VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/2013 1

Transkript

1 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ Sammanträdet inleddes med psalmsång Psb 492, tankar om barnkonventionens dag och textläsning ur Markus 10 och bönen Fader Vår. Ledaren för barnverksamheten Susanna Back och ungdomssekreteraren Anna-Karin Lärka presenterade ärendet gällande barnombudsfrågan, vilket behandlas i 184. Dessutom presenterades ärendet i 185 Vasa svenska församlings intresse för att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet. Susanna Back berättade om familjens situation idag och barnens verklighet, se bilaga 4. Kyrkoherden tackade Susanna Back och Anna-Karin Lärka för presentationen. Sammanträdets laglighet och beslutsförhet 176 Konstaterades att sammanträdet var lagenligt sammankallat och beslutfört, 12/15. Val av två protokolljusterare 177 Förslag: Till protokolljusterare väljs Britha Antila och John Åsvik. Till protokolljusterare valdes Britha Antila och John Åsvik. Godkännande av föredragningslistan 178 Föredragningslistan godkändes efter komplettering av två anmälningsärenden. Protokoll från sektorsplaneringen 179 Protokoll från sektorsplaneringen läggs fram. Beslutsförslag: Antecknas för kännedom. Församlingsrådet: Antecknades för kännedom. Protokoll från Mazimbu-gruppen 180 Protokoll från Mazimbu-gruppens sammanträde 5/2013, läggs fram. Beslutsförslag: Antecknas för kännedom. Församlingsrådet: Antecknades för kännedom.

2 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ Tjänsten som församlingssekreterare i Vasa svenska församling besätts 181 Församlingssekreterartjänsten kan besättas från och med den och gäller tills vidare, efter en prövotid på 4 månader. För behörighet krävs genomgången församlingssekreterarutbildning enligt utbildningsstyrelsen godkänt undervisningsprogram eller avlagd lämplig examen vid högskola eller yrkeshögskola och därtill tillräcklig kännedom om församlingsliv och förvaltning. Av den sökande förutsätts god sakkunskap och erfarenhet i att hantera olika dataprogram, samt att personen i fråga kan omfatta Vasa svenska församlings vision. Tjänsten förutsätter utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i svenska språket och goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska. Den sökande bör vara medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan. Till arbetsuppgifterna hör att fungera som kyrkoherdens sekreterare och som sekreterare i församlingsrådet och andra förvaltningsorgan samt personalärenden. Lön utbetalas enligt kravgrupp 502. Församlingsrådet valde vid sitt sammanträde följande medlemmar i arbetsgruppen som ska revidera tjänsteinstruktionerna samt handha ärendet för att tillsätta en ny församlingssekreterare: Tor-Erik Store, sammankallare, Marit Nilsson- Väre, Christel Lax och Olle Victorzon. Tjänsten har inom utsatt tid sökts av 9 personer. Protokollen från arbetsgruppen som berett valet av församlingssekreterare med förslag till besättande av tjänsten företes vid sammanträdet. Beslutsförslag: 1. Ansökningarna, ett sammandrag av de sökandes meriter (bilaga 1) samt arbetsgruppens protokoll antecknas för kännedom. 2. Församlingsrådet besätter tjänsten som tf. församlingssekreterare fr.o.m Fr.o.m besätts tjänsten ordinariter. 3. Lönen för tjänsteinnehavaren bestäms till kravgrupp För tjänsteinnehavaren tillämpas en fyra månaders prövotid, som börjar Församlingsrådets beslut: 1. Ansökningarna, ett sammandrag av de sökandes meriter (bilaga 1) samt arbetsgruppens protokoll antecknades för kännedom. 2. Församlingsrådet valde Anna-Karin Lärka till tjänsten som tf. församlingssekreterare fr.o.m Fr.o.m blir tjänsten ordinariter. 3. Lönen för tjänsteinnehavaren bestämdes till kravgrupp För tjänsteinnehavaren tillämpas en fyra månaders prövotid, som börjar Tilläggsinformation om beslutet kan vid behov ges av ordföranden Tor-Erik Store, tfn

