Bergslagens Räddningstjänst. Årsredovisning Antagen av direktionen

Transkript

1 Bergslagens Räddningstjänst Årsredovisning 2013 Antagen av direktionen

2 Omslagsbild: Villabrand Karlskoga 2

3 Förvaltningsredovisning Ordförande har ordet... 4 Organisation och verksamhetsområde... 6 Insatsområde... 7 Vision... 8 Övergripande politiska mål för BRT... 8 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram... 9 Externa uppdrag Personal Nyckeltal Driftsredovisning, netto i Tkr Investeringsredovisning, netto Stabsavdelning Räddningstjänstavdelning Brandskyddsavdelning Larmcentral Ekonomisk översikt Redovisningsmodell Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Kassaflödesanalys Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Redovisningsprinciper år i sammandrag Ord och begreppsförklaringar Förslag till resultatdisposition

4 Ordförande har ordet Bergslagens Räddningstjänst kan med denna årsredovisning lägga verksamhetsåret 2013 till handlingarna. Förbundsets uppdrag Förbundet BRT:s uppgift är att medlemskommunerna skall erhålla en effektiv räddningstjänst inom en ekonomisk överenskommen ram. Uppdraget finns redovisat i en av medlemskommunerna antagen förbundsordning och är formulerad på följande sätt BRT skall hålla en för kommunerna gemensam räddningstjänst i enlighet med vad som enligt lag åvilar respektive medlemskommun. En av målsättningarna med arbetet inom BRT är att medverka till att olyckor eller bränder inte inträffar och att i så fall konsekvenserna av de olyckor och bränder som ändå inträffar blir så små som möjligt. För ändamålet finn inom förbundet åtta brandstationer med ändamålsenlig utrustning med möjlighet till snabba insatser vid inträffade händelser. Nya brandstationer Projektering och byggnation av ny brandstation som även skall inrymma larmcentralen sker i Karlskoga. Inflyttning kommer att ske under juni-juli I Degerfors har under årets projekterats och kommer snart att påbörjas nybyggnation av en brandstation. I stationen Filipstad sker en eventuell ombyggnad för att kunna inrymma ambulansverksamheten i Filipstadområdet. Planarbete Inom direktionens arbete har under året behandlats och antagits ett antal nya eller reviderade policys och planer, här kan som exempel nämnas en ny reviderad trafiksäkerhetspolicy och nya reviderade planer för räddningsinsats enl. Seveso II direktiven för OVOAK Hällefors och AKZO/ Casco Adhesives Kristinehamn. Tillsynsplan för 2014 är antagen av direktionen med den förändringen att vissa tillsynsfrister införts när i tid tillsyn skall ske. (fristtillsyn). Utökade samverkansområden Vidare har direktionen gett uppdrag åt förbundschefen att fortsätta överläggningar med medlemskommunera om nya utökade samverkansområden som nära sammanhänger med förbundets uppgift. Allt för att få en fortsatt effektiv räddningstjänst inom förbundet. Avslutningsvis vill jag påpeka att förbundet inom givna ekonomiska ramar klarat år 2013 på ett mycket bra sätt. Jag vill rikta ett varmt tack till all personal, förbundsledning och till direktionens ledamöter för ett mycket bra genomfört verksamhetsår Göran Ståhlberg Direktionsordförande 4

5 Bergslagens Räddningstjänst Brandstationerna Byggnationen av den nya stationen i Karlskoga har påbörjats med första spadtaget på Boforsudden den 6 mars. Inflyttningen är planerad att kunna påbörjas i juni I Degerfors har det fattats politiska beslut om att påbörja upphandling av byggnation av en ny brandstation. I Filipstad pågår diskussioner mellan BRT, kommunen och Landstinget i Värmland om en samlokalisering för räddningstjänsten och ambulansverksamheten på brandstationen i Filipstad. Operativ ledning Arbete fortgår att utveckla kompetens och hitta samverkansformer för ett effektivt stabsarbete i den kommande ledningsplatsen i Karlskogas nya brandstation. En två-dagars stabsutbildning har därför arrangerats på brandstationen i Kristinehamn med deltagare både från BRT och våra medlemskommuner. Utbildningen genomfördes med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. BRT medverkar i arbetet med att finna nya rutiner för Bakre ledning mellan myndigheterna i Värmlands län. IVPA IVPA (I väntan på ambulans) utförs idag i flera av våra medlemskommuner. Det avtal som funnits med Landstinget i Värmland har omförhandlats och gäller tom Avtalet med Örebro läns landsting blev inte utvärderat under 2013, varför avtalet är förlängt till Information/utbildning Kvarterstillsyn i samarbete med lokala bostadsbolag genomfördes under vecka 37. Formerna för utbildning i Grundläggande brandkunskap för medlemskommunernas anställda har utvecklats Säkerhet Samarbetet mellan BRT och medlemskommunernas risk- och säkerhetsansvariga sker via en permanent arbetsgrupp. Arbetet med vattensäkerhet i våra medlemskommuner har haft fortsatt hög prioritet under 2013 och därför har BRT gjort tillsyn på samtliga kommunala badplatser i förbundet. Uppfattningen är att säkerheten blivit bättre men är inte tillräckligt god i några fall. BRT och medlemskommunerna har skrivit under en avsiktsförklaring om ett gemensamt samarbete med de Frivilliga resursgrupperna och Civilförsvarsföreningarna i respektive kommun. Teknik Från 2013 används Rakel som BRT:s radiokommunikationssystem vilket ersätter gårdagens analoga system. Handenheter och fasta enheter i samtliga släckfordon finns nu i drift, dock ej i alla resursfordon, för utryckningspersonalen i jour och beredskap. Upphandlingen avseende ny släckbil med placering i Karlskoga är avslutad och Autokaross Rescue Systems i Floby kommer att leverera en ny brandbil byggd på ett Scania chassi. Kristinehamnsstyrkans tidigare hävare är renoverad och förflyttad till Filipstad. Administration/IT BRT har tecknat ett avtal om lönehanteringen med Lönecentrum i Kristinehamn. Samverkan Samverkan med polisen har förstärkts ytterligare. En gemensam övning med polisen och räddningspersonal har genomförts i Karlskoga som ett pilotprojekt. BRT och medlemskommunerna har påbörjat arbetet med att kartlägga nya samverkansområden. BRT och Kristinehamns kommun har som ett exempel tecknat avtal där BRT samordnar och utför skydds- och säkerhetsarbetet i Kristinehamns kommun tom Larmcentralen Larmcentralen installerar from juli trygghetstelefonerna även i Filipstads kommun. Framtiden De nya brandstationerna i den södra delen av BRT kommer att innebära en nystart och möjliggör verksamhetsutveckling på ett bättre sätt än tidigare. Det är helt nödvändigt att BRT tillskapar bättre övningsförutsättningar för utryckningsstyrkorna i förbundet. Svårigheterna att rekrytera deltidsbrandmän vid ett par av förbundets stationer är så påtaglig att det kan bli svårt att upprätthålla den nuvarande dimensioneringen/ beredskapsschemat. Anders Nilsson Förbundschef Bergslagens Räddningstjänst 5

