Landstingsfullmäktige

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA OCH TIDPLAN Datum Möte nr 1 Sida 1(6) Landstingsfullmäktige Elin Beyersdorff Till landstingsfullmäktiges ledamöter Landstingsfullmäktige Datum Onsdag 24 februari 2016 Tid kl 9.00 Plats Rock City, Hultsfred Tidplan Sammanträde med valberedning Sammanträdets öppnande Kaffe Fortsatt sammanträde Lunch Fortsatt sammanträde, interpellationer Kaffe Fortsatt sammanträde, medborgarförslag Landstingsfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgängligt för allmänheten på landstingets kansli och på landstingets webbplats, Ltkalmar.se. Mötet är öppet för allmänheten. Föredragningslista 1. Godkännande av tidplan och föredragningslista 2. Val av justerare och tid för justering 3. Anmälan om eventuella interpellationer och frågor 4. Regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län Diarienummer Ärendet har tidigare behandlats på Landstingsstyrelsens sammanträde den 14 december 2015 och behandlas vidare på Landstingsstyrelsens sammanträde den 24 februari Kompletterande handlingar distribueras senare. 5. Utvärdering av kollektivtrafikavtalet Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige godkänner rapporten om Uppföljning och utvärdering av Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län. 2. Landstingsfullmäktige uppdrar åt Trafikstyrelsen att rapportens synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet.

2 2 Föredragningslista 6. Program för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare för perioden Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige antar Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden enligt redovisat förslag. 7. Beslut om allmän trafikplikt Hultsfred Målilla Järnforsen Vetlanda Diarienummer Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst två dubbelturer vardagar mellan Hultsfred och Vetlanda. 8. Beslut om allmän trafikplikt Oskarshamn Högsby Åseda - Växjö Diarienummer Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst varannan timma vardagar mellan Oskarshamn och Växjö. 9. Beslut om allmän trafikplikt Vimmerby Mariannelund Eksjö/Nässjö Diarienummer Förslag till beslut Landstingets i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst varannan timma vardagar mellan Vimmerby och Eksjö/Nässjö samt anslutande matning från Hultsfred. 10. Beslut om allmän trafikplikt Vimmerby Kisa Diarienummer Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst två dubbelturer vardagar mellan Vimmerby och Kisa. 11. Beslut om allmän trafikplikt Nybro Orrefors Målerås Alstermo Åseda Diarienummer Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst en dubbeltur vardagar mellan Nybro och Åseda.

3 3 Föredragningslista 12. Beslut om allmän trafikplikt Hultsfred Målilla Virserum - Åseda Växjö Diarienummer Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065,3 kap., ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst två dubbelturer vardagar mellan Hultsfred och Växjö. 13. Patientnämndens verksamhetsberättelse 2015 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige noterar verksamhetsberättelse för Patientnämnden för 2015 till protokollet. 14. Poliklinisk sjukgymnastik inom ramen för högkostnadsskyddet vid utlandsvistelse Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ändrar av landstingsfullmäktige beslutade patientavgifter och regelverk utifrån ersättningslagen, vilket innebär att poliklinisk sjukgymnastik vid utlandsvistelse inte ska ingå i högkostnadsskyddet för öppen vård. Beslutet gäller från den 1 april Ändring av prislista Kalmar Länstrafik Diarienummer Ärendet behandlas på Landstingsstyrelsens sammanträde den 24 februari Handlingar distribueras senare. 16. Tillägg i Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden m.m. för mandatperioden Samordningsförbundet i Kalmar län Diarienummer Ärendet behandlas på Landstingsstyrelsens sammanträde den 24 februari Handlingar distribueras senare. 17. Medborgarförslag 9/2015 om permissionsresor för patienter som vårdas palliativt Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 9/2015 med att det redan idag finns möjlighet till permissionsresor för patienter som vårdas palliativt och där kliniken står för kostnaderna. 18. Medborgarförslag 11/2015 om modernare parkeringsautomater vid sjukhusen Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 11/2015 om modernare parkeringsautomater vid sjukhusen enligt följande. Möjligheten att uppdatera parkeringsautomater till så kallad efterskottsbetalning som ligger i linje med medborgarförslagets intentioner utreds för närvarande.

4 4 Föredragningslista 19. Medborgarförslag 17/2015 om ambulerande vaccinationsteam Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 17/2015 om ambulerande vaccinationsteam enligt följande. Varje enhet inom Hälsoval har möjlighet att lägga upp sin vaccinationsverksamhet på det sätt man anser vara bäst för sina listade patienter och därmed beslutar varje enhet om man vill ha en mobil verksamhet eller inte. Överläggning, landstingsstyrelsen den 3 februari 2016 Gudrun Brunegård (KD) föreslog bifall till följande ändringsförslag: Förstahandsyrkande om återremiss Landstingsstyrelsen ser positivt på medborgarförslagets intentioner och beslutar därför: - Att landstingsdirektören ges i uppdrag att ta fram underlag för att visa hur Östergötland har löst ambulerande vaccinationsverksamhet inom ramen för vårdval. I andra hand alternativyrkande, om yrkandet om återremiss faller, - Att landstingsdirektören ges i uppdrag att i samband med nästa influensasäsong genomföra försöksverksamhet, med viss ersättning, i ett område med långa avstånd och förhållandevis låg täckningsgrad av ordinarie vaccinationsverksamhet. Syftet är att undersöka om ambulerande vaccinationsteam resulterar i högre täckningsgrad. Landstingsstyrelsen avslog ändringsförslagen. Claus Zaar (SD) föreslog bifall till följande ändringsförslag: Att landstingsdirektören får i uppdrag att utreda vilka ytterligare typer av rutinmässig vård, t.ex. provtagning och influensavaccinering av äldre personer, som skulle vara möjlig att hantera mobilt i landstingets regi eller köpas upp av kommunerna. Landstingsstyrelsen avslog ändringsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Moderata samlingspartiets, Centerpartiets, Kristdemokraternas samt Liberalernas ledamöter till förmån för egna alternativförslag. Mot beslutet reserverade sig Sverigedemokraternas ledamöter till förmån för eget alternativförslag. 20. Medborgarförslag 18/2015 om fritt val inom hörselvården Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 18/2015 om fritt val i hörselvården med att det i landstingsplanen inte finns några uppdrag om vårdavtal/upphandling av hörselvård.

5 5 Föredragningslista Överläggning, landstingsstyrelsen den 3 februari 2016 Malin Sjölander (M) föreslog bifall till följande ändringsförslag: Alliansen yrkar att Landstingsstyrelsen besvarar medborgarförslag 18/2015 om fritt val i hörselvården enligt följande: Landstingsstyrelsen ser positivt på medborgarförslagets intentioner och beslutar därför: - Att ge landstingsdirektören i uppdrag att skyndsamt utreda förutsättningarna för en utökning av vårdvalet för att öka tillgången på hörselvård för patienter i hela Kalmar län. Landstingsstyrelsen avslog ändringsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Moderata samlingspartiets, Centerpartiets, Kristdemokraternas samt Liberalernas ledamöter till förmån för eget alternativförslag. 21. Motion 6/2015 om gratis preventivmedel för unga Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 6/2015 om gratis preventivmedel för unga. Överläggning, landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Gudrun Brunegård (KD) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog förslaget. Mot beslutet reserverade sig Gudrun Brunegård (KD) till förmån för eget förslag. 22. Motion 8/2015 Närtrafiken i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 8/2015 angående Närtrafik i enlighet med vad som framgår i Trafikförvaltningens yttrande. 23. Motion 9/2015 Laddinfrastruktur för elbilar Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 9/2015 Laddinfrastruktur för elbilar i enlighet med vad som framgår i landstingsservice yttrande. 24. Begäran om entledigande som ledamot/ersättare i landstingsfullmäktige 25. Begäran om entledigande från uppdrag som ledamot i delegationen för primärvård och folktandvård 26. Begäran om entledigande från uppdrag som ledamot i delegationen för sjukhusvård och regionsjukvård 27. Begäran om entledigande samt val av ny ledamot i landstingsfullmäktiges valberedning

6 6 Föredragningslista 28. Begäran om entledigande samt val av ny ersättare i landstingsfullmäktiges valberedning 29. Begäran om entledigande samt val av ledamot i trafikstyrelsen för kollektivtrafiken i Kalmar län 30. Begäran om entledigande samt val av ersättare i trafikstyrelsen för kollektivtrafiken i Kalmar län 31. Begäran om entledigande samt val av ersättare i styrelsen för Kalmar läns musikstiftelse 32. Anmälningsärenden - Medborgarförslag 19/2015 Införa SMS-livräddare i Kalmar län, diarienummer Medborgarförslag 20/2015 Pendlingskort på Länstrafiken alt årskort, diarienummer Medborgarförslag 21/2015 Influensaspruta i Loftahammar, diarienummer Medborgarförslag 1/2016 Hopp och lek för barn med flerfunktionshinder, diarienummer Medborgarförslag 2/2016 Prisökning vid receptförnyelse, diarienummer Länsstyrelsens beslut om ny personlig ersättare i Viltförvaltningsdelegationen i Kalmar län, diarienummer Ulf Nilsson (S) ordförande

7 Ärende 4

8 JOHANSSON SWEDEN CONSULTING AB LANDSTINGET I KAlMAR LÄN INK D nr.j.i.q.;f;:/..?,.!.2:f... HAt'-IDLAGGi'S /W +::-,_ OPIÅTTL --, Till Landstinget i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Landstinget och Regionförbundet har beslutat att utreda förutsättningarna för att bilda regionkommun i Kalmar län. Undertecknad har genomfört uppdraget att redovisa beslutsunderlag som beskriver förutsättningarna för att hos regeringen ansöka om ändring av Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) så att landstinget omfattas av lagen och att det därmed bildas en regionkommun i Kalmar län. Efter överenskommelse överlämnas utredningsuppdraget den 20 november Själva utredningsuppdraget är därmed avslutat. Under återstående del av avtalstiden sker medverkan för att informera om utredningsuppdraget och de förutsättningar och slutsatser som redovisas i utredningsuppdraget. Kalmar 20 november 2015

9 Regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län EN REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT BILDA REGIONKOMMUN I KALMAR LÄN Kent Johansson,

10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Uppdrag och arbetssätt Uppdrag Arbetssätt Regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län Landstinget Länsstyrelsen Andra statliga myndigheter Regionförbundet Bakgrund Organisation Uppdrag Regionala utvecklingsuppdraget Primärkommunal samverkan Utföraruppdrag Finansiering Redovisning av kontakter och informationer Kommunkontakter Politiska partiernas länsorganisationer Länsstyrelsen Länsorganisationer Andra Regionkommuner Uppdrag och principer för Regionkommun i Kalmar län Motiv och utmaningar Regionalt utvecklingsansvar Strategier och planer för länets utmaningar och möjligheter Beslutsorganisation och arbetsformer Finansiering Personalfrågor Namnfrågan Primärkommunal samverkan Regionala utföraruppdrag Den politiska styrningen av kollektivtrafiken Genomförandeplan och tidplan Förutsättningar och slutsatser Förutsättningar Slutsatser... 19

11 1. Uppdrag och arbetssätt Landstinget i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län har beslutat att man har för avsikt att bilda regionkommun i Kalmar län. I detta avsnitt redovisas besluten att utreda förutsättningarna för att bilda regionkommun som från och med januari 2019 ska svara för det regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län. Avsnittet ger också en beskrivning av hur utredningsuppdraget har genomförts Uppdrag Landstingsfullmäktige och Regionförbundets styrelse har beslutat att utreda förutsättningarna för att ansöka om att landstinget från och med januari 2019 ska få status som regionkommun och då överta det regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län i enlighet med lagen om regionalt utvecklingsansvar. Vidare har man beslutat om ett uppdrag för att redovisa beslutsunderlag som beskriver: o den nya regionkommunens uppdrag utifrån lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, o förslag till hur frågor som Regionförbundet i Kalmar län handhaft utanför lag om samverkansorgan ska hanteras, o förslag på beslutsprocesser och organisation för ansvaret av det nya regionala utvecklingsuppdraget, o förslag till genomförandeplan för hur förändringen av ansvaret för det regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län kan genomföras samt o förslag till tidplan för genomförande. I uppdraget ingår även att lämna förslag om den politiska styrningen av kollektivtrafiken i länet. Kent Johansson, Johansson Sweden Consulting AB har anlitats för att genomföra uppdraget Arbetssätt Uppdraget har genomförts i nära kontakt och samverkan med företrädare för Landstinget, Regionförbundet och länets kommuner. I inledande avsnitt görs beskrivningar av hur nuvarande verksamhet, organisation och finansiering har utformats i Kalmar län när det gäller det regionala utvecklingsansvaret. Det avslutande avsnittet beskriver förutsättningar och slutsatser om landstinget tillsammans med kommunerna önskar fullfölja avsikten att bilda regionkommun i Kalmar län. Det särskilda uppdraget att lämna förslag om den politiska styrningen av kollektivtrafiken i länet har genomförts parallellt med uppdraget om det regionala utvecklingsansvaret. Detta uppdrag redovisas i ett särskilt avsnitt i denna rapport. Regionförbundets och landstingets kanslier har medverkat genom att presentera underlag för att kunna beskriva nuvarande organisation och verksamhetsområden. För beskrivning av olika organisationer har uppgifter och beskrivningar hämtats från respektive organisationers hemsidor. I uppdraget ingår att ge förslag på beslutsprocesser och organisation för ansvaret av det nya 1

12 regionala utvecklingsuppdraget. Uppdraget är alltså i denna del begränsat till att lämna förslag till politisk organisation för just det regionala utvecklingsansvaret. Att lämna förslag på utformning av regionkommunens totala politiska organisation ingår inte i det beslutade uppdraget. Inte heller har det ingått i uppdraget att lämna förslag till förvaltningsorganisation. Förslag till genomförandeplan och förslag till tidplan för genomförandet ingår i uppdraget. Det har däremot inte ingått i uppdraget att lämna förslag till slutliga ekonomiska regleringar eller förslag till hur personalfrågor ska regleras vid det slutliga bildandet av regionkommun. Möten har genomförts med presidierna för Landstingsstyrelsen, Regionförbundets styrelse samt Primärkommunala Nämnden (PKN) för att få underlag och bakgrund till de avvägningar som gjorts mellan olika synpunkter och intressen. Synpunkter och förslag har även inhämtats vid möten med företrädare för de politiska partiernas länsorganisationer. I underlaget för uppdraget anges att uppdraget ska redovisas till landstingsfullmäktige i januari Avslutande rapport för utredningsuppdraget redovisas till landstinget och Regionförbundet den 20 november Det ger större möjlighet till remissbehandling i länets kommuner innan Landstingsfullmäktige tar slutlig ställning till frågan om att inlämna ansökan om regionkommun i Kalmar län. Uppdraget ska genomföras i dialog och samverkan med företrädare för de olika parter som är berörda. Arbetet har utformats på detta sätt. Det är dock uppdragstagaren som självständigt svarar för beskrivningar och slutsatser. 2. Regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län I detta avsnitt ges beskrivningar av några aktörers nuvarande ansvar och roller kopplat till regionalt utvecklingsansvar i Kalmar län. Beskrivningen har gjorts kortfattad och förenklad för att ge överblick av aktörernas olika roller och ansvar. Beskrivningen av Regionförbundets nuvarande uppdrag och organisation har gjorts något mer omfattande Landstinget Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård och svarar för barn- och ungdomstandvård samt erbjuder tandvård till vuxna. Landstinget är också huvudman för kollektivtrafiken i länet, som drivs av trafikförvaltningen Kalmar länstrafik (KLT) med ansvar för regional reseplanering, färdtjänst och sjukresor. Fyra av länets folkhögskolor drivs i landstingets regi. Landstinget är en demokratiskt styrd organisation med ett direktvalt landstingsfullmäktige med 67 ledamöter och med egen beskattningsrätt. Landstinget medverkar till finansiering av Regionförbundets verksamhet för regionalt utvecklingsansvar Länsstyrelsen Länsstyrelsen är en statlig myndighet som ansvarar för att beslut från riksdagen och regering genomförs i länet. Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna statlig verksamhet och att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor bidrar till en hållbar utveckling i länet. Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att inom ett flertal politikområden sammanväga 2

