Bergslagens Räddningstjänst. Årsredovisning 2006

Transkript

1 Bergslagens Räddningstjänst Årsredovisning

2 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 Ordförande har ordet...4 Förbundschefens ord...5 Förvaltningsberättelse...6 Personal...9 Driftsredovisning, netto i Tkr...13 Räddning...13 Stabsavdelning...15 Räddningstjänstavdelning...17 Brandskyddsavdelning...21 Larmcentral...23 Sidoordnad verksamhet...25 Investeringsredovisning, netto...26 Ekonomisk översikt...27 Redovisningsmodell...30 Resultaträkning...31 Balansräkning...32 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser...33 Kassaflödesanalys...34 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys...34 Redovisningsprinciper...35 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer år i sammandrag...41 Ord och begreppsförklaringar

4 Ordförande har ordet Ytterliggare ett bra verksamhetsår kan läggas till handlingarna: I början på 2006 ändrades ledningsorganisationen när direktionen anställde en ny förbundschef, Anders Nilsson. Anders är icke brandingenjör men kunnig när det gäller administration och ledarskap. Han har dock brandförmanskompetens vilket naturligtvis underlättar arbetet. Dessutom har han under ett antal år lånats in från Karlskoga kommun som BRT:s personalhandläggare, och hade därför god kännedom om BRT verksamhet och personal. Peter Backman kvarstår som Räddningschef,d v s ledare av räddningsavdelningen och ansvarig för räddningsverksamheten. Ett anledning med det här sättet att organisera var att uppgiften att vara både förbundschef (dvs administratör) och räddningschef (dvs. exekutiv versamhetschef) visat sig vara för omfattande för att rymmas i en tjänst. Direktionen ville också ha en förbundschef som kunde avsätta mycket tid för samverkan med ägarkommunernas förvaltningsledningar. Jag konstaterar efter ett första år att de fördelar direktionen kände med denna, kanske något okonventionella organisation helt har uppfyllts. Kontakten med ägarna har drastiskt förbättrats när det gäller kommunchefer, ekonomichefer och även andra delar av kommunernas förvaltningsorganisation. Under året har diskussioner förts med ägarkommunerna om den s k överlikviditet som förelegat, bl a innehållande medel för kommande pensioneringar. Beslut har tagits och verkställts så att BRT nu mot reverser har överlämnat dessa medel till kommunerna enligt gällande fördelningsprincip. Direktionen har också diskuterat huruvida BRT behöver finansiella mål av typ viss procent kvar efter sista raden. Då BRT:s ägare finns i bakgrunden för att stödja om det eventuellt skulle uppstå oplanerat behov av större resurser för exempelvis investeringar har direktionen ansett att något sådant behov ej finns. Drygt 21 mkr har mot reverser överlämnats till kommunerna. Då hela eller delar av detta belopp kan sägas upp till betalning när BRT likvida situation så kräver finns ingen anledning att ur kommunerna ta ut mera än vad driften kostar års resultat visar på ett litet plus, ca 300 tkr. Då har slutlig nedskrivning av övervärderingen av förbundets fordon skett. På begäran av Degerfors kommun har ägarkommunerna uppdragit till sina kommunchefer att än en gång utreda fördelningen av BRT budget på kommunerna. Denna utredning pågår. Samtidigt sker också en översyn av förbundets organisation. Det finns anledning påpeka att förbundets samlade resursbehov, grundat på gällande handlingsprogram är en sak. Hur detta resursbehov sedan fördelas på kommunerna är en annan sak. Slutligen ett varmt tack till all personal och de förtroendevalda för ett gott arbete under 2006! Ett arbete som givit ett gott resultat! Åke Thörnesjö Direktionsordförande 4

5 Förbundschefens ord De strategiska utvecklingsområden, som formulerats efter kontakter med företrädare för medlemskommunerna, är efter redovisningen i direktionen, vägledande för vårt kort- och långsiktiga utvecklingsarbete. Mera utåtriktat arbete. Ett större engagemang i risk- och säkerhetsfrågor Mera utbildning både internt och externt Utökat samarbete med kommunerna Ett bättre resursutnyttjande Ökade rekryteringsinsatser Med dessa utvecklingsområden som utgångspunkt så har vi i vårt utåtriktade arbete och vårt större engagemang i risk- och säkerhetsfrågor varit inblandade i trafiksäkerheten på E 18 mellan Karlskoga och Leken. Samverkan mellan BRT, kommunen, polisen och Vägverket har utmynnat i ett åtgärdsprogram. Antalet externa kursdeltagare vid olika typer av brandskyddsutbildning har överträffat våra målsättningar, men innebär också påfrestningar på de ansvariga medarbetarna. avdelningstillhörighet har en underordnad betydelse när det gäller att klara Uppdragen. Framtiden innebär förhoppningsvis att våra resurser används på ett bättre sätt genom att vi kompletterar ambulanssjukvården vid i första hand hjärtstopp. Den erfarenhet som finns bland utryckningspersonalen dels av osannolika händelser och dels av konsekvenserna av vardagsolyckor kan också användas på ett bättre sätt i det förebyggande arbetet. Samhälls- och miljöförändringar kommer sannolikt att ställa ökade krav på kommunerna och deras räddningstjänst. Arbetet i förbundet har under året präglats av stor entusiasm och personalen har antagit nya utmaningar på ett mycket positivt sätt. Samarbetet med direktionen och dess presidium har skett i en anda av samförstånd och respekt. Anders Nilsson Förbundschef Vid kontakten med Västra Närpolisen i Örebro län så utvecklades ett projekt under rubriken Säker sommar. Arrangemanget genomfördes som ett pilotprojekt i Karlskoga i samarbete med kommunen, polisen, akutsjukvården, NCO och trafiksäkerhetsrådet. Allmänheten fick möjlighet att släcka brand i kläder, åka krocksläde, ge 1:a hjälpen m.m. Ambitionen är efter utvärderingen att genomföra liknande arrangemang i de andra medlemskommunerna. BRT har tillfrågats och accepterat att på olika sätt medverka i flera projekt bl.a. Utveckling av ledningssystem, Modellering och Simulering, E-way Security och Beräkningsmetoder för nyttan med ett snabbt medicinskt omhändertagande. Fastigheten Tärnan 9 har införskaffats av Karlskoga kommun och marken ska användas för ca 20 nya parkeringsplatser. Parkeringsbekymren som uppstått i samband med kurser kommer därmed att lösas. Fokus ligger alltid på Uppdraget vilket innebär att vi alla måste vara flexibla avseende arbetsuppgifter, arbetstider, arbetssätt, arbetsmiljö och arbetskamrater. Förbundet har kommit ganska långt med synsättet att stations- och 5

