredning ska genomföras Bärande konstruktionselement som erhållit TK 3 ska utredas snarast (inom tre månader). Utredningen ska klarlägga det funktionella tillståndets påverkan för konstruktionens bärighet. Konstruktionselement med trafiksäkerhetsfunktion som erhållit TK 3 ska utredas (inom tre månader). Utredningen ska klarlägga det funktionella tillståndets påverkan för konstruktionens trafiksäkerhet. Åtgärder för att garantera trafikanternas säkerhet vid användning ska snarast utföras. Nästa inspektion Inspektören måste ta hänsyn till ovanstående krav angående kompletterande mätningar, undervattensinspektion, kontroll av skador med TK 2 eller TK3 etc. Idagsläget kan i BaTMan endast en nästa inspektion anges. Detta är en brist som på sikt kommer att åtgärdas. Krävs mer än en inspektion bör detta anges i anmärkningsfältet för nästa inspektion. Flödesschemat nedan visar vilka frågor som kan ställas innan nästa inspektion anges i BaTMan. Ai = Allmän inspektion Hi = Huvudinspektion Ohi = Ofullständig huvudinspektion Si = Särskild inspektion 13 (55)

14 14 (55)

15 Val av mätmetod GRUNDLÄGGNING Skadetyp Material Konstruktionselement Övrigt Mätmetod Spjälkning Bottenplatta Elementhöjd 10a Spjälkning, Korrosion, Armeringsstål Bottenplatta Vidhäftningsförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Bygelarmering Areaförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Bygelarmering Areaförlust med gravrost Huvudarmering Sekundärarmering Bygelarmering 7a 7a 8a 1a 1a 2a 3a 3a 4a Rörelse, Trä, Sten Bottenplatta Plint Stenkista 23a Urspolning Sten, Grus Fyllning Naturlig botten 1q Böjspricka, Dragspricka Bottenplatta 15b Skjuvspricka, Böjskjuvspricka Bottenplatta 15i Bristande beständighet Armeringsstål Element tillverkade av armerad 41a Element tillverkade av armerad 42a, 42c, 43a, 43b Spänn Element tillverkade av spänn 42b, 42d, 43a, 43b 15 (55)

16 Val av mätmetod SLÄNT OCH KON Skadetyp Material Konstruktions-element Övrigt Mätmetod Rörelse Sten Grus Jord Slänt Kon 10f 10g 16 (55)

17 Val av mätmetod STÖD Skadetyp Material Konstruktionselement Övrigt Mätmetod Spjälkning Frontmur Lagerpall - Lagerundergjutning Pelare Pelare - Lagerundergjutning Skivpelare Skivpelare - Lagerundergjutning Areaförlust 1n Grusskift Lagerpall Höjd 10a Spjälkning, Korrosion Armeringsstål Frontmur Skivpelare Grusskift Vidhäftningsförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Areaförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Areaförlust med gravrost Huvudarmering Sekundärarmering 7a 7a 1a 1a 3a 3a Lagerpall Pelare Vidhäftningsförlust: Huvudarmering Bygelarmering Areaförlust: Huvudarmering Bygelarmering Areaförlust med gravrost Huvudarmering Bygelarmering Vidhäftningsförlust: Huvudarmering Bygelarmering Areaförlust: Huvudarmering Bygelarmering Areaförlust med gravrost Huvudarmering 3b Korrosion Stål Pelare 1i 7b 8a 1b 2a 3b 4a 7b 8b 1b 2a Färg Varmförzinkning Ytbehandlade stålelement Spricka Sten Frontmur Grusskift Skivpelare Vederlag 40a 15a Böjspricka, Dragspricka Grusskift Pelare Skivpelare Frontmur 15b Frontmur Frontmur Ej mellersta tredjedelen av frontmur vid plattrambro Mellersta tredjedelen av frontmur vid plattrambro 15g 15h 17 (55)

18 Val av mätmetod STÖD Skadetyp Material Konstruktionselement Övrigt Mätmetod Skjuvspricka, Böjskjuvspricka Frontmur Grusskift Pelare Skivpelare Deformation Sten Frontmur Grusskift Skivpelare Vederlag Rörelse Sten Frontmur Grusskift Skivpelare Vederlag Bristande beständighet Armeringsstål Element tillverkade av armerad. Element tillverkade av armerad. Spänn Element tillverkade av spänn. 15i 20b 23b 41a 42a, 42c, 43a, 43b 42b, 42d, 43a, 43b 18 (55)