13 frågor inom olika lagutrymmen. Verksamheten finansieras genom anslag från riksdag och regering Andra statliga myndigheter Det finns flera statliga myndigheter som har i uppdrag att samverka kring olika regionala utvecklingsfrågor, men det är några statliga myndigheter som det finns särskilda skäl att nämna när det gäller det regionala utvecklingsuppdraget: Trafikverket, Tillväxtverket och ESF-myndigheten. För Trafikverket handlar det om arbetet med Regional Transportplan och andra infrastrukturfrågor. Regionförbundet har uppdrag av regeringen att i samverkan med Trafikverket upprätta plan för länets transportinfrastruktur. Planen omfattar investeringar på det regionala vägnätet, som i Kalmar län utgörs av samtliga vägar utom E22, riksväg 25 och 40. Regional transportplan har som utgångspunkt att prioritera åtgärder i transportsystemet som stödjer länets utvecklings- och tillväxtpotential. I Kalmar län omfattar den 70 Mkr per år. Tillväxtverket och ESF-rådet är förvaltande myndigheter för Regionala fonden respektive Sociala fonden. Myndigheterna tar emot och gör laglighetsprövning av inkomna ansökningar om EU-finansiering. Strukturfondspartnerskapet som Kalmar län ingår i omfattar Småland och öarna. Regionförbundet ingår i det prioriterande partnerskap som beslutar om prioriteringar av projekten. Regionalfonden och Sociala fonden omfattar vardera cirka 100 Mkr per år för gemensamma insatser inom Småland och öarna Regionförbundet Beskrivningen av Regionförbundets nuvarande verksamhet har utformats så att den också kan vara underlag för förslag om uppdrag, organisation och finansiering för en ny regionkommun Bakgrund Regionförbundet startade sin verksamhet 1 juli Regionförbundet var då en av fyra försöksverksamheter med ändrad regional ansvarsfördelning. Övriga län var Skåne, Gotland och Västra Götaland. Formerna för försöksverksamheten var olika. Syftet var att erfarenheter av verksamheten i pilotlänen skulle ligga till grund för en regionreform i hela Sverige. I Kalmar län övertog Regionförbundet ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna från Länsstyrelsen samt uppdrag och verksamheter från landstinget och kommunförbundet i Kalmar län. Det övergripande syftet var att utveckla nya former för en ökad demokratisk förankring av de regionala utvecklingsfrågorna. Försöksverksamheten upphörde vid årsskiftet 2002/2003. Regionförbundet permanentades då och ombildades till ett kommunalt samverkansorgan. Kommunförbundet i Kalmar län integrerades i Regionförbundet vid två tillfällen dels vid starten den 1 juli 1997 och dels den 1 januari Vid det första tillfället berördes olika utvecklingsfrågor typ länsturismen, kompetensutvecklingsfrågor, samhällsutvecklings- och miljöfrågor. Andra tillfället handlade om verksamhet som var kopplad till intressebevakning för länets kommuner samt frågor som främst rörde vård, omsorg och AV-Media. Anställda som berördes av förändringen var till antalet främst kopplade till utföraruppdrag 3

14 eller olika regionala utvecklingsfrågor Organisation Regionförbundet i Kalmar län är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och som bildats av länets 12 kommuner samt Landstinget. Styrelsen är högsta beslutande organ och sammanträder åtta gånger per år. Den består av 33 ledamöter och 33 ersättare. 22 ledamöter är utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Arbetsutskottet består av sex ledamöter och två ersättare. Arbetsutskottet sammanträder en gång per månad och förbereder ärenden till styrelsens sammanträden samt fattar beslut på delegation från styrelsen. När det gäller Regionförbundets uppdrag att utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner så är det Primärkommunala nämnden (PKN) som svarar för detta uppdrag. Nämnden sammanträder åtta gånger per år. Den består av ledamöter från länets kommuner och utses av Regionförbundets styrelse. I organisationen ingår också ett antal utföraruppdrag. Till stöd för Regionförbundets verksamhet finns ett kansli med cirka 70 medarbetare. Hälften av medarbetarna är verksamma inom det regionala utvecklingsuppdraget och övergripande ledningsfunktioner. Hälften av medarbetarna är huvudsakligen verksamma inom uppdrag för primärkommunal samverkan eller något av utföraruppdragen Uppdrag Följande principiella beskrivning kan göras av nuvarande Regionförbundets uppdrag: Regionalt utvecklingsuppdrag enligt nationellt uppdrag Regionalt utvecklingsuppdrag utifrån regionalt uppdrag Primärkommunal samverkan Utföraruppdrag Regionala utvecklingsuppdraget I verksamhetsplan för 2015 beskrivs uppdragen för regionalt utvecklingsansvar i Kalmar län. Det är ett nationellt uppdrag enligt lagen om samverkansorgan och ett regionalt uppdrag som utformats i samverkan mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. Det nationella uppdraget är likartat för regionförbund i olika delar av landet medan de regionala uppdragen kan variera mellan länen. Enligt lagen om samverkansorgan ska Regionförbundet: o utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter o samordna insatser för genomförande av strategin o besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete o upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur o följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen 4

15 Enligt Regionförbundets nuvarande förbundsordning ska man även: o ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen o ha möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionen o ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag o verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov o ansvara för och samordna regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser o ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde o ansvara för regional turismverksamhet o ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde o utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde o verka för att organisationer i Kalmar län, som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter samordnar sina verksamheter o ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet o svara för den övergripande trafikpolitiken i länet Primärkommunal samverkan Regionförbundet är också samverkans- och intresseorgan för länets kommuner. PKN (Primärkommunala nämnden) svarar för denna uppgift inom Regionförbundet. Denna uppgift kan enklast beskrivas så som den formulerats i Primärkommunala nämndens uppdrag: o bistå kommunerna i deras verksamhet samt stödja och främja den kommunala demokratin och självstyrelsen o fånga upp aktuella primärkommunala frågor och vid behov föra dem vidare till styrelsen eller andra organ o genom utbildnings- och informationsinsatser samt erfarenhetsutbyte medverka till att förtroendevalda och anställda i länets kommuner har en hög kompetens o initiera och främja samverkan mellan länets kommuner samt ta initiativ till gemensamma utrednings- och utvecklingsprojekt o vara ansvarig för AV-Media i Kalmar län o nominera ledamöter till Trafikstyrelsen Kalmar län. En ökad samverkan har utvecklats mellan länets kommuner och mellan kommunerna och regionförbundet när det gäller flera funktioner och samarbetsprojekt. Beslut har tagits om ytterligare samarbete mellan länets kommuner och mellan regionförbundet och kommunerna. Detta innebär att Primärkommunala nämnden (PKN) tillsammans med länets kommunchefer och Regionförbundet under 2015 påbörjat ett arbete för kommunernas samverkan i länet Utföraruppdrag Regionförbundet är huvudman för ett antal verksamheter som inte direkt ingår i det regionala utvecklingsansvaret och inte heller ska ses som tidsbegränsade projekt. 5

16 Verksamheterna är: o Nationellt kunskapscentrum anhörigvård o Regionbibliotek o AV-Media o Miljösamverkan i Sydost o Småland-Blekinges Brysselkontor o Informationssäkerhet o Kurs- och konferensverksamhet för anställda och förtroendevalda i kommuner o Kompass Regionbibliotek, Informationssäkerhet, AV-Media, Kurs- och konferensverksamheten och Kompass är en samverkan inom Kalmar län, medan Miljösamverkan i Sydost även omfattar Gotland Finansiering Regionförbundets kansli finansieras av medlemsavgifter från kommunerna på 15,7 Mkr samt 8,4 Mkr från landstinget. Till detta kommer kansliersättningar från staten på 6 Mkr samt övriga ersättningar till kansliet på cirka 6,2 Mkr. Kanslikostnader finansieras även genom ersättningar från olika projekt som genomförs inom Regionförbundets kansli. Kostnader för politisk organisation, revision och kanslipersonal uppgår till cirka 37 Mkr. Finansiering av insatser för utveckling av sysselsättning och hållbar utveckling i Kalmar län sker främst genom det statliga så kallade 1:1-anslaget som årligen uppgår till cirka 45 Mkr. Syftet med anslaget är att finansiera regionalt investeringsstöd, sysselsättningsbidrag, stöd till kommersiell service, företagsutveckling, såddfinansiering samt projektverksamhet. Till det kommer utvecklingsinsatser som finansieras genom Strukturfondspartnerskapet för Småland och öarna. Finansieringen sker också till viss del genom bidrag från Landstinget, främst gäller det regional finansiering av ALMI. Finansiering av det regionala kulturuppdraget har skett genom statsbidrag till regional kulturverksamhet och genom anslag från landstinget. Till detta kommer finansieringen av utföraruppdragen. Den sker separat och genom särskilda avgifter eller verksamhetsbidrag. I senaste ekonomiska redogörelsen redovisar Regionförbundet disponibla vinstmedel och eget kapital på cirka 30 Mkr, varav 10 Mkr avser verksamheter inom utföraruppdrag. 3. Redovisning av kontakter och informationer Uppdraget ska, enligt landstingsfullmäktiges och Regionförbundets beslut, genomföras i dialog och samverkan med företrädare för de olika parter som är berörda. I detta avsnitt redovisas de kontakter som varit under arbetet med utredningsuppdraget Kommunkontakter Träffar med kommunerna har genomförts vid två tillfällen. En träff genomfördes före sommaren och syftade till att lämna grundläggande information kring utredningsuppdraget och hur det regionala utvecklingsansvaret i dag är organiserat i Kalmar län. Vid den andra träffen presenterades några av de mer principiella frågor som är aktuella att diskutera när det 6

17 gäller en regionkommuns uppdrag, politiska organisation och finansiering. Träffarna har genomförts vid följande tillfällen: Borgholm 26 juni, 13 oktober Emmaboda 8 juni, 20 oktober Hultsfred 26 juni, 13 oktober Högsby 17 juni, 26 oktober Kalmar 26 juni, 28 oktober Nybro 9 juni, 26 oktober Mönsterås 12 juni, 3 november Mörbylånga 9 juni, 26 oktober Oskarshamn 18 juni, 3 november Torsås 8 juni, 3 november Vimmerby 15 juni, 20 oktober Västervik 10 juni, 12 oktober Vid den första träffen gjordes anteckningar av samtalen. Anteckningarna har sänts till Landstingets kansli och Regionförbundets kansli. De har bland annat varit underlag för information till de politiska partierna Politiska partiernas länsorganisationer Överläggningar har skett den 10 augusti 2015 i Mönsterås och 29 september 2015 i Kalmar. Inbjudna var företrädare för länsorganisationerna för de partier som är representerade i landstingsfullmäktige. Vid första tillfället lämnades information från kommunträffar samt fördes diskussion om genomförandet av utredningsuppdraget. Vid det andra tillfället fördes en diskussion kring några av de mer principiella frågor som sedan skulle vara del av underlaget för den andra träffen med kommunerna Länsstyrelsen Diskussioner har förts med Länsstyrelsen vid två tillfällen. Information har lämnats om pågående utredningsarbete. Från Länsstyrelsen är man positiv till att regionkommun bildas i Kalmar län. Man har också framfört att det är önskvärt att verksamheten organiseras så att Länsstyrelsen kan samspela aktivt i arbetet med att ta fram underlag och analyser för strategier och planer kopplade till det regionala utvecklingsansvaret. Detta bland annat för att man på ett bra sätt ska svara för sitt uppdrag om utveckling av länet och samordning av statlig verksamhet i länet. Kommande arbets- och beslutsformer bör utformas så att samverkan mellan den nya regionkommunen och Länsstyrelsen kan ske på ett kontinuerligt och återkommande sätt för att bäst gynna länets utveckling Länsorganisationer Kontakter har skett med företrädare för LO-distriktet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv och Sydsvenska Handelskammaren. I dessa kontakter har man uttryckt sitt stöd för att bilda regionkommun i Kalmar län. Några direkta synpunkter på hur organisationen inom regionkommunen ska utformas har man inte framfört. Däremot har man framfört att det är viktigt att organisation och arbetsformer utformas så att det blir ett särskilt och tydligt politiskt ansvar för det regionala utvecklingsuppdraget. Det finns annars risk för att dessa uppgifter riskerar att förlora sin tydlighet i en övergripande hälso- och sjukvårdsorganisation. Man har också uttryckt intresse av att medverka i analyser, diskussioner och remissarbete 7

18 kring strategier och planer för Kalmar läns utveckling. I samtalen med intresseorganisationerna har det efterlysts tydligare former för att möjliggöra länsorganisationernas medverkan i processerna att ta fram de viktigaste strategierna och planerna för länets utveckling. Bland annat önskar man någon form av årsplanering av arbetet vid utarbetandet av olika strategier och planer. Det är angeläget med ökad tydlighet och samordning mellan aktörer som är verksamma i arbetet med regional utveckling. Frågor som rör utbildning och kompetensförsörjning bör prioriteras mer än vad som hittills skett i det regionala utvecklingsarbetet. Från Lantbrukarnas Riksförbund påtalades att det är viktigt att i kontakter med företagare och allmänhet tydligt skilja på det regionala utvecklingsuppdraget och det ansvar som kommuner och Länsstyrelsen har för samordning av tillsyn och kontroll för olika verksamheter Andra regionkommuner I tio av Sveriges län är det i dag regioner eller regionkommuner som ansvar för det regionala utvecklingsansvaret. I övriga län är det regionförbund eller länsstyrelser som har detta ansvar. Ytterligare fyra län har ansökt hos Regeringen om att få bilda regionkommun. Även från övriga län har man förklarat att man önskar bilda region eller regionkommun. Regionkommun har bildats i Kronobergs, Östergötlands och Jönköpings län. I Blekinge är det Regionförbundet som har ansvar för det regionala utvecklingsuppdraget. Under utredningsarbetet har kontakter skett med olika företrädare för de län som bildat eller nu ansöker om att bilda regionkommun. Erfarenheter från deras arbete har tagits tillvara i de diskussioner som varit under utredningsarbetet. Erfarenheterna visar att det är viktigt att politisk organisation och förvaltningsorganisation utformas så att man tar hänsyn till och ger stöd för de olika villkor och arbetsformer som gäller för arbetet med det regionala utvecklingsansvaret och verksamheten inom hälso- och sjukvård. Uppgifter har också inhämtats kring vilka särskilda insatser som gjorts vid själva bildandet av den nya regionkommunen samt vilka extra kostnader som varit förknippade med detta. 4. Uppdrag och principer för Regionkommun i Kalmar län I detta avsnitt kommenteras motiven för bildandet av regionkommun samt lämnas förslag till uppdrag och politisk organisation för det regionala utvecklingsuppdraget. Vidare presenteras förslag på namn samt principiella frågor som rör kommunernas fortsatta medverkan i finansiering av regional utvecklingsverksamhet Motiv och utmaningar När Landstingsfullmäktige och Regionförbundets styrelse beslutade att genomföra en utredning om det regionala utvecklingsansvaret angav man även motiv för att bilda en ny regionkommun i Kalmar län: o förberedelse för en större regionbildning 8

19 o starkare demokratiskt inflytande över utvecklingsfrågorna genom ett direktvalt fullmäktige o ökad samordning o större kraft genom att koncentrera utvecklingsfrågorna till en myndighet o en tydligare och starkare samverkanspartner för kommunerna, staten och övriga organisationer. Det finns anledning att i kommande beslut om att bilda regionkommun ytterligare utveckla såväl motiv för bildandet som hur motiven i praktiken ska förverkligas genom bildandet av en Regionkommun. Ett motiv har sin bakgrund i de demografiska utmaningar som länet står inför de kommande åren. Länet har rikets äldsta befolkning, stora pensionsavgångar, låga födelsetal och en stor del av ungdomarna flyttar från regionen. Det innebär stora utmaningar som kräver ökad samverkan, nya arbetsformer och nya lösningar. Dialog och samverkan som arbetsformer är viktiga i det regionala utvecklingsarbetet. Bland annat är det viktigt att utveckla arbetsformer som underlättar för samarbete med omgivande regioner. Det finns anledning att på ett mer samordnat sätt utveckla formerna för gemensamt arbete när det gäller utarbetande och fastställande av regionala utvecklingsstrategier och planer. Hittills har framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) stämts av och dialog förts med omgivande län. Ett närmare samarbete bör ske när det gäller innovationsstrategier. En svårighet i samverkan länen emellan har varit att man haft olika tidsplaner för såväl arbetet som fastställande av respektive strategier. Kommande infrastrukturplan bör tas fram i nära samarbete med omgivande län. Landstinget och Regionförbundet arbetar tillsammans med Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Halland och Skåne inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige. En gemensam systemanalys har tagits fram och man arbetar nu med ett gemensamt positionspapper. Vidare framträder man också mer gemensamt i sitt nationella agerande. Det är också angeläget att utveckla olika former av samverkan med Region Östergötland när det gäller strategier och planer för framtida regional utveckling. Initiativ bör tas till en ökad samverkan med grannlänen när det gäller kommande Kulturplan inom kultursamverkansmodellen samt en ökad samverkan när det gäller formerna för stödet till organisationslivet. Det är angeläget att utveckla det strategiska samarbetet inom Östersjöområdet. En möjlighet är att göra det inom det gränsregionala samarbetet inom South Baltic. South Baltic är ett av flera gränsöverskridande program, som utgör en del av det europeiska territoriella samarbetet. Syftet med programmet är att stärka redan existerande samarbeten i Östersjöregionen men även utveckla nya. Programmet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Motivet om starkare demokratiskt inflytande över utvecklingsfrågorna genom ett direktvalt fullmäktige med egen beskattningsrätt bör utvecklas ytterligare Regionalt utvecklingsansvar I uppdraget ingår att redovisa beslutsunderlag som beskriver regionkommunens uppdrag utifrån lagen om regionalt utvecklingsansvar och förslag om hur övriga uppdrag som 9