6 Förvaltningsberättelse Organisation och verksamhetsområde Bergslagens Räddningstjänst bildades I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degefors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektivare räddningstjänst till en sammantaget lägre kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättningen är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Innevånarna och de som vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas en kompetent och effektiv räddningstjänst med hög beredskap för att kunna rädda liv och egendom samt att skador på människa miljö och egendom begränsas. Den samlade resursen för räddningstjänstförbundet består av 182 personer som till sitt förfogande har ca 30 brand/räddningsfordon och ett antal besiktnings och transportfordon. Förbundet har utryckningsstyrkor och utrustning placerad på åtta brandstationer för att uppnå en optimal täckning över ytan och möjligheter till snabb insats till olycksplatsen. Insatsområde Folkmängd Degerfors (10 093) 1/ Filipstad (11 017) Hällefors ( 7 627) Insatsområde Folkmängd Karlskoga (30 185) Kristinehamn (23 899) Storfors ( 4 542) Totalt (87 363) ORGANISATION Medlemskommunernas kommunfullmäktige Förbundsdirektion Revision Förbundschef Stab Räddningsavdelning Skyddsavdelning Larmcentral 1/ ( ) 6

7 Insatsområde Filipstad Storfors Kristinehamn Hällefors Karlskoga Degerfors Brandstyrkor Heltidsstationer Förbundets två renodlade heltidsstationer : Karlskoga ( 1+5 man) Kristinehamn ( 1+4 man) Hel-/deltids- station Filipstad har utöver 1+4 deltid en dagtidstyrka på vardagar om 1+1 man heltid. Deltidsstationer: Storfors 1+4 Lesjöfors 1+4 Degerfors 1+4 Hällefors 1+5 1/ Åtorp 1+1 Heltidsbrandstation Heltid (dag) / Deltidsbrandstation Deltidsbrandstation Anspänningstider: Heltid: 1,5 min Deltid: 5 min Ledning Ytterst och övergripande ansvarig för förbundets utryckande organisation är RCB, Räddningschef i beredskap. Räddningstjänstområdet indelas i två halvor med vardera en IL, insatsledare. IL Norr för kommunerna Filipstad och Hällefors. IL Syd för Degerfors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. Insatsledaren kan utgå från någon av de kommuner som ingår i syd respektive norr. Varje enskild styrka leds av en styrkeledare. Externa uppdrag och intäkter Handbrandsläckarservice Brandsläckarservice på kommunägd brandsläckningsutrustning sker i Kristinehamn. Trygghetslarm Genom larmcentralens försorg hanteras socialkontorens trygghetslarm åt samtliga medlemskommuner. Antalet anknutna larm är ca 3000 st. Utsättning och underhåll sköts av en person från larmcentralen. Filipstads och Hällefors kommuner hanterar utsättning och underhåll själva. 1/ Ovako Steel i Hällefors bekostar genom avtal 1 man 7

8 Utbildning Genom främst skyddsavdelningens personal bedriver förbundet externa utbildningar. Kurser som bedrivs består i SBA, systematiskt brandskydds arbete, en kurs av övergripande karaktär för att säkerställa ett systematiskt arbetssätt på en arbetsplats. Kurser av mer praktisk typ är BKA, brandkunskap för alla. Denna kurs inriktar sig till en bredare grupp anställda inom ett företag eller förvaltning. Kursen ger grunder för att klara av ett förstahandsingripande vid brand. Samverkan Samverkan beredskapssamordnare BRT utför på uppdrag av Kristinehamns och Karlskoga kommuner den kommunala beredskaps- och säkerhets- hanteringen åt de två kommunerna. Karlskoga kommuns tidigare beredskapshanterare är utlånad till förbundet för att utföra uppgiften. Tjänsten upphörde vid årsskiftet pga. pensionsavgång. Nya avtal reglerar förhållandena från årsskiftet. Ambulansavtal Landstinget i Värmlands ambulansverksamhet i Kristinehamn/ Storfors området hyr garageplatser och logement samt gemensamhetslokaler för sin verksamhet på stationen i Kristinehamn. Avtalet löper tom POSOM grupper BRT är representerade samtliga kommuners POSOM grupper. Grupperna handhar psykiskt och socialt omhändertagande av drabbade i samband med olyckor och kriser. Samverkan på skadeplats Mellan polis, sjukhus, ambulans och räddningstjänst pågår regelbunden samverkan. Vid övningar där presumtiva olycksdrabbade företag är inblandade deltar även företagets katastrofgrupp. Brandorsaksutredning Återkoppling till inträffade bränder sker bland annat genom brandorsaksutredningar. Under 2006 har det utförts 18 brandorsaksutredningar enligt avtal med Räddningsverket och ett 30 -tal övriga utredningar samt 15 sakkunnigutlåtande åt polis och åklagare. Larmcentral Bergslagens Räddningstjänst driver egen- larm och kommunikationscentral, som är bemannad dygnet runt. Verksamheten inrymmer televäxel, radiokommunikationssystem, utalarmeringssystem via eget personsökarnät, datoriserat larm- och övervakningssystem med mottagning av automatiska brand /gaslarm, drift- och övervakningslarm inbrott, hisslarm och trygghetslarm. Larmcentralen jobbar i olika datorprogram för mottagning av automatlarm och tekniska larm. Larmcentralen sköter larmmottagning och utsättning av trygghetstelefoner i Karlskoga, Kristinehamn, Degerfors. Filipstad och Storfors kommuner. I Hällefors enbart larmmottagning. Antalet larm som tas emot och förmedlas är cirka anrop via trygghetstelefoner per dygn. 8

