Borgensförbindelse - Kommuninvest ekonomisk förening

Transkript

1 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida 1(2) Borgensförbindelse - Kommuninvest ekonomisk förening Förslag till beslut Att Filipstads kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 8 november 2005 ( Borgensförbindelsen ), vari Filipstads kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Filipstads kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. Att utse Kommunstyrelsens ordförande och kommunchef att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Sammanfattning av ärendet För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Filipstads kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 8 november Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks. Borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i föreningen och den vikt borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att Filipstads kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut fattar ett beslut i kommunfullmäktige, på det sätt som anges, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt undertecknar en separat bekräftelse av borgensförbindelsen ( Bekräftelsen). När detta har skett har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod.

2 2 Bakgrund Partskommunerna är ägare till samtliga andelar i Kommuninvest. Kommuninvest å sin sida är ägare till samtliga aktier i Bolaget. Bolaget är ett av Finansinspektionen godkänt kreditaktiebolag, vars huvudsakliga verksamhet är att lämna och förmedla krediter till Partskommunerna. I Kommuninvests stadgar har Partskommunerna förbundit sig att ingå solidarisk proprieborgen för Bolagets förpliktelser förknippade med Bolagets finansiella verksamhet. Partskommunernas syfte med detta avtal är att reglera det inbördes ansvaret för det fall utomstående långivare gentemot någon eller några Partskommuner tar borgen i anspråk. Avtalet skall gälla även om proprieborgen vid olika tider kommer att ha olika innehåll. Claes Hultgren Kommunchef Ulf G Persson Controller Beslutet ska skickas till Kommuninvest ekonomisk förening

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 Bergslagens Räddningstjänst Årsredovisning 2014 Omslagsbild Brandstationen Karlskoga Antagen av direktionen dnr: 458/14-145

15 Förvaltningsredovisning Ordförande har ordet... 3 Organisation och verksamhetsområde... 5 Insatsområde... 6 Vision... 7 Övergripande politiska mål för BRT... 7 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram... 8 Externa uppdrag... 9 Personal Nyckeltal Driftsredovisning, netto i Tkr Investeringsredovisning, netto Stabsavdelning Räddningstjänstavdelning Brandskyddsavdelning Larmcentral Ekonomisk översikt Redovisningsmodell Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Redovisningsprinciper år i sammandrag Ord och begreppsförklaringar Förslag till resultatdisposition Bilaga 2

16 Ordförande har ordet Verksamheten inom Bergslagens Räddningstjänst (BRT) år 2014 kommer med denna berättelse att läggas till handlingarna. Året har som tidigare år varit fyllt av olika uppgifter till gagn för medborgarna inom våra kommuner. Nya brandstationer De händelser som är mest glädjande under verksamhetsåret är att den nya Brandstationen i Karlskoga är invigd och tagen i anspråk för sitt ändamål. Invigningen skedde den 10 september 2014 Det första spadtaget för den nya Brandstationen i Degerfors togs i september månad och beräknad inflyttning är vid halvårskiftet Dessa två händelser får betraktas som mycket stora händelser i BRT:s historia. Utökade samverkansområden Vidare pågår en utredning tillsammans med Filipstads kommun om eventuell samlokalisering av ambulansverksamheten i Brandstationen Filipstad. Det pågår även en sondering och utredning vad gäller ökad samverkan med medlemskommunerna i Beredskap och Säkerhetsfrågor. Planarbete Kommunernas Plan för räddningsinsats vid aktuella SEVESO företag har under året uppdaterats. IVPA Avtal om IVPA i Värmland har fått en fortsättning och gäller nu i första hand fram t.om Inom Örebro län finns numera ett avtal som endast gäller hjärtstopp detta under förutsättning att väntetiden på ambulans är mer än tio minuter. BRT:s direktion och förbundsledning har som tidigare överenskommits deltagit i samrådsgruppens (ÖV-gruppen) sammanträden där det i stor utsträckning diskuterats hyresmodell och hyreskostnader för nya stationer inom verksamhetsområdet. Överenskommelser har nåtts vad gäller hyreskostnaden för såväl Karlskoga och Degerfors. En ny Administratör med controllerfunktion har anställts under senare delen av året och direktionen har under slutet av året haft en dialogträff med förbundets revisorer. När det gäller förbundets ekonomi finns den bifogad i den här verksamhetsberättelsen under den Ekonomiska berättelsen Det här får ses som ett axplock av händelser inom direktionens arbete 2014 och jag vill avslutningsvis rikta ett stort tack till all personal, förbundsledning och till direktionens ledamöter för ett mycket väl genomfört verksamhetsår Göran Ståhlberg Direktionsordförande 3

17 Bergslagens Räddningstjänst Brandstationerna Byggnationen av den nya stationen i Karlskoga är avslutad och inflyttning genomfördes den 2 juni I Degerfors har byggnation av ny brandstation påbörjats och bygget beräknas vara klart i juni Planeringen för en samlokalisering med Ambulansen på brandstationen i Filipstad fortsätter. Operativ ledning Arbetet fortgår med att utveckla kompetens och hitta samverkansformer för ett effektivt stabsarbete på ledningsplatsen i Karlskogas nya brandstation. IVPA Ett tillsvidareavtal har undertecknats med Region Örebro Län angående IVPA vid konstaterat hjärtstopp för utryckningsstyrkorna i Hällefors, Degerfors och Åtorp. Utryckningar Antalet larm och tillsyner under året ligger på en normal nivå ca 1400/200. Största händelsen under året var den 21 augusti då delar av dammen vid Niklasdamm i Kristinehamn brast. En störtflod med vattenmassor skapade stora översvämningar och skador på vägar och egendom. Risk och Säkerhet BRT och Filipstad och Hällefors kommuner har tecknat avtal om utökat stöd från BRT till kommunerna när det gäller Systematiskt brandskyddsarbete respektive Risk- och säkerhetsarbete. Teknik Nytt släckfordon har levererats under året till Karlskoga. Ett personal- och transportfordon har införskaffats till Hällefors. Administration/IT Arbetet fortgår med att skapa åtkomst till ekonomi- och lönesystem ut i BRT:s organisation. Medlemskommunerna har under året fastställt den hyresmodell som ska gälla för förbundets brandstationer. Ett nytt avtal har tecknats med Hällefors-sotaren om övertagande av brandskydds-kontroll och rengöring avseende Kristinehamn och Storfors kommuner. Samverkan Civilförsvarsföreningen ansvarar för att rekrytering av personal påbörjats till de Frivilliga resursgrupperna (FRG). Utbildning har genomförts i Storfors där BRT närvarande. FRG har bland annat varit engagerade vid skogsbranden i Sala. Larmcentralen Uppgradering av trygghetstelefoner fortgår ständigt så att både nyttjare och LC:s egen personal ska känna trygghet. På uppdrag av räddningstjänstavdelningen installeras Rakel för egna larm i Telecall. Alla bärbara Rakelenheter finns nu med i telecalls larmpunkter. Information/utbildning En ny informationsbroschyr om brandskydd och den nya brandstationen i Karlskoga har producerats. Två Öppet hus med prova på aktiviteter har arrangerats på nya brandstationen i Karlskoga. Framtiden Under 2015 kommer förslag och beslut att tas om Handlingsprogrammet för perioden Kraven på samverkan mellan polisen, kommunerna och BRT kommer att öka. Behovet av förebyggande risk- och säkerhetsarbete kommer att öka. Den rådande, eller kommande riskbilden, i östra Värmland innebär att BRT:s förmåga inte bör försvagas i något avseende. Möjligheterna att rekrytera deltidsbrandmän minskar. Förbundet planerar att årligen investera i ett tungt och två lätta fordon Anders Nilsson Förbundschef Bergslagens Räddningstjänst 4

18 Organisation och verksamhetsområde Bergslagens Räddningstjänst bildades I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättningen är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Innevånarna och de som vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas en kompetent och effektiv räddningstjänst med hög beredskap för att kunna rädda liv och egendom samt att skador på människa miljö och egendom begränsas. Den samlade resursen för räddningstjänstförbundet består av 178 tjänster som till sitt förfogande har ca 30 brand/räddningsfordon och ett antal besiktnings och transportfordon. Förbundet har utryckningsstyrkor och utrustning placerad på åtta brandstationer för att uppnå en optimal täckning över ytan och möjligheter till snabb insats till olycksplatsen. Insatsområde Folkmängd Degerfors ( ) 1/ Filipstad ( ) Hällefors ( ) Insatsområde Folkmängd Karlskoga ( ) Kristinehamn ( ) Storfors ( ) Totalt ( ) ORGANISATION Medlemskommunernas kommunfullmäktige Förbundsdirektion Revision Förbundschef Stab Räddningsavdelning Skyddsavdelning Larmcentral 1/ ( ) 5

19 Insatsområde Heltidsstationer Förbundets två renodlade heltidsstationer: Karlskoga (1+5 man) Kristinehamn (1+4 man) Deltidsstationer: Filipstad 1+5 Storfors 1+4 Lesjöfors 1+4 Degerfors 1+4 Hällefors 1+5 1/ Åtorp 1+1 Anspänningstider: Heltid: 1,5 min Deltid: 5 min Räddningsstyrkor Ledning Ytterst och övergripande ansvarig för förbundets utryckande organisation är RCB, Räddningschef i beredskap. Räddningstjänstområdet indelas i två halvor med vardera en IL, insatsledare. IL Norr för kommunerna Filipstad och Hällefors. (Beredskap) IL Syd för Degerfors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. (Jour) Insatsledaren kan utgå från någon av de kommuner som ingår i syd respektive norr. Varje enskild styrka leds av en styrkeledare. 1/ Ovako Steel i Hällefors bekostar genom avtal 1 man 6

20 Vision Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra vad gäller hantering av risker och olyckor och känna förtroende för BRT som organisation. - Medborgarundersökningar och andra kontakter med medborgare tyder på att BRT utvecklas mot visionen. Nöjd medborgarindex 2014 för Kristinhamn och Karlskoga redovisar kommunmedborgarnas betygsindex för räddningstjänsten med ett värde 78 på en 100-gradig skala. Inga andra medlemskommuner har deltagit i medborgarundersökningen. Övergripande politiska mål för BRT BRT skall betraktas som en organisatorisk enhet, vilket innebär att alla anställda skall känna sig hemma på alla orter inom regionen. - De förhållandevis stora geografiska avstånden och de olika förutsättningar för hel respektive deltidspersonal försvårar målsättningen. Gemensamma övningar men även genom andra samlingar med medarbetare från flera stationer är ett sätt att markera samhörigheten. Skyddsavdelningens personal gör tillsyner över hela förbundsytan oavsett stationeringsort. Poolpersonalen inom räddningsavdelningen alternerar mellan heltidsstationerna. BRT skall vara föredöme för andra verksamheter som kan organiseras som kommunalförbund. - Ansvaret för detta ligger till stor del på direktionen men även på förbundsledningen. Det är viktigt att vi får en organisatorisk stabilitet och att förändringsarbetet i första hand sker när handlingsprogrammet ses över inför varje ny fyraårsperiod. Förbundsordningen medför att en tydlig dialog avseende handlingsprogram och övergripande ekonomi förs i den Samrådsgrupp som bildats mellan medlemskommunernas kommunstyrelseordförande och kommunchefer. BRT skall organiseras och planeras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. - Handlingsprogrammet beskriver detta på ett bra sätt. Uppföljning av anspännings- och insatstider sker via stickprov. Redovisas av räddningsavdelningen under måluppfyllelse ekonomisk hushållning. BRT: s verksamhet skall stödjas av målformuleringar med ständiga kvalitetsförbättringar till en lägre kostnad. - Inriktningsmål och prestationsmål finns formulerade för samtliga avdelningar och verksamheter. Uppföljning och utvärdering av dessa mål har planerats in i en övergripande och årlig verksamhetsplan. BRT ska genom kartläggning av samhällets risker och riskutveckling samt genom aktivt förebyggande arbete medverka till ett bättre skydd och höjd säkerhet för människor, egendom och miljö. Grundsynen skall vara att riskkällor elimineras eller reduceras. - Det förebyggande arbetet har intensifierats genom ökade utbildningsinsatser som ger resultat på lång sikt. Heltidsskiftlagen samt insatsledarna utför verksamhetsbesök på skolor, förskolor, vårdboenden, samlingslokaler, enskilda företag. Verksamhetsbesöket ersätter ej tillsyn enl. LSO utan är en kontaktyta mot operativa enheterna i syfte att öka säkerheten. Förbundsledningen har tillsammans med medlemskommunernas beredskaps-och säkerhetssamordnare en samverkansgrupp beträffande säkerhetssamverkan i medlemskommunerna. 7

