Fri rörlighet och smidig omställning. Åtta.45 satsar på kompetensutveckling

Transkript

1 EN MEDLEMSTIDNING FRÅN GRAFISKA FÖRETAGENS FÖRBUND NR INTERVJU Vi försöker få göra mer för våra kunder. Det är även en drivande faktor i vår globalisering, att vi följer dem ut i världen. ÅSA SEVERED, VD PÅ ELANDERS TEMA EU Fri rörlighet och smidig omställning I PRAKTIKEN Åtta.45 satsar på kompetensutveckling

2 3

3 INNEHÅLL Ny förhandlingschef leder samverkan mellan GFF och TMF Det kommer att innebära stora fördelar att gemensamt hantera arbetsrätt, juridisk rådgivning och stöd till de båda företags grupperna, menar Eva Glückman, ny förhandlingschef. 8 Social 10 dialog för ansvarsfull omstrukturering Fri rörlighet och smidig omställning viktigt för konkurrenskraften Elanders bygger starka relationer med kunderna Vi försöker få göra mer för våra kunder. Det är även en drivande faktor i vår globalisering, att vi följer dem ut i världen, säger Åsa Severed, vd för Elanders svenska och polska verksamhet Intergraf är den grafiska branschens röst i Bryssel Standarder förenklar verksamheter i samhället Ett tryckt löfte stärks med kompetensutveckling Åtta.45 har sedan 2005 satsat, med hjälp av bidrag från Europeiska socialfonden (ESF), på kompetensutbildningar för hela personalstyrkan. 18 Den grafiska branschen växer upp igen LEDARE Supervalåret har börjat! ÄN SÅ LÄNGE HAR VI KANSKE INTE MÄRKT så mycket av detta supervalår som vi nu befinner oss i, men det kommer att märkas och sommarens Almedalsvecka blir säkert historisk när det gäller olika politiska aktiviteter samt antalet besökare. EU-valet har då ägt rum, och våra svenska politiker har en valutgång att förhålla sig till. Men det behöver ju inte innebära motsvarande valutgång i Sverige. VI HAR LÄRT OSS att en grundläggande förutsättning för en demokrati är att medborgarna i landet röstar när det är allmänna val. I Sverige har vi lyckats med detta i våra riksdagsval, men vad hände med förra EU-valet, och vad kommer att hända i år? VALDELTAGANDET TILL EU har sjunkit rejält, från 62 % valdeltagande 1979 till EU-valets 2009 dryga 43 % (i Sverige vad det 45 % som röstade då). I det svenska riksdagsvalet 2010 röstade nästan 85 % av den röstberättigade befolkningen, vilket är väldigt bra. Man kan t ex jämföra med valet i USA 2008 där valdeltagandet var drygt 61 %, vilket var det högsta sedan VI HAR EN GENUIN TRADITION av att rösta i Sverige, och låt oss följa denna tradition även när det gäller EU. Att rösta i ett val är att påverka! Jag vet att det finns en del som anser att EU-valet har så liten inverkan på oss i Sverige att det inte spelar någon roll, men så är det inte. Många av de svenska lagar som stiftas har sin grund i beslut som fattats i EU. Ibland är det uppenbart, men ibland märks det inte lika tydligt att det är ett EU-direktiv eller en EU-förordning som ligger bakom den svenska lagen. En EU-förordning gäller direkt som svensk lag, medan ett EU-direktiv ska omvandlas till Många av de svenska lagar som stiftas har sin grund i beslut som fattats i EU. svensk lagstiftning vilket sker genom att regeringen föreslår nya lagar eller ändringar av befintliga lagar. EXEMPEL PÅ LAGSTIFTNING som införts i Sverige men som emanerar ur olika EUdirektiv är t ex övergång av verksamhet, åldersdiskriminering eller offentlig upphandling. Nu finns det en risk att datalagringsdirektivet kommer att beslutas i EU, och ryktet säger att det blir genom en förordning, vilket innebär att det ska implementeras omgående i svensk rätt. Mot bakgrund av detta kan man inte med bästa vilja i världen hävda att EU inte påverkar oss i Sverige. Ett sätt för dig att påverka EU och därigenom Sverige är att rösta den 25 maj. DETTA NUMMER av Arbetsgivaren har vi till stor del ägnat åt EU, men läs gärna mer på EU-upplysningens hemsida eller på EUs egna hemsidor också. Mycket nöje med det andra numret av Arbetsgivaren Print & Packaging! Lena-Liisa Tengblad, vd, GFF. 3

4 FOKUS Efter bara en månad som ny förhandlingschef för både GFF och TMF frågar tidningen Arbetsgivaren om framtiden, den nya samverkande avdelningen och vilka utmaningar som väntar runt hörnet. Ny förhandlingschef leder samverkan mellan GFF och TMF Text: Annica Ahlberg-Valdna Foto: Niklas Palmklint 4 GFF och TMF:s nya förhandlingschef är Eva Glückman. Hon har bytt jobb, men inte adress. Nu ligger kontoret ett par våningar längre ner i Näringslivets Hus på Storgatan 19 i Stockholm. De senaste sex åren har hon jobbat på TransportGruppen, de senaste två åren som chefjurist. Det är en samarbetsorganisation för arbetsgivaroch branschförbund för åtta förbund inom transportnäringen, inklusive motor- och petroleumbranscherna. EVA GLÜCKMAN ÄR UTBILDAD arbetsrättsjurist med erfarenhet från både offentlig och privat sektor. Hon har arbetat med såväl centrala kollektivavtalsförhandlingar som arbetsrättsliga processer i Arbetsdomstolen och tingsrätter. Tidigare har Eva arbetat som arbetsrättsjurist på Landstingsförbundet och KFS (Kommunala Företagens Samorganisation). - Under hela mitt yrkesliv har jag haft med mig arbetsrätt som en trygg grundstomme i min kompetens och jag ser verkligen fram emot att få lära känna den grafiska branschen och träffa våra medlemsföretag, säger Eva Glückman. När jag såg annonsen om förhandlingschef lockades jag av att jag kunde få fortsätta att arbeta med arbetsrättsliga frågor, samtidigt som jag får möjlighet att arbeta i en industri och en bransch som är helt ny för mig. TJÄNSTEN SOM förhandlingschef på GFF innebär att leda en ny samverkande avdelning där förhandlarna inom de två separata förbunden GFF (Grafiska Företagens Förbund) och TMF (Trä- och Möbelföretagen) arbetar tätt tillsammans. Det kommer att innebära stora fördelar att gemensamt hantera arbetsrätt, juridisk rådgivning och stöd till de båda företagsgrupperna. Visserligen skiljer sig avtalen åt en del, men många frågor är gemensamma och arbetsrätten är grunden man stödjer sig på när det gäller förhandlingar. BÅDE GFF OCH TMF har regionala kontor ute i landet. Nu är tanken att medarbetarna ska kunna hjälpa varandra över avtalsgränserna. På så sätt minskar vi sårbarheten och våra resurser ökar gemensamt. Jag är övertygad om att vi får ett smidigt arbetsflöde och att vi bättre kan vara mer tillgängliga för de behov och frågor som dyker upp ute i landet. Det innebär en viss initial utbildningsinsats, men jag ser det som att alla på sikt får ett större innehåll i jobbet. EVA GLÜCKMAN BERÄTTAR om sina erfarenheter och kunskapen om arbetsrätt är hennes trygghet. Hon poängterar hur viktigt det är att hela tiden inse att det alltid handlar om människor i samband med förhandlingar. När det till exempel handlar om uppsägningar får man inte glömma bort den mänskliga dimensionen. Det är människor som berörs av uppsägningar, neddragningar och varsel. Alternativet att ta ytterligare ett steg, att se det som nödvändigt att lyfta frågan till domstol är både jobbigt för individen, företaget och kollegor som eventuellt måste vittna. Hon menar att inte alla inser hur tuff en domstolsprocess kan vara. I det sammanhanget finns givna ramar att förhålla sig till, spelregler som ger betydligt färre utrymme att enas, än vad som är möjligt i en förhandling. Där är man lite friare, menar Eva. För små företag kan ett skadestånd vara oerhört kostsamt, samtidigt som det är en mycket krävande och negativ process. För att inte tala om rättegångskostnaderna, Det är något man ska reflektera noga över, säger hon.