9 Personal Samverkan Inom ramen för samverkan har utvecklingssamtal genomförts för alla yrkeskategorier förutom brandmän och larmoperatörer. Eftersom utbildningsinsatserna för brandmän blev försenade så blev heller inte samtalen genomförda. I Larmcentralen blev inte samtalen genomförda pga. sjukskrivning på nyckelperson. Under året har samverkan skett när det gäller: Budget 2007 Justering av de fysiska kraven vid nyanställning av deltidsanställda brandmän. Revidering av Larmcentralens organisation. Införandet av IVPA ( I väntan på ambulans) i Storfors I övrigt så har möten med Samverkansgruppen genomförts i stort sett varje månad. Lönepolitik Utbildning i lönesamtal har genomförts. Lönekriterierna i den fastställda lönepolicyn har justerats. Revisionsförhandlingarna var avslutade före huvudsemesterns början. Under hösten har diskussioner inletts med de fackliga organisationerna avseende BRT:s totala lönebild, lönenivåer mellan yrkeskategorier och lönedifferenser inom resp. yrkeskategori. Rehabilitering Tre testledare från Kristinehamn har gått Räddningsverkets testledarutbildning. Under perioden har tre medarbetare omfattats av olika rehabiliteringsåtgärder. Förutom företagshälsovården så har Kristinehamns kommun och dess personalkontor varit behjälpliga med samtalsstöd vid flera tillfällen. Arbetsmiljö Organisationen har under året haft tillsynsbesök från Arbetsmiljöverket med inriktning på förbundets systematiska arbetsmiljöarbete. Ett inspektionsmeddelande har besvarats och de redovisade förslagen till åtgärder är efter godkännande från Arbetsmiljöverket underlag för vår utvecklingsplanering. Ett förslag på arbetsmiljödelegering och en plan för BRT s systematiska arbetsmiljöarbete har lämnats till Arbetsmiljöinspektionen och godtagits. BRT har träffat representanter för Karlskoga kommun resp. Degerfors kommun för att belysa nödvändigheten av att göra kartläggningar av skicket på fastigheterna ur ett verksamhetsoch arbetsmiljöperspektiv. Förhoppningen är att kartläggningarna leder till en renoveringsplan för båda fastigheterna. 9

10 I samband med personalens årliga hälsoundersökningen så har en enkät besvarats och utfallet är enligt följande: Hur har du det på jobbet? Mycket bra 76 (81) Bra 76 (76) Mindre bra 5 (5) Dåligt 1 (2) Hur upplever du kommunikationen med din närmaste arbetsledning? Mycket bra 65 (70) Bra 80 (80) Mindre bra 11 (10) Dåligt 1 (5) Föregående års siffror inom parantes. Jämställdhet Ett förslag till jämställdhetsplan har tagits fram av samverkansgruppen. Förbundets rekryteringsrutiner har granskats av JÄMO och godkänts. En anpassning av hygienutrymmen har gjort på brandstationen i Kristinehamn i enlighet med prestationsmål 2006 Personalutveckling De utvecklingssamtal som genomförts utgör underlag för kompetensutvecklingen. Den regionala chefsutvecklingen kom inte till stånd i samverkan med kommunerna i Östra Värmland varför ledningen måste finna alternativa möjligheter till chefsutveckling Kompetensutvecklingen har inte bedrivits i den omfattning som var planerat bl.a. beroende på att personalansvarige övergick till funktionen som förbundschef under året. Rekrytering Introduktionsutbildning av fem deltidsbrandmän har genomförts i februari. I Degerfors har det genomförts ett informationsmöte på Outokumpu dit fem intresserade kom. Nyrekrytering till Degerfors med sex sökande, Storfors två sökande och Hällefors två sökande har gjorts under året. Förslag på tydligare och snabbare rutiner har utarbetats vid rekrytering av deltidsbrandmän. Personalförändringar Under våren har tre heltidsbrandmän gått i pension i Kristinehamn. Tjänstledigheter har beviljats för flera deltidare eftersom de blivit anvisade arbeten på annan ort eller för att önskat prova annat jobb. Säkerhetssamordnaren för Karlskoga och Kristinehamn har gått i pension under hösten 10

11 Nyckeltal Anställd Personal Utryckningspersonal Heltid Män Kvinnor 0 0 Deltid 96 (exkl pool) 100 (inkl. pool) Män Kvinnor 2 2 Dagtidspersonal Räddningstjänst 5 8 Män 5 8 Kvinnor 0 0 Förebyggande 7 7 Män 7 7 Kvinnor 0 0 Administration 2 2 Män 1 1 Kvinnor 1 1 Säkerhetsarbete 1 1 Män 1 1 Kvinnor 0 0 Larmcentral 3 3 Män 1 1 Kvinnor 2 2 Larmcentral Larmmottagning 8 8 Män 0 0 Kvinnor 8 8 TOTALT Varierande BmD pool 5-8 man tillkommer. 11

12 Övrigt Förbundet köper dessutom genom avtal med Karlskoga kommun administrationen av: Ekonomi 1 Löne- och pensionshantering Behovsanpassat Personalavgångar Utryckningspersonal Heltid Pension 3 4 Deltid Pension 0 0 Egen begäran 7 4 Medicinska skäl 0 3 Dagtidspersonal Pension 0 2 Egen begäran 1 0 Åldersstruktur Medelålder 44 år 44 år Heltid 47 år 47 år Deltid 42 år 42 år 12

13 Driftsredovisning, netto i Tkr Budget Avdelning Stab Revision Pensionskostnader Räddning Brandskydd Larmcentral Sidoordnad verksamhet Summa driftsbudget Summa kommunbidrag Summa korr driftsbidrag pension Summa omställningsbidrag Resultat Årets resultat Bergslagens räddningstjänsts verksamhet påvisar ett positivt resultat om +304 Tkr. Bakom detta resultat döljer sig både positiva och negativa effekter. Driftredovisning och ekonomisk analys är gjord i jämförelse med internbudget. De största orsakerna till uppnått resultat är följande: Intäkter i jämförelse mot budget: ökade ränteintäkter ökade intäkter pga. fler externa uppdrag och stor efterfrågan av olika typer av brandskyddskurser ökade intäkter för trygghetslarm erhållna obudgeterade lönebidrag minskat antal debiterbara automatiska brandlarm och antalet tillsyner utifrån Lagen om skydd mot olyckor Personalkostnader i jämförelse mot budget: ökade kostnader gällande: lönekostnader pga. högre utryckningsfrekvens och längre insatstider lönebidragsanställd administrativ pesonalstab tillsättande av ny förbundschef semesterlöneskuld Driftskostnader i jämförelse mot budget: ökade kostnader gällande: företagshälsovård och arbetsmiljöinsatser satsning på utbyte av stations och larmkläder drivmedel SOS-avtal och leasing av trygghetstelefoner minskade kostnader gällande: köpta stödfunktioner från medlemskommunerna fordonsförsäkring utbildning projektverksamhet 13