6 Organisation och verksamhetsområde Bergslagens Räddningstjänst bildades I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättningen är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Innevånarna och de som vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas en kompetent och effektiv räddningstjänst med hög beredskap för att kunna rädda liv och egendom samt att skador på människa miljö och egendom begränsas. Den samlade resursen för räddningstjänstförbundet består av 179 tjänster som till sitt förfogande har ca 30 brand/räddningsfordon och ett antal besiktnings och transportfordon. Förbundet har utryckningsstyrkor och utrustning placerad på åtta brandstationer för att uppnå en optimal täckning över ytan och möjligheter till snabb insats till olycksplatsen. Insatsområde Folkmängd Degerfors ( ) 1/ Filipstad ( ) Hällefors ( ) Insatsområde Folkmängd Karlskoga ( ) Kristinehamn ( ) Storfors ( ) Totalt ( ) ORGANISATION Medlemskommunernas kommunfullmäktige Förbundsdirektion Revision Förbundschef Stab Räddningsavdelning Skyddsavdelning Larmcentral 1/ ( ) 6

7 Insatsområde Heltidsstationer Förbundets två renodlade heltidsstationer: Karlskoga (1+5 man) Kristinehamn (1+4 man) Deltidsstationer: Filipstad 1+5 Storfors 1+4 Lesjöfors 1+4 Degerfors 1+4 Hällefors 1+5 1/ Åtorp 1+1 Anspänningstider: Heltid: 1,5 min Deltid: 5 min Räddningsstyrkor Ledning Ytterst och övergripande ansvarig för förbundets utryckande organisation är RCB, Räddningschef i beredskap. Räddningstjänstområdet indelas i två halvor med vardera en IL, insatsledare. IL Norr för kommunerna Filipstad och Hällefors. (Beredskap) IL Syd för Degerfors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. (Jour) Insatsledaren kan utgå från någon av de kommuner som ingår i syd respektive norr. Varje enskild styrka leds av en styrkeledare. 1/ Ovako Steel i Hällefors bekostar genom avtal 1 man 7

8 Vision Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra vad gäller hantering av risker och olyckor och känna förtroende för BRT som organisation. - Medborgarundersökningar och andra kontakter med medborgare tyder på att BRT utvecklas mot visionen. Nöjd medborgarindex för Hällefors 2012 redovisar kommunmedborgarnas betygsindex för räddningstjänsten med ett värde 66 på en 100-gradig skala. Värden 2012 för Karlskoga och Kristinehamns kommuner avseende räddningstjänst är 80 respektive 77 på samma skala. Medelindex för övriga kommuner är 74. Inga andra medlemskommuner har deltagit i medborgarundersökningen. Övergripande politiska mål för BRT BRT skall betraktas som en organisatorisk enhet, vilket innebär att alla anställda skall känna sig hemma på alla orter inom regionen. - De förhållandevis stora geografiska avstånden och de olika förutsättningar för hel respektive deltidspersonal försvårar målsättningen. Gemensamma övningar men även genom andra samlingar med medarbetare från flera stationer är ett sätt att markera samhörigheten. Skyddsavdelningens personal gör tillsyner över hela förbundsytan oavsett stationeringsort. Poolpersonalen inom räddningsavdelningen alternerar mellan heltidsstationerna. BRT skall vara föredöme för andra verksamheter som kan organiseras som kommunalförbund. - Ansvaret för detta ligger till stor del på direktionen men även på förbundsledningen. Det är viktigt att vi får en organisatorisk stabilitet och att förändringsarbetet i första hand sker när handlingsprogrammet ses över inför varje ny fyraårsperiod. Förbundsordningen medför att en tydlig dialog avseende handlingsprogram och övergripande ekonomi förs i den Samrådsgrupp som bildats mellan medlemskommunernas kommunstyrelseordförande och kommunchefer. BRT skall organiseras och planeras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. - Handlingsprogrammet beskriver detta på ett bra sätt. Uppföljning av anspännings- och insatstider sker via stickprov. Redovisas av räddningsavdelningen under måluppfyllelse ekonomisk hushållning. BRT: s verksamhet skall stödjas av målformuleringar med ständiga kvalitetsförbättringar till en lägre kostnad. - Inriktningsmål och prestationsmål finns formulerade för samtliga avdelningar och verksamheter. Uppföljning och utvärdering av dessa mål har planerats in i en övergripande och årlig verksamhetsplan. BRT ska genom kartläggning av samhällets risker och riskutveckling samt genom aktivt förebyggande arbete medverka till ett bättre skydd och höjd säkerhet för människor, egendom och miljö. Grundsynen skall vara att riskkällor elimineras eller reduceras. - Det förebyggande arbetet har intensifierats genom ökade utbildningsinsatser som ger resultat på lång sikt. Heltidsskiftlagen samt insatsledarna utför verksamhetsbesök på skolor, förskolor, vårdboenden, samlingslokaler, enskilda företag. Verksamhetsbesöket ersätter ej tillsyn enl. LSO utan är en kontaktyta mot operativa enheterna i syfte att öka säkerheten. Förbundsledningen har tillsammans med medlemskommunernas beredskaps-och säkerhetssamordnare en samverkansgrupp beträffande säkerhetssamverkan i medlemskommunerna. 8

9 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram. Den enskilde skall genom mottagen information ha god medvetenhet och kunskap beträffande brandskydd och riskhantering. o Antalet brand i byggnad har minskat ytterligare och utgör 9,8 % av årets totala utryckningar. (10,9% 2012). Alla ägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. o I skyddsavdelningens dagliga arbete arbetas med verktygen, information, rådgivning, kampanjer, tillsyner mm för att uppfylla säkerhetsmålet. Ett aktivt och naturligt sätt i samverkan med medlemskommunernas arbete med att skapa robusthet och säkerhet i samhället. o Samverkan sker i form av regelbundna möte med medlemskommunernas, beredskapssamordnare, Posom grupper och olika förvaltningar i syfte gemensamt att skapa ett säkert samhälle. Antalet genom olycka omkomna människor skall minskas. o Antalet omkomna personer genom olyckor är lika med föregående år 8 st. Minimering av allvarliga personskador till följd av olyckshändelse. o Antalet svårt skadade har ökat från 31stycken till 52 stycken.. Minimering av skador på miljö och egendom. o Resultat av nedlagt arbete är svårt att mäta. Antalet brand i byggnad har dock fortsatt att minska för tredje året i följd. Ytterliggare stärkning av kommuninvånarnas förtroende för förbundets och kommunens förmåga att skapa trygg miljö. o Uppfyllande kan till viss del mätas och redovisas under avsnittet Vision (föregående sida) som upplevd trygghet i medborgarenkät. 9