20 Regionförbundet i Kalmar län har ska hanteras. Den nya regionkommunen föreslås överta de uppgifter som Regionförbundet ansvarar för när det gäller regionalt utvecklingsansvar utifrån såväl nationellt som regionalt uppdrag. Med utgångspunkt i nuvarande förbundsordning för Regionförbundet så innebär det att den nya regionkommunen övertar samtliga uppgifter när det gäller regionalt utvecklingsansvar. Uppgiften att utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner övergår inte till den nya regionkommunen utan föreslås att i någon form övertas genom samverkan mellan länets primärkommuner. När det gäller de utföraruppdrag som Regionförbundet i dag svarar för lämnas förslag om det framtida ansvaret i särskilt avsnitt. Detta innebär att följande uppgifter i princip övergår till regionkommunen och utgör grund för att utforma kommande verksamhetsuppdrag, ekonomiskt ansvar, beslutsorganisation och reglementen: o uppgifter enligt lag om regionalt utvecklingsansvar, o övriga nuvarande uppgifter enligt Regionförbundsordning, förutom att utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner. Det innebär att den nya regionkommunens uppdrag kan beskrivas på följande sätt som underlag för kommande beslut när det gäller uppdrag och reglementen: Regionkommunen ska verka för hållbar regional tillväxt och utveckling i Kalmar län. Det görs genom att regionkommunen ansvarar för uppgifter enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar: o utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och att samordna insatser för genomförandet av strategin o besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete o utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram o upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur o följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Det görs också genom att som regionalt utvecklingsansvar svara för uppgifter att: o ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom regionens ansvarsområde o ansvara för och samordna regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser o bidra till samordning kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering o verka för att forskning och utveckling samordnas och anpassas efter regionala behov o ansvara för regional turismverksamhet o ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag o svara för den övergripande trafikpolitiken i länet o medverka till förskottering av medel till investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen o ha möjlighet att bidra till finansiering av verksamheter, marknadsföring och investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen. Det regionala utvecklingsansvaret innebär att samverkan ska ske med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt att samråd ska ske med berörda organisationer och näringslivet i länet. 10

21 Uppdragen inom det regionala utvecklingsansvaret kan komma att utökas. Det kan ske genom att staten eller regionkommunen i samspel med länets kommuner beslutar om att ytterligare uppgifter ska ligga inom detta ansvar. Det finns bland annat förslag om att det ska bedrivas en regional fysisk planering av den aktör som har ansvar för regional utveckling och regional infrastruktur Strategier och planer för länets utmaningar och möjligheter I det regionala utvecklingsansvaret ingår att göra analyser och ta fram underlag för att besluta om strategier och planer för Kalmar läns utmaningar och möjligheter. För tillfället är det cirka 15 strategier eller planer som är beslutade för att fullfölja Regionförbundets regionala utvecklingsansvar. En genomgång har gjorts inom Regionförbundet över vilka strategier och planer som kommer att vara aktuella för nytt beslut eller revidering och som också kommer att gälla under nästa mandatperiod. Följande preliminära förslag finns för revidering och beslut kring de strategier och planer som är kopplade till det regionala utvecklingsansvaret för länet: PLAN BESLUTAD NYTT BESLUT Regional utvecklingsstrategi (RUS) Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad 2012 löpande revidering Regional transportplan för Kalmar län Fossilbränslefri region 2011 löpande revidering Regional strategi och handlingsplan för biogas till fordon i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län 2014 löpande revidering Innovationsagenda för Kalmar län löpande revidering Kompetensplattform Ny 2016 Smart specialisering Ny 2016 Regionförbundet svarar, fram till att en ny regionkommun bildas, för arbetet med revidering och beslut av dessa planer och strategier. Landstinget bör liksom andra organisationer ha möjlighet att genom remissarbete ge sin syn på de frågor som ingår i revideringen av respektive plan eller strategi. Om det finns möjlighet att samordna arbetet med revidering och remiss för ett antal planer är det angeläget för att underlätta för olika aktörer att engagera sig i det arbetet. Till detta kommer pågående arbete med regional biblioteksplan samt kommande revidering av Kulturplanen för Kalmar län Beslutsorganisation och arbetsformer I uppdraget ingår att ge förslag på beslutsprocesser och organisation för ansvaret av det nya regionala utvecklingsuppdraget. Rapporten om förändring av kulturuppdraget angav ett antal förutsättningar när det gällde utformningen av den politiska organisationen som är kopplad 11

22 till regionala utvecklingsuppgifter: Det finns en tydligt uttalad uppfattning att Landstinget genom övertagandet av ansvaret för regional kulturverksamhet också visar att man avser att ge frågor som rör strategiska utvecklingsfrågor ett särskilt arbetssätt och särskild politisk organisation. Detta tillgodoses bäst genom att Landstinget för återstående delen av mandatperioden inrättar en särskild politisk nämnd för att ansvara för regional kulturverksamhet och stöd till föreningar och organisationsliv. Utifrån dessa förslag beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en särskild nämnd med budget beslutad av fullmäktige. Nämnden ansvarar för regional kulturverksamhet samt fördelning av regionala kulturanslag. Beslutet avsåg övertagande av kulturuppdraget, men bör gälla som princip även för de ytterligare uppgifter som övertas genom bildandet av den nya regionkommunen. Ett sätt att göra en beskrivning av förslag till kommande politisk organisation för det regionala utvecklingsansvaret är att göra en jämförelse med Regionförbundets nuvarande politiska organisation. Det är idag Regionförbundets styrelse som beslutar om strategier och planer för länets utveckling medan det är styrelsens arbetsutskott, eller tjänstemän på delegation, som beslutar om anslagens fördelning eller om enskilda anslag. När det gäller beslut om strategier och planer så bör dessa beslutas av regionfullmäktige i den nya regionkommunen. Det är regionfullmäktige som har ansvar för övergripande strategier och planer. Därför ska de strategier och planer som gäller Kalmar läns utveckling också beslutas av regionfullmäktige. Övriga frågor, inom den nya regionkommunens regionala utvecklingsansvar, bör en särskild politiska nämnd ansvara för, inklusive ansvaret för det regionala kulturuppdraget. Antalet ledamöter kan förslagsvis vara 11, med presidium och lämpligt antal ersättare. Framtagandet av strategier och planer för Kalmar läns utveckling bör ske genom gemensam beredning mellan företrädare för länets kommuner och den nya regionkommunen. Beredning bildas med ledamöter från regionkommunen och länets kommuner. Ledamöterna utses av regionfullmäktige och består av nämndens ordinarie ledamöter samt kommunstyrelsens ordförande i länets 12 kommuner. Beredning av Länsberedningens förslag sker till regionfullmäktige, men lämnas formellt genom regionstyrelsen. Förslaget kan beskrivas med följande organisationsskiss. I denna organisationsskiss ingår också kollektivtrafiknämnden som presenteras i ett kommande avsnitt. 12

23 Formerna för samarbete med Länsstyrelsen bör utvecklas när det gäller utarbetandet av strategier och planer för Kalmar läns utveckling. Länsstyrelsen ska liksom andra statliga myndigheter lämna biträde i arbetet med regionalt tillväxtarbete. Formerna för samarbetet kan utformas genom att en överenskommelse träffas mellan den nya regionkommunen och Länsstyrelsen om vilka samverkansformer som ska tillämpas för att utveckla samarbetet. I de kontakter som varit med företrädare för olika länsorganisationer har man uttryckt intresse av att kunna medverka i analyser, diskussioner och remissarbete kring strategier och planer för länets utveckling. Det kan ske genom att strategier och planer remissbehandlas innan slutligt förslag och beslut i regionfullmäktige. Cirka 20 organisationer kan sägas vara berörda av denna form av samråd. Någon form av mer formaliserad och återkommande samverkan bör ske med dessa organisationer genom någon form av Länsforum. Det är angeläget att utveckla olika arbetsformer som underlättar för Länsstyrelsen, övriga statliga myndigheter, kommunerna samt olika intresseorganisationer att följa arbetet med regionala utvecklingsfrågor och att bidra i arbetet genom analysmaterial och remissarbete. Ett sätt att bidra till detta är att anta någon form av rullande och dokumenterad årsplanering. Olika möjligheter bör prövas för att stärka kontakterna mellan ansvariga tjänstemän i kommunerna och den nya regionkommunens kansli- och tjänstemannaorganisation när det gäller beredning av analyser och underlag för strategier och planer. En anledning till detta är att den regionala planeringen i större utsträckning också bör samspela med den planering som sker i kommunerna. Det gäller till exempel samspelet mellan den regionala utvecklingsstrategin och den kommunala översiktsplaneringen liksom arbetet med regional kompetensplattsform och det kommunala ansvaret inom utbildningsområdet. Vidare kan olika former av informations- och remissträffar genomföras för att också nå allmänheten med information om arbetet för utveckling av Kalmar län. En ytterligare fråga som bör diskuteras är om olika projekt för utvecklingsverksamhet eller projekt kopplade till EU-finansiering i större utsträckning kan genomföras av andra än offentliga aktörer. Sådana aktörer kan vara enskilda företag och organisationer eller samverkan mellan dessa. Ytterligare exempel på projektägare kan vara de lokala utvecklingscentra för näringslivsutveckling som finns inom länet. Regionförbundet bör tillsammans med olika aktörer och kommuner föra en fortsatt diskussion om hur fler projektägare kan engageras i länet Finansiering Det finns flera frågeställningar som rör finansieringen av regionkommunens verksamhet. I tidigare avsnitt har redovisning gjorts av de olika former som finns för finansiering av Regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter. Regionförbundets politiska organisation och kansli finansieras genom medlemsavgifter från kommunerna och landstinget. Till detta kommer kansliersättningar från staten och övriga särskilda ersättningar till kansliet. Vidare finansieras delar av kansliets kostnader genom ersättningar från de olika projekt som genomförs av personal inom Regionförbundets kansli. Landstinget finansierar idag också regional utvecklingsverksamhet med cirka 5 Mkr. Detta bidrag avser främst regional finansiering av ALMI. Investeringar inom infrastrukturområdet sker genom beslut om den Regionala Trafikplanen. 13

24 Dessa insatser uppgår till cirka 70 Mkr per år i Kalmar län. Insatser för sysselsättning och hållbar utveckling sker genom det statliga 1:1-anslaget. Detta anslag uppgår årligen till cirka 45 Mkr. Till det kommer finansiering av utvecklingsinsatser i länet genom Strukturfondspartnerskapet. Regionalfonden och Sociala fonden omfattar vardera cirka 100 Mkr per år för gemensamma insatser inom Småland och öarna. Dessa anslag är finansiering för tidsbegränsade projekt. Finansiering saknas därmed för att medverka till permanenta system och långsiktiga satsningar. Detta kan egentligen enbart ske genom finansiering av insatser via regionala budgetmedel. I förberedelserna för bildandet av den nya regionkommunen bör analyser göras vilket behov som finns för att tillföra nya regionala budgetmedel för att inom Kalmar län medverka till att utveckla permanenta system och långsiktiga satsningar. Allra helst är detta viktigt för en utökad samverkan med län och regioner i Kalmar läns omgivning. En ytterligare frågeställning som det finns särskild anledning att ta upp i detta sammanhang är kommunernas intresse att också i framtiden medverka till insatser för regional utveckling. Genom medlemsavgifter medverkar idag kommuner och landsting till finansiering av Regionförbundets kanslikostnader. För kommunernas del uppgår beloppet till cirka 10 Mkr för den del som kan beräknas vara finansiering av kanslikostnader för verksamhet med anknytning till det regionala utvecklingsansvaret. När den nya regionkommunen bildas är det inte rimligt att kommunerna genom avgifter lämnar ersättning till den nya regionkommunens förvaltnings- och kanslikostnader. Vid de träffar som genomförts med kommunerna har man från flera kommuner förklarat att man är beredd att också fortsättningsvis medverkar till att finansiera regionala gemensamma utvecklingsinsatser. Förslaget lämnas här om att kommunerna också fortsättningsvis medverkar till finansiering av regionala utvecklingsinsatser. Beloppet bör i så fall motsvara den del som inte används för att finansiera framtida organisation för kommunernas gemensamma intressebevakning och samverkan. Denna finansiering används då till ekonomiska insatser för länsgemensamma och strategiska regionala utvecklingsprojekt. Överenskommelse om kommunernas finansiering av regionala utvecklingsinsatser föreslås ske för längre period än årsvis. Ett sätt är att beslut om denna finansiering tidsmässigt kopplas till upprättandet av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) Personalfrågor I samband med förslaget om förändring av det regionala kulturuppdraget ställde sig Landstinget och Regionförbundet bakom att förändring av arbetsgivaransvar för berörd personal mellan Regionförbundet och Landstinget sker genom principerna för verksamhetsövergång. Samma princip bör tillämpas också vid bildandet av regionkommun i Kalmar län. Det innebär att förändringen av arbetsgivaransvar för berörd personal vid nytt huvudmannaansvar för de verksamheter som Regionförbundet svarar för bör ske genom principerna för verksamhetsövergång. 14

25 4.7. Namnfrågan I samband med att andra landsting förberett att ansöka om att bilda regionkommun så har frågan om namn för den nya regionkommunen kommit upp till diskussion. Frågan har bland annat aktualiserats i län där länets namn har sin koppling till residensstadens namn. Det kan därför finnas anledning att i detta förberedande material också beröra frågan och att ange namn för regionkommunen i Kalmar län. Här lämnas förslaget Region Kalmar län. 5. Primärkommunal samverkan När det regionala utvecklingsansvaret överförs från Regionförbundet till regionkommunen så påverkar det också frågan om ansvaret för Regionförbundets nuvarande uppgift att även vara samverkans- och intresseorganisation för länets kommuner. Det är knappast en uppgift för ett landsting eller regionkommunen att svara för uppgiften att vara samverkans- och intresseorganisation för länets kommuner. Frågeställningen uppkommer då hur denna uppgift ska organiseras framöver. Enligt de inspel som gjorts från kommunerna så har olika förslag och alternativ presenterats. Tre principiella förslag kan beskrivas utifrån dessa synpunkter: o Informell samverkan som bygger på en nätverksliknande intressebevakning och samarbete och där företrädarskap, uppgifter och uppdrag fördelas mellan kommunerna. o Formell samverkan, med egen juridisk person, för intressebevakning och samarbete mellan kommunerna där företrädarskap sker genom en gemensam organisation, men där övriga uppgifter, uppdrag och olika projekt fördelas mellan kommunerna. o Formell samverkan, med egen juridisk person, för intressebevakning och samverkan mellan kommunerna där företrädarskap sker genom gemensam organisation. Man utför också uppgifter, uppdrag och olika projekt som är av intresse för länets kommuner. Beslut om organisationsform eller omfattningen av samverkan föreslås inte i detta utredningsuppdrag. För framtida beslut om ansvaret för Regionförbundets nuvarande uppgifter är det dock nödvändigt med ett ställningstagande hur den kommunala samverkan och intressebevakningen ska utformas i framtiden. Denna fråga rymmer också en diskussion mellan länets kommuner som inte enbart handlar om organisationsformer för samarbetet utan också rymmer frågan om hur omfattande samarbete bör vara. Kommunerna avser att presentera underlag och förslag till hur den framtida kommunala intressebevakningen och samverkan ska utformas innan slutligt beslut tas om att inlämna ansökan om att bilda regionkommun. 6. Regionala utföraruppdrag Ett förslag till framtida ansvar för Regionförbundets nuvarande utföraruppdag är att regionkommunen övertar huvudmannaskap för Smålands-Blekinge Brysselkontor, Nationellt Kunskapscentrum anhörigvård, och Regionbibliotek. Ett motiv för att den nya regionkommunen övertar ansvaret för regionbiblioteket är att denna organisationsform gäller i flera av grannlänen. 15

26 För verksamheterna Informationssäkerhet, AV-Media, Miljösamverkan i Sydost, Kompass och Kurs- och konferensverksamheten föreslås att kommunerna övertar huvudmannaansvaret om man bildar en gemensam juridisk person för sin samverkan. Om inte detta alternativ finns så bör man överväga att regionkommunen också övertar huvudmannaskap för AV-Media. Ett sådant huvudmannaansvar är däremot tveksamt för Miljösamverkan i Sydost då en del av verksamheten är att samordna olika former av kommunal och statlig tillsynsverksamhet. Inte heller när det gäller Kompass eller Kurs- och konferensverksamheten då verksamheterna här är för kommunernas behov eller bygger på en kontinuerlig dialog med kommunerna. 7. Den politiska styrningen av kollektivtrafiken Ett särskilt utredningsuppdrag har getts för att lämna förslag kring den politiska styrningen av landstingets ansvar för kollektivtrafiken. Det har även tillsats en arbetsgrupp för att göra en uppföljning och utvärdering av själva avtalet om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län. Därför ingår det endast att i detta avsnitt redogöra för förslag till den politiska styrningen av kollektivtrafiken. Utifrån de synpunkter som bland annat framförts vid kommunträffarna kan det konstateras att det finns kritik från kommunala företrädare att man anser att man inte på ett önskvärt sätt kan delta i utformningen av kollektivtrafiken. Principiellt är det viktigt att ha utgångspunkten att ansvaret för kollektivtrafiken efter skatteväxlingen mellan kommunerna och Landstinget nu är en uppgift för Landstinget. Utifrån tidigare principiella resonemang kring politisk organisation för det regionala utvecklingsansvaret är det också rimligt att se kopplingen till de länsstrategiska frågorna för kollektivtrafiken. Strategiska frågor kring kollektivtrafik och kopplingar till prioriteringar för en fungerande och hållbar infrastruktur bör därför i den nya regionkommunen ligga inom den politiska organisationen för regionalt utvecklingsansvar och beslutas av regionfullmäktige och beredas i samspel med kommunerna i den föreslagna Länsberedningen. Det gäller bland annat för de delar av Trafikförsörjningsprogrammet som anger strategisk inriktning. Det bör också förtydligas att Landstingsstyrelsen är kollektivtrafikmyndighet. Ansvaret för frågor som rör verkställande och driftfrågor för KLT bör kvarstå i den del av regionkommunens organisation som svarar för driftverksamhet. Men det bör ske genom att en särskild politisk nämnd bildas för denna verksamhet. 8. Genomförandeplan och tidplan I uppdraget ingår att lämna genomförandeplan och tidplan för förändringen av det regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län. Det första ställningstagande som bör ske är att landstingsstyrelsen behandlar rapporten och tar ställning till om man avser att föreslå Landstingsfullmäktige att ansöka om att bilda regionkommun i Kalmar län. Om man beslutar att föreslå att ansökan inlämnas till regeringen så föreslås att man sänder sitt förslag på remiss till länets kommuner innan landstingsfullmäktige slutligt beslutar i frågan. I denna remiss bör kommunerna ta ställning till om man tillstyrker att det bildas en regionkommun i Kalmar län. 16