14 Avskrivning i jämförelse mot budget: lägre avskrivning pga. att planerade investeringar ej verkställts fullt ut under året Pensionskostnader i jämförelse mot budget högre pensionskostnader vilket inte påverkat resultatet då medlemsbidraget från medlemskommunerna korrigerats med motsvarande belopp. Ekonomiska effekter De ekonomiska effekterna av årets verksamhet har varit relativt lätt att förutse då inga omorganisationer med neddragning av personal varit aktuellt under året. Av den anledningen har prognoserna i tertial 1 och 2 gett en rättvisande bild av resultatet inför bokslut. Däremot har det förekommit inslag i verksamheten som påverkat personal och organisationen och som i sin tur påverkar ekonomi. Som exempel kan nämnas: tillsättande av ny förbundschef process kring att hitta roller, arbetsformer och nya rutiner utifrån ny förbundschef nedbantning av inköpta administrativa resurser från medlemskommunerna mer nyttjande av administrativ personal i räddningstjänstutövande administrativ utökad stödfunktion via lönebidragsanställning fortsatt intrimning utifrån övergång från att med egen personal hantera löne- och pensionsfrågor till att köpa dessa tjänster från Karlskoga kommun. Arbete kräver många justeringar i alla led avseende handläggning av löneunderlag från brandman till dess att lönen finns på respektive anställds bankkonto. sjukvakans i larmcentralen där arbetsuppgifter fördelats på övrig personal inom ledningsgrupp uppsagt avtal gällande risk- och säkerhetsarbete med Karlskoga kommun upprättande av nytt avtal gällande risk- och säkerhetsarbete med Kristinehamns kommun arbete med att hitta former för betalningsgrunder för medlemskommunerna avseende RUHB hantering (Räddningstjänst under höjd beredskap) uppstart ande av arbete med handlingsprogram för åren pågående utredning för att skapa en gemensam dataplattform för hela förbundet utifrån antagen förbundsordning 2005 anpassa och formalisera arbetssätt ut mot medlemskommunerna. 14

15 Budget Stabsavdelning Intäkter Kostnader Revision Avskrivning utöver plan Pensionskostnader Netto Beskrivning av uppgifter Stabens uppgift är att fungera som ett stöd för direktion, förbunds- och räddningschef samt samordningsfrågor inom hela förbundet. Diare- och faktureringsfunktionerna hanteras inom staben. Ekonomifunktion med 1,0 ekonomtjänst placerad hos BRT köps enl. avtal av Karlskoga kommun. Av Karlskoga kommuns personalavdelning köps även BRT s löneadministration. Staben skall söka utveckla samarbetsformer mellan förbundets stationer samt strategiskt planera med syfte att anpassa verksamheten till framtida förhållanden. Verksamheten kommer fortsatt att prioritera utveckling av rutiner och data stöd för ekonomi- och personaladministration, samt arbeten inom jämställdhet, individuell lönesättning och miljö. Händelser under året - Ledningen för förbundet har genom införandet av förbundschef förtydligats. Förbundschefen tillträdde 1 februari och rekryterades internt. Nyordningen har medfört temporärt ökad belastning på staben genom nya rutiner. - Förbundsrevisorerna har i projektform tillsammans med staben granskat förbundets internkontroll. För förbundet styrande och normgivande dokument har i den mån det behövts aktualiserats. Revision av 2006 års fakturahantering visade inget att anmärka på. - Direktionen har haft 10 stycken sammanträden med föregående presidiemöten. - From februari har genom arbetsmarknadsstöd en heltids ekonomiassistent kunnat beredas plats i staben. Nivån med två ekonomiassistenter är välgörande för arbetsmiljön. Åtgärden har varit mycket övertidsbesparande, belastningen på övrig assistentpersonal inom staben har normaliserats. - Arbete har under hela året pågått tillsammans med kommunernas IT- avdelningar i Kristinehamn och Karlskoga med avsikt få till stånd ett datanätverk med för förbundet gemensam tillgång till ekonomi- och personalsystemet. Måluppfyllelse De målsättningar som funktionen hade inför 2006 har till största delen uppfyllts. Betala ca 2500 leverantörsfakturor, i rätt tid, med rätt belopp och till rätt leverantör st, (2508 st) fakturor har hanterats.14 försenade fakturor har inneburit förseningsavgifter på 2743 kr. Felprocent 0,6 % (0,1) %. Upprätta ca 1500 kundfakturor max 1 vecka efter det att underlaget har inkommit. Har uppfyllts, förutom under sommarmånaderna då prioritering lagts på leverantörsfakturor Ankomstregistrering av fakturor skall ske senast dagen efter att de inkommit till funktionen. Har uppfyllts. 15

16 Framtid Inom staben pågår ett kontinuerligt arbete med att se över rutiner och system för att säkerställa att våra funktioner hanteras på ett optimalt och säkert sätt. Förutsättningarna och formerna för internkontroll skall utvecklas. Förbundets ekonomihantering kommer att integreras med något av de större kommunernas ekonomisystem. Inskanning av fakturor kommer på sikt att digitalt kunna ske inom samma system. Ekonomisk kommentar Årets resultat är Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Ökade intäkter mot budget pga av höjd räntesats och god likviditet (+268 Tkr) samt obudgeterad AMS bidrag (+83 tkr). Personalkostnader: Ökade lönekostnader vid tillsättande av ny förbundschef samt lönebidragsfinansierad administrativ resurs (-193 Tkr). Förbundets sjukförsäkringsavgift till försäkringskassan redovisas under avdelning (-50 Tkr) liksom korrigerad arbetsgivaravgift som under året schablonberäknas (-65 Tkr). Driftskostnader: Större kostnader mot budget vad gäller arbetsmiljö (-86 Tkr). Lägre kostnader än budget gällande förbundsövergripande konton (+206 Tkr) bla på grund av att handläggning av personalövergripande frågor ej behöver köpas in då dessa numera ingår i förbundschefens tjänst. Ledning och direktion har gett överskott (+67 Tkr) samt att avsatta medel för olika verksamhetsprojekt inte nyttjats (+281 Tkr). Övriga konton har tillsammans ett positivt resultat (+62 Tkr). Revision: Från budget 2006 särredovisas revisionen. Årets kostnader har överskridit budget (-46 Tkr). Avskrivning: Avskrivning över plan har belastat staben utöver budget (-421 Tkr). Pensionskostnader: Årets pensionskostnader blev högre än vad KPA:s tidigare prognoser angivet ( Tkr). Av detta avser dock 559 Tkr kostnader för tidigare år. Detta har dock inte påverkat resultatet eftersom medlemsbidraget har korrigerats med motsvarande belopp. 16