10 Externa uppdrag Utbildning Genom främst skyddsavdelningens personal bedriver förbundet externa utbildningar. Kurser som bedrivs består i SBA, systematiskt brandskydds arbete, en kurs av övergripande karaktär för att säkerställa ett systematiskt arbetssätt på en arbetsplats. Kursen Heta arbeten för att upprätthålla kvalifikationer för att på utföra sk. hetarbeten, svetsning skärning mm. Kurser av mer praktisk typ är GBK, grundläggande brandkunskap. Denna kurs inriktar sig till en bredare grupp anställda inom ett företag eller förvaltning. Kursen ger grunder för att klara av ett förstahandsingripande vid brand. Under året har satsning skett mot medlemskommunerna avseende brandskyddsutbildning. Totalt har 1570 personer utbildats i förebyggande brandskydd. Ambulans Landstinget i Värmlands ambulansverksamhet i Kristinehamn/Storfors området hyr garageplatser, logement samt gemensamhetslokaler för sin verksamhet på stationen i Kristinehamn. IVPA IVPA, i väntan på ambulans, räddningsstyrka bestående av två brandmän som larmas till livshotande sjukdomsfall där insats av brandstyrkan kan ske tidigare än ambulans anländer. Insatsen utförs i Värmlands län genom löpande avtal med Kristinehamn, Storfors och Filipstads kommuner. Inom Örebro län utförs IVPA genom avtal med Hällefors och Åtorp ( Degerfors) kommuner. Örebro läns landsting medger endast IVPA verksamhet i dessa kommuner under ett tvåårigt provavtal avseende hjärtstopp tom Säkerhetssamordning BRT sammanträder fyra gånger per år med medlemskommuneras beredskaps och säkerhetssamordnare. Ändamålet är att samverka i gemensamma frågor som berör säkerhet och trygghet i medlemskommunerna. BRT har bistått medlemskommunerna med säkerhetsbesiktning av badplatser. Brandorsaksutredning Utredning avbränder sker bland annat genom brandorsaksutredningar. Under 2013 har 10 fördjupade brandorsaksutredningar genomförts. Därutöver har ett antal olycksutvärderingar skett i samband med olyckor. POSOM BRT är representerade i samtliga kommuners POSOM grupper. Grupperna handhar psykiskt och socialt omhändertagande av drabbade i samband med olyckor och kriser. BRT har haft två möten tillsammans med medlemskommunernas POSOM-grupper i syfte att öka samverkan och förmågan att stödja varandra vid långvarig insats. POSOM grupperna har under året samverkat med BRT vid flera räddningsinsatser. Larmcentral Genom larmcentralens försorg hanteras samtliga medlemskommunernas trygghets- och tekniska larm. Bergslagens Räddningstjänst driver egen- larm och kommunikationscentral, som är bemannad dygnet runt. 10

11 Personal Personaluppföljning Samverkan Tio samverkansmöten har genomförts under året. En ny Trafiksäkerhetspolicy har antagits av direktionen. Ett förslag till nytt samverkansavtal har tagits fram och är utskickat för undertecknande. Rehabilitering Inget aktuellt Systematiskt arbetsmiljöarbete Det har inkommit 15 tillbudsrapporter. Ny arbetsplan för 2014 är antagen i samverkansgruppen. Internkontroll av rapelleringsutrustning har gjorts i vanlig ordning. Rullbandstesterna och hälsoundersökningar är klara. Nya rutiner för säkring vid arbetet från hävare har fastställts. Föreläsning i januari om Hanteringen av kontaminerad materiel. Nya rutiner har införts därefter. Jämställdhet Totalt arbetar 22 (22) kvinnor och 157 (158) män (exkl. brandman deltid pool) inom förbundet. BRT:s första kvinnliga heltidsbrandman anställdes i januari. Personalplanering Under året har tre medarbetare heltid gått i pension. Ytterligare två medarbetare deltid har gått i pension. Antalet sjukskrivningar var ovanligt många under februari månad. Antalet föräldraledigheter försvårade semesterplaneringen för heltidspersonalen. Personalutveckling En styrkeledare har deltagit i Arbetsledarutbildning för nya styrkeledare i Skövde. Räddningsinsats för brandmän deltid, 8 stycken. Räddningsledare A,1 stycken. Bättre arbetsmiljö har genomförts för alla styrkeledare heltid, utbildningen slutförs under Lönerevision Årets revisionsförhandlingar innebar 2,78 % i genomsnittlig löneutveckling. Hur har du det på jobbet Mycket bra 111 (101) Bra 57 (68) Mindre bra 1 (1) Dåligt 0 (0) Är din kontakt och ditt samarbete med din närmaste arbetsledning bra? Mycket bra 95 (90) Bra 74 (75) Mindre bra 0 (4) Dåligt 0 (0) Är din kontakt och ditt samarbete med företagets ledning bra? Mycket bra 52 (59) Bra 115 (98) Mindre bra 9 (8) Dåligt 0 (0) Får du hjälp och stöd när du har problem i arbetet? Mycket bra 78 (77) Bra 80 (83) Mindre bra 3 (3) Dåligt 0 (0) 11

12 Nyckeltal Anställd Personal Utryckningspersonal Heltid Män Kvinnor 1 1 Deltid Män Kvinnor 6 6 Dagtidspersonal Räddningstjänst 7 7 Män 7 7 Kvinnor 0 0 Förebyggande 5 5 Män 5 5 Kvinnor 0 0 Administration 3 3 Män 2 2 Kvinnor 1 1 Larmcentral 4 4 Män 2 2 Kvinnor 2 2 Larmcentral Larmmottagning skiftgång Män 0 0 Kvinnor TOTALT antal tillsvidareanställda Pool BmD pool ca 12 man tillkommer. 12