27 Vidare bör kommunerna i remissen ges möjlighet att lämna synpunkter inför det kommande arbetet med att bilda regionkommun. Det bör gälla den nya regionkommunens uppdrag, politiska organisationen för regionala utvecklingsansvaret, namnfrågan samt frågan om kommunerna också fortsättningsvis är beredda att medverka till finansiering av gemensamma regionala utvecklingsinsatser. Regionförbundets styrelse bör, i samband med att man tar del av utredningsuppdraget, göra en genomgång av rapportens förslag för att ta ställning till om vissa förslag som presenterats kan initieras och genomföras under innevarande mandatperiod. I denna tidplan har tidpunkten för att inlämna ansökan lämnats öppen. Detta för att kunna göra en ansökan samtidigt som ansökningar lämnas in från andra län. Detta för att medverka till att kunna samordna behandling och beslut i regering och riksdag. FÖRSLAG TILL TIDPLAN: 20 november Slutrapport lämnas till Landstinget och Regionförbundet. 24 november Landstingsstyrelsens arbetsutskott sammanträder och tar del av rapporten 14 december Landstingsstyrelsen sammanträder och beslutar om man avser föreslå Landstingsfullmäktige att bilda regionkommun i Kalmar län. Beslut om remiss till länets kommuner. 16 december Regionförbundets styrelse sammanträder och tar del av rapporten februari Remissvar från länets kommuner 22 februari Möte med företrädare för de politiska partiernas länsorganisationer Vid tillstyrkan av förslaget från en övervägande del av länets kommuner så går landstinget vidare med att ansöka om att bilda regionkommun i Kalmar län 24 februari Landstingsfullmäktige behandlar frågan om att bilda regionkommun i Kalmar län 9. Förutsättningar och slutsatser I detta avsnitt beskrivs förutsättningar och slutsatser som kan utgöra underlag för de beslut som fordras om man önskar fullfölja avsikten att bilda regionkommun i Kalmar län Förutsättningar Här görs beskrivning av några förutsättningar som bör gälla för bildandet av regionkommun i Kalmar län: Region Kalmar län bildas genom att Landstingets och Regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter förenas i en ny gemensam organisation. Det innebär ökat demokratiskt inflytande för länets utveckling med direktvalt regionfullmäktige och egen beskattningskraft. Det innebär också samordning av ansvaret för hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling med ansvaret för god hälsa och vård på lika villkor. En ny samhällsorganisation i Kalmar län för att möta invånarnas och samhällets gemensamma möjligheter och utmaningar. 17

28 1. Uppdraget ska vara att verka för hållbar regional tillväxt och utveckling i Kalmar län. Det görs genom att regionkommunen ansvarar för uppgifter enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar: o utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och att samordna insatser för genomförandet av strategin o besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete o utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram o upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur o följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Det görs också genom att som regionalt utvecklingsansvar svara för uppgifter att: o ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom regionens ansvarsområde o ansvara för och samordna regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser o bidra till samordning kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering o verka för att forskning och utveckling samordnas och anpassas efter regionala behov o ansvara för regional turismverksamhet o ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag o svara för den övergripande trafikpolitiken i länet o medverka till förskottering av medel till investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen o ha möjlighet att bidra till finansiering av verksamheter, marknadsföring och investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen. 2. Politisk organisation för regionala utvecklingsuppdraget utformas utifrån att det är regionfullmäktige som ansvarar för övergripande strategier och planer för Kalmar läns utveckling. Därför ska dessa strategier och planer beslutas av regionfullmäktige. En nämnd med 11 ledamöter ges ansvar för övriga frågor inom det regionala utvecklingsuppdraget, inklusive ansvaret för det regionala kulturuppdraget. Beredning av förslag inför beslut i regionfullmäktige sker genom en Länsberedning som består av nämndens 11 ledamöter samt kommunstyrelsens ordförande i länets 12 kommuner. 3. Det finns behov av ekonomiska medel för att medverka till permanenta system och långsiktiga satsningar för regional utveckling. Detta kan ske genom finansiering av insatser från den nya regionkommunen via regionala budgetmedel. Därutöver bör länets kommuner ta ställning till om man även fortsättningsvis är beredd att medverka till finansiering av gemensamma regionala utvecklingsinsatser. 4. Region Kalmar län föreslås vara namn på regionkommunen. 5. Politisk styrning av kollektivtrafiken sker genom att strategiska frågor är en del av det regionala utvecklingsansvaret och beslutas av regionfullmäktige efter beredning av Länsberedningen. Ansvar för frågor som rör verkställande och driftfrågor för KLT 18

29 kvarstår i den del av regionkommunens organisation som svarar för driftverksamhet. En särskild politisk nämnd bildas för denna verksamhet. Det bör också förtydligas att Regionstyrelsen är kollektivtrafikmyndighet Slutsatser Om Landstinget, efter att ha tagit del av utredningsuppdraget, önskar fullfölja sin avsikt att bilda regionkommun i Kalmar län så kan det verkställas genom a t t Landstingsstyrelsen beslutar att sända förslag om bildande av regionkommun i Kalmar län på remiss till länets kommuner där man föreslår att kommunerna tillstyrker att Landstingsfullmäktige hos regeringen ansöker om ändring av Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) så att landstinget i Kalmar län omfattas av lagen och att det därmed bildas en region med ett direktvalt regionfullmäktige. I samband med remissförfarandet presenterar Landstingsstyrelsen sin syn, och ger kommunerna möjlighet att lämna kommentarer, på uppdrag, finansiering, politisk organisation för det regionala utvecklingsuppdraget samt namn för den nya regionkommunen. Landstingsstyrelsen ger även sin syn på några av de principer som kommer att ingå i kommande arbete att forma den övriga politiska organisationen för nästa mandatperiod. a t t efter kommunernas remissvar behandlar Landstingsfullmäktige frågan om att hos regeringen ansöka om ändring av Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) så att landstinget i Kalmar län omfattas av lagen och att det därmed bildas en region med ett direktvalt regionfullmäktige. När regering och riksdag tillstyrkt ansökan fullföljs bildandet av regionkommun. Avtal och överenskommelser görs mellan berörda parter om de olika regleringar som behöver göras för att slutligt genomföra förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län. Regionförbundets styrelse bör, i samband med att man tar del av utredningsuppdraget, besluta a t t göra en genomgång av rapportens förslag för att ta ställning till om vissa förslag som presenteras i rapporten bör initieras och genomföras under innevarande mandatperiod. 19

30

31 Ärende 5

32 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Uppföljning och utvärdering av Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige godkänner rapport om Uppföljning och utvärdering av Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län. 2. Landstingsfullmäktige uppdrar åt Trafikstyrelsen att rapportens synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet. Bakgrund Landstinget tog över huvudmannaskapet för den regionala kollektivtrafiken den 1 januari Övergången av huvudmannaskapet hade föregåtts av ett avtal om övertagandet mellan landstinget och länets kommuner den 29 oktober 2011 (Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län, Avtalet nedan). Avtalet innebar att landstinget från kommunerna övertog ansvaret för allmän kollektivtrafik, färdtjänst och riksfärdtjänst. Vad gäller ansvaret för skoltrafik, särskoleresor och verksamhetsresor samt kollektivtrafik med båt skulle det kvarstå hos kommunerna, men samordning med allmän kollektivtrafik skulle eftersträvas. Den primärkommunala nämnden beslutade den 26 februari 2015 att tillskriva Kalmar länstrafik om att uppföljning av skatteväxlingen av länstrafiken ska göras enligt punkten 10 i Avtalet. Landstingsfullmäktige beslutade den 3 juni 2015 att ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av Avtalet och att utvärderingen ska redovisas i landstingsfullmäktige och i primärkommunala nämnden i början av Uppdragets genomförande En arbetsgrupp bildades med företrädare för bl.a. landstingsdirektörens stab och av primärkommunala nämnden utsedda företrädare. Arbetsgruppens sammansättning Ingeborg Eriksson, Landstinget i Kalmar län Karl-Johan Bodell, Landstinget i Kalmar län Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

33 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(3) Anders Sandström, Landstinget i Kalmar län Bruno Nilsson, Västerviks kommun Mikael Kalin, Kalmar kommun Michael Leijonhud, Hultsfreds kommun Lina Andersdotter, Nybro kommun Helena Ervenius, Regionförbundet Kalmar län Arbetsgruppen har träffats vid två tillfällen under hösten 2015 och bl.a. tagit del av regionutredaren Kent Johanssons redovisning av förutsättningarna för att bilda regionkommun i Kalmar län. Arbetsgruppen får lämna följande översiktliga utvärdering och uppföljning av Avtalet. Samverkan och politisk styrning Politisk styrning Landstinget och Regionförbundet i Kalmar län har beslutat att man har för avsikt att bilda regionkommun Kalmar län. Under sommaren/hösten 2015 utreddes förutsättningarna för detta. Arbetsgruppen har med hänsyn till pågående regionutredning inte funnit skäl att utreda den politiska styrningen. Kent Johansson lämnade sin utredning Regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län en redovisning av förutsättningarna att bilda regionkommun i Kalmar län den 20 november Så vitt arbetsgruppen kan bedöma har synpunkter på samverkan och politisk styrning fångats upp i de dialoger som förts mellan utredaren Kent Johansson och respektive kommunföreträdare. Kommunerna anser att trafikrådet inte har varit tillräckligt involverad i beredningen av ärenden till trafikstyrelsen. Kommunerna vill att arbetsrutinerna ses över och att trafikrådet får den roll som intentionerna var inför överflyttningen av huvudmannaskapet. I övrigt önskar PKN att utredaren Kent Johanssons förslag avseende det politiska inflytandet i trafikstyrelsen, inför bildandet av regionkommun 2019, får praktiskt genomslag tidigare. Avtalets innehåll och omfattning Allmänt Avtalet formades efter principen att alla ansvarsområden inom kollektivtrafiken, som enligt lag var möjliga att flytta, flyttades över till Landstinget. Detta innebär att landstingets ansvar för all allmän kollektivtrafik, myndighetsutövning och trafik för färdtjänst och riksfärdtjänst, hållplatser samt resor till och från kommunal verksamhet som sker med färdtjänst efter lagstyrd prövning. Kvar hos kommunerna ligger ansvaret för skoltrafik, särskoleresor och verksamhetsresor samt kollektivtrafik med båt, dock att samordning med allmän kollektivtrafik ska eftersträvas. Kommuner som önskar erbjuda en högre ambition inom kollektivtrafiken än det utbud som finansieras av Landstinget, ska kunna göra tillköp inom ramen för den kommunala kompetensen. Skoltrafik De delar av avtalet som reglerar skoltrafik och tillköp av trafik fungerar tillfredsställande enligt Arbetsgruppens bedömning.

34 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(3) Hållplatser Vad gäller hållplatserna behöver ansvaret tydliggöras. Arbetsgruppens gemensamma bedömning är att markägaren ansvarar för själva hållplatserna, körytor m.m., medan busskurerna är landstingets ansvar. Kollektivtrafik med båt Här gäller tillköp och det finns ett framtaget förslag till avtal mellan Landstinget och Västerviks kommun. Resor inom daglig verksamhet Resor inom daglig verksamhet. Arbetsgruppen finner det önskvärt med dialog för likartad tillämpning i hela länet. Avslutning Landstinget har sedan övertagandet succesivt, i samsyn med kommunerna genomfört en utvecklingsplan, i syfte att minska antalet arbetsmarknadsregioner inom Kalmar län och föra länet närmare andra marknader i en framtida ny regionstruktur. Utvecklingsplanen med en underskottstäckning på 100 mkr finansierades med en extra skattehöjning i landstinget med 25 skatteören. Arbetsgruppen vill särskilt framhålla att den trafikutveckling som skett sedan Landstinget 2012 tog över huvudmannaskapet för den regionala kollektivtrafiken har varit mycket positiv. Det är av stor vikt för länet att det finns en effektiv kollektivtrafik, som kan bidra till regional hållbar utveckling. Detta förutsätter samsyn och nära samverkan mellan landstinget, regionförbundet och länets kommuner, men också med Trafikverket, transportföretag och angränsande trafikmyndigheter. Kommunerna anser att samverkan bör stärkas ytterligare och tydliggöras i frågor som rör linjedragning och förändring av tidtabeller. Berörd kommun ska ges möjlighet att medverka i beslut som rör dessa frågor. Detta kan ske i dialog eller genom remissförfarande. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör

35 Ärende 6

36 Landstingsservice Landstingsservice gemensamt TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden Förslag till beslut Landstingsfullmäktige antar Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden enligt redovisat förslag. Bakgrund Inom landstingskommunala verksamheter har andelen privata utförare ökat under de senaste åren. Liksom för utförare i egen regi har landstinget ett huvudmannaskap för de privata utförarna och en skyldighet att följa upp och ha insyn i de bedrivna verksamheterna. Utredningen "Privata utförare - kontroll och insyn" (SOU 2013:53) belyste problemet kring uppföljning av privata utförare. Detta resulterade till ändringar i kommunallagens tredje och sjätte kapitel som trädde i kraft den första januari Målet var att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Lagändringarna innebär i korthet att: landsting och kommun har skyldighet att systematiskt och strukturerat följa upp verksamhet som enligt avtals drivs av en privat utförare, landstinget genom avtal möjliggör allmänhetens möjlighet till insyn av verksamheten som bedrivs, landsting och kommun har en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare, fullmäktige, under varje mandatperiod, ska besluta om ett program med generella mål och riktlinjer för uppföljning av privata utförare. Förslag till Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden har upprättats av en arbetsgrupp Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

37 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) med representation från upphandlingsenheten, trafikförvaltningen och landstingsdirektörens stab. Christer Holmgren Förvaltningschef Landstingsservice Anna Grönblad Upphandlingschef Bilaga Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare.

38 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden Ansvarig för dokumentet Landstingsdirektör Revideras och följs upp Varje ny mandatperiod Beslutsdatum 2016-XX-XX Beslutat av Landstingsfullmäktige

39 Landstinget i Kalmar län Datum 201X-XX-XX Sida 2(7) 1 Inledning Landstinget är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal överlämnats till en privat utförare. Landstinget är därmed skyldig att följa upp och kontrollera inte enbart egna verksamheter utan även verksamheter som bedrivs i privat regi i enlighet med kommunallagen 3 kap. 16a- 18 b. 2 Lagrum Enligt 3 kap. 16 kommunallagen (1991:900) får ett landsting efter beslut av landstings full mäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vår den av en kommunal angelägenhet enligt 16. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 18 b (3 kap. 18 c kommunallagen). Privata aktörer blir oftast privata utförare genom avtalstecknande efterföljande offentligt upphandling (lag (2007:1091) om offentlig upphandling, lag (2007:1092) om upphandling inom områden vatten, energi, transporter och posttjänster) eller genom införda valfrihetssystem (lag (2008:962) om valfrihetssystem). När vården av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten (3 kap. 19 kommunallagen). Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare ska kommunen respektive landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över (3 kap. 19 a kommunallagen). 3 Fullmäktiges uppdrag Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b kommunallagen). 4 Programmets omfattning Programmet omfattar privata utförare inom landstingets verksamheter som riktar sig direkt till patienter och/eller medborgare. Det avser privata utförare som landstinget ingår avtal med, enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten energi transporter och posttjänster, enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning samt enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.

40 Landstinget i Kalmar län Datum 201X-XX-XX Sida 3(7) 5 Landstingsfullmäktiges mål och riktlinjer för uppföljning 5.1 Generella mål för uppföljningen Målen med landstingets uppföljning och utvärdering är att: säkerställa att krav en i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet utveckla och förbättra styrningen, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna. 5.2 Generella riktlinjer för uppföljning Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende granskning och kompetens hos granskaren säkerställs. Landstingsstyrelsen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet. Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar inom samma regelverk som och konkurrerar med privata utförare. 6 Allmänhetens insyn Landstinget ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare enligt kommunallagen (1991: 900), 3 kap. 19a. Utföraren ska kunna lämna skriftlig information när landstinget så begär. Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan omfattande merarbete eller inte strider mot lag eller annan författning. Den informationen som lämnats in ska bidra till att invånarna får en tydlig bild av hur verksamheten bedrivs. Allmänheten ges möjligheter till insyn genom offentliga uppföljningsrapporter och årsredovisningar.