19 Val av mätmetod VING OCH STÖDMUR Skadetyp Material Konstruktions-element Övrigt Mätmetod Spjälkning Vingmur Stödmur Höjd 10a Spjälkning, Korrosion, Armeringsstål Vingmur Stödmur Vidhäftningsförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Areaförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Areaförlust med gravrost Huvudarmering Sekundärarmering 7a 7a 1a 1a 3a 3a Spricka Sten Vingmur Stödmur Böjspricka, Dragspricka Vingmur Stödmur 15a 15b Skjuvspricka, Böjskjuvspricka Vingmur Stödmur 15i Deformation Sten Vingmur Stödmur Rörelse Sten Vingmur Stödmur Bristande beständighet Armeringsstål Element tillverkade av armerad. Element tillverkade av armerad. Spänn Element tillverkade av spänn. 20b 23b 41a 42a, 42c, 43a, 43b 42b, 42d, 43a, 43b 19 (55)

20 Val av mätmetod UPPLAGSANORDNING Skadetyp Material Konstruktionselement Övrigt Mätmetod Korrosion Stål Lager övre lagerplatta undre lagerplatta 10d Brott, Lös Lager - Rulle Färg Ytbehandlade stålelement Varmförzinkning Stål Upplagsanordning förankringsbult Snedställning Stål Lager - Glidskikt Lager - Rulle 33a 40a 30c 25a 20 (55)

21 Val av mätmetod HUVUDBÄRVERK Skadetyp Material Konstruktions-element Övrigt Mätmetod Spjälkning Platta Balk Höjd 10a Valv Areaförlust 1n Oarmerad Valv Areaförlust 1o Spänn Platta Balk Areaförlust 1p Spjälkning, Korrosion, Armeringsstål Platta Valv Vidhäftningsförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Areaförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Areaförlust med gravrost Huvudarmering Sekundärarmering 7a 7a 1a 1a 3a 3a Balk Vidhäftningsförlust: Huvudarmering Bygelarmering Areaförlust: Huvudarmering Bygelarmering Areaförlust med gravrost Huvudarmering Bygelarmering 7b 8a 1b 2a 3b 4a Korrosion Stål Balk Fackverk Båge hängstag pelare dragband avstyvningsbalk 1i Rör Övre halvan av röret 1e Undre halvan av röret 1f Färg Ytbehandlade stålelement Varmförzinkning Spricka Stål Balk Fackverk Båge hängstag pelare dragband avstyvningsbalk Oarmerad Valv 40a 33c 33b Sten Valv Valv - Sidomur 15a Böjspricka, Dragspricka Platta Balk Båge Valv 15b Skjuvspricka, Böjskjuvspricka Platta Balk Båge Valv 15i 21 (55)

22 Val av mätmetod HUVUDBÄRVERK Skadetyp Material Konstruktions-element Övrigt Mätmetod Brott, Lös Stål Oarmerad Balk förband skruv nit Platta - Fog Balk - Fog Deformation Stål Rör 21a 30b 33f Sten Valv Valv - Sidomur 20b Rörelse Sten Valv 23c Valv - Sidomur 23b Sten Grus Jord Överfyllning Vid valv eller rör 10h Bristande beständighet Armeringsstål Element tillverkade av armerad 41a Element tillverkade av armerad 42a, 42c 43a, 43b Spänn Element tillverkade av spänn 42b, 42d 43a, 43b 22 (55)

23 Val av mätmetod ÖVRIGT BÄRVERK Skadetyp Material Konstruktionselement Spjälkning Spjälkning, Korrosion Korrosion Övrigt Mätmetod Tvärbalk Höjd 10a ; Armeringstål Tvärbalk Vidhäftningsförlust: Huvudarmering Bygelarmering Areaförlust: Huvudarmering Bygelarmering Areaförlust med gravrost Huvudarmering (direkt lastbärande) Bygelarmering (direkt lastbärande) Färg Ytbehandlade stålelement 40a Varmförzinkning Stål Tvärbalk Direkt lastbärande 1j Ej direkt lastbärande Stål Tvärbalk 1k Spricka Stål Tvärbalk 33c Böjspricka, Tvärbalk 15b Dragspricka Skjuvspricka, Tvärbalk 15i Böjskjuvspricka Brott, Lös Stål 30b Bristande beständighet Tvärbalk förband skruv nit Armeringsstål Element tillverkade av armerad Element tillverkade av armerad Spänn Element tillverkade av spänn 7b 8a 1b 2a 3c 4b 1k 41a 42a, 42c 43a, 43b 42b, 42d 43a, 43b 23 (55)