17 Budget Räddningstjänstavdelning Intäkter Kostnader Avskrivning enl. plan Avskrivning utöver plan -666 Netto Uppdrag Att ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor samt att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Verksamhetsbeskrivning Räddningsstyrkorna är placerade på 8 stationer inom förbundets geografiska yta. Storlek på styrka, hel- eller deltid och insatstid är styrt av det handlingsprogram som direktionen antagit. Utifrån angiven plan bedrivs verksamheten inom tilldelade resurser för personal och material. Personalen utbildas och övas för att leva upp till antaget handlingsprogram och till de förväntningar brukarna har rätt att ställa vid alla typer av insatser Olycksförloppet kan delas in i tre skeden före, under och efter. Före: Utrustning skall underhållas, styrkorna skall övas, insatsplaner och larmrutiner upprättas Under: Ledning upprättas, alarmering och radiosamband fungera, arbetsmiljön tryggas, omfattning / planering av insats. Efter: Stöd till drabbade, sanering och restvärdesarbete. Återställning av utrustning, verkställa olycksförloppsutredning och insatsrapport. Vid behov genomföra avlastningssamtal med inblandad personal. Händelser under året - I orterna Lesjöfors och Storfors där en sjuk eller skadad kan få vänta länge på ambulans har s.k. I väntan på ambulans larm återinförts. - En oroväckande tendens är att bränder i byggnader ökar, framför allt i Karlskoga. Bränder ej i byggnad ökar även. Här utmärker sig framförallt Kristinehamn där ökningen är ca 25 %. Den vanligaste orsaken är anlagd brand i återvinningscontainers. Mer än var 4:e brand i byggnad är anlagd. Detta är en mycket oroande samhällsutveckling. Brand i byggnad i Filipstad är minskande för tredje året dock ligger antalet något över rikssnittet. - Ett upplag med ca 3000 ton flis söder om Kristinehamn har sedan maj månad förorsakat 15 utryckningar vid olika tillfällen. Rökspridningen har varit kraftig och därmed utgjort ett stort problem för de kringboende. - Sommaren var tidvis en väldigt ansträngd period då nästan samtliga av förbundets styrkor har varit insatta vid olika typer av insatser under samma dygn. Hjälp har vid dessa tillfällen erhållits från Karlstadsregionens räddningstjänst som varit insatta på räddningstjänstuppdrag inom vårt område. Under den torra perioden med flertalet skogsbränder har förbundet haft hjälp av 17

18 skogsbrandflyget som gjort ca 40 st flygningar över vårt område. Skogsbränderna har framför allt drabbat kommunerna Filipstad och Hällefors. - Förbundets förmåga genom samverkan och snabba insatser har vid flera tillfällen under året varit direkt avgörande för en lyckad räddningsinsats. Bland annat vid en sekelskiftesvillabrand i Kristinehamn och industribrand i Bofors industriområde där hotande totalskador kunnat begränsas. Vid samtliga insatser har tidsfaktorn varit avgörande alltså tiden från att räddningstjänsten larmas till att insats påbörjas, här är minuter helt avgörande. - En tendens är att det blir allt större omsättning på deltidsanställda brandmän. Arbetsmarknaden blir allt mer rörlig vilket påverkar möjligheten till att bibehålla en anställning som deltidsanställd brandman. Stora rekryteringsinsatser har gjorts där nya deltidsbrandmän har anställts under våren samt möjliggjort att 10 nya deltidsbrandmän är på väg in i vår organisation. - Under 2006 har 271 personer skadats och 11 omkommit vid olyckor som räddningstjänsten kallats till. Måluppfyllelse Att inom ramen för gällande lagstiftning tillsammans med skyddsavdelningen arbeta för ett gott förebyggande skydd mot bränder och andra olyckor för människor som vistas inom vårt räddningsområde. Samverkan med skolan har startats i Karlskoga och Kristinehamns kommuner där andra och femteklassare har erbjudits en halvdagsutbildning i brandskydd. Arbetet kommer att utvidgas till övriga medlemskommuner. Räddningstjänsten har under året medverkat vid mässor i Filipstad samt Kristinehamn i syfte att informera om förbundets verksamhet och brandskydd Öppet hus har genomförts på brandstationerna i Hällefors samt Storfors i syfte att rekrytera deltidsbrandmän och att informera angående brandskydd. Att genom information och utbildning, skadeförebygga de risker och faror som finns i samhället. Råd och stöd till den enskilde i brandskyddsärenden ges kontinuerligt under året via personliga besök samt telefonrådgivning. Informationen till allmänheten har förbättrats via vår hemsida. Numera kan man följa en utryckning och händelseutveckling via vår hemsida med några minuters fördröjning. I samverkan med polis och ambulans har två storövningar genomförts i syfte att utveckla samverkan med andra operativa aktörer. Övningsscenarion var kemolycka samt tågolycka. Räddningstjänstavtal har skrivit avtal industribrandkåren i Björkborn, Karlskoga. Vilket innebär att BRT kan nyttja resursen för kommunala räddningstjänstuppdrag. Diskussionerna pågår inom Örebro län om en djupare räddningstjänstsamverkan. Samverkansformer finns redan i Värmlands län. 18

19 Framtiden Olyckor orsakar mycket mänskligt lidande. Räddningstjänsten har för avsikt att öka stödet till de drabbade efter insats via bättre uppföljningar efter avslutat larm. Den operativa förmågan bör ökas med avseende på rutiner och materiel vid insatser med tunga fordon typ lastbil och buss inblandade. Nyckeltal Utryckningsfrekvens Antal larm *varav brand i byggnad *varav brand ej byggnad *varav trafik *varav automatlarm, ej brand *Person fast i hiss *IVPA ( I Väntan På Ambulans) *varav övrigt Utryckning per station Karlskoga Kristinehamn Filipstad Degerfors Hällefors Storfors Lesjöfors Åtorp Ekonomisk kommentar Årets resultat är -334 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Lägre intäkter mot budget gällande automatiska brandlarm (-65 Tkr). Externa arbeten har gett ett överskott (+114 Tkr) samt ökad intäkt gällande utbildningsbidrag från Räddningsverket (+35 Tkr). Ett lättare fordon har avyttrats under året (+17 Tkr). Personalkostnader: Högre lönekostnader (-305 Tkr) pga högre utryckningsfrekvens med längre insatstid än vad som budgeterats. Dessutom har förändringen av semesterlöneskulden varit negativ (-342 Tkr). Driftskostnader: Lägre försäkringskostnader mot budget pga minskad fordonspark (+138 Tkr) däremot har kostnaden för drivmedel varit betydligt högre (-67 Tkr). Kostnaden för lokaler och tvättvagnshall är högre än budgeterat (-90 Tkr) pga av iordningställande av duschutrymme för att ur arbetsmiljöaspekt och jämställdhet kunna tillgodose personalen i Kristine- 19