13 Personalavgångar Utryckningspersonal Heltid Pension 5 3 Egen begäran 0 0 Deltid Pension 2 1 Egen begäran 1 3 Medicinska skäl 0 1 Dagtidspersonal Pension 0 1 Egen begäran 0 0 Åldersstruktur Medelålder Heltid Deltid Sjukfrånvaro kategori tjänstemän Ålderskategori Totalt 2013 Totalt år eller yngre 0,48 0,46 % år 2,90 0,56 % 50 år eller äldre 0,66 5,16 % Totalt 1,48 2,89 % Män Kvinnor Totalt Varav långtidssjukskrivna Totalt ,33 % 2,36 % 1,48 % 10,62 % Totalt ,37 % 6,48 % 2,70% 75,19 % Övrigt Förbundet köper dessutom genom avtal med Karlskoga och Kristinehamns kommun administrationen av: Ekonomi 1 Assistent 0,5 Lönehantering 0,4 Pensionshantering Behovsanpassat 13

14 Driftsredovisning, netto i Tkr Budget Avdelning Stab Revision Pensionskostnader Räddning Brandskydd Larmcentral Summa driftsbudget Summa kommunbidrag Summa korr driftsbidrag pension Resultat Analys av årets resultat De ekonomiska effekterna av årets verksamhet, utryckningsinsatserna exkluderat, har varit relativt lätta att förutse, trots att det i upprättade prognoser för tertial 1 och 2 i kr påvisat ett lägre positivt resultat om ca 500 Tkr än vad upprättat bokslut visar. Avvikelsen är att hänföra till positiv semesterlöneskuld och lägre arbetsgivaravgifter vilket även flaggats för vid upprättande av tertial 2. Verksamheten påvisar vid bokslut ett positivt resultat om Tkr. Bakom detta resultat döljer sig både positiva och negativa effekter. Driftredovisning och ekonomisk analys är gjord i jämförelse med internbudget De största orsakerna till uppnått resultat är följande: Intäkter i jämförelse mot budget: * ökade intäkter pga: * återbetalning av AFA-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2005 och * avyttrade fordon * fler utförda/deltagare vid grundläggande brandkunskaps utbildning * mer efterfrågan på kringutrustning till trygghetstelefoner * obudgeterat AMS-bidrag * minskade intäkter pga: * lägre ränteintäkter * mindre debeterbara automatiska brandlarm * färre utbildningstillfällen och färre deltagare/kurstillfälle "Heta Arbeten" Personalkostnader i jämförelse mot budget: * lägre kostnader pga: * positiv semesterlöneskuld * färre insatser * lägre arbetsgivaravgifter för arbetskraft födda 1987 och senare * outnyttjade medel till administrativa resurser * ökade kostnader pga: * utökad tjänstgöringsgrad gällande larmtekniker 14

15 Driftskostnader i jämförelse mot budget: * lägre kostnader gällande: * införande av radiosambandssystemet Rakel * utbildning och övningsverksamhet av egen personal *införskaffande av trygghetslarm Driftskostnader i jämförelse mot budget: * ökade kostnader gällande: * arbetsmiljö * projektkostnader kring nya brandstationer * utbyte och uppgradering av teknisk utrustning bl.a. vid utalarmering * flera större reparationer och underhåll av förbundets tyngre fordon * utbyte av larmställ och stationskläder i större omfattning * ökade försäkringskostnader och självrisker Avskrivning i jämförelse mot budget: * lägre avskrivning p.g.a. färdigställande av investerat tungt fordon förskjutits över årsskiftet * nedskrivning av ett tungt fordon och div inventarier Pensionskostnader i jämförelse mot budget * högre pensionskostnad vilket inte påverkat resultatet då medlems bidraget från medlemskommunerna korrigerats med motsvarande belopp. 15

16 Händelser som påverkat organisation och ekonomi Det finns alltid inslag utanför organisationen som påverkar effektivitet, kvantitet och kvalitét vilket indirekt påverkar ekonomin. Under året kan nämnas följande: Brandstationerna Karlskoga, Degerfors och Filipstad Utifrån påpekande från arbetsmiljöverket gällande brister på fastigheterna i Degerfors och Karlskoga startade ett utredningarbetet Under 2010 fattade direktion beslut utifrån verksamhetens bästa om att förorda två nybyggda separata brandstationer. Utredningsmateriel och direktionens ställningstagande överlämnades sen höst 2010 till medlemskommunerna för vidare bearbetning. Under 2011 fattades beslut i Karlskoga resp. Degerfors fullmäktige om att starta förprojektering ang. uppförande av ny brandstation i respektive kommun. Under 2012 färdigställdes projekteringen för Karlskoga. Så efter år med olika steg i processen kring nybyggd eller renoverade brandstationer så togs första spadtaget, i mars, på Boforsudden i Karlskoga. Därefter har ett intensivt arbete pågått från BRT:s sida att få till bra funktion i lokalerna. Samtliga utrymmen på gamla station har inventerats gällande utrustning för att se vad som kan flyttas med. Detta gäller inte minst den tekniska utrustningen i Larmcentralen. Brandstationen ska stå färdig i maj Vad gäller Degerfors brandstation så har även den varit i fokus vad gäller personalens engagemang. Även om BRT inte är direkt inblandade i beslut vad gäller placering, detaljplan, byggnadsyta osv. så finns BRT med i bakgrunden som kommande hyresgäst. Degerfors kommun har inte kommit lika långt i sin process som Karlskoga. Brandstationen förvantas ändå vara påbörjad under I Filipstad har det under året påbörjats diskussioner om möjligheten till samutnyttjande i befintliga lokaler i brandstatonen mellan Landstinget och BRT. Frågan utreds vidare under 2014 Ledningscentral Arbetet har under 2013 fortsatt tillsammans kommunen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att fullfölja integreringen av ledningscentral i Karlskogas nya brandstation utifrån MSB:s koncept gällande krav på teknisk utrustning. Inköp Utöver normal investering under året så har en större investering påbörjats via Karlskoga kommun avseende fasta inventarier i nya brandstation. Inventarier som bör vara på plats redan vid inflyttning som ex slangtvätt, kompressorer och dylikt. Hyressättningsmodell Parallellt med arbetet kring nya brandstationer så har även arbete pågått med att hitta en hyresmodell för både nya och gamla brandstationer och som kan accepteras av samtliga medlemskommuner. Arbetet förväntats slutföras under tidig vår Samverkan Under året har arbete påbörjats med att kartlägga eventuella verksamhetsområden där samverkan kan ske mellan medlemskommunerna och BRT. Syftet har varit att BRT skulle kunna vara utförare och den enskilda kommunen beställare och på så sätt få till samordningsvinster som skulle minska medlemskommunernas kostnader. 16