5 ATT TILLFÖRA KUNSKAP är viktigt när man är ny på en tjänst, lika viktigt är det att använda sina kontaktnät, vänner och kollegor. Att ringa upp och be om råd är betydligt lättare när man känner varandra, menar Eva. Den närmaste tiden kommer Eva Glückman att ägna kraft åt och tid till att sätta sig in i verksamheten, främst genom att träffa medarbetarna centralt, kollegorna på regionkontoren, men också besöka så många av medlemsföretagen som möjligt. Det känns mycket bra att GFF och TMF slöt ett treårigt kollektivavtal i fjol, säger hon. Om inget händer så drar nästa avtalsrunda igång först Under tiden fram tills dess har jag goda möjligheter att sätta mig in i verksamheterna och lyssna till vilka frågor som är aktuella framöver. I KOLLEKTIVAVTALET träffades en överenskommelse i fjol om följsam arbetstid, alltså möjlighet för arbetsgivarna att på ett flexibelt sätt öka och minska arbetstiden baserat på det aktuella produktionsläget. Under de här åren fram till nästa avtalsperiod kommer vi att se hur och om, den möjligheten används och att det fungerar rent praktiskt, säger Eva Glückman. Hon berättar även om regeringens beslut om att anslå pengar i projektmedel för informationsinsatser för yrkesintroduktion för ungdomar. Ansökan gjordes gemensamt av TMF, Skogsindustrierna och GS-facket. Det kommer att ge oss värdefulla erfarenheter och jag kan tänka mig att vi kan börja sådana diskussioner även inom GFF, säger Eva Glückman. Att starta någon form av lärlingsprogram för ungdomar borde få effekter på ungdomsarbetslösheten. DET TYSKA LÄRLINGSSYSTEMET hyllas ofta och lyfts fram som orsak till landets låga arbetslöshetssiffror bland unga. En fjärdedel av arbetsgivarna erbjuder lärlingsprogram och nästan två tredjedelar av ungdomar som går i skolan nappar på erbjudandet. I övrigt kan hon tänka sig att se över kollektivavtalen sett utifrån ett språkligt perspektiv. En kontinuerlig modernisering av språket innebär också att man diskuterar tolkningar. Och i förhandlingssammanhang är det en viktig fråga, säger Eva Glückman avslutningsvis. 5

6 INTERVJU Elanders bygger starka relationer med kunderna Elanders kämpar i dag med den kamp som alla företag i den grafiska branschen lever med att i takt med digitaliseringen befinna sig på en minskande marknad med överkapacitet och prispress. Elanders svar på detta är att bygga starkare relationer med kunderna och att bejaka utvecklingen. Text: Tomas Eriksson Foto: Kristin Lidell 6 Vi försöker få göra mer för våra kunder. Det är även en drivande faktor i vår globalisering, att vi följer dem ut i världen. Om en av våra kunder öppnar ett företag i USA, vill vi att de ska trycka på vårt amerikanska tryckeri förklarar Åsa Severed, vd på Elanders. Sedan försöker vi hitta nya produkter, som individuella trycksaker, förpackningar och e-commerce. Ett bra exempel är att vi gör individuella tidtabeller för länstrafiken i Uppsala. Deras kunder skickar ett önskemål kring resor de vill göra och så trycker vi ut en tidtabell med just de linjer som de kommer att använda och skickar hem till dem. FÖRETAGETS GLOBALA verksamhet skapar också nya produkter för den svenska marknaden. I vår kinesiska anläggning gör man fantastiska förpackningar som vi aldrig skulle få råd att trycka i Sverige. I Tyskland är man mycket duktiga på fotoböcker, och i Ungern trycker vi många böcker. I Polen kan vi trycka produkter i stora upplagor som tillåter att vi tar lite längre tid på oss. Allt detta stärker oss på den svenska marknaden, säger Åsa Severed. GLOBAL NÄRVARO SKAPAR också nya kunskaper. I vår koncernledning talar vi ofta om kundönskemål från hela världen och vi arbetar med benchmarking för att lära av varandra. Det kan röra sig om att jämföra investeringskostnader eller andra kostnader, hur man bäst jobbar i flöden eller att i ett koncernperspektiv ser vilket jobb som passar bäst i ett visst tryckeri. De jobb som hamnar i Sverige är ofta jobb för svenska kunder som kräver korta ledtider, flexibilitet och har en mindre upplaga. Några av våra kunder kräver också att vi trycker i Sverige. EU-POLITIKEN VIKTIG FÖR KONCERNEN Elanders ser sig som en global aktör med tryckerier i Kina, USA och Brasilien men trots det så är delar av EU-politiken väldigt viktig för koncernen. Framförallt att politikerna i Bryssel kan bidra till ekonomisk stabilitet. Just nu känns konjunkturen bra och vi har ett starkt inflöde av order. Men det känns osäkert, man vet inte om det är bestående. Eftersom våra största kunder är industrikunder så är allt som gynnar industrin bra för oss. Och industrin vill ha stabilitet, säger Åsa Severed, vd för Elanders svenska och polska verksamhet. Med sex tryckerier i Europa så är den fria rörligheten för arbetskraft också en viktig EU-fråga för Elanders. Vi vill använda de resurser som finns inom vår koncern. Det förutsätter ett utbyte, att svenska tryckare åker till Polen eller tyska tryckare kommer hit. Inskränkningar i denna möjlighet skulle göra det svårare för oss att tillgodose våra kunders behov. I SVERIGE VÄXER ELANDERS till stor del genom uppköp av mindre tryckerier. Just nu är det en av Åsa Severeds stora utmaningar att skapa en gemensam kultur i koncernen. Det är en bransch med en historia med många små företag och stark yrkesstolthet där man är van att göra på sitt sätt. Men nu ser omvärlden annorlunda ut och då måste vi anpassa oss, säger hon och tar en av sina gamla arbetsgivare som förebild för nytänkande. Vi måste bli bättre på att skapa hållbara processer och rutiner, precis som man gjort på ett företag som Volvo. I dag går inte att gå in i en Volvofabrik och be dem göra min bil före de andras. På samma sätt måste vi arbeta. INOM EN FEMÅRSPERIOD ser Åsa Severed sitt företag bli mer specialiserat, med en smalare produktportfölj. Men som också avancerat i värdekedjan. Det är i det ljuset som köpet av det Singaporebaserade supply chain-företaget Mentor Media för drygt 300 miljoner dollar och andra förvärv ska ses - att Elanders i dag utöver traditionellt tryck skaffar sig nya starka områden som e-commerce, print & packaging och supply chain. Det gör att vi kan utveckla vårt erbjudande till befintliga kunder, men också hitta nya. Köpet av Mentor Media gör att vi kan erbjuda nya tjänster inom supply chain, förvärven av Fotokasten och My Photobook ger oss nya erbjudanden till konsumenter medan köpet av Omikron stärker vår position inom förpackningar. Åsa Severed kom till Elanders den 1 mars förra året, då från TV4 Sverige. Hon har också en bakgrund på Volvo Parts. Jag ville hit för att jag tyckte att det var kul att komma tillbaka till industrin. Dessutom finns en mediedel i jobbet, som gör att det blir en hybrid av det jag jobbat med tidigare.