3 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ Kollektlistan för år Kyrkoherden har utarbetat en lista gällande de kollekter som utöver de av Kyrkostyrelsen fastställda kollekterna skall uppbäras vid gudstjänsterna/högmässorna i Trefaldighetskyrkan och Brändö kyrka Förslaget enligt bilaga 2. Beslutsförslag: Församlingsrådet diskuterar förslaget på kollektplan enligt bilaga 2. Församlingsrådet godkände kollektlistan för tiden enligt bilaga 2. Avge utlåtande om det slutliga budgetförslaget Gemensamma kyrkorådet behandlade samfällighetens budget för år 2014 vid sitt sammanträde Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen har gjorts upp på sedvanligt sätt, dvs. så att församlingsråden, direktionerna och tjänsteinnehavarna först har gett sina förslag under beaktande av de budgetramar och instruktioner som gemensamma kyrkorådet har gett. De totala inkomsterna i budgeten för år 2014 uppgår till 16,7 milj. euro. Skatteinkomsternas andel av de totala inkomsterna är cirka 80,2 %. Utgifterna i budgeten stiger på grund av att den allmänna utvecklingen av lönenivån höjer personalkostnaderna. Budgeten påverkas betydligt av den högre allmänna kostnadsnivån. Verksamhetsutgifterna uppgår till 14,1 milj. euro. Den normala inkomstfinansieringen är otillräcklig och för att balansera budgeten förslås en eventuell försäljning av värdepapper och bostadsaktier. För att finansiera de investeringar som har planerats för år 2014 behövs 1,4 milj. euro. De största enskilda projekten är följande: rivning och omorganisering av Lillkyro församlingshem, euro, utvidgning av Lillkyro begravningsplats, euro, och planering av Alskathemmets totalrenovering, euro. Investeringsplanen är återhållsam till sin karaktär. På det sammanträde som samfällighetens planeringsgrupp höll behandlades den första versionen av budgeten, till vilken det föreslogs att underskottet täcks genom en eventuell försäljning av värdepapper och aktielägenheter. Investeringsplanen reviderades. Planeringsgruppen diskuterade även vilka tjänster som är nödvändiga och konstaterade att den nuvarande riktlinjen fortsätter, det vill säga att inga nya tjänster inrättas. Beslutsförslag: Gemensamma kyrkorådet behandlar förslaget till budget samt verksamhets- och ekonomiplan för åren och begär utlåtanden om förslaget av församlingsråden och samarbetskommissionen. Gem. kr.: Ekonomidirektören Nils-Eric Sahlström presenterade förslaget till budget samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren Gemensamma kyrkorådet behandlade ärendet och gjorde förändringar till investeringsplanen. I textdelen gjordes små ändringar. Gemensamma kyrkorådet beslöt begära utlåtanden om det korrigerade förslaget till budget samt verksamhets- och ekonomiplan för åren av församlingsråden och samarbetskommissionen