20 hamn. Fastighetskontot visar ett överskott (+91 Tkr) pga att den faktiska hyresuppräkningen varit lägre än budgeterat samt att inga parkeringsplatser funnits att tillgå för Karlskogas station. Teknikkontot har utnyttjats mer än budget (-222 Tkr) då utbyte av rökdykaraggregat har skett på samtliga stationer. Beklädnadskontot påvisar ett negativt resultat (-221 Tkr) pga förnyad kollektion gällande stationskläder och byte av larmkläder till förbundets styrkeledare. Kostnaden för SOS alarmering har ökat (-63 Tkr). Utbildningskontot har inte nyttjats utifrån vad som budgeterats (+257 Tkr) liksom kontot för övning (+28 Tkr). Övriga kostnadskonton påvisar ett positivt resultat (+84 Tkr). Avskrivning: Mindre avskrivning mot budget pga att planerade investeringar ej verkställts (+276 Tkr). 20

21 Budget Brandskyddsavdelning Intäkter Kostnader Netto Uppgifter Avdelningen har till uppgift att sköta det förebyggande arbetet i de sex kommuner som ingår i Bergslagens Räddningstjänst. Detta innebär att personalen på Skyddsavdelningen utför bland annat följande uppgifter: Tillsyn på verksamheter enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Ärendehantering (brandfarlig vara, alkoholtillstånd, detaljplaner, sotning mm.) Utbildningar (Grundläggande brandkunskap, Heta arbeten, Säker buss mm.) Brandteknisk rådgivning gentemot verksamheter och allmänheten Medverka i byggsamråd vid större byggnationer Medverka i skyddskommittémöten i större företag Deltaga vid stadsplaneringsmöten Intern utbildning Brandorsaksutredningar Händelser under året Under året har en del inköp gjorts: Utrustningen har rustats upp på utbildningskärrorna som finns placerade i Karlskoga och Kristinehamn. Nya möbler till utbildningslokalerna i Karlskoga. Teknisk utrustning som t.ex. Dataprojektor, digitalkameror och datorer. Nytt informationsmaterial Utbildningsunderlagen till de kurser som erbjuds har genomgått uppdaterings- & förändringsarbete. I Karlskoga, Kristinehamn & Filipstad genomförde insatsstyrkorna en informationskampanj i centrum av respektive tätort i samband med 1:a advent. Man delade ut informationsmaterial, svarade på frågor, förevisade fordon och utrustning, bjöd på pepparkakor och glögg mm. Måluppfyllelse Att utbilda personer i någon form av brandutbildning 2256 personer har utbildats vilket ger att målet är uppfyllt. Noteras bör att detta är endast avgiftsbelagda utbildningar, kostnadsfria informationstillfällen är ej medräknade. Att genomföra tillsyn på alla verksamheter som har krav på sig att lämna in en skriftlig redogörelse över brandskyddet till kommunen Avdelningen har ca 500 tillsynsobjekt. Tillsyn av dessa fördelas under flera år och prioriteras efter riskbild. Grunden för tillsyn är inlämnad skriftlig redogörelse för brandskyddet. Ett stort antal skriftliga redogörelser är ej lämnade. 155 tillsyner utfördes år Att svara på alla remissärenden inom föreskriven tid Uppfyllt. Att utfärda de olika tillstånden (sotning) inom föreskriven tid Uppfyllt. 21

22 Nyckeltal Utfall 2006 Budget 2006 Antal personer som genomgått utbildningar: 2256 st 2000 st Brandskyddsansvariga som genomgått utbildning: 0 st 200 st Antal genomförda tillsyner 155 st 200 st Antal remissvar, ärenden: 351 st 400 st Antal tillståndsärenden: 27 st 70 st Brandutbildning av skolelever Ca 1200 st 500 st Framtiden Insatspersonal arbetar med förebyggande brandskydd exempelvis genom att utbilda skolelever, ge säsongsbetonad (jul, sportlov, vår, sommar etc.) information (ljusbränder, issäkerhet, riseldning, trafikbeteende etc.) till allmänheten, informationsverksamhet i bostadsområden för att minska antalet anlagda bränder, tillsynsverksamhet i bostadsområden för att kontrollera brandskyddet i bostäder. Vårt mål är att alla personer som bor och verkar i kommunförbundet skall ha fått utbildning i brandskydd. Om alla vet varför bränder uppstår, hur man kan förhindra dem och hur man hanterar de bränder som ändå uppstår så kommer det att leda till ett tryggare samhälle med den positiva effekten att kostnaderna i samband med olyckorna minskar. Ekonomisk kommentar Årets resultat är +256 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Ökade intäkter mot budget gällande extern utbildning av brandskydds- och heta arbeten kurser (+532 Tkr) har möjliggjorts då personalen från 2005 sista tertial utökats för att göra en satsning inom dessa områden samt att organisationen i norr anpassats för att klara efterfrågan. Däremot är intäkterna gällande externa tjänster lägre i förhållande till budget (-87 Tkr). Orsaken till detta är att budgeten fortfarande är för högt satt i förhållande till möjligheten till att kunna ta in intäkter gällande tillsyn utifrån Lagen om skydd mot olyckor. Från 2006 redovisas handbrandsläckarservice under brandskyddet där årets insatser gett överskott (+87 Tkr). Personalkostnader: Lägre lönekostnader (+87 Tkr) på grund av föräldraledighet. Driftskostnader: Ökade kostnader i samband med utökad kursverksamhet (-243 Tkr) samt ökade kostnader gentemot budget avseende handbrandsläckarservice (-120 Tkr). 22

23 Budget Larmcentral Intäkter Kostnader Avskrivning Netto Beskrivning av uppgifter Verksamheten är bemannad av 11 tjänster varav 8 tjänster som larmoperatörer och 3 dagtid. Larmoperatörens uppgift är att administrera, organisera, och tillse att verkställighet sker av alla typer av inkommande larm. Verksamheten har under åren utvecklats till att även hantera mottagning av medlemskommunernas trygghetslarm som tidvis kan vara mycket frekvent. LC sköter även utsättning och service av trygghetslarm ute hos kunden i Karlskoga, Kristinehamn, Storfors,, Degerfors samt från Filipstads Hällefors kommuner enbart larmmottagning. Händelser under året: - Uppdatering av befintliga larmprogram i LC. - Utökning med en operatörsplats för mottagning av trygghetslarm. - Utveckling av arbetsmiljö i LC. Bland annat nya kontor. - Anslutning av två servicehus i Hällefors med sekundär larmmottagning. - Säkrat servicegarantin på teknisk utrustning genom serviceavtal. - Samarbete med Karlskoga kommun gällande styrning av digitala informationstavlor vid infarter till Karlskoga. - I Hällefors har ett samarbete med fastighetsavdelningen påbörjats för att koppla automatiska brandlarm via trådlösa larmsändare till LC. Kostnadseffektivt för kommunen. Måluppfyllelse: Knyta automatiska brandlarm från Filipstad till LC Ledningen för en dialog Filipstads kommun. Att det administrativa arbetet med att debitera larmkunder flyttas från stab till LC Ej verkställt på grund av annan omställning av organisationen samt sjukdom. Framtid: Färdigställande av text till tal funktion vid utalarmering på heltidsstationerna. Positionering av utrycknings fordon via GPS. Träffar med kommunernas larmombud. Inköp av ny bil till LC. 23