7 Fakta Elanders Sverige och Polen Antal anställda: cirka 550. Omsättning: cirka 760 mkr. Elanders i världen Brasilien (Sao Paolo). Italien (Treviso). Kina (Peking). Polen (Plonsk). Storbritannien (Newcastle, Glasgow). Sverige (Falköping, Göteborg, Malmö, Stockholm). Tyskland (Stuttgart). Ungern (Jászbéreny, Zalalövö). USA (Atlanta, Davenport). Mer om Åsa Severed Position: Vd för Elanders Sverige. Familj: 3 döttrar, särbo. Favoritträning: Löpning, styrketräning och golf. Favoritmusik: Allt, stor Spotifylyssnare. Läser just nu: Även tystnaden har ett slut, sex år av fångenskap i den colombianska djungeln av Ingrid Betancourt. Dold talang: Väldigt bra på att öppna champagneflaskor. 7

8 GFF följer upp EUs statsstöd Frågan om olika former av statsstöd från EU eller efter godkännande av EU har varit föremål för diskussion inom den grafiska industrin i såväl Sverige som i många övriga delar av Europa. Vi har sett flera exempel på grafiska industrier i andra länder än Sverige som fått stöd, vilket lett till en snedvriden konkurrenssituation. Under år 2010 tog den europeiska tryckindustrins arbetsmarknadsparter fram en studie om tryckindustrins framtid. Arbetet var ett led i den så kallade Sociala dialogen. Studien belyste nödvändigheten av en omstrukturering där det huvudsakliga målet är att, på ett socialt ansvarsfullt sätt, minska produktionskapaciteten och att upprätthålla goda arbetsvillkor. EU-STÖDEN av olika slag som betalats ut följer i de allra flesta fallen de regelverk som styr hur stöden ska beslutas, betalas och användas. Men det utesluter inte att det finns fall där viss tveksamhet kan råda. GFF FÖLJER NU UPP ett fall där vi och berört företag bedömer att det kan ha betalats ut statsstöd på ett felaktigt sätt. Frågan berör också Norge, och vi arbetar tillsammans i denna fråga med Norska Grafiska Arbetsgivarföreningen samt GS-facket och Fellesforbundet i Norge. Vi har ett pågående arbete i detta ärenden och när detta skrivs har vi haft kontakt med svenska Näringsdepartementet samt EU Kommissionen. Vi kommer att återrapportera vad som sker i våra nyhetsbrev. STATSSTÖD OCH REGLERNA däromkring är ett tema för diskussion inom EU, där Sverige samt ytterligare tre länder driver en linje om ökade restriktioner och begränsningar kring beviljandet av statsstöd. Bl a vill man att SME-företag med en långsiktig strategi för sin verksamhet i området ska prioriteras framför andra verksamheter. Men frågan är komplicerad då det endast är fyra av 28 medlemsländer som driver den i en riktning, varför den är viktig att hålla vid liv när vi ser konkreta fall. Social dialog för ansvarsfull omstrukturering I studien ser man tydligt att sektorns framtid är beroende av att återta konkurrenskraften genom en socialt ansvarsfull omstrukturering. Denna omstrukturering involverar olika områden: den pågående reduceringen av produktionskapacitet, introduceringen av nya produkter och tjänster som svarar mot förändrade marknadskrav, uppgraderingen av yrkeskunnigheten hos organisationer och arbetare samt bevarandet av högkvalificerade arbeten. SOM ETT RESULTAT AV studien tog parterna tagit fram en verktygslåda med information och konkreta verktyg för att man på ett socialt ansvarsfullt sätt ska kunna introducera förändringar inom alla dessa ovan nämnda områden. Text: Sophie Åhsberg och Martina Nicklasson Foto: Dreamstime.com överväga ytterligare verktyg eller åtgärder att använda för att stödja den socialt ansvarsfulla omstruktureringen. Detta gemensamma arbete som kallas för den Sociala dialogen kommer att pågå fram till år Beatrice Klose, generalsekreterare på Intergraf berättar att de tillsammans med Uni Europa Graphical har tre huvudfrågor på agendan under 2013 och 2014: Trender inom den grafiska industrin (ekonomiska och tekniska etc.) Uppföljning av projektet som handlar om den socialt ansvarsfulla omstruk - tureringen av tryckerier kompetensutveckling inom den grafiska industrin 8 UNI EUROPA GRAPHICAL och Intergraf, som stod bakom studien, kommer att verka för användning av denna verktygslåda genom att genomföra studiecirklar i några olika europeiska länder. Dessutom kommer de båda organisationerna att utvärdera vilken påverkan dessa aktiviteter har och - Vi hoppas att projektet om kompetensutvecklingen samt utbyte av information om ekonomiska frågor kommer att hjälpa medlemmar på nationell nivå för att bättre förutse förändringarna inom den grafiska industrin. Kompetensutvecklingsprojektet kommer att fastställa bästa praxis i identi-

9 Europeiska Unionen TEMA fiering och genomförande av kompetensutveckling och detta bör bidra till att se hur denna svåra men nödvändiga fråga bäst kan hanteras inom vår bransch, berättar Beatrice Klose. PÅ SVENSK NIVÅ består den Sociala dialogen av ett samarbete mellan Grafiska Företagens Förbund, GFF, och GS-facket. Lena-Liisa Tengblad, vd, GFF berättar om hur samarbetet fungerar: Vi ser den Sociala dialogen som ett ramverk där vi är överens om hur vi vill arbeta och vilka frågor som är prioriterade. Den soci ala dialogen inom den grafiska industrin i Europa avser primärt kompetensutveckling och kompetensförsörjning och detta kan vi i Sverige koppla till en kommande ESFansökan som vi planerar att skicka in under våren Den Sociala dialogen blir väldigt övergripande då den skall kännas relevant för samtliga deltagande parter från ca 15 länder, men den kan absolut vara till stöd och vägledning i vårt arbete med GSfacket i dessa frågor. Vi får också en möjlighet att lära från andra länder, vilket är bra. SYFTET MED DEN SOCIALA DIALOGEN är att EU ska ta tillvara arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen på eget initiativ eller när EU-kommissionen planerar regler inom det socialpolitiska området, till exempel om rörlighet, arbetsmiljö eller social Fakta trygghet. Den sociala dialogen innebär att arbetsmarknadens parter kan yttra sig och rekommendera åtgärder för EU-kommissionens förslag. Parterna har också rätt att träffa avtal i de aktuella frågorna. w Den Sociala dialogen drivs på en sektoriell och en översektoriell nivå. På den sektoriella nivån är de olika parterna de nationella arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden. I Sverige är dessa parter Grafiska Företagens Förbund och GS-facket. På den översektoriella nivån, där UNI Europa Graphical och Intergraf representerar den grafiska industrin, är de olika parterna EU-kommissionen, CEEP (European Centre of Employers and Enterprises Providing Public Services), BEU (BusinessEurope), UEAPME (The European Association of Craft, Small and Medium-sized Enterprises) samt ETUC (European Trade Union Confederation). 9