24 Val av mätmetod BROBANEPLATTA Skadetyp Material Konstruktionselement Spjälkning Spjälkning, Korrosion Korrosion Böjspricka, Dragspricka Skjuvspricka, Böjskjuvspricka Övrigt Mätmetod Brobaneplatta Höjd 10a Armeringsstål Färg Varmförzinkning Brobaneplatta Ytbehandlade stålelement Vidhäftningsförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Areaförlust: Huvudarmering Sekundärarmering Areaförlust med gravrost Huvudarmering Sekundärarmering Brobaneplatta 15b Brobaneplatta 15i Röta Trä Däck lamelldäck slitplank Brott, Lös Bristande beständighet Trä Armeringsstål Spänn syll Däck lamelldäck slitplank syll Element tillverkade av armerad Element tillverkade av armerad Element tillverkade av spänn 7a 7a 1a 1a 3a 3a 40a 10e 33m 41a 42a, 42c 43a, 43b 42b, 42d 43a, 43b 24 (55)

25 Val av mätmetod KANTBALK Skadetyp Material Konstruktionselement Övrigt Mätmetod Spjälkning Kantbalk Höjd (hög och lastbärande) Höjd invid räckesståndare 10b 11c Kantbalk - räckesinfästning 7f Spjälkning, Korrosion, Armeringsstål Kantbalk Vidhäftningsförlust: Huvudarmering (hög och lastbärande) Huvudarmering (övriga) Bygelarmering Areaförlust: Huvudarmering (hög och lastbärande) Huvudarmering (övriga) Bygelarmering 7c 7d 8c 1c 1d 2b Böjspricka, Dragspricka Kantbalk 15b Skjuvspricka, Böjskjuvspricka Kantbalk 15i Bristande beständighet Armeringsstål Element tillverkade av armerad 41a Element tillverkade av armerad 42a, 42c 43a, 43b Spänn Element tillverkade av spänn 42b, 42d 43a, 43b 25 (55)

26 Val av mätmetod TÄTSKIKT Skadetyp Material Konstruktions-element Övrigt Mätmetod Vittring Skyddslager 30a Läckage Gjutasfalt Membran Asfalt Asfaltmastix Epoxi Plast Isoleringsmatta Gummi Tätskikt 33h 26 (55)

27 Val av mätmetod BELÄGGNING Skadetyp Material Konstruktions-element Övrigt Mätmetod Spårbildning Asfalt Slitlager 11b Gjustasfalt Oljegrus Betong Tankbeläggning Slaghål Slitlager 33i Grus Asfalt Gjutasfalt Tankbeläggning Slitage Asfalt Slitlager 11a Gjustasfalt Oljegrus Betong Tankbeläggning Spricka Asfalt Slitlager 15c Gjutasfalt Slitlager 15d Slitlager 15e Asfalt Slitlager - fogmassa 15f Bristande beständighet Element tillverkade av armerad 42a, 42c 27 (55)

28 Val av mätmetod RÄCKE Skadetyp Material Konstruktionselement Spjälkning Spjälkning, Korrosion Övrigt Mätmetod Räckesståndare Höjd 10c Armeringsstål Räckesståndare Vidhäftningsförlust Huvudarmering Areaförlust Huvudarmering Korrosion Stål Räckesståndare 1m 1g Färg Varmförzinkning Räcke toppföljare mellanföljare navföljare Ytbehandlade stålelement Spricka Stål Räckesståndare Räcke toppföljare mellanföljare Brott, Lös Brott, Lös Stål Oarmerad Sten navföljare Räcke toppföljare - infästning mellanföljareinfästning navföljareinfästning Räcke toppföljare - förband mellanföljareförband navföljareförband Skyddsnät Skyddsnät - Järnväg Stänkskydd Spjälgrind Skyddsnät Skyddsnät - Järnväg Stänkskydd Spjälgrind Skyddsnät - infästning Skyddsnät - Järnväg - infästning Stänkskydd - infästning Spjälgrind - infästning Räckesståndare Deformation Stål Räckesståndare 20a 7e 1l 40a 33d 30e 30i 30g 30h 30f 33j 33k 33g 28 (55)