24 Nyckeltal: Inkomna Trygghetslarm/dygn 542 Antal installation/service av trygghetslarm/vecka 35 Antal tekniska larmpunkter 2383 Anslutna trygghetslarm/år 2828 Varav i Kristinehamn 646 Varav i Karlskoga 1104 Varav i Filipstad 250 Varav i Hällefors 177 Varav i Degerfors 499 Varav i Storfors 152 Ekonomisk kommentar Årets resultat är +224 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Intäkter enligt budget gällande tekniska larm. Ökade intäkter för trygghetslarm (+128 Tkr) samt obudgeterad ersättning från AMS (+372 Tkr). Personalkostnader: Högre lönekostnader (-31 Tkr) samt negativ förändring av semesterlöneskuld (-91 Tkr). Driftskostnader: Ökade kostnader mot budget för leasing av utökat bestånd av trygghetstelefoner samt i övrigt ökade kommunikationskostnader (-122 Tkr). Avskrivning: Minskad avskrivning enl. budget pga. utebliven investering (+40 Tkr). Larmcentralens intäktsbild 2006 Larmcentralens intäktsbild ,02% Tekniska larm, kommun/ bolag, 937,3 Tkr 10,30% 0,46% 3,44% 4,09% 1,02% 0,09% 0,80% 1,30% 67,48% Tekniska larm brand/hiss/gasol, privat, 313,0 Tkr Tekniska larm brand/hiss+inbrott privat, 92,7 Tkr Tekniska larm, inbrott, privat, 72,4 Tkr Trygghetslarm, 6141,6 Tkr Trygghetslarm ej medlemskommun, 118,3 Tkr Övr intäkter, 8,2 Tkr Anställningstöd, 371,9 Tkr Hyra mast, 42,3 Tkr Interna intäkter, 1003,3 Tkr 24

25 Budget Sidoordnad verksamhet Intäkter Kostnader Netto Beskrivning av uppgifter Karlskoga och Kristinehamns kommuner har tecknat avtal med Bergslagens Räddningstjänst om samordning av skydds- och säkerhetsarbete. Avtalet innebär att BRT på kommunstyrelsernas uppdrag skall bistå kommunerna i övergripande säkerhets- och beredskapsfrågor. Avtalet upphör from pga pensionsavgång. Avtal i ny form kommer from på 50% basis att tecknas med Kristinehamns kommun. BRT skall också ge råd och stöd till kommunernas verksamhetsansvariga i säkerhetsfrågor där kommunal brand- och säkerhetsrond (KBS) är en anpassad arbetsmodell. KBS syftar till att öka personalens riskmedvetande och engagemanget för trygghets- och säkerhetsfrågor. Fokus ligger på vardagsrisker i ett verksamhetsperspektiv. Mål Verksamhetens mål är att verka förebyggande samt att begränsa konsekvenserna av allvarliga påfrestningar / extraordinära händelser i de båda kommunerna. Måluppfyllnad och händelser under året Risk- och sårbarhetsanalyser i Karlskoga och Kristinehamns kommuner. Kristinehamns kommun har under utifrån utförd risk och sårbarhets analys antagit en handlingsplan för kommunens risk och sårbarhetsarbete. Att entusiasmera och vara pådrivare i kommunens arbete med riskhantering, ledningsoch informationsplaner, utbildning och samverkan med andra aktörer Har uppnått bra effekter genom ett utvidgat samverkansnät inom och utom kommunala sfären. Kommunerna har under verksamhetsåret övat sina krishanteringsorganisationer Framtid Bergslagens Räddningstjänst ser en naturlig uppgift, inom ramen för kommunernas geografiska områdesansvar, i att bistå de båda kommunerna i bildandet av och arbetet i de krishanteringsråd som enligt lagen skall finnas i samtliga kommuner. Bergslagens Räddningstjänst önskar även fortsättningsvis att ingå i ROSA-gruppernas fortsatta arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunala brand- och säkerhetsronder (KBS) kommer under 2007 att inriktas på Kristinehamns kommun. Verksamheten Risklinjen som startades 2004 fortsätter i Kristinehamns och Karlskoga kommuner. BRT larmcentral tar genom Risklinjen med anmälningar om skymmande snöhögar vid övergångsställe, saknade brunnslock, hål i vägar, gång och cykelbanor, trasiga redskap på lekplatser m.m. Uppgifterna vidarebefordras till aktuell kommun. Degerfors avser att ansluta sig, arbetet med att intressera fler av medlemskommunerna för anslutning pågår. Ekonomisk kommentar Årets resultat är +53 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Lägre intäkter (-57 Tkr) pga förändrade förutsättningar gällande BRT:s möjlighet att erhålla medlemskommunernas statsbidrag avseende RUHB hantering. Driftskostnader: Avskrivning av kundfaktura avseende RUHB hantering (-52 Tkr) kompenseras av lägre kostnad (+162 Tkr )avseende administrativ resurs för att utföra risk- och säkerhetsarbete till Karlskoga kommun. 25

26 Investeringsredovisning, netto Budget Avvikelse Räddningsmaterial: varav: kompressor 201 skärsläckarverktyg 40 övningsfält 28 defibrillator 82 utbildningskärra 32 bildskärm för utalarmering 13 personsökare 20 Datateknik Datateknik, Larmcentral Fordon varav: Lätt lastbil 385 Chassi till släck/räddningsfordon 903 Möbler Övriga inventarier Varav överfört från Summa Kommentar: I bokslut 2005 tog direktionen beslut om att överföra outnyttjade investeringsmedel till 2006 med 2 100,0 Tkr Årets investeringar gällande räddningstjänstutrustning har gjorts utifrån de behov som funnits under året. Vidare har 1 st. värmekamera och 3 st. befälsbilar beställts men ej levererats innan 2006 års utgång. Byggnation av ett släck/räddningsfordon kommer att färdigställas under 2007 på det chassi som har införskaffats under Uppskjuten investering har påverkat likviditeten och årets avskrivning positivt. Detta har i sin tur till viss del möjliggjort ytterligare avskrivning över plan av felaktigt bokförda värden på fordonsparken. Av årets outnyttjade medel föreslås Tkr överföras till 2007 för att fullfölja de investeringar som beställts under 2006 men som ännu inte erhållits. 26