17 T-sam Mycket arbete har lagts kring deltagandet att få igång arbetet i T-sam, Krissamverkan i Örebro län, med syftet att fördjupa samarbetet och säkerställ krisberedskapsförmåga före, under och efter inträffad eller olycka. T-sam består av representanter från polis, kommuner, räddningstjänst, landstinget och länsstyrelsen.. Larmcentral Larmcentralen har vid olika tillfällen träffat både leverantörer och medlemskommunernas ansvariga gällande trygghetslarm. Information har givits om när och hur larmcentralen planerar att övergå från analog till digital teknik. För medlemskommunerna innebär det bl.a. att ta höjd för en ökad kostnadsbild gällande trygghetslarm inför Rakel BRT har under året tagit klivet fullt ut med införandet av Rakel (krypterat sambandssystem) vilket inneburit att all utryckningspersonal har fått grundlig utbildning i handhavande av den nya tekniken. Dessutom har delar av fordonspaken utrustats med Rakelenheter. Stor tid har lagts på att programmera, installera och utbilda. Ekonomisystem Från årsskiftet 2012/13 körs all debitering, fakturering och bokföring i Kristinehamns kommuns ekonomisystem. Delar av arbetet sker dessutom med köpta tjänster från kommunen, medan andra delar fortfarande utförs av BRT. Processens gång har inte varit problemfri vad gäller den tekniska delen och tillgängligheten vad gäller kommunikationen mellan BRT och kommunens datasystem. För att fortsätta utvecklingen att föra ut exempelvis elektroniska fakturor ut i organisationen krävs att systemen har en bättre stabilitet än vad som gällt under Arbetet fortsätter under

18 Investeringsredovisning, netto Budget Avvikelse Räddningsmaterial: Varav: Kommunikations utrustning 61 2 st. sexhjuls terrängmotorcyklar 294 Motorspruta till räddningsbåt 39 Värmekamera 33 Rakelutrustning: Skyddsavdelningens material: Datateknik: Investering Larmcentral: Fordon varav: Hävare Kristinehamn 11 Chassi släckbil Karlskoga 1509 VW Amarock, trpt Karlskoga, Stationsbil 468 Volvo, pbil, Kristinehamn, Stationsbil 205 Mitsubishi, trpt, Lesjöfors, Stationsbil 160 Övriga inventarier varav: Inventarier Karlskoga brandstation 1500 Varav överfört från Summa Kommentar: I bokslut 2012 tog direktionen beslut om att överföra outnyttjade investeringsmedel till 2013 med Tkr. Årets investeringar har gjorts utifrån planerad fordonsplan, chassi tungt fordon, två pickuper och ett litet fordon. Dessutom har 2 stycken sexhjuls terrängmotorcyklar införskaffats. Första delinvestering gällande fasta inventarier i Karlskoga brandstation har gjorts under Fortsatt införskaffande av Rakel terminaler har fortgått under Utbyte av utalarmeringsteknik har påbörjats under året. Av årets outnyttjade medel föreslås om Tkr överföras till 2014 för att bl.a. fullfölja påbörjad investering gällande ett tungt fordon och kvarstående delinvestering i Karlskoga nya brandstation. 18

19 Internbudget Stabsavdelning Intäkter Kostnader Revision Avskrivning Pensionskostnader Netto Driftsbidrag Korrigerat pensionsbidrag Medlemsbidrag Uppdrag Att utifrån förbundsordning, handlingsprogram och budget tillse att medlemskommunerna erhåller en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad. Ansvara för alla övergripande administrativa arbetsuppgifter utifrån de lagar och avtal som gäller för ett kommunalförbund. BRT skall enligt förbundsordningen ge råd och stöd till kommunernas verksamhetsansvariga i risk- och säkerhetsfrågor och biträda kommunerna med utbildning och expertis. BRT har uppdraget att vara arkiv och diarieansvarig gentemot förbundets valda revisorer. Verksamhetsbeskrivning BRT har sedan första spadtaget för nya brandstationen i Karlskoga tagits i mars månad aktivt deltagit i olika möten i samband med byggnationens framåtskridanade. Brandstationen i Degerfors har besiktigats av Arbetsmiljöverket. Förbundet och Degerforsbyggen har meddelas erforderliga åtgärder vilka vid ej åtgärd vitesbelagts. Åtgärder är delvis åtgärdade, beslut om nybyggnation av brandstation har tagits av Degerfors kommun. Vitesföreläggandena har av AMV lagts vilande i väntan på byggnationsstart. BRT köper 0,5 % tjänst ekonomiadministration av Kristinehamns kommun. BRT använder Kristinehamns kommuns ekonomisystem avseende leverantörsreskontra och debiteringsrutiner. Arbete pågår för att BRT:s attestanter skall kunna attestera direkt i ekonomisystemet. Förbundsledningen har avseende risk- och sårbarhetsplanering regelbundna möten och samverkan med medlemskommunernas säkerhetssamordnare, 4 gånger per år och årligen med POSOM grupperna. BRT har arrangerat en samordnad utbildning för förbundets POSOM grupper inom området bemötande av människor i kris. 19

20 Ekonomisk kommentar Årets resultat är (+1812 Tkr exkl. pension) mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: återbetalning av AFA-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2005 och 2006 om ca 1,5 Milj. Personalkostnader: Lägre lönekostnader pga outnyttjad 25% administrativ resurstjänst. Driftskostnader: Konto för arbetsmiljö och projektmedel påvisar ett negativt result. Projektkontot består enbart av kostnader i samband med de nya brandstationerna. Positiv justeringspost gällande arbetsgivaravgifter från 2012 om ca 130 tkr ingår i övriga konton. Revision: Påvisar positivt resultat Oförutsett: Kontot har inte nyttjats Avskrivning: Något högre avskrivning än budgeterad. Pensionskostnader: Årets pensionskostnader blev mycket större än KPA:s tidigare prognoser pga av korrigering av diskonteringsräntan på hela BRT:s ackumulerade pensionsskuld sedan Dessa 3,7 Milj har dock inte påverkat resultatet eftersom medlemsbidraget har korrigerats med motsvarande belopp. 20