21 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram. Den enskilde skall genom mottagen information ha god medvetenhet och kunskap beträffande brandskydd och riskhantering. o Antalet brand i byggnad har minskat ytterligare och utgör 9,1 % av årets totala utryckningar. (9,8% 2013). Alla fastighetsägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. o I skyddsavdelningens dagliga arbete arbetas med verktygen, information, rådgivning, kampanjer, tillsyner mm för att uppfylla säkerhetsmålet. Ett aktivt och naturligt sätt i samverkan med medlemskommunernas arbete med att skapa robusthet och säkerhet i samhället. o Samverkan sker i form av regelbundna möte med medlemskommunernas, beredskapssamordnare, Posom grupper och olika förvaltningar i syfte gemensamt att skapa ett säkert samhälle. Antalet genom olycka omkomna människor skall minskas. o Antalet omkomna personer genom olyckor är lika med föregående år 8 st. Minimering av allvarliga personskador till följd av olyckshändelse. o Antalet svårt skadade har minskat från 52 stycken föregående år till 42 stycken. Minimering av skador på miljö och egendom. o Resultat av nedlagt arbete är svårt att mäta. Antalet brand i byggnad har dock fortsatt att minska för tredje året i följd. o Ytterliggare stärkning av kommuninvånarnas förtroende för förbundets och kommunens förmåga att skapa trygg miljö. o Uppfyllande kan till viss del mätas och redovisas under avsnittet Vision (föregående sida) som upplevd trygghet i medborgarenkät. 8

22 Externa uppdrag Utbildning Genom skyddsavdelningen bedriver förbundet utbildningar. Kurser som bedrivs består i SBA (systematiskt brandskydds arbete), är en kurs av övergripande karaktär för att säkerställa ett systematiskt arbetssätt på en arbetsplats. Kursen Heta arbeten innebär att upprätthålla kvalifikationer för att på utföra sk. hetarbeten, svetsning skärning mm. Kurser av mer praktisk typ är GBK (grundläggande brandkunskap, inriktar sig till en bredare grupp anställda inom ett företag eller förvaltning. Kursen ger grunder för att klara av ett förstahandsingripande vid brand. Ambulans Landstinget i Värmlands ambulansverksamhet i Kristinehamn/Storfors området hyr garageplatser, logement samt gemensamhetslokaler för sin verksamhet på stationen i Kristinehamn. IVPA IVPA (i väntan på ambulans), med en räddningsstyrka bestående av två brandmän som larmas till livshotande sjukdomsfall och där insats av brandstyrkan ske i väntan på att ambulans anländer. Insatsen utförs i Värmlands län genom löpande avtal med Kristinehamn, Storfors och Filipstads kommuner. Inom Örebro län utförs IVPA genom avtal med Hällefors och Degerfors kommuner. Säkerhetssamordning BRT sammanträder fyra gånger per år med medlemskommuneras beredskaps och säkerhetssamordnare. Ändamålet är att samverka i gemensamma frågor som berör säkerhet och trygghet i medlemskommunerna. BRT har bistått medlemskommunerna med säkerhetsbesiktning av badplatser. Brandorsaksutredning Utredning av bränder sker bland annat genom brandorsaksutredningar. Under 2014 har 9 fördjupade brandorsaksutredningar genomförts. Därutöver har ett antal olycksutvärderingar skett i samband med olyckor. POSOM BRT är representerade i samtliga kommuners POSOM grupper. Grupperna handhar psykiskt och socialt omhändertagande av drabbade i samband med olyckor och kriser. POSOM grupperna har under året samverkat med BRT vid flera räddningsinsatser. Larmcentral Genom larmcentralens försorg hanteras samtliga medlemskommunernas trygghets- och tekniska larm. Bergslagens Räddningstjänst driver egen- larm och kommunikationscentral, som är bemannad dygnet runt. 9

23 Personal Personaluppföljning Samverkan Samverkansmöten har genomförts med ett möte i månaden. Ett nytt samverkansavtal är klart och utskickat för underskrift av de fackliga huvudorganisationerna. Underskrift från Brandmännens Riksförbund återstår. Rehabilitering Två medarbetare har under året jobbat halvtid under sin rehabilitering där nu båda är åter i tjänst. Flera medarbetare i utryckningstjänst har varit under medicinsk utredning Systematiskt arbetsmiljöarbete Karlskoga kommun har fått uppdraget att göra en slutgiltig mätning av luftkvalitet och flöde på Kga gamla brandstation före utflyttningen. Mätningen visar ett avvikande värde på ett av mätställena, Varnumhälsan är informerade. Skumhantering har diskuterats och hur personal som hanterat skumvätskor, främst innehållande PFHA kemikalier, kan ha påverkats. Varnumhälsan är kontaktade. Under året har det inkommit 10 rapporter om tillbud eller skada. Mångfald/jämställdhet BRT har i samverkan med Karlstadregionens räddningstjänst och Nerikes brandkår påbörjat planeringen för att arbeta i ett projekt om mångfald. Till semesterperioden lyckades vi endast rekrytera en kvinnlig brandman som semestervikarie heltid. Totalt arbetar (22) kvinnor och (157) män (exkl. brandman pool) inom förbundet. Personalplanering Under året har 3 Brandmän (H),1 Brandinspektör (H) och 3 Brandmän/Styrkeledare (D) gått i pension. Dessutom har 1 Brandman (H) och 4 Brandmän (D) slutat på egen begäran. Rekryteringen efter Stf Räddningschefens pensionsavgång är avslutad och befattningen återbesatt som en renodlad Administratör med controllerfunktion. Tillträde sker i januari Åtta brandmän har varit visstidsanställda som semestervikarier i Karlskoga och Kristinehamn. Dessutom har LC haft ett antal semestervikarierande larmoperatörer. Rekrytering av två brandmän heltid har genomförts. Personalutveckling Arbetsmiljöutbildningar har skett under jan-mars för samtliga styrkeledare heltid. Arbetsmiljödelegeringen utformas i samverkar med Varnumhälsan. Vid Suicid-konferensen i Jönköping deltog medarbetare från BRT. Lönerevision Årets lönerevision innebar 2,68 % i genomsnittlig löneutveckling. Hur har du det på jobbet Mycket bra 106 (111) Bra 63 (57) Mindre bra 0 (1) Dåligt 0 (0) Är din kontakt och ditt samarbete med din närmaste arbetsledning bra? Mycket bra 86 (95) Bra 80 (74) Mindre bra 3 (0) Dåligt 0 (0) Är din kontakt och ditt samarbete med företagets ledning bra? Mycket bra 51 (52) Bra 93 (115) Mindre bra 19 (9) Dåligt 1 (0) Får du hjälp och stöd när du har problem i arbetet? Mycket bra 71 (78) Bra 89 (80) Mindre bra 4 (3) Dåligt 0 (0) 10

24 Nyckeltal Anställd Personal Utryckningspersonal Heltid Män Kvinnor 1 1 Deltid Män Kvinnor 8 6 Dagtidspersonal Räddningstjänst 5 7 Män 5 7 Kvinnor 0 0 Förebyggande 7 5 Män 7 5 Kvinnor 0 0 Administration 3 3 Män 2 2 Kvinnor 1 1 Larmcentral 4 4 Män 1 2 Kvinnor 3 2 Larmcentral Larmmottagning skiftgång Män 0 0 Kvinnor TOTALT antal tillsvidareanställda Pool BmD pool ca 12 man tillkommer. 11

25 Personalavgångar Utryckningspersonal Heltid Pension 4 5 Egen begäran 1 0 Deltid Pension 3 2 Egen begäran 4 1 Medicinska skäl 0 0 Dagtidspersonal Pension 0 0 Egen begäran 0 0 Åldersstruktur Medelålder Heltid Deltid Sjukfrånvaro kategori tjänstemän Ålderskategori år eller yngre 0,31 0, år 3,79 2,90 50 år eller äldre 4,65 0,66 Totalt 3,79 1,48 Män Kvinnor Totalt Varav långtidssjukskrivna Totalt ,55% 11,37% 3,79% 1,8% Totalt ,33 % 2,36 % 1,48 % 10,62 % Övrigt Förbundet köper dessutom genom avtal administrationen av: Ekonom Ekonomiadministration Löneadministration Arkivhantering Pensionshantering Karlskoga kommun Kristinehamns kommun Kristinehamns kommun, LÖV Kristinehamns kommun Karlskoga kommun 12

26 Driftsredovisning, netto i Tkr Intern Budget Avdelning Stab Revision Pensionskostnader Räddning Brandskydd Larmcentral Summa driftsbudget Summa kommunbidrag Summa korr driftsbidrag pension Resultat Analys av årets resultat Verksamhet påvisar vid bokslut ett negativt resultat om -992 Tkr. De ekonomiska effekterna av årets verksamhet, utryckningsinsatserna exkluderat, har varit svårare att förutse än tidigare år. I upprättade prognoser för tertial 1 och 2 har prognos för bokslut påvisat ett mindre positiv resultat. Vid färdigställt bokslut är resultatet negativt. Avvikelsen är att hänföra till en betydligt större komp- och semesterlöneskuld än vad som budgeterats för, samt större omställningskostnader, därutöver finns givetvis både positiva och negativa orsaker. Driftredovisning och ekonomisk analys är gjord i jämförelse med internbudget. Samtliga kostnader som är redovisade som extra ordinära "omställningskostnader" i samband med planering, avveckling, flytt och installation på nya brandstationen i Karlskoga är helt obudgeterade. Detta gäller även påbörjad investering i samband med Degerfors nya brandstation. Redovisningsmässig hantering av uppstådda kostnader i samband med våra nya brandstationer är beskrivet i beslutad budget inför De största orsakerna till uppnått resultat är följande: Intäkter i jämförelse mot budget: * ökade intäkter pga: * utförda hjälpinsatser vid "Salabranden" * sålda tjänster inom området "risk- och säkerhet" till medlemskommunerna * fler debeterbara automalarm * avyttrade fordon och verktyg * mer efterfrågan på kringutrustning till trygghetstelefoner * minskade intäkter pga: * lägre räntenivå * i budget för hög uppräkning av intäkt i förhållande till antagna taxor gällande tekniska larm 13

27 Personalkostnader i jämförelse mot budget: * lägre kostnader pga: * schablonberäknad löneökning för deltidsbrandmän har ej belastat personalkostnaderna då avtalet förlängts till * lägre arbetsgivaravgifter för arbetskraft födda 1988 och senare * lägre arbetsgivaravgifter för arbetskraft födda 1948 och tidigare * generellt för högt budgeterade arbetsgivaravgifter * ökade kostnader pga: * större komp- och semesterlöneskuld Driftskostnader i jämförelse mot budget: * lägre kostnader gällande: * förbundsövergripande konton tillsammans * brandskyddsavdelningens utbildningskonto Driftskostnader i jämförelse mot budget: * ökade kostnader gällande: * arbetsmiljö * revision, kostnad tillhörande 2013 belastar 2014 * flera större reparationer och underhåll av våra tyngre fordon * inköp av stationskläder i större omfattning * införskaffande av digitala trygghetslarm Avskrivning i jämförelse mot budget: * lägre avskrivning pga investering av tungt fordon förskjutits över årsskiftet Pensionskostnader i jämförelse mot budget * lägre pensionskostnad vilket inte påverkat resultatet då medlemsbidraget från medlemskommunerna korrigerats med motsvarande belopp. Extra ordinära kostnader i jämförelse mot budget * innehåller samtliga obudgeterade kostnader tillhörande de nya brandstationerna 14