10 TEMA Europeiska Unionen Fri rörlighet och smidig omställning viktigt för konkurrenskraften Text: Annica Ahlberg-Valdna Foto: Niklas Palmklint D et råder inte alltid enighet mellan EUs direktiv och medlemsländernas nationella regler och lagar. Fri rörlighet för arbets tagare och företagens omställningsmöjligheter är två exempel på sådana frågor. Svensk arbetsmarknad har sina lösningar medan det kan se annorlunda ut i andra länder. Vi bad Sverker Rudeberg, som bevakar frågorna på Svenskt Näringsliv, att hjälpa oss reda ut begreppen. DET ÄR NU 18 ÅR sedan Sverige gick med i EU och i maj är det dags att välja nya ledamöter till Europaparlamentet. På många sätt har medlemskapet inneburit stora fördelar. Vi kan resa, handla och arbeta fritt inom unionen. Men en del direktiv från kommissionen innebär också mer detaljerad lagstiftning på nationell nivå. Arbetsmarknaden är ett sådant utsatt område. 10 Ur ett svenskt perspektiv är många arbetsmarknadsfrågor reglerade i lag och genom kollektivavtal och här finns en mer långt gående reglering än i andra länder i Europa. Det är bakgrunden till att svenskt näringsliv är restriktiva mot ytterligare direktiv från EU, säger Sverker Rudeberg. Det innebär att vi blir bundna till än mer omfattande och mer detaljerade regler än vad vi redan har. Man kan aldrig sänka regleringsnivån i de nationella lagarna. Går direktiven igenom blir vi bundna till att följa dem som en extra nivå, förutom de regler och lagar vi redan har. HAN TAR OMSTÄLLNINGSFRÅGOR som ett exempel. I Sverige är det företagsledningen tillsammans med facket som i de flesta fall kommer överens om att det är nödvändigt att omstrukturera verksamheten. Bakgrunden är dels marknadens utveckling, dels konkurrens- och lönsamhetsskäl. Sverige är ett mycket exportberoende land. Vårt höga förädlingsvärde lägger grunden till vårt välstånd. Därför har vi förhandlat fram regler och avtal om hur vi snabbt ska kunna möta marknadens förändringar. Den möjligheten ger företagen en stor konkurrensfördel, menar Sverker Rudeberg. Vid en omstrukturering där arbetstagare blir uppsagda på grund av arbetsbrist får medarbetarna hjälp att hitta nytt arbete. Det sker i regel genom Trygghetsrådet eller Trygghetsfonden. Vi har ett väl fungerande maskineri som tar vid när en omstrukturering bedöms vara nödvändig. MEN I NÅGRA AV LÄNDERNA i Europa sker inte omstrukturering enligt samma princip som i Sverige. De kulturella skill naderna i företagande är stora. I en rad länder i Europa är det inte företagsledningen som ytterst beslutar om strukturella åtgärder. I till exempel Frankrike kan en lämplighetsbedömning göras av domstol huruvida det som allra sista åtgärd är nödvändigt för företaget att omstrukturera för att överleva. Nu försöker kommissionen genom politiskt stöd få igenom den här typen av lagstiftande åtgärder i samband med omstruktureringar. Jag menar att det finns en övertro på företagens möjligheter att långsiktigt förutse kommande förändringar i marknaden och viljan att använda omstrukturering som den allra sista utvägen. Se vad som hände Vilken företags ledare hade kunnat förutse den händelse utvecklingen? DEN ANDRA STORA FRÅGAN som rör arbetsmarknaden i EU:s medlemsländer är den om fri rörlighet för arbetstagare. I Sverige är majoriteten av regeringspar tierna överens om att det är en bra princip. Det är en fundamental grundregel som

11 fattades redan i 1957 i samband med Romfördraget. En överenskommelse som bland annat syftade till att underlätta handeln mellan medlemsländerna. FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE inom EU är såväl en ekonomisk som en soci alt viktig princip. Den bidrar till utveckling, nya idéer som i sin tur driver på den ekonomiska tillväxten. Det svenska näringslivet är positivt till fri rörlighet för arbetstagare och företag. I dag saknas kompetens inom branscher som skogsbruk, forskning, IT, hälsa, hotell- och restaurangnäringen. Även den grafiska branschen som konkurrerar internationellt har behov av kompetens, bland annat inom IT-området. UNDER DE NÄRMASTE ÅREN kommer den demografiska bilden att förändras radikalt i Europa. De stora årskullarna som föddes sent 1940-tal går i pension och siffror visar på ett behov av 75 miljoner arbetstagare år Detta tillsammans med behov av ny kompetens gör det nödvändigt att politiska beslut fattas för att underlätta den fria rörligheten. Tillgången till utbud och efterfrågan i ett och samma land stämmer inte alltid överens. Att flytta till ett främmande land för att få ett jobb är ett stort steg, säger Sverker Rudeberg. Det sociala nätverket saknas och språket är ytterligare ett hinder. Vi inom Svenskt Näringsliv kämpar för att värna om den fria rörligheten för arbetstagare. Både ur ett näringslivsperspektiv, men även för medborgare. Det är olyckligt att företrädare för politiska partier och andra i samhället blandar samman fri rörlighet för arbetstagare och medborgare. Det som kallas för social turism är en helt annan politisk fråga. Lyckas man inte få försörjning i sitt eget land är den fria rörligheten ett sätt att få ordning på sitt liv. I dag är det endast tre procent av alla i arbetsför ålder i EU som väljer att flytta och söka jobb i ett annat medlemsland. DE SOM FLYTTAR ÄR UNGA, välutbildade och arbetar hårt. Graden av sysselsättning bland de som sökt sig bort är högre, 68 procent, än bland infödda, 65procent. Sammanlagt betalar de mer i skatt än vad de får i sociala bidrag. Hur kan då Sverige och andra länder påverka EU att fatta beslut som inte innebär detaljstyrning, krångliga regler som är svåra att leva upp till, eller hinder som begränsar dynamisk tillväxt och utveckling? Inom vissa områden är det säkerligen klokt att man samverkar mellan medlemsländerna, men inom andra områden borde det vara självklart att lyssna mer på dem som har kompetensen. ELLER SOM BUSINESS EUROPE skriver i ett av sina position paper : Omstrukturering är även nödvändig i framgångsrika företag och det är ledningens ansvar att genomföra en sådan strategi. Det är företagen själva som är bäst lämpade att bedöma marknadens utveckling och vilken påverkan den har på företaget. Vi som företräder det svenska näringslivet och som jobbar aktivt med den här typen av frågor som vi anser är på väg mot en felaktig riktning, försöker påverka genom att träffa politiker, kommissionärer och fackliga företrädare. Vårt mål är att ge ett långsiktigt hållbart näringslivsperspektiv tillsammans med faktaunderlag, säger Sverker Rudeberg. DET GRUNDLÄGGANDE ÄR att belysa vad som fungerar i verkligheten och vad som gör företag konkurrenskraftiga och anpassningsbara efter marknadens förutsättningar. Två viktiga och nödvändiga förutsättningar är fri rörlighet för arbetstagare och möjlighet för arbetsgivare till snabb och effektiv omstrukturering. 11