21 Internbudget Räddningstjänstavdelning Intäkter Kostnader Avskrivning enl. plan Netto Uppdrag Att ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor samt att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Enligt förbundsordningen ska även BRT ansvara för RUHB i samtliga ägarkommuner. Verksamhetsbeskrivning Antalet larm har minskat något jämfört med motsvarande period Både antalet brand i byggnad och trafikolyckor visar en minskning vilket när glädjande då de allvarligaste konsekvenserna av olyckor ofta finns i denna grupp. Minskningen av antalet larm i Lesjöfors beror på färre IVPA larm. Antalet brand ej byggnad har ökat något beroende på en torrare sommar. Större insatser Januari Hälleforsstyrkan larmades om brand i bostad i Hällefors tätort. Vid larmningen framkommer det att det var fullt utvecklad brand och 7 personer kvar i lägenheten. Vid framkomst påbörjas livräddning via rökdykning. Februari Kristinehamnsstyrkan larmades till brand i industribyggnad i Kristinehamn. Rökdykare bryter upp dörren och påbörjar invändig släckning. Branden blir snabbt under kontroll. På grund av den kraftiga branden blir det rökspridning till den stora produktionshallen och en begränsad brandspridning till takkonstruktionen. Röken ventileras ut via portabla fläktar och brandspridningen till takkonstruktionen åtgärdas via skärsläckarenheten. Styrkor från Karlskoga, Kristinehamn, Storfors och Filipstad deltog. Kristinehamnsstyrkan larmas till brand i bostad Ölme. En brand har startad av ett kvarglömt föremål på spisen. Ett släckningsförsök med hjälp av pulversläckare misslyckas. Vid räddningstjänstens framkomst är villan övertänd. Mars Lesjöforsstyrkan larmas om gasutsläpp i fjäderfabriken. En gasolledning hade brustit med läckage som följd. Explosiv blandning uppmättes i lokalen. Gasolen vädrades ut under kontrollerade former. Mätningar av koncentrationen brännbar gas fortsatte tills ingen brännbar blandning kunde mätas. Juli Karlskogastyrkan larmades till brand i byggnad inom vattentäktsområdet Timsbron. Insatsen blev omfattande och pågick under ett par dagar. Syftet med insatsen var att skydda vattentäkten från förorening. Insatsen innebar samverkan med Karlskoga kommun, Kemab och ett stort antal andra aktörer Bränder inom vattentäktområden är mycket svåra att hantera och har ett stort ledningsbehov. Ett omfattande värmeåskväder satta förbundets styrkor främst i Filipstads och Hällefors på stort prov under juli månad. Tjugotvå utryckningar under 2 ½ dygn vara 6 olika skogsbränder., flera omfattande 4-24 timmar 21

22 December Under slutet av månaden inträffade två stycken bränder med stora skador som följd. En villa i Karlskoga samt Hälleförs eldhärjades. Trots snabb insats blev de materiella skadorna stora dock lyckades stora delar av invändiga inventarier och materiel räddas pga ett parallellt pågående restvärdesarbete. Personal Fem nyanställda deltidsbrandmän har erhållit introduktionsutbildning. Åtta stycken deltidsanställda brandmän har genomgått MSB`s utbildning brandman deltid. Vikariebehovet under sommaren har varit stort,12 vikarier har visstidsanställts. Rekrytering har skett både internt och externt. Investering Upphandling av ny släckbil Karlskoga är slutförd. Leverans beräknas vecka Två stycken höjdfordon har avyttrats via Kvarndammen. Arbetet med att implementera Rakel pågår. Förnärvarande har samtliga stationer handburna apparater. Fordonsmontering av fasta radioapparater pågår. Nytt avgiftssystem för Rakel abonnemang har tagits fram som innebär en sänkning av abonnemangsavgiften. Ny lätt flakbil för Karkskoga har levererats under hösten. Nyckeltal Utryckningsfrekvens Antal larm *varav brand i byggnad *varav brand ej byggnad *varav trafik *varav automatlarm, ej brand *IVP larm *varav övrigt *övrigt=utsläpp farligt ämne, förmodad brand, vattenskada, nödställd person, nödställt djur och hjälp till ambulans Insats per stationsområde Karlskoga Kristinehamn Filipstad Degerfors Hällefors Storfors Lesjöfors Åtorp Varav IVPA 97 st (96/2012, 96/2011,112/2010 ) 2 Varav IVPA 73 st (101/2012, 86/2011,91/2010 ) 22

23 Inriktningsmål: Skadeeffekten av händelser som leder till räddningstjänstinsats skall genom insatsen begränsas och Minimeras Räddningstjänsten skall genomföra räddningsinsats inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt i de fall där den enskildes egen förmåga ej räcker till Räddningstjänsten skall kunna fungera på ett godtagbart och effektivt sätt även vid över tiden utdragna händelser Genom utvecklande av operativ teknik och förmåga minska antalet genom olyckor omkomna och skadade samt minska skador på egendom och miljö Prestationsmål: Räddningsstyrkorna skall övas och orienteras inom respektive insatsområde så att en godtagbar insatstid kan upprätthållas Förbereda för att gå in i Rakel från och med Sker löpande via återkommande övningar. Samtliga stationer använder idag kommunikation via Rakel, fast montage av radiostationer i släckbilar pågår. Utreda och ta tillvara erfarenheter från inträffade Händelser Pågår 23

24 RUHB ( Räddningstjänst under höjd beredskap) VMA ( Viktigt meddelande allmänheten) Karlskoga och Degerfors Förrådet i Karlskoga är intakt och i ordning. Tidigare ansvarige har gått i pension och ny ersättare är utsedd. Samtliga utrustningar i Karlskoga och Degerfors är genomgångna. Avställd larmanordning Bigatan Karlskoga, är flyttad till brandstationen i Karlskoga. Utrustningen är besiktigad och godkänd av Inspecta. Filipstad och Hällefors Material som avyttrats finns kvar i förråden i Hällefors och Filipstad. VMA- aggregaten i Filipstad översynade av Vattenfall av en del batterier och kretskort utbytta. Kristinehamn Inventering utförd. Tidigare ansvarig har gått i pension. Montering av ny anläggning i Björneborg ( Scana Björneborg). Årlig service och underhåll genomförd. Batteribyte har gjorts på samtliga anläggningar. Storfors Utrustningarna har fått årlig tillsyn, personal från MSB delaktiga för byta av programvara och batterier. Ekonomisk kommentar Årets resultat är +578 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Lägre intäkt mot budget gällande automatiska brandlarm och externt utförda tjänster till andra kommuner än medlemskommuner samt lägre intäkt än vad som budgeterats gällande utbildningsbidrag från MSB. Obudgeterad reavinst om 391 Tkr gällande 2 st. "tunga fordon". Personalkostnader: Inga större tidskrävande insatser har gjorts. Deltidsstyrkorna står för den största positiva avvikelsen. Lägre arbetsgivaravgifter för arbetskraft födda 1987 och senare samt positiv semesterlöneskuld. Driftskostnader: Större kostnader mot budget gällande teknik, beklädnad och försäkringar. På teknikkontona har stora reparationer gjorts på flera av våra tyngre fordon samt att vi under året fortsatt utbytett av rökskyddsutrustning. Beklädnadskontot har överskridits pga inköp av larmställ och stationskläder. Övriga konton ger tillsammans ett negativt resultat Utryckningskostnader: Kringkostnader i samband med utryckning är lägre än budget Avskrivning: Mindre avskrivning mot budget bl.a. pga färdigställande av investerat tungt fordon förskjutits över årsskiftet. Ett tungt fordon av årsmodell 198x är nedskrivet över plan 24