27 Ekonomisk översikt Intäkter BRT:s totala intäkter uppgår till Tkr ( Tkr) och kostnader till Tkr ( Tkr). Både intäkter och kostnader är högre i förhållande till budget. Medlemskommunernas driftsbidrag till förbundet är BRT:s största inkomstkälla och uppgår under året till Tkr ( Tkr). Medlemsbidraget har vid bokslutet korrigerats upp med Tkr pga. under året för lågt schablonberäknat medlemsbidrag avseende pensionskostnader. I förhållande till föregående år så har intäkterna för taxor och avgifter, hyror och försäljning av verksamhet av externt sålda tjänster ökat med 7,88%. Bidrag avseende anställningsstöd har minskat samtidigt som ersättningen från räddningsskolan har ökat mot tidigare år. Kostnader Lönekostnader exkl. pensionskostnader blev 912 Tkr lägre än budgeterat. I jämförelse med föregående år har dock lönekostnaderna ökat med 3,56%. Detta speglar en löneutvecklingen om 2,92% samt fler utryckningar med längre insatstider på våra deltidsstationer i jämförelse mot föregående år. Dessutom har staben under året nyttjat en administrativ resurs om 50% på heltidsbasis. Intäktsfördelning 2006 Kostnadsfördelning 2006 Räntor Hyror Statsbidrag Externa tjänster Taxor och avgifter Övrigt Drift och utrustning Kommunikation Avskrivning Övrigt Hyra Medlemsbidrag Pension Personal Pensionskostnaderna blev Tkr högre än budgeterat och har korrigerats mot medlemsbidraget Övriga driftskostnader exkl löner har överskridit budget med Tkr och har sedan föregående år ökat med 3,14% varav drift och utrustning samt kommunikationskostnader ökat mest. Pensionskostnader BRT svarar för samtliga förekommande pensionskostnader Tkr (7 244 Tkr). Dessa kostnader är 18,38% (13,44%) av de total personalkostnaderna och är näst intill omöjliga att påverka. Årets pensionskostnader är Tkr högre än vad som angivits i budget och i första hand att hänföra till kostnader i form av justeringsposter för tidigare års pensionsskuldsförändring samt en generell grundändring gällande pensionsskuldsberäkning av ÖK-SAP. Tendensen kvarstår att den möjlighet som finns att avgå med särskild ålderspension vid 58 års ålder för utryckningspersonal utnyttjas väldigt sällan. Detta ger en positiv pensionsskuldförändring för förbundet. Av de 6 personer som under året haft möjlighet att avgå med pension, utnyttjade 3 personer möjligheten. BRT har en relativt hög pensionsskuld i balansräkningen Tkr ( Tkr) i förhållandet till antal anställda. Detta är direkt att hänföra till den särskilda ålderspensionen som utfaller mellan år. Kostnader har under tidigare år ökat kraftigt bl a för att anställda i utryckningstjänst genom förändring av pensionsålder getts möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder. Förbundets kostnader i dessa fall är 73,5% av den anställdes lön fram t o m 65 års ålder. 27

28 I budget 2006 fastslogs att medlemskommunerna månatligt betalar medlemsbidrag utifrån KPA:s prognos och att slutavräkning sker vid bokslutstillfället utifrån faktiskt utfall. Framtida pensionskostnadsutveckling inkl löneskatt enl. KPA i Tkr År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Premie PFA Avgiftsbestämd ÅP Skuldförändring Finansiell kostnad Utbetalningar Övrigt 628 Summa Avskrivningar Årets avskrivning enligt plan om Tkr (3 096 Tkr) är en minskning mot budget om 316 Tkr. Differensen är att härleda till att årets planerade investering inte verkställts och därmed påverkat resultatet positivt i form av utebliven avskrivning. Årets i övrigt goda resultat har möjliggjort nedskrivning utöver plan om 778 Tkr av vår tunga fordons park som konstaterats haft felaktigt bokförda värden. I och med årets avskrivning utöver plan är bokförda värden i balans med gällande redovisningsprinciper med avskrivningstid om 20 år på tunga fordon. Finansnetto Finansnetto anger skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor. För 2006 var detta netto +421 Tkr (+178 Tkr), ett högre netto än vad som beräknats då man vid budgetarbetet utgick från att planerade investeringar skulle genomföras under verksamhetsåret. Dessutom har riksbanken höjt styrräntan vilket i sin tur påverkat våra ränteintäkter positivt och påverkat finansnettot positivt. Likviditet Årets likviditet har minskat kraftigt till att vid årsskiftet vara Tkr ( Tkr). Detta är att hänföra till att tidigare års utbetald medlemsbidrag avseende pensionsskuld har återförts likvidmässigt till medlemskommunerna. Eget kapital Det egna kapitalet har under året ökat med 304 tkr och föranleder därmed inget krav på återställande. av eget kapital under de två närmsta åren. Balanskrav År 2004 År 2005 År 2006 Årets resultat Återställande eget kapital Soliditet Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan och hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Utvecklingen av soliditeten beror dels av förändring av eget kapital och tillgångarnas värdeökning respektive minskning. Soliditeten vid årets utgång har minskat något i förhållande till föregående år 36 (40). Kassalikviditet Måttet (som inte bör understiga 100) anger hur stor del av de kortfristiga skulderna som kan betalas i rätt tid. BRT:s förmåga att betala sina kortfristiga skulder är goda och har sedan 2005 ökat marginellt till 299 (298). 28

29 Finansiellt mål Från 1 dec 2004 ändrades kommunallagen och lagen om kommunalredovisning vilket innebar att även kommunalförbund skall ha finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten. För verksamhetsåret 2006 antog BRT som finansiellt mål att inom tilldelat driftsbidrag om möjligt göra avskrivning utöver plan för de fordon som under 2006 är 20 år eller äldre. Det finansiella målet är uppfyllt och samtliga tunga fordon har från 2007 rätt bokföringsvärde utifrån antagen avskrivningsplan. 29