12 I PRAKTIKEN Åtta.45 Tryckeri AB är ett av de större tryckerierna i Sverige. Sedan 2005 har de i två omgångar satsat, med hjälp av bidrag från Europeiska socialfonden (ESF), på kompetensutbildningar för hela personalstyrkan. Insatser som bedöms nödvändiga för utveckling, nytänkande och ökad konkurrenskraft. ENLIGT ANDERS JOLSTEDT, ekonomichef och sammanhållande för satsningarna, är det nödvändigt med insatser för att behålla konkurrenskraften på den grafiska marknaden som präglas av omstruktureringar, konkurser, prispress och nedläggningar. Samtidigt pågår i branschen en förändring av kundrelationen. I dag kan kunderna göra mer och mer själva och leverera direkt genom olika e-handelslösningar. Digitaltrycket ger större möjligheter till individualiserade utskick. Det säger Erik Mauritzon, vd och fortsätter: Sammantaget ger det möjligheter att knyta kunderna närmare tryckeriet och fördjupa relationerna. Något som Åtta.45 tagit fasta på - knyta sina kunder närmare och samtidigt erbjuda fler tjänster. Kunden behöver inte alltid ta vägen över reklam byrån för att trycka upp material. Trenden går mer och mer mot att tryckerierna erbjuder allt fler tjänster som tidigare enbart tillhandahölls av reklambyråerna. Vår kärna var tidigare offsettryck. I dag är vi betydligt bredare och erbjuder en helhetslösning till våra kunder. Målet är att öka omsättningen från fjolårets 190 miljoner kronor till mer än det dubbla om fem år. Men det kan vi inte åstadkomma utan att förstärka vår kompetens, vår skicklighet och utveckla våra strategier. Erik Mauritzon berättar om målet att bli en vinnare med fokus på trivsel och utveckling. DEN FÖRSTA STORA utbildningsinsatsen med hjälp av ESF-pengar genomfördes Med en utbildningspott på kronor satsades framför allt på sälj, ledarskap och datautbildning. PROJEKTNAMNET FÖR 2005 VAR En vinnare med fokus på trivsel och utveckling. Då var omsättningen 60 miljoner kronor, i fjol 190 miljoner. Med andra ord har verksamheten utvecklats till en vinnare, bland annat med hjälp av kompetensstödet från ESF. Vi har också sett att våra personalundersökningar pekar på att personalen trivs, konstaterar Anders Jolstedt. Det tar vi som en garanti för att återkommande utbildningsinsatser ger långsiktiga effekter. Vi kallar det för surf-effekter, intresset hålls vid liv och smittar av sig mellan kollegorna. Genom kompetensstödet från ESF har vi genomfört insatser som kommit alla till del. Medarbetarna inventerade sitt eget och sin avdelnings behov och det matchades med ledningens bedömning om företagets framtida krav och behov av utveckling. Ett tryckt löfte stärks med kompetensutveckling Text: Annica Ahlberg-Valdna Foto: Niklas Palmklint 12 Huvudägare är Erik Mauritzon och Tomas Reinhed som också är produktionschef. Jag tror på den här typen av utbildningar, säger Tomas Reinhed. Alla involveras. Anders Jolstedt kom in som affärskonsult i samband med att det första kompetensutvecklingsprogrammet genomfördes 2005 med hjälp av ekonomiskt stöd från ESF. I dag är han ekonomichef och drivande i utbildningsfrågor. Limbinderi är ett exempel på en verksamhet som utvecklats för att kunna erbjuda kunderna en helhetslösning. Här jobbar Ulla Lembke.

13 SOM STÖD i det administrativa arbetet med förberedelser, ansökan, handlingsplaner, kontinuerlig återrapportering och feedback fanns Grafiska Företagens Förbund (GFF). De är ett otroligt värdefullt stöd som hjälpt oss med projektering och genomförandet, säger Anders Jolstedt. Något som vi värdesätter mycket högt och vi hoppas på fortsatt stöd i nästa kompetensfas. FÖR ÅTTA.45 nöjde sig inte med den första insatsen. Att kontinuerligt utbilda sin personal fanns hela tiden med som ett långsiktigt mål. Så under 2010 till 2012 sökte man nya pengar för att fortsätta med ytterligare satsningar. Den här gången stannade utbildningsramen på hela 1,3 miljoner kronor. Erik Mauritzon påpekar vikten av kompetensinsatser och fortsätter: Om vi inte fått pengar från ESF hade vi ändå genomfört utbildningsaktiviteter, men kanske inte lika omfattande som den massiva insats som nu skett. Och inte heller Fakta ESF (Statlig myndighet med uppgift att förvalta Europeiska socialfonden och Europeiska integrationsfonden i Sverige.) SOCIALFONDEN har finansierat projekt i Sverige sedan Svenska ESF-rådet har haft ansvaret för Socialfondens svenska program sedan år Räkenskaperna rymmer hittills över projekt och mer än 1 miljon deltagare. Grovt räknat har alltså var sjätte svensk i arbetsför ålder kompetensutvecklat sig inom ramen för ett ESF-projekt. Under perioden har Sverige tilldelats 6,2 miljarder kronor ur Socialfonden. Sverige kommer att bidra med minst lika mycket i offentliga medel. Svenska ESF-rådet räknar med att fördela detta belopp mellan cirka 4000 projekt med minst deltagare. ÅREN drev GFF inom ramen för ESF kompetensutvecklingsprojekt i tre regioner i Sverige. Nu förbereder förbundet en ny branschansökan inför programperioden För mer information om ESF-projektet, kontakta Maria Wikström, GFF eller besök på så kort tid. Vi inser att vi behöver stärka kompetensen inom i stort sett alla våra verksamhetsgrenar och vi har satsat på alla områden, för det krävs om vi ska kunna möta framtida utmaningar. Inte någon av våra medarbetare har lämnats utanför, alla har gått den utbildning som passat just henne eller honom. EN FRÅGA SOM STÖTTE på patrull var önskemålet om att genomföra viss generell utbildning för alla medlemsföretagen inom GFF som sökt ESF-stöd. Men det visade sig vara nog så svårt. Visserligen är vi kollegor inom samma bransch, men samtidigt konkurrenter, säger Erik Mauritzon. Därför förlades de flesta utbildningarna lokalt, hos oss och på dagtid. För att kunna hålla igång produktionen kom utbildningskonsulterna till Åtta procent av kurserna gick på arbetstid. Samtidigt hölls produktionen igång med hjälp av övertid. NÅGRA STÄLLDE UPP för utbildning under en helg, vilket speglar det stora intresset för insatserna. Genom utbildningarna har vi kunna tillföra ny kunskap i vår verksamhet, vilket givetvis är en konkurrensfördel. Vi har fått idéer om hur vi kan jobba lite annorlunda och några har breddat sitt yrkeskunnande och vill pröva nya utmaningar. Kompetensutvecklingen har också betydelse för de interna rekryteringsprocesserna och är en värdefull investering för framtida tillväxt och chefsbyten. Om jag ska ge några råd till andra som funderar på att söka medel från ESF till kompetensutveckling så är det att man ska vara beredd att avsätta tid och interna resurser för att definiera vilket utbildningsbehov som finns. Och det måste passa in i företagets övriga utvecklingsplaner, säger Anders Jolstedt. Att involvera medarbetarna är oerhört viktigt. Lika väsentligt är det att ge kontinuerlig feedback, både till del tagarna, men framförallt till GFF och ESF under hela utbildningstiden. REDAN NU FINNS PLANER på att åter fortsätta utbildningsinsatserna för medarbetare, chefer och ledningsgruppen på Åtta.45. Jag hoppas vi kan fortsätta vår kompetenssatsning under Redan nu börjar vi med förprojektering och fördelning av insatserna. Kompetensutveckling är ingen enstaka insats. Vi måste kontinuerligt uppdatera våra kunskaper för att fortsätta att klara av att erbjuda en helhetslösning från ax till limpa, säger Erik Mauritzon. Vi har inga planer på att sluta växa, tvärtom, genom förvärv hämtar vi in ny kompetens som kommer kunderna till godo. Och genom våra ESF-stödda utbildningar står vi bättre rustade för framtiden. Tomas Olsson har avancerat från tryckare till tryckerichef på Åtta.45. Företagets devis är Ett tryckt löfte. 13