28 Händelser som påverkat organisation och ekonomi Det finns alltid inslag utanför organisationen som påverkar effektivitet, kvantitet och kvalitét vilket indirekt påverkar ekonomin. Under året kan nämnas följande: Brandstationerna Karlskoga, Degerfors och Filipstad År 2009 påpekande arbetsmiljöverket brister på fastigheterna i Degerfors och Karlskoga vilket utmynnade i ett utredningarbete. År 2010 fattade direktion beslut utifrån verksamhetens bästa om att förorda två nybyggda separata brandstationer. År 2011 fattades beslut i Karlskoga resp. Degerfors fullmäktige om förprojektering År 2012 färdigställdes projekteringen för Karlskoga. År 2013 togs första spadtaget och byggprocessen påbörjades Under 2014 har ett intensivt arbete pågått inte minst från BRT:s sida för att få till bra funktion i lokalerna. I månadsskiftet maj/juni stod fastigheten klar för inflyttning. Därefter har arbetet fortgått till att anpassa lokalerna för att få till bland annat bra logistik. Detta gäller inte minst den tekniska utrustningen i ledningsoch larmcentralen. Nybyggnationen av Degerfors brandstation har i stort sett följt samma mönster som ovan mer ligger ett år senare i tid. Byggnationen har påbörjats och beräknas vara klar i juni Själva hanteringen ifrån BRT:s sida kommer följa den process som gällt för Karlskoga brandstation även om det i kr inte är i samma omfattning som byggnationen av Karlskogas brandstation. Byggnationen har påbörjats och beräknas vara klar juni I Filipstad har diskussioner pågått för en eventuell samlokalisering i brandstationens befintliga lokaler mellan Landstinget och BRT. Ledningscentral Arbetet har under 2014 fortsatt tillsammans med kommunen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att fullfölja integreringen av ledningscentral i Karlskogas nya brandstation utifrån MSB:s koncept gällande krav på teknisk utrustning. Inköp Utöver investering av fordon, utrustning och dyl har även investering skett via Karlskoga kommun gällande fasta inventarier i den nya brandstationen i Karlskoga. Vad gäller Degerfors nya brandstation har investering av fasta Inventarier har påbörjats via Degerfors kommun. Hyressättningsmodell Parallellt med arbetet kring nya brandstationer så har även arbete pågått under hela 2014 med att hitta en ny hyresmodell för både nya och gamla brandstationer och som kan accepteras av samtliga medlemskommuner. Arbetet att hitta hyresnivån fortsätter under år Samverkan Arbetet som påbörjades under år 2013 har fortsatt under 2014 med att kartlägga eventuella verksamhetsområden där samverkan kan ske mellan medlemskommunerna och BRT. Syftet har varit att BRT skulle kunna vara utförare och den enskilda kommunen beställare och på så sätt få till samordningsvinster som skulle minska medlemskommunernas kostnader. Larmcentralen Larmcentralen har under år 2014 fortsatt arbetet med att vid olika tillfällen träffat både leverantörer och medlemskommunernas ansvariga gällande trygghetslarm. Information har givits om när och hur larmcentralen jobbar med processen att övergå till digital larmmottagning av trygghetslarm. Från år 2014 utplaceras enbart digitala trygghetslarm ut. 15

29 Ekonomi- och personalsystem Från årsskiftet 2012/13 körs all debitering, fakturering och bokföring i Kristinehamns kommuns ekonomisystem. Arbetet sker rent fysiskt från ekonomikontoret i Kristinehamn. Arbetsprocessen har inte heller under år 2014 varit helt problemfritt vad gäller den tekniska delen. Det är fortfarande svårt att få till en teknisk lösning mellan kommunen/kommunerna och BRT som gör att det känns användarvänligt. Det är en av anledningarna till att processen inte går framåt vad gäller utvecklingen av att föra ut elektronisk attestering och lönehantering ut i organisationen. Systemen behöver en bättre/stabilare uppkoppling. Den fysiska placeringen bör överflyttas till brandstationen i Kristinehamn. Framtida IT-strategi bör arbetas fram och en projektresurs bör tillskapas utanför ordinarie organisation för att få fart på arbetet. 16

30 Investeringsredovisning, netto Budget Avvikelse Räddningsmaterial: Varav: Utalarmering utrustning 284 sexhjulingar 52 3 st. rullband 113 passersystem 64 container, övningsplats 51 hydralverktyg 48 Rakelutrustning: Skyddsavdelningens material: Datateknik: Investering Larmcentral: Fordon: varav: Hävare Kristinehamn 7 Släckbil Karlskoga 2424 Mitsubishi, Lesjöfors 49 Mitsubishi, Hällefors st. släpkärror 89 Golf, besiktningsbil 21 Övriga inventarier varav: Inventarier Kristinehamns brandstation 69 Inventarier Karlskoga brandstation 163 Alkolås, Karlskoga 81 Städmaskin, Karlskoga 30 Inventarier nya brandstationerna varav: kommunikationsinventarier 29 fasta inventarier Karlskoga 2275 fasta inventarier Degerfors 226 Varav överfört från Summa

31 Kommentar: I bokslut 2013 tog direktionen beslut om att överföra outnyttjade investeringsmedel till 2014 med Tkr. Årets investeringar har gjorts utifrån planerad fordonsplan. Färdigställande av ett tungt fordon har skett under år 2014, chassit införskaffades under år Ett mindre transportfordon har köpts in och ett mindre "leasing" fordon har köpts loss. Dessutom har 2 st. släpkärror införskaffats. Slutinvestering av fasta inventarier i Karlskoga brandstation har fullföljts och investering till Degerfors brandstation har påbörjats under Karlskoga har försetts med en alkoblås och städmaskin i samband med ny brandstation. Utbyte av möbler har skett både i Kristinehamn och Karlskoga. Av årets outnyttjade medel föreslås Tkr överföras till 2015 för att bla fullfölja planerad investering av ett tungt fordon samt kvarstående investering till Degerfors och Filipstads brandstationer. 18

32 Intern Budget Stabsavdelning Intäkter Kostnader Revision Avskrivning Pensionskostnader Netto Driftsbidrag Korrigerat pensionsbidrag Medlemsbidrag Uppdrag Att utifrån förbundsordning, handlingsprogram och budget tillse att medlemskommunerna erhåller en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad. Ansvara för alla övergripande administrativa arbetsuppgifter utifrån de lagar och avtal som gäller för ett kommunalförbund. Verksamhetsbeskrivning under 2014 IT avdelningen i Kristinehamns kommun har under året försökt att skapa möjligheter för BRT att få åtkomst till ekonomi och personalsystem. Arbetetet kommer att fortsätta in i Avtal har under året tecknats med Filipstad gällande SBA arbete och med Hällefors kommun gällande delar av risk och säkerhets uppgifter. Avtal gällande utförande av delar av säkerhetsamordnartjänst åt Kristinehamns kommun har upphört under året. Utifrån synpunkter/information vid konferens gällande vattensäkerhet har erfarenheterna utvecklats i det gemensamma säkerhetsarbetet med medlemskommunerna i SIMK-gruppen (samverkan i medlemskommunerna). Medlemskommunerna har fortsatt sitt arbete med att hitta en hyresmodell som är mer rättvisande än dagens hyressättning. Detta kan på sikt ge effekter på BRT:s ekonomi. Invigning av Karlskoga brandstation har följts av en mängd studiebesök från olika intressegrupper. Nytt avtal har tecknats med Hälleforssotaren AB om övertagande av brandskyddskontroll och rengöring avseende Kristinehamn och Storfors kommuner. Rekrytering av administratör med controllerfunktion har slutförts. 19

33 Ekonomisk kommentar Årets resultat är Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: lägre ränteintäkt och utökat uppdrag kring "Risk- och säkerhet" Personalkostnader: Lägre lönekostnader pga outnyttjad 25% administrativ resurstjänst. samt betydligt lägre arbetsgivaravgift Driftskostnader: Konto för arbetsmiljö och projektmedel påvisar ett negativt resultat. Förbundsövergripande konton tillsammans påvisar ett positivt resultat. Extra ordinära omställningskostnader: Obudgeterade kostnader om Tkr i samband med planering, avveckling, av- och inflyttning samt anpassning av engångskaraktär i Karlskogas nya brandstation. Revision: Negativt resultat beroende av en sen inkommen kostnad som borde belastat 2013 Oförutsett: Kontot har nyttjats till kostnader i samband med invigning av nya brandstationen Karlskoga Avskrivning: Lägre än budget då avskrivningen gällande fasta inventarier istället belastat Räddningsavdelningen. Pensionskostnader: Lägre än budgeterat. Detta påverkar dock inte resultatet eftersom medlemsbidraget har korrigerats med motsvarande belopp. 20

34 Intern Budget Räddningstjänstavdelning Intäkter Kostnader Avskrivning enl. plan Netto Uppdrag Att ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor samt att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Enligt förbundsordningen ska även BRT ansvara för RUHB i samtliga ägarkommuner. Verksamhetsbeskrivning under 2014 Antalet larm har minskat jämfört med Den största anledningen till minskningen är att IVPA avtalen har setts över gällande utalarmeringskriterier. Även larm angående person fast i hiss har minskat. Den största förändringen i antalet larm finns i Kristinehamn och gäller brand ej byggnad. Större insatser Januari Storfors och Karlskoga bekämpade en fullt utvecklad brand i radhus i Tåbäcken, Storfors. Kringliggande lägenheter fick utrymmas men ingen skadades. I Kristinehamn brann det i en förrådsbyggnad på Presterudsallén. Rökutvecklingen var kraftig. Vissa inventarier kunde räddas innan byggnaden var helt övertänd. I Filipstad larmades räddningstjänsten om brand i byggnad på Asphyttevägen. Rökdykning påbörjades men fick avbrytas pga. för hög strålningsvärme. Kringliggande byggnad utrymdes av säkerhetsskäl. Februari Under februari månad larmades Kristinehamnsstyrkan om brand i flerfamiljshus i centrala Kristinehamn. Branden lokaliserades till källaren. De anslutande trapphusen rökfylldes och 5 personer fick evakueras med hjälp av räddningstjänsten. 63 st. lägenheter kontrollerades. 120 st. personer berördes av branden. Mars I mars larmade Storfors och Karlskoga om brand i radhuslänga Tåbäcken. Samtliga lägenheter blev totalskadade 3 personer fördes till sjukhus med rökskador. Juni I juni månad larmades Karlskoga till industribrand. Larmet inkom som ett automatiskt brandlarm. På plats konstaterades kraftig brand i produktionslokalen. Efter ett antal timmars släckningsarbete var branden under kontroll. Ett effektivt släckningsarbete minimerade skadorna där styrkor från Karlskoga, Degerfors och Kristinehamn deltog i arbetet. Augusti BRT har under augusti på begäran av Räddningsledningen, gällande skogsbranden i Sala, bemannat 5 st. tolvtimmarspass om 7 personer. Totalt har BRT arbetat ca 630 h på skogsbranden i Sala med ställtider inräknat. 21

35 I slutet av augusti inträffade en stor översvämning i Kristinehamn med stora skador som följd. Kraftigt regnväder med nederbörd på över 100 mm på kort tid gjorde att stora regnmassor från skogarna norr om Kristinehamn passerade Kristinehamn på väg ner mot Vänern. Ett oväntat scenario då det normalt största hotet har varit att vattnet kommer från Vänern och ej ifrån skogen. Räddningstjänsten, polis, Kristinehamns kommun, restvärdesledare, hemvärn samt div specialister bildade gemensam stab i räddningstjänstens lokaler. Att bilda gemensam stab var i efterhand ett mycket bra beslut då samtliga kunde arbeta mot en gemensam lägesbild. September En bil kör under hög hastighet in i en skolbyggnad i Lesjöfors. Olyckan sker vid 20 tiden då ingen verksamhet förekommer i skolan, skolgård och lekpark är även tomma på människor. Konsekvensen har kunnat bli stora om man antar att skolgården och lekparken varit bemannade. December Under december månad inträffade en brand i Degerfors. En brand som sannolikt startade på altanen fick snabbt en spridning till övriga delar av huset. Bostadsområdet består av fristående hus där avståndet mellan byggnader är ca 4 m. Trots hög strålningsvärme och intensiv brand lyckades taktiken med att undvika brandspridning till annan fastighet. Personal 9 st. nya deltidsbrandmän har erhållit introduktionsutbildning. 8 st. sommarvikarier brandman heltid har rekryterats varav 1 kvinna. Sammanfattningsvis har det varit en något ansträngd personalsituation under perioden pga. ledigheter och annan frånvaro typ långtidssjukskrivningar. Ett antal utbildningar samt planering och genomförande av flytt av verksamheten till nya brandstationen i Karlskoga har tagit stora personalresurser i anspråk. Investering/Leasing En begagnad pickup har inköpts till Hällefors och två nya persontransportbilar har leasats till Karlskoga. I och med att ny släckbil leveretats till Karlskoga uppstår sucessionsmöjligheter som innebär att Karlskogas 1:a bil går till Lesjöfors och Karlskoga 2:a bil går till Åtorp. Fordon som går ur organisationen har sålts via Kvarndammen. Förberedelser för upphandling av nytt höjdfordon har påbörjats. Nyckeltal Utryckningsfrekvens Antal larm *varav brand i byggnad *varav brand ej byggnad *varav trafik *varav automatlarm, ej brand *IVP larm *varav övrigt *övrigt=utsläpp farligt ämne, förmodad brand, vattenskada, nödställd person, nödställt djur och hjälp till ambulans Insats per stationsområde Karlskoga Kristinehamn Filipstad Degerfors Hällefors Storfors Lesjöfors Åtorp