29 Val av mätmetod ÖVERGÅNGSKONSTRUKTION Skadetyp Material Konstruktionselement Korrosion Stål Färg Varmförzinkning Övergångskonstruktion kantskoning täckplatta fästplatta randprofil bärlamell Ytbehandlade stålelement Spricka Stål Övergångskonstruktion kantskoning täckplatta fästplatta randprofil bärlamell travers Brott, Lös Stål Övergångskonstruktion förankringsbult förankringsjärn förband Övrigt Mätmetod 1h 40a 33e 30d Rörelse Stål Övergångskonstruktion 25b Läckage Membran Asfalt Asfaltmastix Epoxi Plast Isoleringsmatta Gummi Övergångskonstruktion tätprofil fogmassa 33h 29 (55)

30 Val av mätmetod DRÄNERINGSSYSTEM Skadetyp Material Konstruktionselement Övrigt Mätmetod Korrosion Färg Varmförzinkning Ytbehandlade stålelement 40a Igensatt, Tät Stål Grus Plast Grundavlopp Dräneringskanal Ytavlopp Stuprör 33l 30 (55)

31 Val av mätmetod HELA BRON Skadetyp Material Konstruktionselement Övrigt Mätmetod Växtlighet Dämning Oarmerad Spänn Sten Grus Jord Asfalt Oarmerad Spänn Sten Stål Bro Bro Ansamling av flytande föremål. 34b 34a 31 (55)

32 32 (55)

33 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 1 Metodbeskrivning Bestämning av elementareans minskning i ett tvärsnitt. Mätvärde: r %. Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 1a Korrosion Bottenplatta Frontmur Grusskift Skivpelare Vingmur Stödmur Platta Valv Brobaneplatta Armeringsstål Huvud- och sekundärarmering 20 % 1b Korrosion Lagerpall Pelare Balk Tvärbalk Armeringsstål Huvudarmering 20 % 1c Korrosion Kantbalk Armeringsstål Huvudarmering 20 % Hög och lastbärande kantbalk 1d Korrosion Kantbalk Armeringsstål Huvudarmering 40 % Ej hög och lastbärande kantbalk 1e Korrosion Rörbro Stål Övre halvan av röret Mätning med tjockleksmätare 20 % 1f Korrosion Rörbro Stål Undre halvan av röret Mätning med tjockleksmätare 40 % 1g Korrosion Räcke toppföljare mellanföljare navföljare 1h Korrosion Övergångskonstr. kantskoning täckplatta fästplatta randprofil bärlamell 1i Korrosion Pelare Balk Fackverk Båge hängstag bågpelare dragband avstyvningsbalk Stål 20 % Stål Medelvärde på längden 1,0 m 20 % Stål 5 % 33 (55)

34 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 1 Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 1j Korrosion Tvärbalk Stål Direkt lastbärande tvärbalk 5 % 1k Korrosion Tvärbalk Stål Ej direkt lastbärande tvärbalk 10 % 1l Korrosion Räckesståndare Armeringsstål Huvudarmering Medelvärde för två intilliggande räckesståndare 1m Korrosion Räckesståndare Stål Medelvärde för två intilliggande räckesståndare 20 % 20 % 1n spjälkning Frontmur Lagerpall - lagerundergjutning Pelare Pelare - lagerundergjutning Skivpelare Skivpelare - lagerundergjutning Valv 5 % 1o Spjälkning Valv Oarmerad 5 % 1p Spjälkning Platta Balk Spänn 5 % 1q Urspolning Fyllning Naturlig botten Sten Grus Mätning med tumstock, lodlina, sonar el dyl. 10 % 34 (55)