14 UTBLICK Intergraf är den grafiska branschens röst i Bryssel Text: Tomas Eriksson Foto: Kristin Lidell Intergraf, den europeiska sammanslutningen för tryckt och digital kommunikation, företräder 23 nationella branschorganisationer i 20 EU-länder. De arbetar i en bransch med företag som har anställda i hela Europa. Inför EU-parlamentsvalet följer Intergraf förstås alla viktiga frågor, men om det stora arbetet börjar efter valdagen, berättar generalsekreteraren Béatrice Klose. Naturligtvis är valet i sig viktigt. Men det viktigaste för oss är att ett val innebär att det blir nya människor som arbetar med gamla frågor. Det ger oss tillfälle att kontakta dessa nya parlamentsledamöter, och därmed en utmärkt möjlighet att presentera vår industri och lyfta fram våra frågor. Dessbättre behöver vi sällan börja om från början för att parlamentariker bytts ut, EU-parlamentets medlemmar brukar försöka lämna sina platser med ett rent bord. Men det viktigaste resultatet av ett EU-parlamentsval är att det leder till en ny EU-kommission, som är vår viktigaste partner. Det är kommissionen som initierar nya lagar och sättar ramarna för ett lagförslag. Därefter går lagförslagen till parlamentet och slutligen Europarådet. Men då finns ett tydligt ramverk, och det handlar oftast om mindre justeringar. Finns det någon för branschen avgörande fråga som avgörs i valet? Nej, EU-valet är inte som ett val på nationell nivå, där ett valresultat kan ge ett nytt parlament som helt kan ändra politisk inriktning. I EU är man mera resultatinriktade än i nationella val. Så för den grafiska branschen spelar det ingen större roll vem som vinner? Nej, det blir ungefär likadant, oavsett vilken politisk gruppering som blir störst. Hur ser ert lobbyarbete före och efter valet ut? Lobbying på europeisk nivå är annorlunda än på nationell nivå. Så inför valet bedriver vi ingen lobbying. Men efter valet kommer vi, förutom personliga möten, att ha en kampanj för att informera om vår bransch, genom mindre event i parla mentet men också genom inbjudningar till oss. 14 Kan du ge mig några exempel där ert lobbyarbete i EU gjort skillnad? Ett bra exempel är dataskyddsdirektivet. Där lyckades vi påverka EU-kommission i två viktiga frågor. Den första handlade om frågan om opt-in och opt-out, där det fanns röster som krävde att det skulle krävas samtycke i förväg från mottagare

15 Efter valet till EU-parlamentet väntar en tung, men spännande arbetsperiod när nya medlemmar i parlamentet ska informeras och påverkas. av marknadsföringsmaterial, material de ofta inte visste fanns. Det skulle skapa stor skada och nedgång för vår bransch. Den andra frågan handlade om ifall ägaren till en datalagrad adresslista, oftast ett medieföretag, ska ha rätt att låna ut den till tredje part, i detta fall tryckerier eller distributionsföretag. I kommissionens ursprungliga förslag skulle det förbjudas, vilket skulle leda till stort besvär för de utgivare som då måste sköta utskicken. I båda frågorna fick vi EU-kommissionen att skriva ett för vår bransch acceptabelt lagförslag. Dessvärre har dock arbetet med dataskyddsdirektivet fastnat i EU-parlamentet och positionerna är låsta. Tillsammans med DR-branschen, kuvertindustrin, postmyndigheter och medier har vi protesterat mot detta, men troligen måste hela direktivet återremitteras till kommissionen. Ett annat exempel är ett lobbyarbete som innebar att mindre företag i grafiska branschen fick ett undantag från IPPCdirektivets regler kring utsläpp av organiskt flyktiga ämnen och lösningsmedel. Därmed behövde inte branschens mindre företag, som är så små att deras utsläpp inte gör någon skada, göra dyra investeringar i mätoch reningsutrustningar. Hur viktigt är EU i sig för branschen? Medlemsländerna har av goda skäl gett makt till Bryssel, för i en global värld är det bra att lagar och regler stiftas och introduceras gemensamt. Ta miljöfrågor som exempel, det är meningslöst att ett land har stränga miljöregler om grannländerna inte har det. För mig finns ingen väg tillbaka Ska du rösta i EU-valet? Naturligtvis. Valet är det enda sättet för medborgarna att ge politiken en riktning. Hur mår den europeiska grafiska branschen i dag? Den är sedan länge inne i en svår fas. Vi måste fortfarande hantera konsekvenserna av krisen 2008, samtidigt som vår sektor är inne i lång strukturell förvandling som startade när internet infördes och som nu gått in i ett nytt skede genom ökad användning av smarta telefoner och läsplattor. Hur ska branschen ta sig ur kriser? Vi måste titta på hur vi kan förbättra vårt erbjudande. Ett steg är att bestämma om vi ska hålla fast vid papperstryck eller bli leverantörer av kommunikation. Många företag i branschen har valt den senare vägen, genom att investera i nya medier och levererar nu även webbsidor, pdfbroschyrer, e-böcker och annat. En del nya möjligheter har också dykt upp med nya medier. De fotoböcker som vi i dag kan trycka genom att människor skickar in digitala bilder kunde inte göras för 15 år sedan. Men det är en svår omställning för vår bransch som består av små företag, jag uppskattar att 95 procent av företagen har färre än 20 anställda. Vilka är de viktigaste frågorna för Intergraf under 2014? Utöver dataskyddsdirektivet så är det EU:s timmerförordning. Om den genomförs måste producenter av trycksaker bevisa att papperet det tryckts på inte gjorts av trä från olagligt avverkad skog, sådant papper ska inte få tas in i EU. Det blir en konkurrensfördel för den europiska grafiska industrin eftersom vi redan angripit detta problem. Vi ska nu jobba för att inte heller färdiga trycksaker ska få föras in i Europa om det inte kan garanteras att de tryckts på papper från lagligt avverkad skog. Hur låter ni medlemmarna få information om ert arbete? Medlemsorganisationerna är ofta direkt inblandade i vårt arbete, exempelvis i arbetsgrupper inom olika tematiska om råden. Dessutom skickar vi ut nyhetsbrev och information som kan användas på nationell nivå. Samarbetet med de nationella organisationerna är oerhört viktigt för oss, inte minst för att det är de enskilda ländernas politiker som röstar i EU i slutändan. Vi är dessutom ett centrum för information mellan länderna. Det är viktigt att ett medlemsland kan berätta för de andra medlemmarna om exempelvis nya lagar och skatter, trender, framgångsrika affärsmodeller och annat. Hur ser branschen ut om tio år? Det kommer att finnas tryckerier kvar. Men nyheter som väder och sportresultat kommer enbart att publiceras i elektroniska medier. Skrivna media kommer mest att arbeta med bakgrundsinformation och opinionsarbete. Vår åsikt är att vi i vår bransch måste lära oss att arbeta digitalt för att överleva, det är därför vi numera kallar oss Intergraf den europeiska federationen för tryckt och digital kommunikation. Svenska och skandinaviska företag har synpunkter på EU:s statsstöd som lett till att jobb flyttats till andra länder. Vad gör ni i frågan? Vi är medvetna om att EU kan subventionera vissa regioner som har låga löner och hög arbetslöshet genom exempelvis regionala utvecklingsfonden. EU ger då pengar till staten i det land det gäller, som i sin tur bestämmer vilka industrier i regionen som skapar arbetstillfällen och ger subventioner till dessa. Det gäller all industri, således även tryckerier. Vi vet att stödet skapar problem och det är något vi diskuterar. Men det är svårt för oss att agera eftersom det inte är EU som bestämmer var pengarna ska gå, utan de enskilda medlemsstaterna. 15