36 Inriktningsmål: Skadeeffekten av händelser som leder till räddningstjänstinsats skall genom insatsen begränsas och Minimeras Räddningstjänsten skall genomföra räddningsinsats inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt i de fall där den enskildes egen förmåga ej räcker till Räddningstjänsten skall kunna fungera på ett godtagbart och effektivt sätt även vid över tiden utdragna händelser Genom utvecklande av operativ teknik och förmåga minska antalet genom olyckor omkomna och skadade samt minska skador på egendom och miljö Prestationsmål: Räddningsstyrkorna skall övas och orienteras inom respektive insatsområde så att en godtagbar insatstid kan upprätthållas Säkerställa teknik, metoder, rutiner och logistik i samband med överflyttning till Karlskogas nya brandstation Utreda och ta tillvara erfarenheter från inträffade Händelser Sker löpande via återkommande övningar. Uppfyllt Pågår 23

37 RUHB (Räddningstjänst under höjd beredskap) VMA ( Viktigt meddelande allmänheten) Inventering av RHUB-materiel pågår i samtliga förråd. Frivilliga resursgruppen försvarar numera en del materiel i Kristinehamns förrådet. Karlskoga och Degerfors Under året har vi väntat in utrustning för att kunna påbörja utbytet från radiosystemet till Rakel i samtliga 41 anläggningar i förbundet. På grund av överklagan av upphandlingen av detta inte kunnat påbörjats. Filipstad och Hällefors VMA- aggregaten i Filipstad har fått översyn under juni månad. Ett aggregat har reparerades under hösten. Kristinehamn Årlig tillsyn har utförts. MSB har hjälpt till med åtgärder på Rolls Royce, Stenstalidskolan och Vasallen. MSB har även bytt ut anläggningarna vid Akzo Nobel och Bro svets till elektroniska tutor. Storfors Utrustningarna i Storfors har fått årlig tillsyn av ansvarig i BRT och personal från MSB, ihop med detta byttes även batterier och programvara. Frivilliga resursgruppen (FRG) Övning Den 7 juni genomfördes en övning för hela FRG-BRT med scenariot skogsbrand mellan Storfors och Karlskoga, ca 1 mil in i skogen. FRG bistod BRT med parkeringsvakter och lotsar vid invigning och öppet hus på nya brandstationen i Karlskoga. FRG-Insats Under december månad genomfördes prov för FRG-Insats. 9 personer togs ut för att ingå i gruppen. Provet var uppdelad i olika stationer där förflyttning, styrka, färdighet, uthållighet prövades. Även lämplighetsintervju hölls. Representanter från BRT var med och ansvarade för testerna. 24

38 Intern Budget Brandskyddsavdelning Intäkter Kostnader Avskrivning Netto Uppdrag Kommunens och därmed räddningstjänstens lagstadgade skyldighet beträffande den förebyggande verksamheten är att se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder". Vidare skall kommunen (räddningstjänsten) genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag". I handlingsprogrammet framgår Skyddsavdelningens uppdrag och dess innebörd på ett tydligare sätt. Verksamhetsbeskrivning 2014 Personal Precis som föregående år består Skyddsavdelningen av 7 personer för 2014, dock har det skett några mindre förändringar. En tjänst har till viss del att finansieras av Filipstads kommun i syfte att stötta, utveckla och stärka det systematiska brandskyddsarbetet i kommunens verksamhet. Ytterligare 2 personer, tillhörande Räddningsavdelningen har engagerats i utbildningsverksamheten. Sammanlagt 3 personer ur skiftlagen genomför utbildningar i grundläggande brandkunskap (GBK) i Skyddsavdelningens regi. Under hösten har 2 personer varit långtidssjukskrivna. Tillsyn Vid både Tertial 1 och 2 har fler tillsyner gjorts än under motsvarande period tidigare år, detta tack vare stöttningen vid brandskyddsutbildningar. Skyddsavdelningens personal ska i huvudsak arbeta med förebyggande brandskydd men har dessutom uppdrag inom Räddningsavdelningen. Omfattningen av dessa uppdrag har en tendens att vara större än vad personalplaneringen i budgethänseende säger. Detta innebär att verkningsgraden av Skyddsavdelningens uppdrag/arbetsuppgifter minskar och gör det svårare att nå de mål som fastställts i tillsynsplanen. Från och med 2012 infördes ett nytt arbetssätt vad gäller tillsynsverksamheten. Målet sattes till att alla tillsynsobjekt inom förbundets geografiska område skulle besökas utifrån en frist. Fristerna varierar från 1 till 6 år. Prioriteringen av tillsynsobjekten styrs av hur tätt respektive verksamhet ska tillsynas. Det nya arbetssättet medför att kravet på antal utförda tillsyner ökat jämfört med tidigare år vilket i sin tur innebär att målet kanske inte kan uppnås med befintliga resurser. En justering som gjorts för tillsynsplan 2014 är att innevarande års tillsynsobjekt delats upp i en prioriterad grupp och en sekundär grupp. För den prioriterade gruppen gäller att alla objekt skall vara tillsynade under Denna uppdelning har gjorts pga. av att det finns fler objekt att göra tillsyn på varje år (ca 300) än vad Skyddsavdelningens resurser klarar av (ca 200). Under andra tertialen har Skyddsavdelningens arbete och verksamhet gått ner på sparlåga, liksom vid varje års semesterperiod då flera av personalen i Skyddsavdelningen ingår i utryckningsstyrkans skifttjänst. Semesterperioden är mellan maj t.o.m. augusti. Dessutom har 25

39 flytten till den nya brandstationen i Karlskoga engagerat även personal från Skyddsavdelningen. Från 1 september och fram till årets slut har produktionen löpt på och trots tidigare nämnda sjukskrivningar så har ett bra produktionsresultat erhållits. Utbildning Tillsammans med Räddningsavdelningen har Skyddsavdelningen gjort investering av övnings- och utbildningsanläggning på brandstationen i Karlskoga. Detta projekt kommer att fortsätta under Sotning Sotning och brandskyddskontroll utförs av två sotningsentreprenörerna inom Bergslagens Räddningstjänsts område ( Kristinehamn/Storfors/Filipstad/Hällefors och Karlskoga/Degerfors) Ett möte med skorstensfejarmästarna hölls i mitten av december där olika punkter som egensotning, förändringar avseende frister, sotningsavtal, utvecklingsområden mm diskuterades. BRT har med anledning av det höga antalet eldstadsrelaterade bränder som skett de senaste åren tillsammans med skorstensfejarmästarna tagit fram ett informationsblad beträffande eldning och säker eldstad. Bladet delas ut till enläggningsägaren i samband med sotning och brandskyddskontroll. Under 2014 har 18 st. ansökningar om egenrengöring beviljats Nyckeltal År 2014 År 2013 År 2012 Antal brandskyddsansvariga som genomgått utbildning Antal utbildade i någon form av brandutbildning Genonomförda tillsyner LSO Övriga förebyggande ärenden, remisser, rådgivning etc Tillståndsärenden Brandutbildning skolelever

40 Inriktningsmål: Boende och verksamhetsutövare samt personer som vistas inom förbundsområdet skall genom effektiv tillsyn och information erhålla största möjliga trygghet gentemot brand och explosion Alla ägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete Medlemskommunernas anställda personal skall ges möjligheten att regelbundet få grundläggande brandskyddsutbildning Prestationsmål: Människor som bor och vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas utbildning inom brandskydd och övriga delar av räddningstjänstförbundets kompetensområde Kostnadsfria föreningsutbildningar, kvartersbesök från utryckningsstyrkan information i samband med rengöring (sotning), brandutbildning för skolelever är några av de åtgärder som görs i syfte att nå detta mål. Medverka till att ge varje skola med grundskoleelever regelbunden grundläggande brand och säkerhetsutbildning för personal och ungdomar (elever) i årskurs 2 och 5 Uppnå antal tillsyner utifrån antagen tillsynsplan för år 2014 Skolpersonal genomgår vart 4:e eller vart 5:e år en brandutbildning som gör att de i sin tur kan utbilda elever under skoltid och med BRT:s medverkan (BUSE). Kopplat till tillsynsplanen finns en arbetsplanering där innevarande års tillsyner är listade. Prioriterade objekt i denna lista har klarats av, de sekundära objekten hanns inte med. Ekonomisk kommentar Årets resultat är +330 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Följer i stort sett budget Personalkostnader: Positivt mot budget pga. av utlånad personal under sommarmånaderna samt 2 st. längre sjukskrivningar. Driftskostnader: Något lägre kostnader totalt. Avskrivning: Följer budget 27

41 Intern Budget Larmcentral Intäkter Kostnader Avskrivning Netto Uppdrag Att vara Bergslagens räddningstjänsts egen televäxel, larm- och kommunikationscentral samt sambands- och ledningscentral. Detta innebär att LC ska fungera som utalarmeringscentral för utryckningsstyrkan samt vara mottagare av tekniska larm och trygghetslarm från i första hand medlemskommunerna. LC ska vara självfinansierad vilket innebär att samtliga kostnader som finns inom LC ska bäras av verksamheten själv. Verksamhetsbeskrivning Larmoperatörens uppgift är att administrera, organisera, och tillgodose att verkställighet sker av alla typer av inkommande larm bland annat medlemskommunernas trygghetslarm. LC hanterar, enligt specifika avtal, utsättning och service av trygghetstelefoner i samtliga medlemskommuner. Uppgradering av trygghetstelefoner fortgår ständigt för att både nyttjare av trygghetslarm och LC:s personal ska känna trygghet, det är nu mer endast digitala trygghetslarm som sätts ut. En vakans av 75% larmtekniker samt en långtidssjukskrivning har lösts genom att två larmoperatörer har fått provat på arbete som Larmtekniker, vilket utmynnade i att kombinationstjänster tillskapades. Under perioden har arbetet fortsatt med att byta ut den analoga tekniken till digital. Uppgradering och förändring har skett i telecallsystemet. Mycket arbete har även lagts på att införa ny telefonväxel och nya IP telefoner inför flytt till nya brandstationen. Inför flytten till nya brandstationen har även nya rakeldispatcher testats med uppgraderad programmering. Nattfrid har påbörjats i några kommuner Trygghetslarm st. inkommande larm har registrerats under året vilket inte går att jämföra med 2013 eftersom ett nytt statistikprogram införts från och med juni

42 Risklinjen Skador och olycksfall är en av de vanligaste orsaker till att människor förolyckas i Sverige. Den vanligaste orsaken till dödsfall för barn och ungdomar är just olycksfall. Tillsammans med kommunerna försöker Bergslagens Räddningstjänst att skapa en säkrare miljö för alla som bor inom kommunen. Karlskoga, Kristinehamn och Degerfors har under året använt sig av risklinjen. Identifierade risker har förmedlats till ansvariga tjänstemän i respektive kommun enligt följande: Karlskoga 201* Degerfors Kristinehamn *inkl. Click for Alert se information nedan i teknisk utveckling Personal Verksamheten är bemannad av 14 tjänster varav 8 stycken heltidstjänster och 2 stycken deltidstjänster som larmoperatörer och 4 dagtidspersonal. Teknisk utveckling Reservutalarmering av förbundets styrkor kan nu ske från larmcentralen via Rakel utrustningen Arbetet fortgår med att byta ut analoga trygghetslarm till digital teknik. Från och med augusti 2014 sätts enbart digitala trygghetslarm ut. Anmälan om faror till Risklinjen kan numera även ske via e-post. Karlskoga har under 2014 även haft möjligheten att anmäla via kartor på kommunens hemsida (Click for Alert) Ledningsplatsen är under teknisk utveckling, analog teknik är utbytt mot digital teknik. Nyckeltal År 2014 År 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 Medlemskommunernas anslutna trygg./larm/år varav: Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors

43 Inriktningsmål: LC skall vara det självklara valet för mottagning av trygghetslarm från våra medlemskommuner pga. kvalité i form av servicenivå, goda relationer med nyckelpersoner i våra medlemskommuner samt ett kostnadseffektivt alternativt LC bör fortsätta arbetet med att knyta till sig fler kommunala fastigheterna/verksamheter när det gäller automatiska brandlarm LC bör ha möjlighet utifrån kommunernas önskemål, även bevaka kommunernas objekt och fastigheter via Kamerabevakning LC skall med hög kvalité och service utföra ett tydligt definierat uppdrag av utalarmering, samband och dokumentation för räddningsavdelningens räkning LC skall förmedla identifierade risker vidare till samtliga sex medlemskommuner Prestationsmål: LC skall kartlägga den möjliga marknaden av automatiska brandlarm samt övriga tekniska larm i fastigheter/verksamheter inom de medlemskommuner som ännu inte har avtal med LC LC skall utifrån medlemskommunernas efterfrågan upphandla digitala larmmottagare samt nya digitala trygghetstelefoner Fortgår med Filipstad och Hällefors Möte med kommunerna ang kostnadsbild för köp eller hyra av larmmottagare. Inväntar svar från leverantörer. LC skall påbörja utbyte av analog teknik till digital teknik En leverantörhar meddelat sig att kunna uppgradera sin analoga mottagare till digital för provdrift under hösten. Fler möjligheter kan komma fram Möte med olika leverantörer har skett, endast en leverantör kan leverera digitala trygghetslarm som vi kan använda i vår analoga mottagare. Det är endast digitala larm som sätts ut till nya brukare. Trasiga analoga larm byts ut till digitala 30