35 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 2 Metodbeskrivning Bestämning av elementareans minskning för hos bygelarmeringen i ett längdsnitt. En armeringsbygel betraktas som en enhet och areaförlusten i det mest skadade snittet av bygeln dimensionerar hela bygeln. Mätvärde: r %. Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 2a Korrosion Bottenplatta Lagerpall Pelare Balk Tvärbalk Armeringsstål Längdsnitt: Längden (i huvudbärningsriktnin gen) = elementhöjden. Bredden=elementbre dden 2b Korrosion Kantbalk Armeringsstål Längdsnitt: Längden (i huvudbärningsriktnin gen) = dubbla centrumavståndet för räckesståndarna. Bredden=elementbre dden 20 % 40 % 35 (55)

36 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 3 Metodbeskrivning Bestämning av elementareans minskning i ett tvärsnitt görs okulärt. Gravrostangripna element (armeringsstänger) räknas helt overksamma (Mätningen avser utmattning). Mätvärde: r %. Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 3a Korrosion Bottenplatta Frontmur Grusskift Skivpelare Vingmur Stödmur Platta Valv Brobaneplatta Armeringsstål Huvud- och sekundärarmering 30 % 3b Korrosion Lagerpall Pelare Balk Armeringsstål Huvudarmering 30 % 3c Korrosion Tvärbalk Armeringsstål Huvudarmering 30 % Direkt lastbärande tvärbalk 36 (55)

37 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 4 Metodbeskrivning Bestämning av elementareans minskning hos bygelarmeringen i ett längdsnitt görs okulärt. Gravrostangripna byglar räknas helt overksamma. En armeringsbygel betraktas som en enhet och det mest skadade snittet av bygeln dimensionerar hela bygeln. (Mätningen avser utmattning). Mätvärde: r %. 4a Korrosion Bottenplatta Lagerpall Balk Material Övrigt Komplettering av mätmetod Armeringsstål Längdsnitt: Längden (i huvudbärningsriktningen) = elementhöjden. Bredden = elementbredden Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 30 % 4b Korrosion Tvärbalk Armeringsstål Direkt bärande tvärbalk Längdsnitt: Längden (i huvudbärningsriktningen) = elementhöjden. Bredden = elementbredden 30 % 37 (55)

38 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 7 Metodbeskrivning Bestämning av vidhäftningens minskning på längden L. Mätvärde: r %. 7a 7b 7c 7d 7e 7f Spjälkning Spjälkning Spjälkning Spjälkning Spjälkning Spjälkning Bottenplatta Frontmur Grusskift Skivpelare Vingmur Stödmur Platta Valv Brobaneplatta Lagerpall Pelare Balk Tvärbalk Kantbalk Kantbalk Räckesståndare Kantbalk - räckesinfästning Material Övrigt Huvud- och sekundärarmering. Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde L = elementhöjden 20 % Huvudarmering L = elementhöjden 20 % Huvudarmering Hög och lastbärande kantbalk. Huvudarmering L = 1,0m 20 % L = 1,0m 40 % Ej hög och lastbärande kantbalk. Huvudarmering L = elementhöjden. Medelvärde för två intilliggande räckesståndare. L = nominell ingjutningslängd. Medelvärde för två intilliggande räckesståndare. 20 % 25 % 38 (55)

39 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 8 Metodbeskrivning Bestämning av minskningen av vidhäftningen för bygelarmeringen på längden L. En armeringsbygel betraktas som en enhet och anses helt overksam i de fall som anges nedan. Mätvärde: r %. Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 8a Spjälkning Bottenplatta Lagerpall Balk Tvärbalk I följande fall anses en bygel helt sakna vidhäftning: 1. Bygeln saknar anliggning i en bockningspunkt. 2. En skänkel i lastriktningen saknar vidhäftning >20%. 3. En skarvad skänkel saknar vidhäftning >20% inom skarvpartiet. L = elementhöjden 20 % 8b Spjälkning Pelare I följande fall anses en bygel helt sakna vidhäftning: 1. Bygeln saknar anliggning i en bockningspunkt. 2. En skänkel i lastriktningen saknar vidhäftning >20%. L = elementhöjden. 20 % 8c Spjälkning Kantbalk I följande fall anses en bygel helt sakna vidhäftning: 1. Bygeln saknar anliggning i en bockningspunkt. 2. En skarvad skänkel saknar vidhäftning >40%. L = dubbla c/cavståndet för räckesståndarna. 40 % 39 (55)