16 INBLICK Standarder förenklar verksamheter i Text: Martin Elofsson Foto: Dreamstime.com 16 GFF ARBETAR MED standarder genom SIS TK434. SIS står för Swedish Standards Institute och TK för Teknisk Kommitté. Just den här kommittén (434) hanterar området Grafisk Teknik och påverkar riktlinjer och innehåll i framtida och reviderade standarder. Syftet med standardisering är att förenkla verksamheter i samhället. Det förutsätter ett samarbete och samförstånd mellan företrädare för producenter, konsumenter, handel och olika samhällsintressen. Det förutsätter också att dessa deltar aktivt i arbetet genom att satsa resurser och kunnande, samt har erfarenhet och internationell överblick inom sina respektive områden. STANDARDER BIDRAR TILL lönsamhet för produktion och handel, möjliggör kommunikation över gränser och medför ökad säkerhet för individer och samhälle. I tillägg till detta kan man nämna de nackdelar som ibland lyfts fram när man pratar om standarder. Det brukar handla om: LIKRIKTNING Individer och organisationer ser större fördel i att inte vara som alla andra. Strategier och innovation kan stå i kontrast till att följa en standard Stabilisator Standarder kan skapa en för stabil marknadssituation vilket kan hämma innovation samt minska konkurrensen. Att inte kunna göra eller säga exakt vad man vill Standarder är inte tvingande, men har ett företag valt att följa en standard innebär det konsekvenser kring beteende och kommunikation. ISO DEN INTERNATIONELLA STANDARDEN Det finns naturligtvis en rad fördelar med standarder som gäller över hela världen. SIS har sin internationella motsvarighet i ISO - the International Organization for Standardization. Den kommitté som hanterar Grafisk teknik där heter TC130. Internationella standarder bidrar till att harmonisera de tekniska specifikationerna för produkter och tjänster som gör industrin effektivare och bryter ner hindren för den handel över nationsgränser. Överensstämmelse med internationella standarder hjälper till att ge konsumenterna en försäkran om att produkterna är säkra, effektiva och bra för miljön. Konkret handlar det om: Kostnadsbesparingar internationella standarder bidrar till att optimera verksamheten och därmed förbättra det ekonomiska resultatet Ökad kundnöjdhet förbättrad kvalitet ger nöjdare kunder och ökar försäljningen Tillgång till nya marknader det blir lättare att förebygga handelshinder och öppna globala marknader Ökad marknadsandel internationella standarder bidrar till att öka produktiviteten och konkurrensfördelar Miljövinster minskning av negativ miljöpåverkan STANDARDER FÖR GRAFISK INDUSTRI Det finns ett antal viktiga ISO-standarder för grafisk teknik. Tryckerier har sedan länge jobbat med ISO 12647, standarden som syftar till att uppnå förutsägbar, upprepningsbar och mätbar kvalitet under produktionen. Sveriges Grafiska Medieförening, SGM, har tagit fram CGP, Certifierad Grafisk Produktion, som är baserad på ISO (den del som handlar om processkontroll) samt flera andra kringliggande ISO-standarder. Just denna certifiering

17 samhället och tillhörande standarder omfattar ett antal process parametrar och deras värden vid offsettryck (inklusive betraktningsljus, förprovtryck, tryckprocess mm). Arbete pågår just nu med en uppdatering av CGP efter den revision av ISO som precis publicerats. Vad gäller trycksaksbeställningar har exempelvis standarden (eg. flera standarder) ISO för PDF/X gjort att färre frågor behöver ställas vid beställning, produktion och leverans. Detaljer kring filformat, färgoch teckensnittshantering etc. behöver inte diskuteras. Det finns även en checklista framtagen av Grafiska Företagens Förbund, GFF, Svenska Förläggareföreningen, Sveriges Annonsörer, Sveriges Kommunikationsbyråer och Sveriges Tidskrifter för digitala dokument. Checklistan finns för nedladdning på GFFs hemsida. GRAFISK BRANSCH HAR ju gått igenom stora förändringar med offset som slog igenom på 1970-talet, fyrfärgstryck på 80-talet, desktop publishing och större pressar på 90-talet samt nu med CTP och digitaltryck de senaste åren. Om vi inte har en uppsättning standarder stöter vi på problem. Med tusentals möjliga färgkombinationer, olika material och andra parametrar i produktionen av trycksaker är det en utmaning att få exempelvis färger att stämma från original till slutprodukt. Standarder för färghantering gör det möjligt att ändå välja produktionsutrustning från olika leverantörer av kameror, datorer, mjukvaror, tryckpressar, skrivare etc. På samma sätt har vi pappersformat i A-serien, häftklamrar och hålslag som följer standarder. Dessutom dataformat som JDF och CxF som på ett enhetligt sätt hanterar produktionsdata oavsett leverantör. MED NY TEKNIK som digitaltryck kommer krav på nya standarder. I TC130s arbetsgrupp 3 ( Process control and related metrology ) slutförs nu arbetet med ISO The ISO x for digital printing. I motsats till ISO är ISO en multistandard baserad på representativa produktionssituationer snarare än trycktekniker. Betydande bidrag har skapats av Fogras arbetsgrupp för digitaltryck (DPWG). TC130 har till uppdrag att standardisera terminologi, testmetoder och specifikationer när det gäller tryckning och grafisk teknik, från original till färdiga produkter. Produktionsprocessen definieras till sidsammansättning, färgseparation, färghantering, lagring av elektroniska data, visning av grafiska data på monitorer, tryckprocesser, slutbehandling (t.ex. bindning), tryckfärger, substrat och andra material som används inom grafisk teknik. UNDER ÅRET HAR bland annat följande områden behandlats inom TC130: CxF (för färghanteringsdata), PDF/X och PDF/VT. Nya och reviderade standarder har handlat om digitaltryck (ISO 15311), soft proofing (ISO och 12646), papper och färg (ISO och 2846). Inom arbetsgrupp 11 har standarden ISO Carbon footprint of print media products publicerats om och på kort tid blivit en av de bäst säljande standarderna för grafisk teknik. Nu pågår ett arbete med att få fram en standard för beräkning av CO2 ekvivalens från e-media vilket kommer underlätta jämförelserna mellan klimatpåverkan från dem och pappersmedia. Binderistandarder (ISO och 16763) har också gåtts igenom under året. Dessutom har arbete pågått med att skapa en guide för hur ISO 9001 tillämpas i ett tryckeri samt en kartläggning av hur standarder relaterar till varandra. SIS TK434 den svenska kommittén Vid utgången av verksamhetsåret 2013 hade SIS TK434 följande ledamöter: Gustavo Gil Barros, Tetra Pak Packaging Solution AB Ulf Bergqvist, Printley AB Martin Elofsson, Grafiska Företagens Förbund Anna Drougge, Bold Printing Group Christer Lie, KTH Nada/Media Paul Lindström, Malmö Högskola Jan Andersson, MittMedia Print Henrik Lundin, Posten Meddelande Niclas Noord, V-TAB Hans Sundqvist, Sundqvist konsult AB Mats Olsson, Vascaia AB, ordförande. Sverige har under året behållit sin status som aktivt deltagande medlem i den internationella standardiseringskommittén ISO/TC 13 har deltagit i arbetsgrupper och lämnat kommentarer i olika omröstningar till ISO. Var med och påverka! Om du har kunskaper inom grafisk teknik och vill vara med och påverka standarder, hör gärna av dig till Martin Elofsson på GFF, tel , martin.elofsson@grafiska.se 17