44 Ekonomisk kommentar Årets resultat är +144 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Större intäkter än budgeterat pga. kringutrustning till trygghetslarmen. De tekniska larmens intäkter är något lägre pga. för hög budgeterad intäkt. Personalkostnader: Lägre lönekostnader än budget pga. effektivt nyttjande personalresurser över sommarmånaderna. Driftskostnader: Negativ avvikelse mot budget som enbart är att härleda till utbyte och kvalitetssäkring av våra trygghetstelefoner. Avskrivning: Lägre avskrivning mot budget pga. införskaffande av digital larmmottagare är förskjuten i tid. 31

45 Ekonomisk översikt Intäkter BRT:s totala intäkter uppgår till Tkr ( Tkr) varav 0 Tkr (1 495 Tkr) kan anses vara jämförelsestörande poster. Kostnaderna uppgick till Tkr ( Tkr) varav Tkr (0 Tkr) kan anses vara jämförelsestörande poster. Både intäkter och kostnader är högre i förhållande till budget. Medlemskommunernas driftsbidrag till förbundet är BRT:s största inkomstkälla och uppgår under året till Tkr ( Tkr). Medlemsbidraget har vid bokslutet korrigerats ned 539 Tkr pga. under året för högt schablonberäknat medlemsbidrag avseende pensionskostnader. I förhållande till föregående år så har intäkterna för taxor och avgifter, hyror och försäljning av verksamhet av externt sålda tjänster ökat med 8,14%, jämförelsestörande poster exkluderat. Bidrag avseende anställningsstöd och ersättning från MSB:s RiB utbildning är dock 48,48% lägre än mot 2013 då det statliga anställningsstödet till BRT helt har upphört från år Kostnader Personalkostnader exkl. pensionskostnader blev 275 Tkr lägre än budgeterat. I jämförelse med föregående år har lönekostnaderna ökat med 3,14%. Detta innefattar även en ökad löneutveckling från 1 april 2014 om 2,68%. Komp- och semesterlöneskuld är den enskilt största orsaken till den totala lönekostnadsökningen. Övriga driftskostnader exkl. löner är 202 Tkr högre än budget. I jämförelse med föregående år har motsvarande kostnader ökat med 7,17%. De mest ökade kostnaderna är att härleda till kommunikation och ökade driftskostnader för fordon. Intäktsfördelning 2014 Kostnadsfördelning

46 Pensionskostnader BRT svarar för samtliga förekommande pensionskostnader vilka under 2014 uppgick till Tkr ( Tkr) vilket är 15,64% (29,75%) av den totala personalkostnaden. Årets pensionskostnader är 539 Tkr lägre än vad som angivits i budget vilket i första hand är att hänföra till faktiskt utfall av pensionsskuldsförändring vilken blev mindre än vad som tidigare angivits i KPA:s prognoser. Pensionsutbetalningen är däremot högre än KPA:s prognos. Av de 11 personer som under året haft möjlighet att avgå med pension utnyttjade 7 personer möjligheten. BRT har en relativt hög pensionsskuld i balansräkningen Tkr ( Tkr) i förhållande till antal anställda. Detta är direkt att hänföra till den särskilda ålderspensionen som utfaller mellan år. Förbundets kostnader i dessa fall är ca 73,5% av den anställdes lön fram t o m 65 års ålder. I budget 2014 fastslogs att medlemskommunerna pensionsbidrag baseras på KPA:s prognos vilken slut avräknas och korrigeras vid bokslutstillfället utifrån faktiskt utfall. Framtida pensionskostnadsutveckling inkl. löneskatt enl. KPA i Tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Premie KAP-KL Avgiftsbestämd ÅP Skuldförändring Finansiell kostnad Utbetalningar Övrigt 69 Summa Pensionsskuld i balansräkning Pensionsskuld utanför balansräkning Avskrivningar Årets avskrivning enligt plan om Tkr (2 887 Tkr) är en minskning mot budget om 400 Tkr. Ingen nedskrivning har gjorts under året i förhållande till år 2013 då nedskrivningar gjordes motsvarande 270 Tkr. Finansnetto Finansnetto anger skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor. För 2014 var detta netto +60 Tkr (+228 Tkr), ett betydligt lägre netto än vad som beräknats vid budgetarbetet då en högre styrränta gällde än vad som senare antagits under året. Likviditet Årets likviditet har ökat till att vid årsskiftet vara Tkr ( Tkr). Av detta är ca 17,2 milj. (5,3 milj.) inbetalda i förskott gällande 1:a kvartalets medlemsbidrag för Pensionskostnader utöver pensionsskuld har ej utbetalts likvidmässigt från medlemskommunerna 33

47 utan reglerats via reversförfarande utifrån KPA:s prognos vid bokslut. Eget kapital Det egna kapitalet har under året minskat med 992 tkr. Med hänvisning till synnerliga skäl gällande omställningskostnader av engångskaraktär samt till BRT:s starka egna kapital anses inte att det föreligger skäl till att behöva återställa det egna kapitalet till motsvarande positivt resultat under de kommande 3 åren. Balanskrav År 2014 År 2013 År 2012 Årets resultat Återställande eget kapital Soliditet Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan och hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Utvecklingen av soliditeten beror dels av förändring av eget kapital och tillgångarnas värdeökning respektive minskning. Soliditeten vid årets utgång har ökat mot föregående år 24 (22). I balansomslutningen för 2013 ingår hela 2014 års förfakturerat medlemsbidrag medans det i 2014 års balans- omslutning bara har fakturerats delar av medlemsbidraget vilket har påverkan på soliditeten. Kassalikviditet Måttet (som inte bör understiga 100) anger hur stor del av de kortfristiga skulderna som kan betalas i rätt tid. BRT:s förmåga att betala sina kortfristiga skulder är fortfarande goda men har sedan 2013 minskat till 117 (118). Ekonomisk hushållning: Kommunallagen kräver att även Kommunalförbund innefattas om att ha en god ekonomisk hushållning. Målsättningen är att verksamheten ska klaras inom givna ekonomiska ramar och att det egna kapitalet ska byggas upp för att räcka till att klara av enstaka år med höga kostnader, göra investeringar med egna medel och täcka kommande pensionskostnader. BRT har definierat sin syn på god ekonomisk hushållning i budget 2014 under rubrikerna: * ekonomi och verksamhetsstyrning * pensionskostnader - ansvarsförbindelse * investeringsvolym * resultat och finansiellt mål * verksamheternas prestationsmål 34

48 Utifrån dessa definitioner arbetar BRT och uppfyller kravet om god ekonomisk hushållning utifrån det ekonomiska perspektivet. BRT har under de senaste tre åren klarat av balanskravet med god marginal och har under de år som förbundet funnits tillskapat sig ett eget kapital om ca 38 milj. Banklikviditeten är ca 25,3 Milj samtidigt som förbundet har ca 10,3 Milj kortfristig utlåning till medlemskommunerna. Detta gör att de närmsta 3 åren kommer planerade investeringar att kunna göras med egna likvida medel. Investeringarna kommer att vara större än avskrivningarna under samma period av den anledningen att förbundet inte är i fas med investeringar av tunga fordon. Däremot finns fortfarande osäkerhet gällande investeringsbehov i samband med Degerfors och Filipstads brandstationer. Upptagen pensionsskuld inom balansräkningen är säkrad via de likvida medel om ca 48,1 Milj som långsiktligt är utlånade till medlemskommunerna. Finansiella mål: Kommunallagen och lagen om kommunalredovisning vilket innebar att kommunalförbund skall ha upprättat finansiella mål och mål och riktlinjer för sin verksamheten. För verksamhetsåret 2014 antog BRT som finansiellt mål att: Årets resultat ska vara positivt utöver större och mer omfattande insatser än vad budget anger, omställningskostnader exkluderat Årets avskrivning bör inte överskrida budgeterad avskrivning uppfyllt trots negativt resultat om -992 Tkr vilket hänföres till omställningskostnader uppfyllt Årets investering ska finansieras med egna medel uppfyllt Banklikviditeten bör vid bokslut inte underskrida 3 Milj uppfyllt 35

49 Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv: Räddningstjänstavdelning Att inom tilldelade medel upprätthålla beslutad beredskapsorganisation och att påbörja utryckning inom angiven anspänningstid enligt handlingsprogram (exkl. insatser med fördröjd tidsangivelse som kan härledas till kommunikation/teknik gällande själva utalarmeringen) *Ej uppfyllt *Uppföljning har skett på samtliga larm under 6 veckor,143 st. larm har granskats. Avvikelse finns på 4 st. larm. Avvikelsen beror på att kompletterande utrustning plockats ihop innan avfärd. Skyddsavdelning Att tillsyn skall göras på samtliga tillsynsobjekt under handlingsprogrammets giltighetsperiod Den årligt antagna tillsynsplanen anger hur fördelning och prioritet av tillsynsobjekten sker. Enligt nuvarande upprättade register finns totalt 991 st. LSO/LBE-objekt inom BRT:s geografiska verksamhetsområde. Delmålet ej uppnått 237 st. objekt har tillsynats under st. objekt har tillsynats under st. objekt har tillsynats under 2014 Larmcentral Att verksamheten utifrån självkostnadsprincipen ska vara bemannad och tekniskt utrustad, utifrån medlemskommunerna och BRT:s interna efterfrågan av larmtjänster Uppnått 36

50 Redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar förbundets redovisningsmodell, vilken består av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Resultaträkning: är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna periodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar och BRT:s finansiella styrka förbättras. Det innebär också att BRT har uppnått balanskravet. Resultaträkningen delas upp i fyra olika resultat. Första resultatet är verksamhetens nettokostnader, vilket består av intäkter genererade i verksamheten och som minskas med verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar. Resultat före finansiella poster reducerar verksamhetens nettokostnader med medlemsbidrag och statsbidrag. Resultatet efter finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet. Under år 2014 har även kostnader redovisats som extra ordinära kostnader (omställning till ny brandstation). Dessa fyra resultat tillsammans utgör Årets Resultat. Balansräkning: beskriver den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället och utgör därmed en koppling mellan åren. Den visar det bokförda värdet av BRT:s tillgångar och hur dessa har finansierats, externt med främmande kapital (skulder) och internt med eget kapital. Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar (tillgångar som skall innehas och nyttjas under flera år) och omsättningstillgångar (fordringar och kassa). På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De övriga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar innefattar BRT:s pensionsskuld. En avsättning är en skuld som man inte vet hur stor den är eller när den ska betalas ut. Kassaflödesanalys: ger upplysning om hur medel har tillförts och hur de har använts. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter utgår kassaflödesanalysen från gjorda in- och utbetalningar. 37

51 Resultaträkning (Belopp i tkr) Budget Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Revision Övriga verksamhetskostnader Avskrivningar enl. plan Verksamhetens nettokostnad Erhållna bidrag Bidrag från medlemskommuner Statsbidrag Resultat före finansiella poster Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Årets resultat före extra ordinära poster Extra Ord. Intäkter Extra Ord Kostnader Årets resultat

52 Balansräkning (Belopp i tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Kortfristig fordran medlemskommuner Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

53 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser (Belopp i tkr) Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser utöver vad upptagits bland skulder eller avsättningar

54 Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning(-)/Minskning(+) av långfristig fordran Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

55 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Av- och nedskrivningar av tillgångar Reavinst Avsättning till pensioner Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank

56 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Not 1 Verksamhetens intäkter Nettoomsättning per väsentligt intäktsslag Taxor och avgifter Hyror Försäljning verksamhet och externa tjänster Övrigt Försäljning tillgångar Vite 0 0 Fora Summa Not 2 Personalkostnader och arvode till styrelse Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Lön Styrelse Övriga anställda, lön och ersättningar Semesterlöneskuld Totala arbetsgivaravgifter och pensionskostnader fördelat på lagstadgade och avtalsenliga delar fördelat på pensionskostnader varav avgiftsbestämd ÅP varav löpande premier varav pensionsutbetalning varav pensionsskuldsökning inkl. löneskatt varav grundändring pensionsskuld inkl. löneskatt varav övriga pensionsavgifter varav löneskatt Andra personalrelaterade kostnader Summa Not 3 Övriga rörelsekostnader Hyra inkl. fastighetsskötsel Räddningstjänst, drift och utrustning Kommunikationskostnader Försäkring och fordonskatt Övrigt Summa

57 Not 4 Avskrivning Avskrivning enl. plan Nedskrivning Summa Not 5 Driftsbidrag Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors Summa Not 6 Statsbidrag Ersättning för brandskyddsutbildning AMS 0 69 Ersättning Räddningsskolan Summa Not 7 Ränteintäkter Ränteintäkter på bankkonto Ränteintäkter på fastränteplacering Ränteintäkter medlemskommuner Övriga ränteintäkter 1 3 Summa Not 8 Räntekostnader Kostnadsräntor Summa Not 9 Extra ordinarie kostnader Personalkostnader 380 Hyra 1471 Flyttkostnader 89 Kommunikationskostader, omst 284 Övr inventarier 241 Summa

58 Not 10 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Nedskrivning Redovisat värde vid årets slut Not 11 Långfristig fordran medlemskommunerna Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors Summa Not 12 Kundfordringar Not 13 Kortfristig fordran medlemskommunerna Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors Summa Not 14 Övriga fordringar Handkassa och fordringar hos anställda 1 1 Fordran skattekonto

59 Ingående moms Övrigt Summa Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Förutbetald kommunikation Förutbetald försäkring Förutbetald bilskatt 95 Förutbetald pension 405 Övriga förutbetalda kostnader Upplupet anställningsstöd 0 0 Upplupna trygghetslarm Upplupna IVPA-larm 0 47 Upplupna automatlarm 0 44 Upplupna avtal Upplupen ränta 0 14 Upplupen Fora Upplupna skatteintäkter 223 Övr. upplupna intäkter 0 72 Summa Not 16 Kassa och Bank Nordea, bankkonto Nordea, fastränteplacering Postgiro 0 0 Summa Not 17 Eget kapital Fritt eget kapital vid årets början Årets resultat Eget kapital vid årets slut Not 18 Avsättning pensioner IB Pensionsavsättning ink löneskatt Årets avsättning till pensioner Summa Not 19 Övriga skulder Övr. kortfristiga skulder 0 2 Utgående moms Källskatt Arbetsgivaravgift

60 Summa Not 20 Uppl. kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Upplupen semesterlöneskuld Upplupen avgiftbestämd ÅP Upplupen löneskatt på avgiftbestämd ÅP Upplupen löneskatt på utbetalning 0 0 Upplupen skatt, slutavräkning Övriga interimsskulder Förutbetalda medlemsbidrag kv Fakturerade medlemsbidrag kv Förutbetalda intäkter 1 28 Summa

61 Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisningssed BRT:s principer för redovisning. Grundläggande redovisningsprinciper: Kundfordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas betalas. Utställda fakturor efter årsskiftet som kan hänföras till redovisningsåret 2014 har fordringsförts och ingår i 2014 års resultat. Skulder har upptagits till faktiska värden av kända skulder. Leverantörsfakturor som inkommit efter årsskiftet och som avser redovisningsåret 2014 har skuldbokförts och belastar 2014 års resultat. Den del av löneredovisning som skett under jan 2015 och som avser dec 2014 har periodiserats. Intjänad och ej uttagen semesterersättning och komp tid redovisas som kortfristig skuld. Förändringen mellan 2013 och 2014 redovisas i verksamhetens kostnader. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuell personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen med: Födda Födda 1988 och senare Födda Arbetsgivaravgift enl. lag 31,42% 15,49% 10,21% Avtalsförsäkringar 0,21% 0,21% 0,01% Pensionspålägg inkl. löneskatt 6,83% 5,59% 5,59% Med anläggningstillgång avses objekt som har en ekonomisk livslängd som är längre än tre år och som uppgår till minst ett halvt basbelopp vilket för 2014 är kr exkl. moms. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till det värde som åsattes inventarierna i i samband med förbundets bildande. Därefter har avskrivning påbörjats utifrån att inventarier varit nyanskaffad. Nya investeringar som gjorts efter förbundets bildande har upptagits till anskaffningsvärde. Därefter har planenliga avskrivningar beräknats på de olika objektens anskaffningsvärde och avskrivits med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivning påbörjas det år som inventarier tagits i bruk. Avskrivningstider: Tungt fordon Lätt fordon Inventarier Datorer och liknande utrustning 20 år 10 år 5 år 3 år Pensionsskuldens ökning, dvs avsättningen för den särskilda ålderspensionen inkl. löneskatt har redovisats i verksamhetens kostnader. Den individuella delen inkl. löneskatt har avsatts som kortfristig skuld och ingår i verksamhetens kostnader. Löneskatt har beräknats med 24,26%. 48

62 5 år i sammandrag Belopp i tkr Årets resultat Omsättning Verksamhetskostnad inkl. avskr Självfinansierad verksamhetskostnad 16,55% 16,20% 17,71% 14,54% 14,75% Nettokostnad inkl. avskr Kommunbidrag Avskrivning Finansnetto Investeringar Avsatt till pensioner Pensionsskuld inom linjen Årets pensionskostnad Balansomslutning Eget kapital Soliditet Kassalikviditet Banksaldo Antal anställda i medeltal Sjukfrånvaro 3,79% 1,50% 2,90% 2,70% 2,20% Antal invånare per Befolkningsförändring 0,59% 0,39% -0,25% -0,51% -0,66% Förändring mellan år Total förändring sedan Nettokostnad/inv., kr Medlemsbidrag/inv., kr Medlemsbidrag/inv. exkl. pension, kr

63 Ord och begreppsförklaringar Resultaträkning Redovisning av samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet har förändrats under året Balansräkning Redovisning av totala tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på bokslutsdagen Driftredovisning Beskrivning av utfallet i förhållande till budgeterade kostnader och intäkter Investeringsredovisning Redovisning av hur investeringsutgifterna har fördelat sig under året Avskrivning Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde Anläggningstillgång Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk Omsättningstillgång Summan av likvida medel och kortfristiga fordringar som på kort tid kan omsättas i likvida medel Kassalikviditet Ett mått på betalningsberedskap på kort sikt Avsättning Fastställd ekonomisk förpliktelse men där storleken av belopp eller tidpunkt för infriande är osäker Eget kapital Skillnad mellan tillgångar och skulder, d.v.s. hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel Periodisering/Interims post Fordran eller skuld mellan olika redovisningsår Kortfristig skuld Skuld med löptid på kortare tid än ett år Långfristig skuld Skuld som förfaller senare än ett år Soliditet Andelen av eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s. graden av självfinansierade tillgångar Kassaflödesanalys Upplysning om hur medel har tillförts och hur de har använts. 50

64 Förslag till resultatdisposition Förbundet redovisar ett underskott ,35 Kr vilket föreslås tillföras eget kapital dessutom föreslås att outnyttjade investeringsmedel om kr överföres till 2015 års investeringsbudget. Kristinehamn

65 52

66 53

67 Filipstad Hällefors Storfors Kristinehamn Karlskoga Degerfors Faktaruta utryckningsstyrkor enl. Handlingsprogram Stationer BRT RCB: Gemensam resurs samtliga stationer Anspänningstid BRT Södra: 1 Insatsledare för samtliga stationer (jour) Karlskoga: SL+5 Bm heltid 90 sek Kristinehamn: SL+4 Bm heltid 90 sek Storfors: SL+4 Bm deltid 5 min Degerfors: SL+4 Bm deltid 5 min Åtorp: SL+1 Bm deltid 5 min BRT Norra: 1 Insatsledare för samtliga stationer (beredskap) Filipstad: SL+5 Bm deltid 6 min Lesjöfors: SL+4 Bm deltid 5 min Hällefors*: SL+4+1 Bm deltid 5 min RCB= Räddningschef i beredskap SL= Styrkeledare * =1 Bm finansieras av Ovako Steel Innevånare st. ( ) st. ( ) 54

68

69

70

71

72

73

74

75 Figur 1. Översiktskarta över Nordmark samhälle med vattenverket markerat. Kartor används enligt tillstånd av Lantmäteriet: Lantmäteriverkat. Ärende nr M2006/1022.

76

77 Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressen) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning.

78 Figur 2. Vy från norr. Lågreservoaren är inrymd i kullen väster om vattenverket.

79 Figur 3. Geologin i Nordmark. Uttagsbrunnen ligger i ett område med isälvsavlagring, markerad med grönt i kartan. Öster om brunnen gränsar isälvsavlagringen mot morän (ljusblått i kartan).

80 ÖVERSIKTSPLAN RIKSINTRESSEN OCH NATURRESERVAT

81

82 TUNGMETALLER PETROLEUMPRODUKTER BEKÄMPNINGSMEDEL. MIKROBIELLA FÖRORENINGAR NÄRINGSÄMNEN

83 EG:S VATTENDIREKTIV

84 LIVSMEDELSVERKETS FÖRESKRIFTER ÖNSKAD RÅVATTENKVALITET

85

86 5,2 5,7 5,2 <0,1 <0,1 <0,1 0,2 5,1 4,2 4,2 4,3 4,1 4,1 4, ,2 11 0,61 <5 10 <5 <5 <5 <5 <5 6,7 6,6 6,7 6,9 5,6 6,4 6,3 0,006 0,02 0,05 3,2 3 3,1 3 2,9 2,8 3,1 0,78 4,4 3,4 3,4 2,9 3,3 3,8 <0,05 <0,05 <0,05 <0,02 <0,02 <0,02 0,02 2 <1 10 <1 1 1 <10 10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1

87 Tabell 2. Jämförelse mellan uppmätt vattenkvalitet i Nordmarks grundvatten och Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Värden markerade med * utgör ej medelvärde, utan enskilt mätvärde.

88

89

90 BEBYGGELSE Avlopp

91 .

92 .

93 JORD- OCH SKOGSBRUK.

94

95 TRAFIK OCH TRANSPORTER

96 . TÄKTVERKSAMHET OCH MARKARBETEN

97 FÖRVARING AV AVFALL ÖVRIGT

98

99

100

101

102 GRUNDVATTENDELARE

103 VATTENBALANS TRANSPORTTID I MARK Tabell 3. Typiska värden för hydraulisk konduktivitet och effektiv porositet i olika geologiska media. För aktuell vattentäkt i Nordmark har den hydrauliska konduktiviteten antagits till 10-3 m/s.

104 v K i n e Tabell 4:Ungefärlig storleksordning för hastigheten hos grundvattnet vid olika geologi och gradient RISKER OCH RISKACCEPTANS VATTENTÄKTSZON

105 PRIMÄR SKYDDSZON r Q t b n e r = radien (m) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) = 60 m 3 /dygn t = uppehållstid (dygn) = 100 dygn b = det vattenförande lagret mäktighet (m) = 3 m (uppskattad mäktighet) n e = effektiv porositet = 25 % (litteraturvärde)

106 v K i n e K = hydraulisk konduktivitet (m/s)= 10-3 m/s (se ) i = hydraulisk gradient (m/m) = 0,003 (beräknat utifrån topografin mot norr) n e = porositet= 25 % SEKUNDÄR SKYDDSZON Q A m R Q = uttagen vattenmängd (m 3 /år) = 60 x 365= m 3 /år R = grundvattenbildning (m/år)=0,35 m/år (enligt vattenbalansberäkning) TERTIÄR SKYDDSZON

107 STRATEGI OCH GENERELLA MOTIV

108

109 Figur 4: Föreslagen utbredning av vattenskyddsområde för Nordmark vattentäkt. Den primära skyddszonen markeras av ett rutnät och den sekundära med heldragen linje. Numreringen hänvisar till motivering i text. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. RISKER OCH RISKACCEPTANS

110

111

112 "Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning" Kriterier för sannolikhetsklassning Kriterier för konsekvensklassning

113 m Bilaga 2 Förslag på vattenskyddsområde Nordmark vattentäkt, Filipstad kommun Skala 1: Konstr: HSTE Uttagsbrunn Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon

114

115 Andra gällande föreskrifter

116

117

118 .

119

120

121

122

123 (här anges datum tre veckor efter det att beslutet kungjorts sista gången i ortstidning).

124

125 Sverige Atlas 2004:Vägval

126 förorenat område eller efterbehandlingsobjekt, ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt.