41 Landstinget i Kalmar län Datum 201X-XX-XX Sida 4(7) 7 Uppföljning Landstingsstyrelsen ska säkerställa att det finns uppföljningsplaner som beskriver hur uppföljningen ska ske. Landstingsdirektören ser till att ansvarig förvaltnings-/stabschef har årliga uppföljningsplaner för sin verksamhet. Uppföljning ska utföras enligt de generella riktlinjerna för uppföljning, enligt punkt 5.2 ovan. Uppföljningsrapporter ska diarieföras. Uppföljningen syftar till att: Kontrollera att gällande lagar och föreskrifter följs när uppdrag utförs Kontrollera att uppdrag utförs i enlighet med landstingets kvalitets- och effektivitetskrav, såsom dessa formulerats i uppdragsbeskrivningar, förfrågningsunderlag, anbud och avtal Utveckla verksamheten för att skapa utrymme för nya och förbättrade tjänster 8 Arbetsmetoder uppföljning Inom landstinget finns privata utförare inom en mängd förvaltningar och verksamhetsområden med en variation av tjänsteutbud och arbetssätt vilket medför att nivån på uppföljningen delvis varierar och anpassas efter den upphandlade tjänsten. Uppföljningarna ska bedrivas enligt de nivåer som beskrivs i matris, bilaga l. 9 Återrapportering Återrapportering av uppföljningsarbetet till landstingsstyrelsen ska ske enligt uppföljningsplan. Denna återrapportering bör innehålla redovisning av genomförda granskningar uppföljningsarbetets resultat registrerade avvikelser som uppkommit och eventuella vidtagna åtgärder redogörelse för planerade uppföljningar

42 Landstinget i Kalmar län Datum 201X-XX-XX Sida 5(7) Bilaga 1 Matris över nivåindelning och arbetsmetoder för uppföljning inom landstinget Nivå 1 Löpande uppföljning Huvudsyfte: Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Förbättring och utveckling av verksamheterna, samt kontroll/uppföljning av avtal, regler och ekonomisk registrering. Dialog och gemensam problemlösning i form av regelbundna avstämningsmöten/samrådsträffar, branschråd, uppföljningsmöten, enkäter, bedömning och analys av data /årsredovisning/verksamhetsberättelse med mera. Regelbunden och systematisk basuppföljning av produktion och utbetald ersättning Landstingsstyrelsen Utförare: Utsedd förvaltning/enhet. Tidsaspekt: Löpande Återrapportering till landstingsstyrelsen: Enligt uppföljningsplan. Typ av återrapportering: Enligt uppföljningsplan.

43 Landstinget i Kalmar län Datum 201X-XX-XX Sida 6(7) Nivå 2 Fördjupad uppföljning Huvudsyfte: Huvudsaklig arbetsform: Granskning och kontroll av utföraren samt lärande och utveckling av verksamheten. Riktad och/eller systematisk kontroll av utförare som genomförs utöver den löpande uppföljningen för att säkerställa att verksamheter, oavsett driftsform, lever upp till gällande krav i avtal, överenskommelser, lagar och regler. Innefattar såväl kontroll av prestationer som verksamheten ersätts för, som kontroll av kvalitet och patientsäkerhet. Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Regelbunden och/eller systematisk fördjupad uppföljning inom områdena ekonomi, verksamhet, resultat/produktion, kvalitet samt specifika frågeställningar/behov som en följd av interna eller externa problem/brister. Landstingsstyrelsen. Utförare: Utsedd förvaltning/enhet. Tidsaspekt : Enligt uppföljningsplan. Återrapportering till landstingsstyrelsen: Enligt uppföljningsplan. Typ av återrapportering: Enligt uppföljningsplan.

44 Landstinget i Kalmar län Datum 201X-XX-XX Sida 7(7) Nivå 3 Utvärdering Huvudsyfte: Huvudsaklig arbetsform: Noggrann efterhandsbedömning av hela eller delar av verksam heter, verksamhetsområden eller organisationer Utredningsarbete med kvantitativ och/eller kvalitativ metodik Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Ger svar på komplexa eller övergripande frågeställningar på verksamhets- eller systemnivå, till exempel vid behov av tematiska bedömningar och utvärderingar Landstingsstyrelsen. Utförare: Utsedd förvaltning/enhet. Tidsaspekt: Enligt uppföljningsplan. Återrapportering till landstingsstyrelsen. Enligt uppföljningsplan. Typ av återrapportering: Enligt uppföljningsplan.

45 Ärende 7

46 Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(3) Referens Diarienummer Beslut om allmän trafikplikt Hultsfred Målilla Järnforsen - Vetlanda Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst två dubbelturer vardagar mellan Hultsfred och Vetlanda. Bakgrund Kalmar Länstrafik arbetar för närvarande med att handla upp kollektivtrafik med buss med planerad trafikstart i augusti Upphandlingen omfattar i all regional linjetrafik. Avtal med trafikföretag kommer att träffas under våren Enligt 3 kap. 1 lagen (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik måste allmän trafik, som ska omfattas av avtal, föregås av ett beslut om allmän trafikplikt. Beslutet ska ha sin grund i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (LF , 92). Landstinget i Kalmar län har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt. Efter avtal med berörda myndigheter får Landstinget även besluta om trafikplikt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Jönköpings och Kalmar län har kommit överens om att beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik ska omfatta sträckan från lämplig ort i det egna länet fram till lämplig målpunkt på andra sidan länsgränsen (se bilaga). Överenskommelsen innefattar inga juridiska eller ekonomiska åtaganden för någondera parten. Landstinget i Kalmar län har därför att i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik på sträckan Hultsfred - Vetlanda enligt SFS 2010:1065, 3 kap., 1. Motiv för trafikplikt Ett av huvudmålen för utvecklingen av Sveriges regioner är att vidga funktionella arbetsmarknader för att på så sätt underlätta för enskilda människor att välja bostads- och/eller studieort. Väl fungerande buss- och Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

47 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2(3) tågtrafik mellan kommunhuvudorterna på ömse sidor om nuvarande länsgräns kan i hög grad bidra till att dessa strävanden nås. Mot den här bakgrunden blir ett viktigt syfte med kollektivtrafiken att på ett funktionellt sätt knyta nordvästra delen av Kalmar län med östra delen av Jönköpings län. Under 2014 registrerades i biljettsystemet omkring resor i det aktuella stråket. En bibehållen och utvecklad kollektivtrafik mellan länen är ett viktigt medel för att nå målet i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kalmar län om större och mer robusta arbetsmarknader i sydöstra Sverige. Genom att erbjuda fler resmöjligheter för enskilda människor kan kollektivtrafiken bidra till att vidga funktionella arbetsmarknader. En bra trafik kan också göra det lättare för företagen att rekrytera lämplig personal. Busstrafiken på den aktuella sträckan kommer dessutom att främja klimateffektiva persontransporter. Huvudinriktningen i det gällande regionala trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län (LF , 92) är utbyggnad av snabb stråktrafik i stomlinjer med anslutande matartrafik, kombinerat med mer yttäckande, anropsstyrda närtrafiklösningar. I programmet fastställs målbilden för turtäthet avseende resor över länsgräns till ett basutbud om trafik minst varannan timme mellan centralorter i angränsande kommuner. Vad innebär trafikplikt? Med allmän trafikplikt avses ordagrant de krav som behöriga myndigheter definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt ekonomiskt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning för, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor (EU förordning nr 1370/2007). Den praktiska innebörden är att det offentliga lovar medborgarna att en viss trafik kommer att bedrivas. Allmän trafikplikt får bara beslutas för sådan trafik som utgör regional kollektivtrafik. Med regional trafik avses enligt lagstiftningen även trafik som sträcker sig över flera län om den med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov (SFS 2010:1065, 6 ). Begreppet vardagsresande avser resor som är en naturlig del av människors mer regelbundna dagliga aktivitetsmönster med arbete, studier, omsorg, service och fritidsaktiviteter. Sådant resande kan förekomma under veckans alla dagar (Prop. 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag). Alla avtal om allmän trafik som ingås av en regional kollektivtrafikmyndighet ska enligt gällande lagstiftning (SFS 2010:1065) grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt. Innebörden av att beslut om allmän trafikplikt fattas i särskild ordning är att myndigheten först slår fast vilka krav, exempelvis på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik för att i ett senare skede ingå avtal om trafiken. Det är inte i detalj närmare reglerat när ett trafikpliktsbeslut ska fattas mer än att det måste ske innan avtal sluts med en operatör.

48 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 3(3) Ett beslut om allmän trafik kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. Per Ålind Utredare

49

50

51 Ärende 8

52 Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(3) Referens Diarienummer Beslut om allmän trafikplikt Oskarshamn Högsby Åseda Växjö Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst varannan timma vardagar mellan Oskarshamn och Växjö. Ärendet Kalmar Länstrafik arbetar för närvarande med att handla upp kollektivtrafik med buss med planerad trafikstart i augusti Upphandlingen omfattar i all regional linjetrafik. Avtal med trafikföretag kommer att träffas under våren Enligt 3 kap. 1 lagen (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik måste allmän trafik, som ska omfattas av avtal, föregås av ett beslut om allmän trafikplikt. Beslutet ska ha sin grund i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (LF , 92). Landstinget i Kalmar län har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt. Efter avtal med berörda myndigheter får Landstinget även besluta om trafikplikt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län har kommit överens om att beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik ska omfatta sträckan från lämplig ort i det egna länet fram till lämplig målpunkt på andra sidan länsgränsen (se bilaga). Överenskommelsen innefattar inga juridiska eller ekonomiska åtaganden för någondera parten. Landstinget i Kalmar län har därför att i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik på sträckan Oskarshamn - Växjö enligt SFS 2010:1065, 3 kap., 1. Motiv för trafikplikt Ett av huvudmålen för utvecklingen av Sveriges regioner är att vidga funktionella arbetsmarknader för att på så sätt underlätta för enskilda människor att välja bostads- och/eller studieort. Väl fungerande buss- och Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

53 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2(3) tågtrafik mellan kommunhuvudorterna på ömse sidor om nuvarande länsgräns kan i hög grad bidra till att dessa strävanden nås. Mot den här bakgrunden blir ett viktigt syfte med kollektivtrafiken att på ett funktionellt sätt knyta mellersta delen av Kalmar län med Kronobergs län. Under 2014 registrerades i biljettsystemet drygt resor i det aktuella stråket. En bibehållen och utvecklad kollektivtrafik mellan länen är ett viktigt medel för att nå målet i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kalmar län om större och mer robusta arbetsmarknader i sydöstra Sverige. Genom att erbjuda fler resmöjligheter för enskilda människor kan kollektivtrafiken bidra till att vidga funktionella arbetsmarknader. En bra trafik kan också göra det lättare för företagen att rekrytera lämplig personal. Busstrafiken på den aktuella sträckan kommer dessutom att främja klimateffektiva persontransporter. Huvudinriktningen i det gällande regionala trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län (LF , 92) är utbyggnad av snabb stråktrafik i stomlinjer med anslutande matartrafik, kombinerat med mer yttäckande, anropsstyrda närtrafiklösningar. I programmet fastställs målbilden för turtäthet avseende resor över länsgräns till ett basutbud om trafik minst varannan timme mellan centralorter i angränsande kommuner. Vad innebär trafikplikt? Med allmän trafikplikt avses ordagrant de krav som behöriga myndigheter definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt ekonomiskt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning för, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor (EU förordning nr 1370/2007). Den praktiska innebörden är att det offentliga lovar medborgarna att en viss trafik kommer att bedrivas. Allmän trafikplikt får bara beslutas för sådan trafik som utgör regional kollektivtrafik. Med regional trafik avses enligt lagstiftningen även trafik som sträcker sig över flera län om den med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov (SFS 2010:1065, 6 ). Begreppet vardagsresande avser resor som är en naturlig del av människors mer regelbundna dagliga aktivitetsmönster med arbete, studier, omsorg, service och fritidsaktiviteter. Sådant resande kan förekomma under veckans alla dagar (Prop. 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag). Alla avtal om allmän trafik som ingås av en regional kollektivtrafikmyndighet ska enligt gällande lagstiftning (SFS 2010:1065) grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt. Innebörden av att beslut om allmän trafikplikt fattas i särskild ordning är att myndigheten först slår fast vilka krav, exempelvis på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik för att i ett senare skede ingå avtal om trafiken. Det är inte i detalj närmare reglerat när ett trafikpliktsbeslut ska fattas mer än att det måste ske innan avtal sluts med en operatör.

54 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 3(3) Ett beslut om allmän trafik kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. Per Ålind Utredare

55

56

57 Ärende 9

58 Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(3) Referens Diarienummer Beslut om allmän trafikplikt Vimmerby Mariannelund - Eksjö/Nässjö Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst varannan timma vardagar mellan Vimmerby och Eksjö/Nässjö samt anslutande matning från Hultsfred. Ärendet Kalmar Länstrafik arbetar för närvarande med att handla upp kollektivtrafik med buss med planerad trafikstart i augusti Upphandlingen omfattar i all regional linjetrafik. Avtal med trafikföretag kommer att träffas under våren Enligt 3 kap. 1 lagen (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik måste allmän trafik, som ska omfattas av avtal, föregås av ett beslut om allmän trafikplikt. Beslutet ska ha sin grund i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (LF , 92). Landstinget i Kalmar län har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt. Efter avtal med berörda myndigheter får Landstinget även besluta om trafikplikt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Jönköpings och Kalmar län har kommit överens om att beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik ska omfatta sträckan från lämplig ort i det egna länet fram till lämplig målpunkt på andra sidan länsgränsen (se bilaga). Överenskommelsen innefattar inga juridiska eller ekonomiska åtaganden för någondera parten. Landstinget i Kalmar län har därför att i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet fatta beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik på sträckan Vimmerby Eksjö/Nässjö enligt SFS 2010:1065, 3 kap., 1. Motiv för trafikplikt Ett av huvudmålen för utvecklingen av Sveriges regioner är att vidga funktionella arbetsmarknader för att på så sätt underlätta för enskilda Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

59 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2(3) människor att välja bostads- och/eller studieort. Väl fungerande buss- och tågtrafik mellan kommunhuvudorterna på ömse sidor om nuvarande länsgräns kan i hög grad bidra till att dessa strävanden nås. Mot den här bakgrunden blir ett viktigt syfte med kollektivtrafiken att på ett funktionellt sätt knyta norra delen av Kalmar län med Jönköpings län. Under 2014 registrerades i biljettsystemen knappt resor i det aktuella stråket. En bibehållen och utvecklad kollektivtrafik mellan länen är ett viktigt medel för att nå målet i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kalmar län om större och mer robusta arbetsmarknader i sydöstra Sverige. Genom att erbjuda fler resmöjligheter för enskilda människor kan kollektivtrafiken bidra till att vidga funktionella arbetsmarknader. En bra trafik kan också göra det lättare för företagen att rekrytera lämplig personal. Busstrafiken på den aktuella sträckan kommer dessutom att främja klimateffektiva persontransporter. Huvudinriktningen i det gällande regionala trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län (LF , 92) är utbyggnad av snabb stråktrafik i stomlinjer med anslutande matartrafik, kombinerat med mer yttäckande, anropsstyrda närtrafiklösningar. I programmet fastställs målbilden för turtäthet avseende resor över länsgräns till ett basutbud om trafik minst varannan timme mellan centralorter i angränsande kommuner. Vad innebär trafikplikt? Med allmän trafikplikt avses ordagrant de krav som behöriga myndigheter definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt ekonomiskt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning för, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor (EU förordning nr 1370/2007). Den praktiska innebörden är att det offentliga lovar medborgarna att en viss trafik kommer att bedrivas. Allmän trafikplikt får bara beslutas för sådan trafik som utgör regional kollektivtrafik. Med regional trafik avses enligt lagstiftningen även trafik som sträcker sig över flera län om den med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov (SFS 2010:1065, 6 ). Begreppet vardagsresande avser resor som är en naturlig del av människors mer regelbundna dagliga aktivitetsmönster med arbete, studier, omsorg, service och fritidsaktiviteter. Sådant resande kan förekomma under veckans alla dagar (Prop. 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag). Alla avtal om allmän trafik som ingås av en regional kollektivtrafikmyndighet ska enligt gällande lagstiftning (SFS 2010:1065) grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt. Innebörden av att beslut om allmän trafikplikt fattas i särskild ordning är att myndigheten först slår fast vilka krav, exempelvis på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik för att i ett senare skede ingå avtal om trafiken. Det är inte i detalj närmare reglerat när ett trafikpliktsbeslut ska fattas mer än att det måste ske innan avtal sluts med en operatör.