18 INBLICK Den grafiska branschen växer upp igen Text: Martin Elofsson och Martina Nicklasson Foto: Visutech 18 Den grafiska branschen är i kris. Det är en bransch som svartnar och faller. Men den växer upp igen, kanske på nya ställen och definitivt med ny styrka. Så inleder Jan-Olof Jungersten, grundare av och vd för Visutech, sin prolog i boken Visioner & transmissioner. Tryckeri - en bransch i förändring. Han fortsätter på ett betydligt positivare sätt: Mitt i allt detta har grafisk bransch en enorm potential och en stor efterfrågan att fylla. Behovet från varumärkesägarna av mer kommunikation som är effektivare, mer flexibel och mätbar kommer att skapa en ny och lönsam grafisk bransch. BOKEN BESKRIVER den civilgrafiska branschens utveckling de senaste 25 åren, det vill säga den tid som företaget Visutech har funnits, hur teknikutvecklingen med desktop publishing, digitala tryckpressar (som Visutech säljer) och nu även digital publicering fullständigt förändrat marknaden. Överetableringen av grafisk produktionskapacitet och kundernas ständigt förändrade önskemål om publiceringskanaler och produkter ger ju naturligtvis en svår situation för många företag, men som Jan-Olof Jungersten skriver, leder utvecklingen ändå alltid till något gott i slutändan. Med ordet transmissioner avser han fenomenet att en marknad går ner för att sedan dyka upp igen på ett annat ställe. Skillnaden mellan transmissioner och vanliga upp- och nedgångar (konjunkturer) är att dessa inte vänder upp igen där de gått ner. Ett skifte som kräver att företag anpassar sin struktur och sin syn på affärer. Jungersten skriver Jan-Olof Jungersten, grundare av och vd på Visutech, samlar tankar och information kring vad som kommer att ske, men framförallt vad som inte kommer att ske i boken Visioner & transmissioner. Tryckeri - en bransch i förändring. att han älskar lågkonjukturer: Det är då vi är som mest mottagliga, det är då vi lyssnar och har tid. Det är då man måste ändra sin kurs, inte bara lite grann utan rejält in på en annan väg. BOKEN PRESENTERAR dagens megatrender som definieras till Miljö, Marknadskommunikation via tryck på papper, Dags tidningar, böcker och magasin vart tar de vägen?, Foto samt Kina. Vidare presenteras modeller och externa faktorer. Grunden för alla affärer kallar han ICDT och det står för Information Communication Distribution Transaction. Boken tar även upp fördelarna med digitaltryck, dvs ekonomi i korta upplagor, snabba leveranser, många uppdateringar för aktuell info, lägre investeringskostnader och möjlighet till personalisering mm. Boken avslutas med en blick mot framtiden och handlar bland annat om intelligenta förpackningar, smarta telefoner, nya tryckmetoder och integration mellan trycksaker och Internet. SAMMANFATTNINGSVIS innehåller boken Visioner & transmissioner. Tryckeri en bransch i förändring väldigt många bra idéer och sammanfattar läget i branschen på ett utmärkt sätt. Boken är gratis, inklusive frakt och kan beställas på Visutechs hemsida.

19 5 Ytterligare en anledning att bli medlem i GFF Det händer så mycket hela tiden. Hur ska vi kunna hålla koll? Information och omvärldskoll i branschen Som medlem behöver du själv inte söka reda på arbetsgivar- och branschinformation som är relevant för dig. Vi informerar dig om vad som händer här hemma och i Europa. Grafiska Företagens Förbund, GFF, är arbetsgivar- och branschorganisationen för företag inom den grafiska branschen, förpackningsindustrin och närliggande verksamhetsområden. Grafiska Företagens Förbund. Box (Storgatan 19), Stockholm. Tel

20 POSTTIDNING B Grafiska Företagens Förbund Box , Storgatan 19, Stockholm Dags att komma igång med Svanens omprövningsarbete MILJÖSTÖD - en medlemsförmån! Som medlem i Grafiska Företagens Förbund har du tillgång till våra laglistor inom miljö och arbetsmiljö. Alla som är medlemmar i Grafiska Företagens Förbund kan ta del av laglistorna. Det har gått mer än 15 år sedan Svanen tog fram de första kriterierna för miljömärkning av tryckerier. Nu har Svanen skärpt sina krav för femte gången och för att få behålla sin Svanenlicens måste tryckerierna visa att de klarar de nya kraven före den 31 mars DEN GRAFISKA BRANSCHEN och miljömärkningen Svanen har under åren gjort avgörande framsteg för miljön tillsammans. Framförallt har användningen av skadliga ämnen, t ex cancerfram kallande aromatiska föreningar, minskat avsevärt. I de nya kriterierna har Svanen främst sett över kraven för energi. Här finns stora miljömässiga och ekonomiska vinster att hämta både för det enskilda tryckeriet men också för hela branschen,säger Ingela Hellström, verksamhetsområdeschef på Svanen. ETT SVANENMÄRKT TRYCKERI tar ett helhetsgrepp om sitt miljöarbete. För utom tuffa krav på energi och hälso skadliga ämnen ställs krav på pappers råvaran, en Svanenmärkt trycksak får Miljöstödet innebär även möjlighet att vända dig till Innventias experter. Det kan vara frågor som rör till exempel miljömärkningar, standarder eller lagstiftning. KONTAKTPERSON för GFFs medlemmar är Malin Kronqvist, malin.kronqvist@innventia.com Tel , inte innehålla papper som kommer från skyddsvärd skog. Nu när cirka 200 svenska tryckerier ska ompröva sin licens väntar en intensiv period för personalen på Miljömärkning Sverige. Det är en tuff utmaning att behandla så många ansökningar under en kort period. För att bli klar i tid bör tryckeriet komma igång med omprövningsarbetet så snart som möjligt. Nu har våra handläggare fortfarande gott om tid att ge extra stöd, säger Ingela Hellström. Innventia skickar ut nyhetsbrev fyra gånger per år och dessa finns även tillgängliga på hemsidan. (OBS, du måste vara inloggad för att få tillgång till nyhetsbreven). Vägen till bättre och billigare försäkring börjar här! GFF och dess medlemmar har i samarbete med Arctic AB utvecklat en företagsförsäkring som är anpassad till de speciella förhållanden och behov som ett grafiskt företag har. Här finns företag inom modern tryckindustri, men också företag inom traditionellt bokbinderi och skylttillverkare. GFF-försäkringen har funnits Print & Packaging i över 10 år och försäkringen kan enbart tecknas av dig som är medlem i GFF. Eftersom det rör sig om en gruppförsäkring kan vi i de allra flesta fallen erbjuda en betydligt lägre försäkringspremie än om du själv skulle teckna motsvarande försäkring. GFF-försäkringen erbjuder en bra trygghet som bas för din verksamhet. GFFS FÖRETAGSFÖRSÄKRING TÅL EN JÄMFÖRELSE Gör dig och ditt företag en tjänst. Begär, utan förbindelse, en offert från Arctic AB. För offert och information kontakta Arctic på eller e-post grafiska@arctic.se. Mer information om Arctic AB hittar du på Arbetsgivaren Print & Packaging en del av Arbio AB. ges ut av Grafiska Företagens Förbund Storgatan 19, Box , Stockholm Redaktion: Maria Wikström och Sophie Åhsberg Ansvarig utgivare: Maria Wikström Papper: Scandia 2000 White Grafisk Form: Markus reklambyrå AB Tryck: Larsson Offset Omslagsfoto: Kristin Lidell