25 Internbudget Brandskyddsavdelning Intäkter Kostnader Avskrivning Netto Uppdrag Kommunens och därmed räddningstjänstens lagstadgade skyldighet beträffande den förebyggande verksamheten är att se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder". Vidare skall kommunen (räddningstjänsten) genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag". I handlingsprogrammet framgår Skyddsavdelningens uppdrag och dess innebörd på ett tydligare sätt. Verksamhetsbeskrivning 2013 Personal Under 2013 har inga större förändringar gjorts vad gäller Skyddsavdelningens organisation. Avdelningen består fortfarande av 7 personer. Den heltidstjänst som finansierades via utbildningsverksamhet har dock tagits bort och utbildningsverksamheten skall skötas av ordinarie personal och med hjälp av personal från Räddningsavdelningen mot enkel övertidsersättning om personalen inte är i ordinarie tjänst. Tillsyn Tillsynsverksamheten har i stort sett följt den fastställda tillsynsplanen. Med den organisation Skyddsavdelningen nu har och med styrdokumenten tillsynsplan och arbetsplanering så har BRT hittat en bra nivå på myndighetsutövningen med en årlig kapacitet på ca 200 tillsyner. Utbildning Under 2013 har en minskad efterfrågan av brandskyddsutbildningar märkts från framförallt kommunala verksamheter och förvaltningar. För att underlätta planeringen av utbildningar infördes i början av 2013 ett bokningssystem av utbildningar via Internet. Kursdeltagare anmäler sig själva via detta på inplanerade utbildningsdatum. En annan fördel med det nya bokningssystemet är att BRT har bättre koll på hur många som kommer och utfyllnaden av antalet platser på kurserna blir bättre. MSB vill att det satsas mer på förebyggande brandskydd gentemot skolelever i högstadiet och har därför via Brandskyddsföreningen avsatt pengar som räddningstjänsterna kan söka vid genomförda informationstillfällen. Brandskyddsföreningens projekt gällande detta heter "Upp i rök" och BRT är med i detta projekt. BRT s BUSE-projekt ( brandutbildning skolelever) kommer att fortsätta som tidigare vid sidan av detta, 2013 har BUSE genomförts i kommunerna Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. 25

26 Sotning Sotning och brandskyddskontroll utförs av fyra sotningsentreprenörerna inom Bergslagens Räddningstjänsts område ( Kristinehamn/Storfors, Filipstad/Hällefors, Karlskoga och Degerfors) Ett möte med skorstensfejarmästarna hölls i mitten av december där olika punkter som egensotning, framtida förändringar avseende frister, förändringar i samband med pensioneringar (2 skorstensfejarmästare har aviserat) mm diskuterades. BRT har med anledning av det höga antalet eldstadsrelaterade bränder som skett de senaste åren tillsammans med skorstensfejarmästarna tagit fram ett informationsblad beträffande eldning och säker eldstad. Bladet delas ut till enläggningsägaren i samband med sotning och brandskyddskontroll. Under 2013 har 18 st. ansökningar om egenrengöring beviljats Nyckeltal År 2013 År 2012 År 2011 Antal brandskyddsansvariga som genomgått utbildning Antal utbildade i någon form av brandutbildning Tillsyn, totalt antal Övriga förebyggande ärenden, remisser, rådgivning etc Tillståndsärenden Brandutbildning skolelever Inriktningsmål: Boende och verksamhetsutövare samt personer som vistas inom förbundsområdet skall genom effektiv tillsyn och information erhålla största möjliga trygghet gentemot brand och explosion Alla ägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete Medlemskommunernas anställda personal skall ges möjligheten att regelbundet få grundläggande brandskyddsutbildning 26

27 Prestationsmål: Människor som bor och vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas utbildning inom brandskydd och övriga delar av räddningstjänstförbundets kompetensområde Kostnadsfria föreningsutbildningar, kvartersbesök från utryckningsstyrkan information i samband med rengöring (sotning), brandutbildning för skolelever är några av de åtgärder som görs i syfte att nå detta mål. Medverka till att varje skola med grundskoleelever regelbundet utbildar personal för att kunna ge grundläggande brand och säkerhetsutbildning till alla elever i årskurs 2 och 5. Vid begäran från medlemskommunerna årligen kunna tillgodose minst 20% av kommunens totala behov av utbildning för sina anställda Skolpersonal genomgår vart 4:e eller vart 5:e år en brandutbildning som gör att de i sin tur kan utbilda elever under skoltid och med BRT:s medverkan (BUSE). Detta samarbete är fullt etablerat mellan BRT och medlemskommunerna Karlskoga,,Kristinehamn, Filipstad och Storfors. I Degerfors och Hällefors pågår planering för att komma igång med detta. Ekonomisk kommentar Årets resultat är +377 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Högre intäkter gällande grundläggande brandkunskap och lägre intäkter vad gäller utbildning i "Heta arbeten". Personalkostnader: Positivt mot budget pga. av utlånad personal under sommarmånaderna till Räddningsavdelningen Driftskostnader: Lägre kringkostnader gällande externa utbildningar. Avskrivning: Följer budget 27

28 Internbudget Larmcentral Intäkter Kostnader Avskrivning Netto Uppdrag Att vara Bergslagens räddningstjänsts egen televäxel, larm- och kommunikationscentral samt sambands- och ledningscentral. Detta innebär att LC ska fungera som utalarmeringscentral för utryckningsstyrkan, samt vara mottagare av tekniska larm och trygghetslarm från medlemskommunerna. LC ska vara självfinansierad vilket innebär att samtliga kostnader som finns inom LC ska bäras av verksamheten själv. Verksamhetsbeskrivning Larmoperatörens uppgift är att administrera, organisera, och tillgodose att verkställighet sker av alla typer av inkommande larm bland annat medlemskommunernas trygghetslarm. LC hanterar, enligt specifika avtal, utsättning och service av trygghetstelefoner i samtliga medlemskommuner. Uppgradering av trygghetstelefoner fortgår ständigt. Utveckling sker mot digital överföring, möten med förbundets kommuner har genomförts. Nya trygghetsavtal är tecknade med samtliga kommuner. Gamla avtal med kunder ses över och nytecknas löpande. På uppdrag av räddningstjänstavdelningen fortsätter arbetet med att säkerställa kommunikationen som tillsvidare sker via Hedkullen samt Mosseruds masten. Hedkullen och Klockarhöjden har moderniserats och har Rakel reservväg. Inlett arbetet för att införa den nya kommunikationsplattformen. Telia WAN som knyter ihop hela förbundet. Reserv utalarmering via Rakel körs ifrån larmcentralen Trygghetslarm Inkopplade larm ca 3121(3194) stycken har generat c:a (192796) stycken larm under året. 28