4 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ Gemensamma kyrkorådet begär församlingsrådets utlåtande om det slutliga förslaget till samfällighetens budget för år 2014 samt verksamhets- och ekonomiplan , bilaga 3. Beslutsförslag: Församlingsrådet besluter godkänna för Vasa svenska församlings del budgetförslaget 2014 samt verksamhets- och ekonomiplan enligt gemensamma kyrkorådets förslag. Församlingsrådet godkände för Vasa svenska församlings del budgetförslaget 2014 samt verksamhets- och ekonomiplan enligt gemensamma kyrkorådets förslag. Paragrafen justerades genast. Tilläggsinformation om beslutet kan vid behov ges av ordföranden Tor-Erik Store, tfn Barnombud 184 Vid församlingsrådets sammanträde den informerades ledamöterna om projektet med barnombud i församlingarna. Församlingsrådet beslöt att be direktionen för barnverksamheten och direktionen för kristen fostran bland unga ge förslag på barnombud för vår församling. Barnombuden ska vara två, en anställd och en förtroendevald. I direktionen för barnverksamheten har man vid sitt möte valt ledaren för barnverksamheten Susanna Back. Direktionen för kristen fostran bland unga fick i uppdrag att utse en förtroendevald som ska fungera som barnombud i samarbete med den anställda. Barnombudets främsta uppgift är att se till att barn beaktas i alla beslut som görs i församlingen. För att underlätta beslutsgången i församlingen är det önskvärt att barnombudet är församlingsrådsmedlem. Direktionen för kristen fostran bland unga beslöt vid sitt möte ( 27) att till församlingsrådet föreslå att församlingsrådsmedlemmen Marit Nilsson-Väre utses till Vasa svenska församlings andra barnombud, se bilaga 4 Barnkonsekvensanalys - Påminnelseinfo. Beslutsförslag: Församlingsrådet utser ledaren för barnverksamheten Susanna Back till första barnombud och Marit Nilsson-Väre till andra barnombud i Vasa svenska församling. Marit Nilsson-Väre hade före sammanträdet meddelat att hon inte står till förfogande. Rose-Marie Dahlgren-Sand anmälde jäv och deltog inte i behandlingen av ärendet. Församlingsrådet utsåg ledaren för barnverksamheten Susanna Back till första barnombud och Rose-Marie Dahlgren-Sand till andra barnombud i Vasa svenska församling. Tilläggsinformation om beslutet kan vid behov ges av ordföranden Tor-Erik Store, tfn

5 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ Vasa svenska församlings intresse för att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet 185 Serviceplanerare Arja Elsinen vid Vasa stad, verket för fostran och utbildning, sände ut en intresseförfrågan till olika samfund och föreningar om deras möjlighet att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever i åk 1 och 2 under läsåret Förfrågan riktades till ungdomssekreteraren och behandlades av Direktionen för kristen fostran bland unga vid dess möte Direktionen beslöt följande ( 25): Ungdomsbyrån meddelar verket för fostran och utbildning vid Vasa stad att Vasa svenska församling inte har möjlighet att arrangera morgon- och eftermiddagsverksamhet under läsåret Direktionen förordar att församlingens möjligheter att, utöver nuvarande verksamhet, ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet från och med läsåret utreds av församlingsrådet. Ungdomssekreteraren besvarade förfrågan i enlighet med direktionens beslut och önskade att Vasa stad återkommer om behovet av församlingens tjänster när stadens kartläggning är klar. Vad är morgon- och eftermiddagsverksamhet? Med morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn avses den dopundervisning som bedrivs i församlingens regi på vardagar under hela skolåret bland skolelever i årskurs ett och två. Verksamheten är förlagd till morgnar och eftermiddagar efter skoltid. I Instruktioner för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolbarn i en församling framkommer att ledaren för barnverksamheten har huvudansvaret för verksamheten. Den teolog som ansvarar för barnverksamheten i församlingen har det teologiska ansvaret för verksamhetens innehåll. Eftermiddagsverksamheten för skolbarn lyder under direktionen för barn och familjearbetet i församlingen. Mål för verksamheten Enligt lagen om grundläggande utbildning (ändring 1136/2003) är målet för morgonoch eftermiddagsverksamheten att stödja hemmets och skolans fostrande arbete. Målet för verksamheten ur församlingens synpunkt är att stöda barnens tillväxt med utgångspunkt i en kristen människosyn och en kristen värdegrund. Det kristna kommer fram i den vardagliga verksamheten, i stillhet och andakter och i att man följer kyrkoåret, bekantar sig med sin hemförsamling och lär sig kristna traditioner. Krav på verksamheten Kyrkostyrelsen rekommenderar att det i kyrkans eftermiddagsverksamhet maximalt finns 20 barn och för dessa krävs 2 ledare. Behöriga ledare är kyrkans barnledare och ungdomsarbetsledare (se Behörighetskrav för ledare av morgon- och eftermiddagsverksamheten). I instruktionerna för verksamheten framkommer även att utrymmena där verksamheten ordnas behöver vara anpassade för barn och vara tillräckliga för lek och rörelse samt vila och tystnad. Minimikravet är 3 m 2 /barn. Möjlighet till daglig utevistelse bör även säkerställas. Vasa stad förutsätter att verksamheten ordnas minst 4h/dag som morgon- och/eller eftermiddagsverksamhet. Morgonverksamheten inleds kl. 8 och eftermiddagsverksamheten omedelbart efter skoldagen kl. 12/ 13 och fortsätter till kl. 16/ Barnen som deltar i verksamheten ska bjudas på ett mellanmål. Enligt uppgifter från Vasa stad hösten 2013 får församlingen av familjerna ta en verksamhetsavgift på 80 /månad. Därtill beviljar nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning ett årligt verksamhetsbidrag på 780 /barn till dem som arrangerar verksamheten i egna utrymmen. Om 20 barn deltar i verksamheten innebär detta på ett läsår Verksamhetsavgiften uppgår till maximalt för ett läsår.