40 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 10 Metodbeskrivning Bestämning av elementhöjdens minskning i ett tvärsnitt. Mätvärde: r %. 10a 10b spjälkning spjälkning Bottenplatta Lagerpall Grusskift Vingmur Stödmur Platta Balk Tvärbalk Brobaneplatta Kantbalk Material Övrigt Endast skadad del i tryckt zon borträknas. Hög och lastbärande kantbalk. Komplettering av mätmetod Medelvärde inom längden 1,0 m. Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 10 % 10 % 10c spjälkning Räckeståndare 10d Korrosion Lager övre lagerplatta undre lagerplatta 10e Röta Däck lamellplank slitplank syll 10f Rörelse Slänt Sten Grus Jord 10g Rörelse Kon Sten Grus Jord 10h Rörelse Överfyllning Sten Grus Jord Endast skadad del i tryckt zon borträknas. Endast skadad del i tryckt zon borträknas. Medelvärde för två intilliggande räckesståndare 10 % Stål 10 % Trä 10 % Vid valv och rörbro Medelvärde på ytan: släntbredd * 2,0 m (parallellt slänt). Elementhöjden räknas från släntens bas. Medelvärde för hela konen. Elementhöjden räknas från konens bas. Medelvärde på bredden 1,0 m (i ett tvärsnitt). Elementhöjden räknas från överkant valv till överkant beläggning. 20 % 20 % 20 % 40 (55)

41 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 11 Metodbeskrivning Bestämning av elementhöjdens minskning. Mätvärde: d mm. Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 11a Slitage Slitlager Asfalt Gjutasfalt Oljegrus Betong Tankbeläggning 11b Spårbildning Slitlager Asfalt Gjutasfalt Oljegrus Betong Tankbeläggning Elementhöjd: Nominell höjd enligt relationshandling. Mätning mot rätskiva. Medelvärde på ytan: längd (parallellt körriktningen) 1,0 m * bredd 0,2m. Mätning enl Vägverkets metodbeskrivning 116: mm 11c Spjälkning Kantbalk Endast skadad del på kantbalks ovansida invid räckesståndare borträknas. Medelvärde på ytan: längd * bredd = 0,6 m centriskt räckesståndare * kantbalksbredd. 5 mm 41 (55)

42 Mätning Bedömning av broars tillstånd VV Publ 2008:xxxx Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 15 Metodbeskrivning Bestämning av maximal sprickvidd. Mätvärde: d mm Metod Skadetyp 15a Spricka Frontmur Grusskift Skivpelare Vederlag Vingmur Stödmur Valv Valv - sidomur 15b Böjspricka, dragspricka Bottenplatta Grusskift Pelare Skivpelare Vingmur Stödmur Platta Balk Båge Valv Tvärbalk Brobaneplatta Kantbalk Material Övrigt Komplettering av mätmetod Sten Sprickvidden mäts i murverkets plan. För kallmurar sätts sprickvidden = förändringen av fogspalten. Konstruktionselement Gränsvärde 20 mm 0,6 mm 15c Spricka Slitlager Asfalt 3 mm 15d Spricka Slitlager Gjutasfalt 1 mm 15e Spricka Slitlager 15f Spricka Slitlager - Asfalt fogmassa 15g 15h 15i Böjspricka, dragspricka Böjspricka, dragspricka Skjuvspricka, böjskjuvspricka Frontmur Frontmur Bottenplatta Frontmur Grusskift Pelare Skivpelare Vingmur Stödmur Platta Balk Båge Valv Tvärbalk Brobaneplatta Kantbalk Sprickor i fogmassor i anslutning till övergångskonstruktioner, kantbalkar o dyl. Ej mellersta tredjedelen av frontmur vid plattrambro. Mellersta tredjedelen av frontmur vid plattrambro. 0,5 mm 3 mm 0,6 mm 2,0 mm 0,0 mm 42 (55)

43 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 20 Metodbeskrivning Bestämning av maximal deformation vinkelrätt elementlängden. Mätvärde: d mm. Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 20a Deformation Räckesståndare Stål Medelvärde för två intilliggande räckesståndare. 100 mm 20b Deformation Frontmur Grusskift Skivpelare Vederlag Vingmur Stödmur Valv Valv - sidomur Sten 20 mm 43 (55)