127

128

129

130 PROTOKOLL

131 Generellt önskas mer klarspråk för att öka förståelsen (o Text om bekämpningsmedel bör omskrivas till bekämpningsmedel giftiga Föreskrifter Kapitlet Allmänna upplysningar och information i anslutning till skyddsföreskrifterna bör ses över. rubriker. Ett eget kapitel med övrig lagstiftning föreslås.

132 LST rekommenderar mer klartext, som tillstånd krävs för (kortare Utveckla text om när en föreskrift för tillstånd träder i kraft (normalt 1 Skriv ej samma som primär zon 3: Bekämpningsmedel, sek. zon, byta till hantering för att likna

133

134

135

136 Skickats till både till Kommunen Filipstad och till Landstinget Värmland Jag heter Gisela Nyquist och sitter som personinvald för partiet både i Landstinget Värmland och i kommunen Filipstad. Jag har i dagarna 4/4 2014) valt att lämna Sverigedemokraterna för att jag inte känner igen partiet jag gick med i 2012, och som jag ställde upp på en valbar plats för 2014! Nepotism/ illojalitet och en bristande kommunikation är grundanledningarna till att jag väljer att lämna partiet. Jag har stora svårigheter med nepotism, en anledning till att jag en gång tog avstånd från S var artikeln i A.B Politik är ingen familje angelägenhet! De senaste veckorna har flera medlemmar och företrädare för S.D. hängts ut i media av den ökände SD hatande reportern David Baas (expressen), varpå delar av partiet vände ryggen mot oss uthängda. Det är ett beteende JAG inte kan acceptera. De senaste uttalandena från partiföreträdare högt upp i partiet, var det sista rygghugget jag fick. Jag var nyss hem kommen från en större operation (24/3) var åter hemma den och blev uppringd av partiledningen i Värmland (31/3) och blev anklagad att ha skrivit på en s.k. hat site. Enligt inlägg/ (Publicerad 30 mars 2015) detta skulle ha skett åren Denna site som strax därefter (enl. e brev av ledningen 1 april) är en godkänd site av partiet, att skriva i, och den heter Avpixlat.info vars ansvariga utgivare M. Degerlind själv har skrivit om just Expressens agerande utifrån anklagelser om påstådda skrivna o-verifierade epitet. Jag bad att D. Baas vid uppringningen/att han skulle skicka mig en kopia av de påstådda kommentarerna, eftersom jag inte kan komma ihåg att jag författa något dylikt fyra år tillbaka i tiden var jag nyss hemkommen efter 10 års heltidsjobb i Holland/Nederland. I samma artikel påstås det även att jag skrivit nedsättande om G Hägglund?? Var i brev. korr via med honom angående nedmonteringen av våra traditioner som t.ex. Lucia tåg/pepparkaksgubbars vara inte vara (som var aktuell just då) inom kristendomen (jag är INTE religiös men barnsligt förtjust i Lucia/Jular o.s.v.). Jag, med flera andra blev: ANKLGADE/ÅTALADE/DÖMDA/FÄLLDA utan BEVIS! Detta förfarande skulle inte hålla i en domstol. Jag gick med i SD år 2012, och gick med på ATT ställa mig på valbar plats på kommunlistan Man frågade i detta samtal från distriktet dessutom, om JAG nu skulle och p.g.a. av detta som stod i Expressen avsäga mig alla politiska uppdrag så att det inte blev turbulens i partiet?! Vill påpeka att jag inte var den enda som blivit uppringd på likande sätt! Svarade ATT det hade jag ingen intention att göra på lösa anklagande grunder och på påstådda/inte ens bevisade grunder! Jag var invald på personröster både i Kommun och i Landsting, och jag frågade OM han fått bevis på påstådda skriverier, vilket jag inte fick svar på! Talade om då ATT jag kommer att sitta kvar som s.k. VILDE, och fick till svar ATT det skulle gå bra att sitta kvar i kommunen som vilde, för DÄR hade de ingen att sätta in (detta sägs dessutom den 18/4 i Filippas reportage, Där R Filper uttalat sig, men han glömde att berätta om min plats i Landstinget, den hade han helst velat att jag avsade mig, för där hade han kunna sätta in ersättaren för mig ). Det lovades en återkoppling den uppringda kvällen om ett par timmar, men den uteblev, ingen återuppringning kom. Samtalet kan förnekas, men varför skulle jag brytt mig om en ökänd Expo/Afait/samarbetande demokrati motståndare i Expressen reporter?? 3/4 fick vi alla ett brev att vi skulle hålla oss hålla oss lugna i båtarna!?

137 DET avgjorde saken för min del. Jag författade/skickade samma datum iväg en begäran till SD medlemsregister om ett omedelbart utträde som medlem i S.D! Förklarade i mitt brev till dem VARFÖR! Detta var beviljat den 4/ via Jag kände att det inte fanns ens en vilja till STÖD ifrån partiet. Partiet anklagade/åtalade/ dömde, utan att ifrågasätta det som demokratimotståndaren D. Baas Expressen publicerat, och VI blev utslängda till Vargarna, flera har nyligen drabbats likadant, folk som jobbat i åratal gratis/frivilligt för S.D. på omöjliga villkor, som blivit hotade/misshandlade/ vars familjer även blivit drabbade. Inte bara det, många har även blivit uteslutna av sina fack, hotade ATT bli uteslutna OM de engagerade sig i S.D! Det finns reglerat i lagen sid 6 hur detta skall gå till. Du har dessutom rätt att få veta varifrån uppgifterna kommer, vad som är ändamålet med utlämnandet och till vem eller vilka uppgifterna lämnas ut! Efter forskning/sökning, är på gång från min sida!! Efter uteblivet stöd av ett parti som vi f. ö haft mycket lite stöd av (ekonomiskt för partiarbete inget alls) sedan september 2014, och som har drabbat hårt vårt planerade parti arbete! Vi hade en tanke om att hyra ett kontor på Folkets Hus. Anskaffa en partitelefon så folk kunde ringa, och vi planerade ATT bemanna kontoret regelbundna tider i veckan. Men utan ekonomiskt stöd centralt kunde vi inte göra detta! I Mars 2015 fick vi vårt första partistöd av kommunen (som alla partier har rätt till). Allt planerade offentligt parti arbete har vi tvingats lägga åt sidan TILLS vi hade sökt/beviljats partistödet från kommunen. Varje parti har rätt till parti bidrag för politiskt arbete från kommunen. Oavsett om stolen står tom men man måste ansöka om detta!. SD Distrikt har aldrig ansökt sådan för SD Filipstad, ens förra perioden! Det gjorde vi lokalt för den nya perioden och fick den beviljat i Mars, men med hjälp av kommunen som gav uppgifter OM hur vi skulle göra med hänvisning om HUR de andra partierna gjorde. Distriktet var tyst, och som oftast har stödet/kontakten för att bygga upp verksamheten i Filipstad varit minimalt under gången, även vid begäran! NU med partistödet skulle vi kunna börja jobba/ lokalt P.S. Jag fick även ett medelande att jag skulle ringa en Tingsrätts domare p.g.a. AV tidningsrubrikerna? Och jag ställde frågan via telefon hur han tänker agera på denna artikel? Och fick till svar: ATT jag hade att avsäga mig själv eller de tvingades öppna en uteslutnings ärende. Jag, med flera blev alltså återigen: anklagade/åtalad/dömda utan rättegång även här, och detta från en i Tingsrätten arbetande domare? Fråga er då: borde inte alla nämndemän särgranskas/åsikts registerars om sin personliga inställning om t.ex. alkohol/politiker, ja vad som helst innan de kan sitta som nämndemän och döma? Om man tror ifrån icke bevisat (behöver inte vara bevisat dessutom) påstående ATT nämndemännen påstås ha kontroversiella åsikter om vissa saker? Och man dömer utifrån påståendena att den inte har förmågan ATT särskilja privatlivet/uppdraget. Enligt DEN logiken måste man FÖRE varje MÅL förgranska nämndemannen och ta bort en fanatisk nykterist domare/nämndeman inför ett drink/drive mål o.s.v.?! Behövs inga ytterligare kommentarer, antar jag! Jag kommer ATT, fortsätta arbeta enl. SD Parti program, det är inte Partiprogrammet som jag motsätter mig, och gick till val på 2014, utan den personliga hanteringen ifrån partiledningen av oss ute i kommunerna. Kommer att sitta kvar som s.k. VILDE d.v.s. jag är FRI att driva Sverige vänligt politik, utan partipiska! Jag har i dag även mandat i Landstinget på personval som, i kommunen.

138 Jag kommer ATT fortsätta arbeta enl. S. D s parti program, det är inte Partiprogrammet som jag motsätter mig, det partiprogrammet som jag gick till val på 2014, utan den personliga hanteringen ifrån partiledningen av oss ute i kommunerna. Jag kommer att sitta kvar som s.k. VILDE d.v.s. jag är FRI, att driva Sverige vänligt politik, utan partipiska och munkavel! Det enda jag har sålt under mitt gångna mycket innehållsrika liv, ÄR min arbetskraft, inget annat har varit till salu! En liten upplysning för okunniga i politik: Varje invald politiker som sitter/blir invalda i olika nämnder i kommunen, och har vid sin frånvaro att kalla in en ersättare från samma parti. S.D. hade många röstare, men INGEN har frivilligt anmält sig som ERSÄTTARE för oss i dessa nämnder. INGEN!!!!! Eftersom vi inte hade några namn att ange som reserver valde vi AKTIVT att ta in Filipstads Samverkan som ersättare. Alltså: S. D s politiker hade/har inte EN enda S.D. väljare som har vågat visa ansiktet eller anmält sig som ersättare för oss, under hela denna period! Motioner i Kommunen (tyvärr, än så länge bara en). Gäller gratis broddar till pensionärer för att undvika halkolyckor ute under vintern (flera kommuner i Sverige har genomfört detta). Mina Motioner/interpellationer till Landstinget sedan 2014 hösten har varit 2 hitintills. 1) Vårdsituationen pg av extrema omständigheter i Filipstad (likaväl som andra småkommuner) allt sedan Sjukhuset i K-Hamn stängdes 2006! 2) Bristen på specialist/kompetens i vissa frågor, läs nedan. 3) Nyinskickad Interpellation ang. barbarin gällande t.o.m. mot Svensk födda småflickor i Sverige/Värmland, som blir/blivit köns stympade i olika svårighets grader, men med minnena intakta när detta hänt dem som små barn, och med ett livslångt handikapp som följd (även psykiskt)! Som vuxna måste dessa flickor fråga sig: VARFÖR gjorde inte/ingen av Sveriges myndigheter/politiker något redan när kunskaper om/lagstiftningen kom för över 30 år sedan?! Innan det kommer så långt som till en lagstiftning så måste kunskaperna ha funnits. INGET politiskt parti har gjort detta till en hjärttefråga för 30 år sedan! Region Västra Götalands tog/har gjort ett stort beundransvärt initiativ 2014, som även Värmland 2014 har börjat planera aktion mot Jag fick veta detta under en utbildning Initierad av Socialstyrelsen febr INGEN Feministisk rörelse har tagit tag i detta ens när den strängare lagstiftningen kom till 1992 Vill även framhålla Norrköpings Tidningen som gjort en sammanställning av detta ämne som en STOR bilaga (finns att få hos mig). Jag har kontakt med den regionens särskilda anställda handläggare i ämnet, där man nyss kommit ut med en handbok och en hel del material ( som jag kommer att få). Och detta TROTS,en strängare straff lagstiftning stiftdes Man kan sedan 1992 bli straffåtalad/dömd även om detta skett i föräldrarnas forna hemläner! Den första lagen har vi haft sedan1982, alltså i mer än 33 år! Efter den första lagstiftningen 1982 skulle inte EN enda flicka drabbats! MEN detta har fortgått/fortgår i Sverige och har/pågått/pågår i mer än 33 år. Detta drabbar flickor med ett livslångt lidande, och det kommer ATT drabba den allt mer ansträngda ekonomin i vården både inom Psykiatri/Kirurgi/Gynekologi. Socialstyrelsen beräknar att det finns över flickor (det finns ett stort mörker tal i Sverige) som genomgått denna barbariska handling! ENL. uppgift (svar på min interpellation från Landstinget) finns det ca 1000 tal här i Värmland.

139 Gisela Nyquist F.D. gruppledare för SD Filipstad. P.S. Den inledde/bildade vi två vildar, jag och Sebastian Nilsson, och resterande SD medlemmar: Tord Johansson, Robert Spector, Roger Göransson Sverige alliansen ett valtekniskt samarabete. Som ny gruppledare FÖR Sverige Demokraterna i Filipstad valdes S.D. gruppen Tord Johansson. Med vänlig hälsning.