60 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 3(3) Ett beslut om allmän trafik kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. Per Ålind Utredare

61 Ärende 10

62 Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(3) Referens Diarienummer Beslut om allmän trafikplikt Vimmerby Kisa Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst två dubbelturer vardagar mellan Vimmerby och Kisa. Ärendet Kalmar Länstrafik arbetar för närvarande med att handla upp kollektivtrafik med buss med planerad trafikstart i augusti Upphandlingen omfattar i all regional linjetrafik. Avtal med trafikföretag kommer att träffas under våren Enligt 3 kap. 1 lagen (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik måste allmän trafik, som ska omfattas av avtal, föregås av ett beslut om allmän trafikplikt. Beslutet ska ha sin grund i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (LF , 92). Landstingsfullmäktige har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt. Efter avtal med berörda myndigheter får Landstinget även besluta om trafikplikt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Kalmar och Östergötlands län har kommit överens om att beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik ska omfatta sträckan från lämplig ort i det egna länet fram till lämplig målpunkt på andra sidan länsgränsen (se bilaga). Överenskommelsen innefattar inga juridiska eller ekonomiska åtaganden för någondera parten. Landstinget i Kalmar län har därför att i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet fatta beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik på sträckan Vimmerby Kisa enligt SFS 2010:1065, 3 kap., 1. Motiv för trafikplikt Ett av huvudmålen för utvecklingen av Sveriges regioner är att vidga funktionella arbetsmarknader för att på så sätt underlätta för enskilda människor att välja bostads- och/eller studieort. Väl fungerande buss- och Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

63 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2(3) tågtrafik mellan kommunhuvudorterna på ömse sidor om nuvarande länsgräns kan i hög grad bidra till att dessa strävanden nås. Mot den här bakgrunden blir ett viktigt syfte med kollektivtrafiken att på ett funktionellt sätt knyta norra delen av Kalmar län med Östergötlands län. En bibehållen och utvecklad kollektivtrafik mellan länen är ett viktigt medel för att nå målet i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kalmar län om större och mer robusta arbetsmarknader i sydöstra Sverige. Genom att erbjuda fler resmöjligheter för enskilda människor kan kollektivtrafiken bidra till att vidga funktionella arbetsmarknader. En bra trafik kan också göra det lättare för företagen att rekrytera lämplig personal. Kollektivtrafiken på den aktuella sträckan kommer dessutom att främja klimateffektiva persontransporter. Huvudinriktningen i det gällande regionala trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län (LF , 92) är utbyggnad av snabb stråktrafik i stomlinjer med anslutande matartrafik, kombinerat med mer yttäckande, anropsstyrda närtrafiklösningar. I programmet fastställs målbilden för turtäthet avseende resor över länsgräns till ett basutbud om trafik minst varannan timme mellan centralorter i angränsande kommuner. Den nu aktuella busstrafiken utgör mot den bakgrunden ett komplement till det trafikpliktsbeslut för regional tågtrafik mellan Vimmerby och Linköping som den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Kalmar län beslutade , 59. Under 2014 registrerades i biljettsystemet drygt resor i den aktuella trafiken. Vad innebär trafikplikt? Med allmän trafikplikt avses ordagrant de krav som behöriga myndigheter definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt ekonomiskt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning för, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor (EU förordning nr 1370/2007). Den praktiska innebörden är att det offentliga lovar medborgarna att en viss trafik kommer att bedrivas. Allmän trafikplikt får bara beslutas för sådan trafik som utgör regional kollektivtrafik. Med regional trafik avses enligt lagstiftningen även trafik som sträcker sig över flera län om den med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov (SFS 2010:1065, 6 ). Begreppet vardagsresande avser resor som är en naturlig del av människors mer regelbundna dagliga aktivitetsmönster med arbete, studier, omsorg, service och fritidsaktiviteter. Sådant resande kan förekomma under veckans alla dagar (Prop. 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag). Alla avtal om allmän trafik som ingås av en regional kollektivtrafikmyndighet ska enligt gällande lagstiftning (SFS 2010:1065) grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt. Innebörden av att beslut om allmän trafikplikt fattas i särskild ordning är att myndigheten först slår fast vilka krav, exempelvis på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik för att i ett senare skede ingå avtal om trafiken.

64 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 3(3) Det är inte i detalj närmare reglerat när ett trafikpliktsbeslut ska fattas mer än att det måste ske innan avtal sluts med en operatör. Ett beslut om allmän trafik kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. Per Ålind Utredare

65 Ärende 11

66 Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(3) Referens Diarienummer Beslut om allmän trafikplikt Nybro Orrefors Målerås - Alstermo - Åseda Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst en dubbeltur vardagar mellan Nybro och Åseda. Bakgrund Kalmar Länstrafik arbetar för närvarande med att handla upp kollektivtrafik med buss med planerad trafikstart i augusti Upphandlingen omfattar i all regional linjetrafik. Avtal med trafikföretag kommer att träffas under våren Enligt 3 kap. 1 lagen (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik måste allmän trafik, som ska omfattas av avtal, föregås av ett beslut om allmän trafikplikt. Beslutet ska ha sin grund i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (LF , 92). Landstinget i Kalmar län har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt. Efter avtal med berörda myndigheter får Landstinget även besluta om trafikplikt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län har kommit överens om att beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik ska omfatta sträckan från lämplig ort i det egna länet fram till lämplig målpunkt på andra sidan länsgränsen (se bilaga). Överenskommelsen innefattar inga juridiska eller ekonomiska åtaganden för någondera parten. Landstinget i Kalmar län har därför att i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik på sträckan Nybro Alstermo enligt SFS 2010:1065, 3 kap., 1. Motiv för trafikplikt Ett av huvudmålen för utvecklingen av Sveriges regioner är att vidga funktionella arbetsmarknader för att på så sätt underlätta för enskilda människor att välja bostads- och/eller studieort. Väl fungerande buss- och Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

67 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2(3) tågtrafik mellan kommunhuvudorterna på ömse sidor om nuvarande länsgräns kan i hög grad bidra till att dessa strävanden nås. Mot den här bakgrunden blir ett viktigt syfte med kollektivtrafiken att på ett funktionellt sätt knyta västra delen av Kalmar län med östra delen av Kronobergs län. Under 2014 registrerades i biljettsystemet över resor i det aktuella stråket. En bibehållen och utvecklad kollektivtrafik mellan länen är ett viktigt medel för att nå målet i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kalmar län om större och mer robusta arbetsmarknader i sydöstra Sverige. Genom att erbjuda fler resmöjligheter för enskilda människor kan kollektivtrafiken bidra till att vidga funktionella arbetsmarknader. En bra trafik kan också göra det lättare för företagen att rekrytera lämplig personal. Busstrafiken på den aktuella sträckan kommer dessutom att främja klimateffektiva persontransporter. Huvudinriktningen i det gällande regionala trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län (LF , 92) är utbyggnad av snabb stråktrafik i stomlinjer med anslutande matartrafik, kombinerat med mer yttäckande, anropsstyrda närtrafiklösningar. I programmet fastställs målbilden för turtäthet avseende resor över länsgräns till ett basutbud om trafik minst varannan timme mellan centralorter i angränsande kommuner. Vad innebär trafikplikt? Med allmän trafikplikt avses ordagrant de krav som behöriga myndigheter definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt ekonomiskt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning för, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor (EU förordning nr 1370/2007). Den praktiska innebörden är att det offentliga lovar medborgarna att en viss trafik kommer att bedrivas. Allmän trafikplikt får bara beslutas för sådan trafik som utgör regional kollektivtrafik. Med regional trafik avses enligt lagstiftningen även trafik som sträcker sig över flera län om den med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov (SFS 2010:1065, 6 ). Begreppet vardagsresande avser resor som är en naturlig del av människors mer regelbundna dagliga aktivitetsmönster med arbete, studier, omsorg, service och fritidsaktiviteter. Sådant resande kan förekomma under veckans alla dagar (Prop. 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag). Alla avtal om allmän trafik som ingås av en regional kollektivtrafikmyndighet ska enligt gällande lagstiftning (SFS 2010:1065) grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt. Innebörden av att beslut om allmän trafikplikt fattas i särskild ordning är att myndigheten först slår fast vilka krav, exempelvis på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik för att i ett senare skede ingå avtal om trafiken. Det är inte i detalj närmare reglerat när ett trafikpliktsbeslut ska fattas mer än att det måste ske innan avtal sluts med en operatör.

68 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 3(3) Ett beslut om allmän trafik kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. Per Ålind Utredare

69 Ärende 12

70 Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(3) Referens Diarienummer Beslut om allmän trafikplikt Hultsfred Målilla Virserum - Åseda Växjö Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län beslutar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap., 1 ) för regional busstrafik motsvarande trafik minst två dubbelturer vardagar mellan Hultsfred och Växjö. Ärendet Kalmar Länstrafik arbetar för närvarande med att handla upp kollektivtrafik med buss med planerad trafikstart i augusti Upphandlingen omfattar i all regional linjetrafik. Avtal med trafikföretag kommer att träffas under våren Enligt 3 kap. 1 lagen (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik måste allmän trafik, som ska omfattas av avtal, föregås av ett beslut om allmän trafikplikt. Beslutet ska ha sin grund i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (LF , 92). Landstinget i Kalmar län har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt. Efter avtal med berörda myndigheter får Landstinget även besluta om trafikplikt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län har kommit överens om att beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik ska omfatta sträckan från lämplig ort i det egna länet fram till lämplig målpunkt på andra sidan länsgränsen (se bilaga). Överenskommelsen innefattar inga juridiska eller ekonomiska åtaganden för någondera parten. Landstinget i Kalmar län har därför att i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt för regional busstrafik på sträckan Hultsfred - Växjö enligt SFS 2010:1065, 3 kap., 1. Motiv för trafikplikt Ett av huvudmålen för utvecklingen av Sveriges regioner är att vidga funktionella arbetsmarknader för att på så sätt underlätta för enskilda människor att välja bostads- och/eller studieort. Väl fungerande buss- och Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

71 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2(3) tågtrafik mellan kommunhuvudorterna på ömse sidor om nuvarande länsgräns kan i hög grad bidra till att dessa strävanden nås. Mot den här bakgrunden blir ett viktigt syfte med kollektivtrafiken att på ett funktionellt sätt knyta mellersta delen av Kalmar län med Kronobergs län. Under 2014 registrerades i biljettsystemet omkring resor i det aktuella stråket. En bibehållen och utvecklad kollektivtrafik mellan länen är ett viktigt medel för att nå målet i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kalmar län om större och mer robusta arbetsmarknader i sydöstra Sverige. Genom att erbjuda fler resmöjligheter för enskilda människor kan kollektivtrafiken bidra till att vidga funktionella arbetsmarknader. En bra trafik kan också göra det lättare för företagen att rekrytera lämplig personal. Busstrafiken på den aktuella sträckan kommer dessutom att främja klimateffektiva persontransporter. Huvudinriktningen i det gällande regionala trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län (LF , 92) är utbyggnad av snabb stråktrafik i stomlinjer med anslutande matartrafik, kombinerat med mer yttäckande, anropsstyrda närtrafiklösningar. I programmet fastställs målbilden för turtäthet avseende resor över länsgräns till ett basutbud om trafik minst varannan timme mellan centralorter i angränsande kommuner. Vad innebär trafikplikt? Med allmän trafikplikt avses ordagrant de krav som behöriga myndigheter definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt ekonomiskt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning för, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor (EU förordning nr 1370/2007). Den praktiska innebörden är att det offentliga lovar medborgarna att en viss trafik kommer att bedrivas. Allmän trafikplikt får bara beslutas för sådan trafik som utgör regional kollektivtrafik. Med regional trafik avses enligt lagstiftningen även trafik som sträcker sig över flera län om den med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov (SFS 2010:1065, 6 ). Begreppet vardagsresande avser resor som är en naturlig del av människors mer regelbundna dagliga aktivitetsmönster med arbete, studier, omsorg, service och fritidsaktiviteter. Sådant resande kan förekomma under veckans alla dagar (Prop. 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag). Alla avtal om allmän trafik som ingås av en regional kollektivtrafikmyndighet ska enligt gällande lagstiftning (SFS 2010:1065) grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt. Innebörden av att beslut om allmän trafikplikt fattas i särskild ordning är att myndigheten först slår fast vilka krav, exempelvis på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik för att i ett senare skede ingå avtal om trafiken. Det är inte i detalj närmare reglerat när ett trafikpliktsbeslut ska fattas mer än att det måste ske innan avtal sluts med en operatör.

72 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 3(3) Ett beslut om allmän trafik kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. Per Ålind Utredare

73 Ärende 13

74 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(1) Referens Diarienummer Patientnämndens verksamhetsberättelse 2015 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige noterar verksamhetsberättelse för Patientnämnden för 2015 till protokollet. Bakgrund Under 2015 har 692 ärenden handlagts och avslutats av Patientnämnden. Av dessa har 266 ärenden lett till vårdkontakt. Nämnden har utifrån landstingsplanens mål haft fortsatt fokus på ärenden som rör cancervården och den psykiatriska vården. Under 2015 har synpunkter som rör landstingets tillgänglighet och vårdgaranti minskat i antal, likaså ärenden som handlar om vårdansvar. Patientnämnden noterar vidare att antalet ärenden som rör brister i kommunikation har ökat under året. Urban Oskarsson Patientnämndhandläggare Carolina Högström Patientnämndshandläggare Bilaga Patientnämndens verksamhetsberättelse Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

75 Patientnämnden Verksamhetsberättelse 2015

76 Innehåll 1 Inledning Patientnämndens uppdrag Ärendehantering Återrapportering Stödpersonsverksamhet Patientnämndens ledamöter och ersättare Samverkan, aktiviteter och utveckling Ärenden under Vård och behandling Behandling Diagnos Undersökning/Utredning Läkemedel Resultat Övriga delområden Omvårdnad Kommunikation Bemötande Ej lyssnad till Information till patient/närstående Patientjournal och sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Tillgänglighet Valfrihet/fritt vårdsökande Vårdansvar Administrativ hantering Fokusområde Slutord/diskussion Bilagor... 25

77 1 Inledning Patientnämnden är en viktig länk mellan patienter och vårdgivare, att gemensamt verka för en förbättrad dialog ökar inte bara patienters kunskap om sin situation utan även förtroendet för vården och patientsäkerheten. Under år 2015 har 692 ärenden handlagts och avslutats av Patientnämnden. Antalet ärenden har i stort varit oförändrat under de senaste åren. Nämnden har utifrån landstingsplanens mål haft fortsatt fokus på ärenden som rör landstingets prioriterade förbättringsprocesser. Under 2015 har Patientnämnden valt att belysa ärende som rör cancersjukvården och den psykiatriska vården. Inom dessa processer har det skett stora förbättringar i vården men nämnden konstaterar utifrån anmälda ärenden att det fortfarande anmäls brister inom dessa områden. Patientnämnden vill också uppmärksamma vikten av att ta tillvara alla de synpunkter som rör bemötande och kommunikation, då dessa ärenden är värdefulla bidrag för en god och säker vård. 2 Patientnämndens uppdrag Patientnämnden har två huvuduppdrag. Det ena är att hjälpa och stödja patienter och anhöriga som vill framföra synpunkter eller klagomål, eller som har frågor om vården i Kalmar län. Syftet är att bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre, genom att beskriva, reda ut och förklara. Det andra huvuduppdraget är att utse stödpersoner åt patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. Patientnämnden i Kalmar län ska verka opartiskt och fristående i förhållande till vårdgivaren och har som uppgift att stärka patienternas ställning i hälsooch sjukvården och tandvården samt att bidra till hög patientsäkerhet. Det senare genom att identifiera risker och trender och återkoppla dessa till vården. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter, gör inte några medicinska bedömningar och tar inte ställning till om vårdgivaren handlat rätt eller fel. Det är en viktig trovärdighetsfråga att värna och betona denna opartiska roll. Patientnämndens verksamhet är lagreglerad enligt lagen om patientnämndsverksamhet (1998:1656). Ledamöter och tjänstemän är bundna av sekretess enligt bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Organisatoriskt är Patientnämnden placerad under landstingsfullmäktige. Nämnden är en av flera olika instanser som arbetar med klagomåls- och synpunktshantering inom hälso- och sjukvården. Vårdgivarna har själva ett ansvar att lyssna på och ta hänsyn till synpunkter från patienter. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan bedöma om någon felaktighet begåtts i vården och utreder till exempel vårdskada enligt Lex Maria. Patientförsäkringen LÖF hanterar försäkringsärenden om en patient skadats i vården. Om man ser till antal ärenden är Patientnämnden den största av dessa instanser. 4

78 Till Patientnämndens uppgifter hör också att rekrytera, utbilda och utse stödpersoner till patienter som vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt smittskyddslag (2004:168). Länets tolv kommuner har slutit avtal med landstinget avseende patientnämndsverksamhet, vilket innebär att det finns en gemensam patientnämnd för all offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Kalmar län. 3 Ärendehantering Ett ärende hos Patientnämnden kan initieras av en patient eller av en närstående. Även vårdpersonal kan initiera ärenden. Ett ärende kan anmälas anonymt eller behandlas konfidentiellt om anmälaren så önskar. Anmälan kan röra enstaka händelser eller en kedja av händelser där flera kliniker kan vara involverade. De ärenden som anmäls till Patientnämnden är ofta sammansatta på så sätt att såväl bemötandefrågor som diagnos- och behandlingsfrågor och tillgänglighetsproblematik kan ingå i samma ärende. Det är därför inte alltid enkelt att identifiera vad anmälaren upplever vara det huvudsakliga problemet. När ett ärende registreras kategoriseras detta under följande huvudproblem: Vård och behandling Omvårdnad Kommunikation Patientjournal och sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Vårdansvar Administrativ hantering Övrigt Inom varje huvudproblem finns ett antal delproblem. Varje ärende registreras under det huvudproblem som anmälaren uppger vara det primära problemet eller den främsta anledningen till kontakten med Patientnämnden. De anmälare som beskriver synpunkter där flera kliniker är involverade registreras som ett ärende under respektive klinik, vilket innebär att en anmälare kan initiera fler än ett ärende vid samma kontakttillfälle. 5