44 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 21 Metodbeskrivning Bestämning av maximal deformation (d) vinkelrätt elementlängden relativt nominell teoretisk spännvidd (a). Mätvärde: r % (d/a). Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 21a Deformation Rörbro Stål Endast deformation som inträffat efter utförandet, eller annan angiven referensmätning, medräknas. d: ändringen av rörets maximala invändiga höjd (vertikal deformation). Medelvärde per 1,0 m längs röret. 3 % 44 (55)

45 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 23 Metodbeskrivning Bestämning av maximal rörelse. Mätvärde: d mm. Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 23a Rörelse Bottenplatta Plint Grundplint Stenkista Trä Sten 10 mm 23b Rörelse Frontmur Grusskift Skivpelare Vederlag Vingmur Stödmur Valv - sidomur Sten 50 mm 23c Rörelse Valv Sten Enskild sten i valv 20 mm 45 (55)

46 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 25 Metodbeskrivning Bestämning av snedställning/fogöppning. Avståndet s (mm) enligt nedan mäts. Mätvärde: r=s/a, där a (mm) framgår av relationshandling. Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 25a Snedställning Lager - glidskikt Lager - rulle Stål s = snedställning i förhållande till centrumlinje lagerplatta. a = maximalt tillåten snedställning 1,0 25b Rörelse Övergångskonstruktion Stål s = uppmätt fogöppning a = inställd (beräknad) fogöppning enligt relationshandling 0,9/1,1 Undre/övre gränsvärde 46 (55)

47 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 30 Metodbeskrivning Andel av ett element som är påverkad (skadad/overksam) bedöms okulärt på handnära avstånd. Mätvärde: r % Metod Skadetyp Material Övrigt Komplettering av mätmetod Konstruktionselement Gränsvärde 30a Vittring Skyddslager Skyddslagret anses skadat i de partier där tjockleken reducerats mer än 50 % eller vidhäftning till underlaget saknas. 10 % 30b Brott, Lös Balk förband skruv nit Tvärbalk förband skruv nit Stål Mäts per förband (exempelvis fläns resp liv i en huvudbalk). 5 % 30c Brott, Lös Upplagsanordning - förankringsbult Stål Mäts per upplag. 25 % 30d Brott, Lös Övergångskonstruktion förankringsbult förankringsjärn förband Stål Mäts per längden 1,0 m. 25 % 30e Brott, Lös Räcke toppföljare infästning mellanföljare infästning navföljare infästning Stål Mäts per infästning. Medelvärde för två intilliggande infästningar. 50 % 30f Brott, Lös Spjälgrind Stål En spjäla anses overksam om brott föreligger i spjälan eller infästning saknas. Andel overksamma spjälor mäts per ram. 5 % 47 (55)

48 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 30 Metod Skadetyp Material Övrigt Komplettering av mätmetod Konstruktionselement Gränsvärde 30g Brott, Lös Skyddsnät Skyddsnät Järnväg Stål En nätmaska anses overksam om brott föreligger i tråd eller infästning saknas. Andel overksamma nätmaskor mäts per ram. 5 % 30h Brott, Lös Stänkskydd Stål Ett skyddsplåteleme nt anses overksamt om hål föreligger i elementet eller infästning saknas. Andel overksamma skyddsplåtelement mäts per ram. 5 % 30i Brott, Lös Räcke toppföljare förband mellanföljare förband navföljare förband Stål Mäts per skarvförband. 50 % 48 (55)

49 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 33 Metodbeskrivning Förekomst av brist bedöms okulärt på handnära avstånd. Mätvärde: R (ges värdet 1 vid förekomst av skada, annars 0.) Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 33a Korrosion Lager - rulle Stål Brist: Korrosion i form av gravrost 0 33b Spricka Valv Oarmerad 0 33c Spricka Balk Fackverk Båge hängstag pelare dragband avstyvningsbalk Tvärbalk Stål Mäts med spricklupp 0 33d Spricka Räcke ståndare toppföljare mellanföljare navföljare 33e Spricka Övergångskonstruktion kantskoning täckplatta fästplatta randprofil bärlamell travers 33f Brott, Lös Platta - fog Balk - fog Stål 0 Stål 0 Oarmerad 0 33g Brott, Lös Räckesståndare Oarmerad Sten 33h Läckage Tätskikt Övergångskonstruktion tätprofil fogmassa Gjutasfalt Membran Asfalt Asfaltmastix Epoxi Plast Isoleringsmatta Gummi 33i Slaghål Slitlager Grus Asfalt Gjutasfalt Tankbeläggning (55)