29 Risklinjen Skador och olycksfall är en av de vanligaste orsaker till att människor förolyckas i Sverige. Den vanligaste orsaken till dödsfall för barn och ungdomar är just olycksfall. Varje år kostar dessa olyckor samhället stora summor pengar och många anhöriga stort lidande. Tillsammans med kommunerna försöker Bergslagens Räddningstjänst att skapa en säker miljö för alla som bor inom kommunen Karlskoga, Kristinehamn och Degerfors har under året använt sig av risklinjen. Identifierade risker har förmedlats till ansvariga tjänstemän i respektive kommun enligt följande: Karlskoga Degerfors Kristinehamn Personal Verksamheten är bemannad av 14 tjänster varav 8 stycken heltidstjänster och 2 stycken deltidstjänster som larmoperatörer och 4 dagtidspersonal. Under 2013 har vi under 6 månader haft en ny larmtekniker på provanställning. Teknisk utveckling Reservutalarmering av förbundets styrkor kan av larmcentralen ske via Rakel utrustningen Inriktning mot att utbyta analoga trygghetslarm till digital teknik Anmälan om faror till Risklinjen kan numera även ske via e-post, 11stycken inkomna finns registrerade under sammanställningen för inkomna riskanmälningar. Nyckeltal År 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 Medlemskommunernas anslutna trygg./larm/år varav: Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors

30 Inriktningsmål: LC skall vara det självklara valet för mottagning av trygghetslarm från förbundets medlemskommuner pga. Kvalité i form av servicenivå, goda relationer med nyckelpersoner i våra medlemskommuner samt ett kostnadseffektivt alternativ. LC bör fortsätta arbetet med att knyta till sig fler kommunala fastigheter/verksamheter när det gäller automatiska brandlarm LC skall med hög kvalité och service utföra ett tydligt definierat uppdrag av utalarmering, samband och dokumentation för räddningsavdelningens räkning LC skall förmedla identifierade risker vidare till samtliga sex medlemskommuner. Prestationsmål: LC skall kartlägga den möjliga marknaden av automatiska brandlarm, samt övriga tekniska larm i fastigheter/verksamheter inom de två medlemskommunerkommuner som ännu ej har avtal med LC Påbörjat LC skall börja upphandling av nya trygghetstelefoner, för att följa utvecklingen inom telekommunikationstekniken, IP-larm samt GSM larm Upphandling ej påbörjad. Har haft möten med kommunerna angående prisbild gällande ny larmmottagare. Gemensam uppfattning är att vi bör titta på ett billigare alternativ, ev. uppgradera det vi har idag. Inget inköp har skett under Ekonomisk kommentar Årets resultat är +541 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Större intäkter än budgeterat pga obudgeterad ersättning från AMS samt intäkter gällande kringutrustning till trygghetslarmen. De tekniska larmens intäkter är dock något lägre än budget. Personalkostnader: Högre lönekostnader än budget pga. utökad tjänstgöringsgrad gällande larmtekniker för utsättande av trygghetslarm i Filipstads kommun. Driftskostnader: Övriga konton tillsammans lägre än budget. Avskrivning: Högre avskrivning mot budget pga nedskrivning av inventarier. 30

31 Ekonomisk översikt Intäkter BRT:s totala intäkter uppgår till Tkr ( Tkr) varav 1 495Tkr (2 376 Tkr) kan anses vara jämförelsestörande poster. kostnader till Tkr ( Tkr). Både intäkter och kostnader är högre i förhållande till budget. Medlemskommunernas driftsbidrag till förbundet är BRT:s största inkomstkälla och uppgår under året till Tkr ( Tkr). Medlemsbidraget har vid bokslutet korrigerats upp med Tkr p.g.a. under året för lågt schablonberäknat medlemsbidrag avseende pensionskostnader. I förhållande till föregående år så har intäkterna för taxor och avgifter, hyror och försäljning av verksamhet av externt sålda tjänster ökat med 4,41%. Bidrag avseende anställningsstöd och ersättning från MSB:s RiB utbildning är dock 54,54% lägre än mot Kostnader Lönekostnader exkl. pensionskostnader blev Tkr lägre än budgeterat. I jämförelse med föregående år har lönekostnaderna ökat med 1,56%. Detta innefattar även en ökad löneutvecklingen från 1 april 2013 på 2,78%. Övriga driftskostnader exklusive löner är 223 Tkr högre än budget. I jämförelse med föregående år har motsvarande kostnader ökat med 4,81%. Intäktsfördelning 2013 Kostnadsfördelning 2013 Pensionskostnader BRT svarar för samtliga förekommande pensionskostnader vilka under 2013 uppgick till Tkr ( Tkr) vilket är 29,75% (17,06%) av den totala personalkostnaden. Årets pensionskostnader är Tkr högre än vad som angivits i budget vilket i första hand är att hänföra till faktiskt utfall av pensionsskuldsförändring. En engångsuppskrivning har gjorts om Tkr för hela BRT:s upparbetade pensionsskuld från 1998 pga ändrad diskonteringsränta. Pensionsutbetalningen är lägre än KPA:s prognoser vilket fortsätter att spegla att utryckningspersonalen inte utnyttjar möjlighet att avgå med särskild ålderspension vid 58 års ålder. Av de 10 personer som under året haft möjlighet att avgå med pension utnyttjade 2 person möjligheten. BRT har en relativt hög pensionsskuld i balansräkningen Tkr ( Tkr) i förhållande till antal anställda. Detta är direkt att hänföra till den särskilda ålderspensionen som utfaller mellan år. Förbundets kostnader i dessa fall är ca 73,5% av den anställdes lön fram t o m 65 års ålder. I budget 2013 fastslogs att medlemskommunerna pensionsbidrag baseras på KPA:s prognos viken slutavräknas och korrigeras vid bokslutstillfället utifrån faktiskt utfall. 31