79 I Patientnämndens ärenden finns ett betydande inslag av rådgivning. Handläggarna ger ofta information och skickar material till patienter angående: Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Läkemedelsförsäkringen (LFF) Det förekommer att IVO överlämnar ärenden till Patientnämnden för handläggning. Det är vanligt att Patientnämndens handläggare begär ett skriftligt eller muntligt yttrande från berörd basenhetschef, vilket alltid sker i samråd med anmälaren. Kommunikationen mellan anmälare och vården sker då via Patientnämnden. Vårdens företrädare får därmed möjlighet att lämna en förklaring till det inträffade och anmälaren får återkoppling i sitt ärende. Under handläggningen av ett ärende dokumenteras bland annat en sammanfattning av bakgrund och vidtagna åtgärder. Inför nämndens sammanträden får ledamöterna en rapport innehållande avidentifierade sammanfattningar av samtliga ärenden där handläggningen har avslutats under perioden. Vid nämndens sammanträden behandlas utvalda ärenden av principiell karaktär. En viktig uppgift för nämndens verksamhet är att finna goda former för återföring av patienters och närståendes erfarenheter till vården. 4 Återrapportering Patienters och närståendes synpunkter som inkommit till Patientnämnden är en värdefull kvalitativ kunskapskälla att ta till vara på i vårdens fortlöpande patientsäkerhetsarbete. Patientnämnden tar årligen emot ett stort antal direkta synpunkter på vårdverksamheterna, främst från dem som är mottagare av vården. Ofta har handläggaren av ett ärende kontakter med vårdens ansvariga, främst basenhetschefer, men också med andra verksamhetsföreträdare, såsom chefläkare och medicinskt ansvariga sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården med flera. Återrapporteringen till klinikers basenhetschefer och kommuners medicinskt ansvariga sjuksköterskor som är berörda av ärenden hos Patientnämnden har skett vid två tillfällen under Även chefläkare har fått återrapportering för sina respektive uppdragsområden. Genom återrapporteringen får vården en avidentifierad sammanfattande beskrivning i samtliga ärenden. Detta görs även i de fall där anmälaren inte önskat Patientnämndens aktiva medverkan i att kontakta vården utan endast önskat lämna sina synpunkter som bidrag till vårdens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. I Patientnämndens uppdrag ingår också att rapportera statistik och ärendeanalys till IVO vilket görs en gång per år. 6

80 5 Stödpersonsverksamhet Enligt lagen om patientnämndsverksamhet m.m. har Patientnämnden skyldighet att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård eller som vårdas enligt smittskyddslagen. Det är chefsöverläkarens skyldighet att informera patienten om rättigheten att få en stödperson. Stödpersonens uppgift är att bistå patienten i personliga frågor och att vara ett medmänskligt stöd, men stödpersonen ska inte i något avseende ersätta vårdpersonalens insatser. Stödpersonen kan även närvara som personligt stöd vid förvaltningsrättens förhandlingar om patienten så önskar och ska hålla kontinuerlig kontakt med Patientnämndens kansli. Stödpersonen omfattas av tystnadsplikt och får därför inte röja uppgifter om vare sig patientens personliga förhållanden eller hälsotillstånd. Patientnämnden noterar, i likhet med föregående år, att det är få personer som ansöker om att få stödperson vilket kan bero på otillräcklig information om rätten att få stödperson eller på korta tvångsvårdstider. Patientnämnden arbetar fortlöpande med att rekrytera nya stödpersoner men under året har det varit svårt att rekrytera i norra länsdelen. Patientnämnden lyfter detta vid varje informationstillfälle och en riktad informationsinsats genomfördes hösten Under året har det utsetts 15 förordnanden och lika många ärenden har avslutats. Vid årsskiftet pågick 15 stödpersonsuppdrag. 6 Patientnämndens ledamöter och ersättare 2015 Ledamöter Gunilla Johansson, f.d ordförande (S), t.om 30/9 Peter Högberg, ordförande (S), från 1/10 Magnus Danlid, vice ordförande (C) Olle Hjertqvist (S) Hélène Carlsson (V) Gunnar Westling (MP) Magnus Gustafsson (M) Eric Dicksson (KD) Ersättare Britt Karlsson (S) Rickard Bäck (S) Nora Eklöv (MP) Måns Linge (M) Maj-Britt Landin (FP) Gerd Åstrand (C) Agneta Öberg (V) 7

81 Patientnämndens ledamöter utses av landstingsfullmäktige. Patientnämndens kansli För att utföra sitt uppdrag har Patientnämnden ett kansli med tre handläggare, varav samtliga har yrkeserfarenhet från vården. 7 Samverkan, aktiviteter och utveckling 2015 Patientnämnderna i landet har utvecklat ett nära samarbete när det gäller information och utbildning på såväl politiker- som tjänstemannanivå. Detta samarbete bedrivs nationellt och regionalt. I samarbetet på nationell nivå är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en viktig aktör. IVO och Patientnämnderna samverkar på både nationell och regional nivå med syfte att bidra till en säker vård genom ömsesidigt kunskapsutbyte och dialog. Mandatperiodens första patientnämndsmöte inleddes med utbildningsdagar med avslutande sammanträde. Patientnämndens sammanträden utgör ett forum för informationsutbyte med företrädare och nyckelpersoner från olika verksamheter. Under året har bland annat chefsöverläkare vid vuxenpsykiatri norr, projektledare av standardiserat vårdförlopp samt psykiatridirektör deltagit för dialog och samverkan runt kvalitet och patientsäkerhet. Nämnden har haft fem sammanträden samt ett flertal presidiemöten under Patientnämnden har haft ett flertal informationsträffar för verksamhetsföreträdare i vården, patientföreningar och allmänhet. En fortsatt informationsspridning om Patientnämndens verksamhet till en utökad målgrupp planeras fortgå i enlighet med patientsäkerhetslagens intentioner. För att säkerställa informationsspridningen har arbetet med att upprätta en kommunikationsplan påbörjats. En ny informationsfolder, en minifolder, är framtagen och har under hösten distribuerats till landstingets samtliga vårdenheter och länets kommuner. Samarbetet med Länssjukhusets säkerhetsgrupp pågår i syfte att använda Patientnämndens erfarenheter i deras kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Arbetet med att uppgradera Patientnämndens digitala diariesystem Vårdsynpunkter och Stödpersoner (VSP) är i slutfasen. Uppstart av den nya versionen av VSP planeras till första januari Stödpersonsverksamheten utgör en viktig del av Patientnämndens uppdrag. Samverkan med patientnämnderna i Östergötland, Kronoberg och Jönköping pågår och en gemensam utbildningsdag genomfördes under maj månad. Två länsövergripande informationstillfällen för stödpersoner har genomförts, där specialistsjuksköterska och överläkare från psykiatrin medverkat. 8

82 Den 1 januari 2015 trädde den nya patientlagen (Patientlagen 2014:821) i kraft. Målet med den nya lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Med den nya lagen ges patienten möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet samt att vårdens informationsplikt gentemot patienten utvidgas och förtydligas. I samband med detta fick lagen om patientnämndsverksamhet mm ett förtydligande om att tillhandahålla eller hjälpa patienter (istället för att stödja eller hjälpa) att få den information patienten behöver för att kunna ta tillvara sina intressen. 8 Ärenden under 2015 Den totala mängden avslutade ärenden 2015 uppgår till 692 och utav dessa har ett flertal lett till åtgärd i berörd verksamhet så som rutinförändringar, informationsöversyn, indragande av förordnanden för inhyrd personal, ärendediskussion i arbetsgrupp m.m. Av 692 inkomna ärenden har 266 lett till vårdkontakt. I ett flertal ärenden noterar nämnden att patienter har saknat stöd och hjälp i sina kontakter med vården. Särskilt tydligt märks detta i ärenden som rör patienter med komplicerade symtom och diagnoser, till exempel hos cancerpatienter eller multisjuka äldre patienter där flera kliniker, vårdnivåer eller huvudmän är involverade. Under 2015 har synpunkter som rör landstingets tillgänglighet och vårdgaranti minskat i antal, likaså ärenden som handlar om vårdansvar, då främst vårdprocesser och vårdplanering. Utifrån de ärenden som handlagts under 2015 ser Patientnämnden, i likhet med föregående år, trenden att allt fler patienter och närstående efterfrågar större delaktighet i vård och behandling, liksom att allt fler patienter önskar mer information och kommunikation beträffande vård och behandling. Inkomna ärenden visar på att vården inte alltid följer riktlinjerna i lagstiftningen i den nya patientlagen gällande rätten till fritt vårdsökande inom den öppna hälso- och sjukvården. Patienter har då nekats medicinsk bedömning på grund av listning enligt hälsoval. Patientnämndens ärenden visar att brister i kommunikationen utgör en betydande patientsäkerhetsrisk. Under 2015 har antalet ärenden som rör bristande kommunikation ökat. En god och säker vård förutsätter en fungerande kommunikation med patienter och närstående. En god kommunikation handlar inte enbart om att vårdpersonal informerar på ett för patienten eller närstående begripligt sätt. Viktigt är också att patienter och närstående ges tillräcklig tid att berätta och ställa frågor så att vårdpersonalen kan försäkra sig om att patienter tagit till sig och förstått informationen. Väsentligt är att både patienter och vårdpersonal förstår och är överens om vad som sägs i mötet för att skapa en säker dialog. En 9

83 avhandling 1 som studerat klagomål från Patientnämnden i Stockholms läns landsting visar att en tredjedel av alla klagomål som registrerats som vård och behandling också innehöll klagomål om dåligt bemötande. Andelen personer som kontaktat nämnden för att endast efterfråga sina rättigheter som patient utan att framföra några synpunkter på vården har varit många. Denna typ av ärende registreras som ett administrativt ärende och inkluderas därmed inte i den ovan redovisade siffran för antal ärenden år Nämnden ser att kansliets service till medborgarna i dessa frågor är ett viktigt bidrag i att stärka patienters ställning och öka deras medverkan i hälso- och sjukvården. Vanliga frågor har bl.a. rört sekretess, utlandsvård, avgifter, patientlagen, patientförsäkringsfrågor, valfrihet m.m. Förfrågningar om regler och rättigheter har även inkommit från vårdpersonal och andra myndigheter. De tandvårdsärenden som anmälts har i stor utsträckning rört ekonomiska frågor, där patienter som inte varit nöjda med behandlingen önskat få sin kostnad reducerad eller helt borttagen. Endast ett fåtal ärenden som rör den kommunala hälso- och sjukvården har, i likhet med tidigare år, anmälts till Patientnämnden. 1 Wessel, M. (2013) Negative experiences of encounters in healthcare, Diss., Karolinska Institutet. 10

84 11

85 8.1 Vård och behandling Under huvudproblemet Vård och behandling återfinns mer än hälften av Patientnämndens ärenden, 412 eller 59 procent. Under huvudproblemet kategoriseras ärendena i delproblem enligt nedan Behandling Till delproblemet Behandling hänförs 105 ärenden som berör rena behandlingsfrågor, såsom utebliven, nekad, försenad, felaktig eller biverkan av behandling. Många anmälare upplever sig initialt inte lyssnade till, att de fått tjata till sig vård, för att tillslut få rätt diagnos och behandling. Även patienter som har fått planerad vård men som har fortsatta besvär upplever att de inte blir lyssnade till. En del ärenden handlar om felaktig diagnos, vilket har lett till fel behandling och förvärrad livssituation, men också om avsaknad av helhetssyn och vårdplan. Några ärenden beskriver att olika specialister som patienter har träffat har haft skilda uppfattningar om hur fortsatt vård ska bedrivas vilket påverkat vårdförloppet negativt. Anmälaren slog sig kraftigt i huvudet med rikligt blödning som följd. Transporterades till akuten med ambulans. Såret behövde sys och läkaren gjorde detta innan bedövningen tagit, anmälaren beskriver att det gjorde fruktansvärt ont. Efter detta skickades patienten hem, trots att han var yr, illamående och mådde mycket dåligt. Läkaren motiverade utskrivningen med att han inte varit avsvimmad. Patienten hade många mil hem men läkaren tog ingen hänsyn till det utan hänvisade honom till 1177 om något skulle tillstöta. Anmälarens barn som kommit till akuten, skjutsade honom till en närstående. Anmälaren vaknade sedan på natten och gick på toaletten, var då fortfarande allmänpåverkad och yr, varpå han svimmade och slog sig på nytt. Blev åter illamående med kräkningar och transporterades på nytt till akuten. Blev nu inlagd med dropp och medicinering mot illamående. Anmälaren ifrågasätter läkarens bemötande och bedömning vid det första besöket på akuten. I svaret från basenhetschefen får anmälaren vårdens förklaring på händelsen, att hans symtom inte vittnade om hjärnskakning och att han därför inte lades in för observation, anmälaren erbjöds en telefontid till berörd läkare Diagnos Delproblemet Diagnos tar upp ärenden om felaktig, fördröjd eller utebliven diagnos och omfattade 50 ärenden. De flesta ärendena under Diagnos berör synpunkter på att vården inte har gjort tillräckliga eller adekvata undersökningar när patienter har sökt för sina besvär och på grund av detta missat att diagnostisera sjukdomar och skador 12

86 eller ställt felaktiga diagnoser. Fördröjningen av en korrekt diagnos har lett till att adekvat vård av patienter försenats vilket i sin tur bidragit till att patienter fått mer komplikationer, längre sjukskrivningar och ökat lidande. Flera ärenden har inkommit där patienter har nekats röntgenundersökning vilket har fördröjt diagnosen. Det finns ärenden där patienter med psykisk ohälsa i anamnesen upplever att de initialt inte blir lyssnade till och att diagnossättningen därmed fördröjts. Andra patienter rapporterar att de efter ett kort möte med vården fått medicinska diagnoser utan specifik utredning. Anmälaren söker akut efter en fallolycka, hon har svårt att andas. Läkaren på akuten undersöker henne, men gör ingen röntgen utan skickar hem henne med värktabletter. Dagen därpå har hon svåra smärtor, svårt att andas och är svullen på bröstkorgen och kontaktar 1177 som skickar en ambulans. När ambulansen kommer så kan hon inte ligga ner på båren på grund av smärtor och ambulanspersonalen säger till henne att om hon inte ligger ner på båren är hon inte tillräckligt sjuk att åka ambulans, utan får ta en sjukbil, och de åker därifrån. På akuten görs en röntgen som visar på en ryggfraktur och patienten skickas till Linköping för akut operation. Anmälaren ifrågasätter varför det inte gjordes en röntgenundersökning vid första akutbesöket och varför hon blev nekad ambulanstransport när hon var så svårt sjuk. Basenhetschefen ger sin syn på händelsen, beklagar och bekräftar att vården tagit fel beslut gällande röntgen och att behov av ambulanstransport självklart förelåg Undersökning/Utredning Under delproblemet återfinns 95 ärenden som framför synpunkter på felaktig, fördröjd, utebliven eller nekad utredning/undersökning. Flera ärenden rör anhörigas och patienters förväntningar på vården och upplevelsen av att inte få en adekvat utredning. Det förekommer synpunkter på att ingen tar huvudansvar, att patienter hänvisas runt, och att de får träffa olika läkare i sina vårdkontakter som leder till fördröjd utredning. Flera ärenden vittnar om att en fortsatt planering för patienter saknas och att ett helhetsansvar efterfrågas. Anmälaren fick akuta ljumskbesvär och sökte akuten. Inkom och bedömdes kl.22 med låg prioritet. Undersöktes av läkare först vid 03-tiden och beslut togs om akut operation av inklämt bråck. Även en bit av tarmen hade skadats och opererades bort. Anmälaren är nu hemkommen och förhållandevis välmående. I anmälan ifrågasätts prioriteringen som gjordes på akuten. Om allvarlighetsgraden missbedömdes och att detta sedan ledde till att tillståndet förvärrades? Önskar att händelsen kommer berörd enhet tillkänna för möjlighet att se 13

87 över rutiner. Anmälaren har kontaktat vården som hänvisat till patientnämnden. Basenhetschefen förklarar att den prioriteringsnivå patienten fick kom sig av att patientens smärthistoria som kommit och gått. Basenhetschefen kan inte förneka att tiden kan ha haft betydelse, det går inte att med säkerhet säga vilket, men det optimala hade varit en snabbare handläggningstid. Kliniken tar till sig av kritiken och skall ta upp anmälarens synpunkter för att lära av händelsen Läkemedel Under delproblemet återfinns ärenden som framför synpunkter på utebliven eller felaktig läkemedelsbehandling, biverkningar i samband med läkemedelsbehandling samt brister i uppföljning av läkemedelsbehandling. Bland de 50 ärenden som registrerats under rubriken utmärker sig ärenden som gäller biverkningar samt uppfattningen att patienter nekas fortsatta ordinationer av redan insatt läkemedel, detta rör inte sällan läkemedel av beroendeframkallande karaktär Resultat Under delproblemet återfinns 90 ärenden som framför synpunkter på icke förväntade komplikationer och/eller vårdskada. Flera ärenden rör uppfattningen att vårdskadan är ett resultat av försenad eller missad diagnos. I likhet med föregående år återfinns ett antal ärenden som handlar om olika typer av komplikationer i samband med operativa ingrepp. Det kan vara fråga om felaktigt ingrepp, vanprydande ärr eller postoperativa infektioner. Men det kan även röra sig om ärenden där ingrepp inte har motsvarat patienters förväntade resultat utan i värsta fall kan ha förvärrat patienters livssituation. Många anmälare efterfrågar ekonomisk ersättning för vårdskada och har lämnats information om LÖF. Anmälaren bröt bägge handlederna i samband med en fallolycka och fick genomgå operation. I efterförloppet drabbades patienten av infektion i bägge handlederna och fick behandling för detta. Efter flera månader av undersökningar och antibiotikakurer läkte den ena handleden men den andra fick opereras på nytt. Infektionen satt i den platta som opererats in. Anmälaren fick efter det sista ingreppet en skada på nerven i handleden och har nu ingen känsel i vissa fingrar. Operatören har hänvisat anmälaren till Patientnämnden. Anmälaren efterfrågar ekonomisk ersättning för vårdskada, information lämnas om LÖF. 14