50 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 33 Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 33j Brott, Lös Spjälgrind Skyddsnät Stänkskydd Skyddsnät Järnväg Stål Elementet anses overksamt om brott föreligger i ramdelar. Mäts per ram. 0 33k Brott, Lös Spjälgrind - infästning Skyddsnät - infästning Stänkskydd - infästning Skyddsnät Järnväg - infästning Stål Mäts per ram. 0 33l Igensatt, Tät Grundavlopp Dräneringskanal Ytavlopp Stuprör Stål Grus Plast R = 2 om två eller flera intilliggande element är igensatta. R = 1 om enstaka element är igensatta. R = 0 om inget element är igensatt. 0 33m Brott, Lös Däck lamellplank slitplank syll Trä 0 50 (55)

51 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 34 Metodbeskrivning Förekomst av brist bedöms okulärt på handnära avstånd. Mätvärde:R (ges värdet 1 vid förekomst av brist, annars 0) Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 34a Växtlighet Bro Oarmerad Spänn Sten Grus Jord Asfalt Trä Stål 34b Dämning Bro Oarmerad Spänn Sten Stål Brist: Växtlighet högre än 1,0 m ovan markytan inom ett avstånd av 2,0 m från stödkonstruktion. Brist: Ansamling av flytande föremål som kan åstadkomma dämning eller lastpåverkan (55)

52 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 40 Metodbeskrivning Bestämning av rostgraden (Ri) med hjälp av SS-EN ISO :2004 Mätvärde: R (Ri). Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 40a Korrosion Alla ytbehandlade stålelement Färg Varmförzinkning 4 52 (55)

53 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 41 Metodbeskrivning Bestämning av armeringens och den luftexponerade ens potentialskillnad (u) i ett element enl ASTM C Mätningar görs i minst tre olika lägen av en konstruktionsdel och i varje läge görs minst tre bestämningar av u. Mätvärde: u mv Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 41a Bristande beständighet Element tillverkade av armerad Armeringsstål Potentialskillnaden mäts med koppar/kopparsulfatelektrod mellan den luftexponerade ytan och ansluten armering. Andra typer av elektroder kan användas, men då måste erhållna mätvärden räknas om till värden ekvivalenta med de som erhålls med koppar/kopparsulfatelektrod. Potentialmätning förutsätter att ytan är fuktad samt att den omgivande temperaturen i såväl luften som i konstruktionen är större än +5 o C. 53 (55)

54 Mätmetoder för mätning av fysiskt tillstånd METOD 42 Metodbeskrivning Bestämning av ens innehåll (förorening) av vattenlösliga klorider (p). Mätningar görs i minst tre olika lägen av en konstruktionsdel och i varje läge görs minst tre bestämningar av p. Mätvärde: p % (två decimaler). Material Övrigt Komplettering av mätmetod Metod Skadetyp Konstruktionselement Gränsvärde 42a Bristande beständighet Element tillverkade av armerad Metod enl SS-En ,30 42b Bristande beständighet Element tillverkade av spänn Spänn Metod enl SS-En ,10 42c Bristande beständighet Element tillverkade av armerad RCT-metoden. Värdena justeras med hänsyn till att bundna klorider delvis inkluderas. 0,30 42d Bristande beständighet Element tillverkade av spänn Spänn RCT-metoden. Värdena justeras med hänsyn till att bundna klorider delvis inkluderas. 0,10 54 (55)

55 Metodbeskrivningar METOD 43b Metodbeskrivning Bestämning av karbonatiseringsdjupet (d mm) i relation till det täckande skiktet (t mm). Mätningar görs i minst tre olika lägen av en konstruktionsdel och i varje läge görs minst tre bestämningar av r. Mätvärde: r % (d/t x 100). Metod Skadetyp Material Övrigt Komplettering av mätmetod Konstruktionselement Gränsvärde 43a Bristande beständighet Element tillverkade av armerad Metod enl SS , förfarande A. 43b Bristande beständighet Element tillverkade av armerad Metod enl SS , förfarande B. 55 (55)