140

141

142 Bergslagens Räddningstjänst Årsredovisning 2014 Omslagsbild Brandstationen Karlskoga Antagen av direktionen dnr: 458/14-145

143 Förvaltningsredovisning Ordförande har ordet... 3 Organisation och verksamhetsområde... 5 Insatsområde... 6 Vision... 7 Övergripande politiska mål för BRT... 7 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram... 8 Externa uppdrag... 9 Personal Nyckeltal Driftsredovisning, netto i Tkr Investeringsredovisning, netto Stabsavdelning Räddningstjänstavdelning Brandskyddsavdelning Larmcentral Ekonomisk översikt Redovisningsmodell Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Redovisningsprinciper år i sammandrag Ord och begreppsförklaringar Förslag till resultatdisposition Bilaga 2

144 Ordförande har ordet Verksamheten inom Bergslagens Räddningstjänst (BRT) år 2014 kommer med denna berättelse att läggas till handlingarna. Året har som tidigare år varit fyllt av olika uppgifter till gagn för medborgarna inom våra kommuner. Nya brandstationer De händelser som är mest glädjande under verksamhetsåret är att den nya Brandstationen i Karlskoga är invigd och tagen i anspråk för sitt ändamål. Invigningen skedde den 10 september 2014 Det första spadtaget för den nya Brandstationen i Degerfors togs i september månad och beräknad inflyttning är vid halvårskiftet Dessa två händelser får betraktas som mycket stora händelser i BRT:s historia. Utökade samverkansområden Vidare pågår en utredning tillsammans med Filipstads kommun om eventuell samlokalisering av ambulansverksamheten i Brandstationen Filipstad. Det pågår även en sondering och utredning vad gäller ökad samverkan med medlemskommunerna i Beredskap och Säkerhetsfrågor. Planarbete Kommunernas Plan för räddningsinsats vid aktuella SEVESO företag har under året uppdaterats. IVPA Avtal om IVPA i Värmland har fått en fortsättning och gäller nu i första hand fram t.om Inom Örebro län finns numera ett avtal som endast gäller hjärtstopp detta under förutsättning att väntetiden på ambulans är mer än tio minuter. BRT:s direktion och förbundsledning har som tidigare överenskommits deltagit i samrådsgruppens (ÖV-gruppen) sammanträden där det i stor utsträckning diskuterats hyresmodell och hyreskostnader för nya stationer inom verksamhetsområdet. Överenskommelser har nåtts vad gäller hyreskostnaden för såväl Karlskoga och Degerfors. En ny Administratör med controllerfunktion har anställts under senare delen av året och direktionen har under slutet av året haft en dialogträff med förbundets revisorer. När det gäller förbundets ekonomi finns den bifogad i den här verksamhetsberättelsen under den Ekonomiska berättelsen Det här får ses som ett axplock av händelser inom direktionens arbete 2014 och jag vill avslutningsvis rikta ett stort tack till all personal, förbundsledning och till direktionens ledamöter för ett mycket väl genomfört verksamhetsår Göran Ståhlberg Direktionsordförande 3

145 Bergslagens Räddningstjänst Brandstationerna Byggnationen av den nya stationen i Karlskoga är avslutad och inflyttning genomfördes den 2 juni I Degerfors har byggnation av ny brandstation påbörjats och bygget beräknas vara klart i juni Planeringen för en samlokalisering med Ambulansen på brandstationen i Filipstad fortsätter. Operativ ledning Arbetet fortgår med att utveckla kompetens och hitta samverkansformer för ett effektivt stabsarbete på ledningsplatsen i Karlskogas nya brandstation. IVPA Ett tillsvidareavtal har undertecknats med Region Örebro Län angående IVPA vid konstaterat hjärtstopp för utryckningsstyrkorna i Hällefors, Degerfors och Åtorp. Utryckningar Antalet larm och tillsyner under året ligger på en normal nivå ca 1400/200. Största händelsen under året var den 21 augusti då delar av dammen vid Niklasdamm i Kristinehamn brast. En störtflod med vattenmassor skapade stora översvämningar och skador på vägar och egendom. Risk och Säkerhet BRT och Filipstad och Hällefors kommuner har tecknat avtal om utökat stöd från BRT till kommunerna när det gäller Systematiskt brandskyddsarbete respektive Risk- och säkerhetsarbete. Teknik Nytt släckfordon har levererats under året till Karlskoga. Ett personal- och transportfordon har införskaffats till Hällefors. Administration/IT Arbetet fortgår med att skapa åtkomst till ekonomi- och lönesystem ut i BRT:s organisation. Medlemskommunerna har under året fastställt den hyresmodell som ska gälla för förbundets brandstationer. Ett nytt avtal har tecknats med Hällefors-sotaren om övertagande av brandskydds-kontroll och rengöring avseende Kristinehamn och Storfors kommuner. Samverkan Civilförsvarsföreningen ansvarar för att rekrytering av personal påbörjats till de Frivilliga resursgrupperna (FRG). Utbildning har genomförts i Storfors där BRT närvarande. FRG har bland annat varit engagerade vid skogsbranden i Sala. Larmcentralen Uppgradering av trygghetstelefoner fortgår ständigt så att både nyttjare och LC:s egen personal ska känna trygghet. På uppdrag av räddningstjänstavdelningen installeras Rakel för egna larm i Telecall. Alla bärbara Rakelenheter finns nu med i telecalls larmpunkter. Information/utbildning En ny informationsbroschyr om brandskydd och den nya brandstationen i Karlskoga har producerats. Två Öppet hus med prova på aktiviteter har arrangerats på nya brandstationen i Karlskoga. Framtiden Under 2015 kommer förslag och beslut att tas om Handlingsprogrammet för perioden Kraven på samverkan mellan polisen, kommunerna och BRT kommer att öka. Behovet av förebyggande risk- och säkerhetsarbete kommer att öka. Den rådande, eller kommande riskbilden, i östra Värmland innebär att BRT:s förmåga inte bör försvagas i något avseende. Möjligheterna att rekrytera deltidsbrandmän minskar. Förbundet planerar att årligen investera i ett tungt och två lätta fordon Anders Nilsson Förbundschef Bergslagens Räddningstjänst 4

146 Organisation och verksamhetsområde Bergslagens Räddningstjänst bildades I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättningen är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Innevånarna och de som vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas en kompetent och effektiv räddningstjänst med hög beredskap för att kunna rädda liv och egendom samt att skador på människa miljö och egendom begränsas. Den samlade resursen för räddningstjänstförbundet består av 178 tjänster som till sitt förfogande har ca 30 brand/räddningsfordon och ett antal besiktnings och transportfordon. Förbundet har utryckningsstyrkor och utrustning placerad på åtta brandstationer för att uppnå en optimal täckning över ytan och möjligheter till snabb insats till olycksplatsen. Insatsområde Folkmängd Degerfors ( ) 1/ Filipstad ( ) Hällefors ( ) Insatsområde Folkmängd Karlskoga ( ) Kristinehamn ( ) Storfors ( ) Totalt ( ) ORGANISATION Medlemskommunernas kommunfullmäktige Förbundsdirektion Revision Förbundschef Stab Räddningsavdelning Skyddsavdelning Larmcentral 1/ ( ) 5

147 Insatsområde Heltidsstationer Förbundets två renodlade heltidsstationer: Karlskoga (1+5 man) Kristinehamn (1+4 man) Deltidsstationer: Filipstad 1+5 Storfors 1+4 Lesjöfors 1+4 Degerfors 1+4 Hällefors 1+5 1/ Åtorp 1+1 Anspänningstider: Heltid: 1,5 min Deltid: 5 min Räddningsstyrkor Ledning Ytterst och övergripande ansvarig för förbundets utryckande organisation är RCB, Räddningschef i beredskap. Räddningstjänstområdet indelas i två halvor med vardera en IL, insatsledare. IL Norr för kommunerna Filipstad och Hällefors. (Beredskap) IL Syd för Degerfors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. (Jour) Insatsledaren kan utgå från någon av de kommuner som ingår i syd respektive norr. Varje enskild styrka leds av en styrkeledare. 1/ Ovako Steel i Hällefors bekostar genom avtal 1 man 6

148 Vision Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra vad gäller hantering av risker och olyckor och känna förtroende för BRT som organisation. - Medborgarundersökningar och andra kontakter med medborgare tyder på att BRT utvecklas mot visionen. Nöjd medborgarindex 2014 för Kristinhamn och Karlskoga redovisar kommunmedborgarnas betygsindex för räddningstjänsten med ett värde 78 på en 100-gradig skala. Inga andra medlemskommuner har deltagit i medborgarundersökningen. Övergripande politiska mål för BRT BRT skall betraktas som en organisatorisk enhet, vilket innebär att alla anställda skall känna sig hemma på alla orter inom regionen. - De förhållandevis stora geografiska avstånden och de olika förutsättningar för hel respektive deltidspersonal försvårar målsättningen. Gemensamma övningar men även genom andra samlingar med medarbetare från flera stationer är ett sätt att markera samhörigheten. Skyddsavdelningens personal gör tillsyner över hela förbundsytan oavsett stationeringsort. Poolpersonalen inom räddningsavdelningen alternerar mellan heltidsstationerna. BRT skall vara föredöme för andra verksamheter som kan organiseras som kommunalförbund. - Ansvaret för detta ligger till stor del på direktionen men även på förbundsledningen. Det är viktigt att vi får en organisatorisk stabilitet och att förändringsarbetet i första hand sker när handlingsprogrammet ses över inför varje ny fyraårsperiod. Förbundsordningen medför att en tydlig dialog avseende handlingsprogram och övergripande ekonomi förs i den Samrådsgrupp som bildats mellan medlemskommunernas kommunstyrelseordförande och kommunchefer. BRT skall organiseras och planeras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. - Handlingsprogrammet beskriver detta på ett bra sätt. Uppföljning av anspännings- och insatstider sker via stickprov. Redovisas av räddningsavdelningen under måluppfyllelse ekonomisk hushållning. BRT: s verksamhet skall stödjas av målformuleringar med ständiga kvalitetsförbättringar till en lägre kostnad. - Inriktningsmål och prestationsmål finns formulerade för samtliga avdelningar och verksamheter. Uppföljning och utvärdering av dessa mål har planerats in i en övergripande och årlig verksamhetsplan. BRT ska genom kartläggning av samhällets risker och riskutveckling samt genom aktivt förebyggande arbete medverka till ett bättre skydd och höjd säkerhet för människor, egendom och miljö. Grundsynen skall vara att riskkällor elimineras eller reduceras. - Det förebyggande arbetet har intensifierats genom ökade utbildningsinsatser som ger resultat på lång sikt. Heltidsskiftlagen samt insatsledarna utför verksamhetsbesök på skolor, förskolor, vårdboenden, samlingslokaler, enskilda företag. Verksamhetsbesöket ersätter ej tillsyn enl. LSO utan är en kontaktyta mot operativa enheterna i syfte att öka säkerheten. Förbundsledningen har tillsammans med medlemskommunernas beredskaps-och säkerhetssamordnare en samverkansgrupp beträffande säkerhetssamverkan i medlemskommunerna. 7

149 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram. Den enskilde skall genom mottagen information ha god medvetenhet och kunskap beträffande brandskydd och riskhantering. o Antalet brand i byggnad har minskat ytterligare och utgör 9,1 % av årets totala utryckningar. (9,8% 2013). Alla fastighetsägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. o I skyddsavdelningens dagliga arbete arbetas med verktygen, information, rådgivning, kampanjer, tillsyner mm för att uppfylla säkerhetsmålet. Ett aktivt och naturligt sätt i samverkan med medlemskommunernas arbete med att skapa robusthet och säkerhet i samhället. o Samverkan sker i form av regelbundna möte med medlemskommunernas, beredskapssamordnare, Posom grupper och olika förvaltningar i syfte gemensamt att skapa ett säkert samhälle. Antalet genom olycka omkomna människor skall minskas. o Antalet omkomna personer genom olyckor är lika med föregående år 8 st. Minimering av allvarliga personskador till följd av olyckshändelse. o Antalet svårt skadade har minskat från 52 stycken föregående år till 42 stycken. Minimering av skador på miljö och egendom. o Resultat av nedlagt arbete är svårt att mäta. Antalet brand i byggnad har dock fortsatt att minska för tredje året i följd. o Ytterliggare stärkning av kommuninvånarnas förtroende för förbundets och kommunens förmåga att skapa trygg miljö. o Uppfyllande kan till viss del mätas och redovisas under avsnittet Vision (föregående sida) som upplevd trygghet i medborgarenkät. 8