88 8.1.6 Övriga delområden Ett fåtal ärenden har anmälts under delproblemen Remiss/Vårdbegäran (8 ärenden) och Second opinion (1 ärende). Tilläggas kan att ett flertal personer vänt sig till nämnden för att efterfråga sina rättigheter i dessa avseenden och dessa har registrerats som administrativa ärenden. Dessutom har några ärenden rört delområdena Intyg (9 ärenden) och Medicinteknisk utrustning, hjälpmedel (4 ärenden). När dialog har gett resultat exempel från ärenden under huvudproblemet Vård och behandling Missad hjärnblödning vårdgivaren gör en Lex Maria som ett resultat av klagomålet Felbedömd läkemedelskomplikation kompetensutveckling på aktuell klinik Kända risker vid förlossning översyn av patientinformation på aktuell klinik 8.2 Omvårdnad Under huvudproblemet Omvårdnad registrerades synpunkter på bristfällig, felaktig, fördröjd eller utebliven personlig omvårdnad, kost/nutrition, logi/sängplats eller hygien/miljö. Ärenden har främst belyst otrygghet gällande patienters personliga omvårdnad. Det har handlat om lång väntan vid larm, kunskapsbrist gällande lyftteknik och palliativ vård i kommunen. Totalt registrerades 12 ärenden (2 procent) under Omvårdnad. 15

89 16

90 8.3 Kommunikation Under huvudproblemet Kommunikation registrerades 146 ärenden (21 procent) som berör synpunkter på bemötande, empati, ej lyssnad till, övergrepp, dialog/delaktighet med patienten/närstående, information till patienten/närstående samt kulturella språkliga hinder och tolkfrågor. Dessa ärenden uppstår ofta på grund av att kommunikationen inte har fungerat mellan patient och vårdpersonal. Det kan handla om otydlighet, bristande information, nekad tid eller nonchalans. Flertalet ärenden rör vårdhändelser som påverkats negativt av vad anmälaren upplevt som ett olämpligt eller dåligt bemötande. Noteras kan att problemområdet kommunikation även återfinns i många av Patientnämndens ärenden som registrerats under andra rubriker. Den största delen av synpunkterna registreras under följande tre delproblem Bemötande De flesta ärendena under kommunikation, 92 ärenden, gäller bemötande. Ärendena handlar bland annat om upplevelsen av att inte bli väl bemött inom somatisk vård på grund av tidigare psykisk anamnes i journalen. Noterbart är att antalet bemötandeärenden som rör Ambulansverksamheten har ökat under året. Det finns även ärenden som handlar om synpunkter på bemötandet från hyrläkare. Några ärenden beskriver att patienter upplever sig diskriminerade av vårdpersonal. Det har handlat om sexuell läggning, övervikt, missbruks- och psykisk anamnes. Kvinna som drabbades av cancer för tre år sedan kontaktar för att framföra klagomål på en läkares bemötande. Kvinnan har fått recidiv i sin cancer, ska påbörja cellgiftsbehandling och har nyligen vårdats inneliggande på kliniken för en urinvägsinfektion. När kvinnan skulle skrivas ut kom läkaren in och slog sig ner i stolen jämte hennes säng och utbrast: "Alla problem du har beror på din övervikt!" Sedan tittade han på hennes frukostbricka och sa att så mycket skulle han aldrig kunna äta. Därefter frågade läkaren om hon hade någon karl. Kvinnan har ca 15 kg i övervikt, vilket hon är väl medveten om. Hon kan inte heller förstå vilken relevans i sammanhanget det var att ställa frågor om hennes förhållande till män. Kvinnan blev chockad och mycket ledsen över läkarens uttalanden och bemötande. Hon vill ha en ursäkt av läkaren och vänder sig till Patientnämnden för råd. Anmälaren tog själv kontakt med basenhetschefen som lovade att tala med aktuell läkare och återkoppla till patienten. Anmälaren fick sedan möjlighet att tala med läkaren om händelsen och var nöjd med detta. 17

91 8.3.2 Ej lyssnad till De 18 ärenden som registrerats under detta delproblem berör händelser där patienter upplevt att vården inte har lyssnat på dem när de har berättat om sina symtom och/eller medicinering. Exemplet nedan beskriver en sådan upplevelse. Anmälaren hade svinkoppor men också ett sår vid ena örat som var infekterat. När patienten inte blev bättre över helgen sökte hen jouren enligt 1177 s råd. Läkaren på jouren tyckte att det var viktigt att ta en sårodling men eftersom de inte hade möjlighet att ta provet på jouren skulle patienten själv kontakta sin hälsocentral på måndagen för detta. Läkaren på hälsocentralen tyckte inte att någon sårodling behövdes utan ordinerade antibiotika. Infektionen blev inte bättre och läkaren kontaktades på nytt. Inte heller nu togs någon sårodling, trots att anmälaren påtalade detta, utan istället ökades antibiotikadosen. När ytterligare en vecka passerat utan bättring sökte patienten en annan läkare på hälsocentralen som lyssnade på anmälaren. Sårodling utfördes och senare gavs besked om att det var fel sorts antibiotika som ordinerats. Anmälaren ifrågasätter varför man inte lyssnat på hen tidigare och att detta har orsakat onödigt lidande. Anmälaren kontaktade basenhetschefen för dialog. Basenhetschefen bekräftade anmälarens upplevelse. Då anmälaren inte var helt nöjd efter dialog med basenhetschef lämnades information om vidare anmälningsmöjligheter Information till patient/närstående Ärenden som registreras under Information till patient/närstående, 23 ärenden, handlar om avsaknad av eller otillräcklig information till patient och anhöriga. Många ärenden gäller medicinering och provsvar. I vissa fall har svar aldrig nått patienten, i andra fall har det handlat om otillräcklig eller bristfällig information i brev eller via telefonkontakt. Anmälaren fick skriftligt besked på cellprovsundersökning med information om cellförändringar. I brevet stod det kort att förändringarna borde tas bort. Patienten blev mycket orolig och kontaktade mottagningen men fick inga lugnande besked den vägen. Fick inte tala med behandlande läkare då hen endast arbetar vissa dagar och var svår att nå. Kontaktade mottagningen på nytt och då bestämdes att en annan läkare skulle kontakta patienten, men inte när. Anmälaren hade önskat att brevsvaret innehöll mer information och att det borde vara lättare att komma i kontakt med läkare. Anmälaren har mått mycket dåligt efter svaret och efterfrågar saklig information om sitt tillstånd. På anmälarens önskan kontaktar patientnämnden 18

92 basenhetschefen som planerar ringa kvinnan följande dag för att samtala om diagnosen. När dialog har gett resultat exempel från ärenden under huvudproblemet Kommunikation Bristande bemötande vid psykisk funktionsnedsättning kompetensutveckling för personal Synpunkter på bemötande och omhändertagande hembesök av basenhetschef för dialog med patient Nonchalant och kränkande bemötande av hyrläkare hyrläkare uppsagd från uppdrag 8.4 Patientjournal och sekretess Under huvudproblemet återfinns 12 (2 procent) av de avslutade ärendena. Här återfinns ärenden där patienter upplever att det förekommer felaktigheter i journalen. Vidare återfinns här synpunkter på att journalanteckning saknas eller har fördröjts med följd att patienters förnyade besök med vården komplicerats. 8.5 Ekonomi Under huvudproblemet, 20 ärenden (3 procent), ingår synpunkter gällande patientavgift/högkostnadsskydd, ersättningsanspråk/garantier och läkemedelskostnader. Några ärenden gäller landstingets nya faktureringsrutiner där patienter önskat betala kontant på aktuell mottagning. Synpunkter har inkommit då patienter fått betala dubbla avgifter när de vid första besöket blivit hänvisade till annan sjukvårdsnivå. Två ärenden rör utländska medborgare som vittnar om bristande information om avgifter när de sökt akutsjukvård. Anmälare som för tre år sedan tecknade en frisktandvårdsförsäkring. Har under dessa år inte blivit kallad en enda gång till folktandvården. Anmälaren har nu fått besked om att försäkringen behöver förnyas. Har betalat 7830kr. Kontaktade folktandvården för att framföra synpunkter på detta och blivit lovad ett besök till en tandhygienist i höst kostnadsfritt. Anmälaren anser att folktandvården inte uppfyllt avtalet och önskar pengarna tillbaka som han lagt ut på försäkringen. I svaret från folktandvården framkommer att patienten hamnat 19

93 fel i systemet när det gäller att bli kallad. Anmälaren erbjuds fri tandvård de kommande tre åren och är nöjd med detta. Även 2015 har det inkommit ärenden som handlar om patienter vars operation/mottagningsbesök blivit inställda när patienten redan befunnit sig på plats, vilket inneburit ekonomiska konsekvenser för den enskilde patienten med sjukdag och resekostnader. 8.6 Organisation och tillgänglighet De 51 ärenden (7 procent) som finns registrerade under huvudproblemet Organisation och tillgänglighet är indelade i delproblemen tillgänglighet, vårdgaranti, lång väntan på besökstid, lång väntan i väntrum, valfrihet/fritt vårdsökande och resursbrist/inställda åtgärder. Den största andelen ärenden återfinns under tillgänglighet, lång väntan på besökstid och valfrihet/fritt vårdsökande Tillgänglighet Ett flertal av dessa 12 ärenden handlar om synpunkter på tillgängligheten till öppenvårdsmottagningar där det har varit svårt att komma fram och att få tider. Synpunkter har lämnats på att personal inom vården inte återkommer enligt överenskommelse, ofta gäller det telefonkontakt. Anmälaren föll och skadade sitt knä. Efter fallet kunde han inte stå på benet. Anmälaren ringde en ambulans som körde till hälsocentralen men han fick inte träffa någon läkare. Enligt anmälaren fick han besked om att det inte fanns några läkartider. Ambulansen körde hem patienten igen. Anmälaren hade svår smärta och dagen därpå ringde läkaren från hälsocentralen och sa att det inte var så mycket att göra åt artros och skrev ut morfintabletter per telefon. Detta gjordes utan att patienten blivit undersökt. Har nu valt att lista om sig hos annan husläkare som diagnostiserat menisk- och ledbandsskada och remitterats för röntgen. Anmälaren är upprörd över handläggningen på hälsocentralen och efterfrågar ersättning. Vänder sig till Patientnämnden för att ingen annan ska behöva drabbas av något likande. Patientnämnden informerar om möjligheten att kontakta berörd basenhetschef men anmälaren är nöjd med att ärendet återrapporteras till vården. 20

94 8.6.2 Valfrihet/fritt vårdsökande De flesta av dessa 11 ärenden berör rättigheten att fritt söka till öppenvård. Ärenden beskriver en problematik att få komma till annan vårdgivare än den de är listade hos primärvården. Synpunkter rör även en önskan om att få specialistvård utförd på annan klinik än den de remitterats till. Anmälare fick en cancerdiagnos för ca ett år sedan, ville först avvakta operation men har nu bestämt sig för att genomföra denna. Operationstekniken saknas i landstinget. Mannen har vid en second opinion rekommenderats operation i annat landsting och önskat få den utförd där. Han har fått ett brev från sin behandlande läkare att kliniken avslagit hans begäran eftersom tekniken finns vid Universitetssjukhuset i Linköping(UIL) och tänker remittera patienten dit. Vid ytterligare synpunkter hänvisar läkaren till sjukhusledningen. Mannen vänder sig till Patientnämnden för att efterhöra sina rättigheter och vad som gäller i den nya patientlagen. Basenhetschefen svarar, efter konsultation med Landstingets sakkunniga, att patienten inte har rätt att välja med motivering att det rör sig om högspecialicerad slutenvård. Behandlingen finns vid UIL varför patienten remitteras dit. 8.7 Vårdansvar Under huvudproblemet Vårdansvar beskrivs synpunkter som rör vårdflöde/processer, informationsöverföring/samverkan mellan vårdenheter internt och externt samt ärenden med synpunkter på vårdplanering/vårdplan. Under huvudproblemet registrerades 11 ärenden (2 procent) Ärenden beskriver problem för svårt sjuka patienter som skrivits ut från slutenvården, en upplevd brist i planering vid övergång mellan landsting och kommun. I många fall upplever patienter och anhöriga att de får bära ett alltför stort egenansvar för sin eller sin anhöriges vård och behandling och önskar ökad kontinuitet där personalen utgår från patientens samlade behov, istället för att vara enbart inriktad på den egna klinikens ansvar. 8.8 Administrativ hantering Administrativ hantering omfattar 11 ärenden (2 procent). Bland dessa framförs bristande remissrutiner. Det handlar bland annat om bevakning av remiss, rutiner vid genetisk diagnostik och återkoppling till patient. 21

95 9 Fokusområde 2015 Nämnden beslutade att under 2015 belysa inkomna ärenden som rör cancersjukvården, 46 ärenden och den psykiatriska vården, 69 ärenden. Cancersjukvård: Flera ärenden rapporterar om upplevelsen att inte bli lyssnad till vid vårdbesök och där det slutligen visat sig vara en cancersjukdom. Det har gällt patienter som tidigare haft en cancersjukdom men upplevt nya symptom och oro med detta. Andra patienter vittnar om att upprepade gånger söka vård för oklara symtom men som bemöts av nonchalans. Som en röd tråd genom ärendena löper efterfrågan om information, samordning och uppföljning. Inte sällan är det anhöriga som efterfrågar detta. Psykiatrisk vård: Statistiken visar att flest ärenden rör vård- och behandlingsfrågor. Noterbart är att läkemedelsfrågor oftare förekommer inom psykiatrin än inom den somatiska vården. Detta gäller även antalet sekretessärenden. Flera ärenden rör provtagning och behandling vid neuropsykiatrisk sjukdom där patienter ifrågasätter rutiner och planering. Andra inkomna ärenden beskriver synpunkter som rör diagnossättning. Det har bland annat handlat om att en annan diagnos är dokumenterad än den som läkaren informerat om, om patienter som fått felaktig diagnos och medicinering eller om patienter som blivit fråntagna en diagnos och som ifrågasätter detta. Patientnämnden noterar att antalet anmälda ärenden till psykiatrin successivt minskat sedan några år tillbaka. 10 Slutord/diskussion Patientnämndens arbete är i mycket hög grad relaterat till enskilda patienter och till deras egna berättelser och upplevelser av det som de har varit med om i sina kontakter med vården. Klagomålen är därmed i en mening subjektiva beskrivningar av enskilda patienters problem och frågor. Men de kan samtidigt vara tydliga och representativa exempel på konkreta brister som har bidragit till att patienten känner sig illa behandlad, missförstådd eller försummad. På så sätt skapas ett direkt samband mellan, å ena sidan, patienternas klagomål och åsikter och, å andra sidan, utvecklingen och förbättringsarbetet inom hälso- och sjukvården. Dessutom blir arbetet med ärenden, patienters och anhörigas synpunkter kring mötet med vården, en kunskaps- och erfarenhetsbas som både vårdgivarna, beställarorganisationen och landstingets politiska beslutsfattare kan använda för att utveckla och styra vården. Patientnämnden upplever att patienters förväntningar på vården inte alltid överensstämmer med vårdgivarens, vilket ibland skapar besvikelse med försämrad tillit till vården. Patientnämnden fyller här en viktig funktion för möjlighet till dialog mellan parterna. Landstinget har tagit fram en 22

96 vårdöverenskommelse som stöd för samtal och planering vid vårdkontakt. Patientnämnden tror att användandet av vårdöverenskommelsen kommer förtydliga patientens planerade vårdinsatser och minska de skillnader i förväntningar som ibland finns mellan patient och vårdgivare. Den ger också ökade möjligheter till att anpassa information till patienters individuella förutsättningar och till att vårdgivaren försäkrar sig om att mottagaren förstår informationen vilket är vårdgivarens ansvar enligt den nya patientlagen. Patienters rätt till delaktighet i vården har stärkts dels via den nya patientlagen men även genom införandet av e-journalen där patienter själv, med vissa undantag, kan ta del av sina journalanteckningar från och med den 1 oktober Regeringskansliet har tillsatt en utredning med uppgift att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso-och sjukvården den så kallade Klagomålsutredningen. Patientnämndens uppdrag kan härigenom komma att förändras och förstärkas. IVO:s utredningsskyldighet kommer att falla in först när klagomålet hanterats av vårdgivaren eller Patientnämnden. Detta ställer högre krav på vården att hantera klagomål och samtidigt förväntas fler ärenden att komma till Patientnämnden. Utredningen visar på att många som sökt sig till nämnderna i Sverige med synpunkter är nöjda med stödet och framtiden pekar åt att Patientnämnderna kan komma att behöva utökas ytterligare för att möta upp förslaget som väntas antas och lagstadgas i juli Antalet ärenden till Patientnämnden i Kalmar län ligger relativt konstant i jämförelse med tidigare år. Det bör tilläggas att bemanningen på Patientnämndens kansli har varit reducerad under fyra månader 2015 vilket kan ha påverkat tillgängligheten. Antalet ärenden motsvarar cirka 0,7 promille av alla de vårdtillfällen som under ett år äger rum inom hälso- och sjukvården och tandvården i Landstinget i Kalmar län. Mot den bakgrunden finns det anledning att misstänka att det finns ett okänt mörkertal med händelser som av olika skäl inte har kommit Patientnämnden till kännedom. Detta är ett av Patientnämndens utvecklingsområden, att fortsätta arbetet med att göra Patientnämnden mer känd både hos allmänheten och inom hälso- och sjukvården. 23

97 24

98 11 Bilagor 25

99 26

100 27

101 Landstinget i Kalmar Län samt kommunerna i länet Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik 29