6 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ Ledaren för barnverksamheten och ungdomssekreteraren önskar nu att församlingsrådet tar ställning till om församlingen ska inleda denna nya verksamhetsform. Om församlingsrådet går in för att Vasa svenska församling ska ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet från och med läsåret och framåt, behöver de befintliga resurserna utredas. Ungdomsbyrån som ansvarar för åldersgruppen 7-29 år med tre ungdomsarbetsledare (totalt 300 %) har inte möjlighet att utöka sin verksamhet, eftersom den redan idag är nedskuren till enbart åldersgruppen 7-18 år. I dagsläget ansvarar ledaren för barnverksamheten över åldersgrupperna 0-6 år och verksamheten är omfattande. Att utöka verksamheten med för-och eftermiddagsverksamhet för skolelever så som det framkommer i Instruktioner för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolbarn i en församling är inget som är möjligt att genomföra utan vidare utredningar. Barnverksamheten har, förutom ledaren för barnverksamheten, 6 barnledare anställda. Dessa barnledare är redan för tillfället upptagna med barngrupper mellan kl Tidigare, inte helt okomplicerade, erfarenheter av eftisverksamhet inom barnverksamheten gör att direktionen för barn- och familjearbete bör ha möjlighet att ta ställning till ärendet. Vår bedömning är att det finns två alternativ när det gäller personalresurserna för att verksamheten ska kunna inledas: 1. En barnledare 60 % och en ungdomsarbetsledare 80 % anställs. Ungdomsarbetsledaren skulle ansvara för verksamheten och därmed handha administrationen av verksamheten. Lönekostnaderna skulle uppgå till totalt (Ungdomsarbetsledare 80 % kravgrupp 502: i sociala avgifter Barnledare 60 % kravgrupp 402: i sociala avgifter) Ungdomssekreteraren är i detta fall förman för ungdomsarbetsledaren och ledaren för barnverksamheten är förman för barnledaren. Ungdomsarbetsledaren kunde under sommaren fungera som ledare på skriftskolläger och barnläger. 2. Två barnledare 60 % anställs. Ledaren för barnverksamheten får i enlighet med Instruktioner för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolbarn i en församling huvudansvaret för verksamheten. De två barnledarna som anställs får ledaren för barnverksamheten som närmaste förman, i likhet med de andra barnledarna i församlingen. Detta bör följaktligen innebära att ledaren för barnverksamhetens befattningsbeskrivning ses över och justeras enligt de krav som ställs. Lönekostnaderna skulle uppgå till för barnledarna, sedan tillkommer förhöjda lönekostnader för ledaren för barnverksamheten som får ett större och bredare ansvarsområde. (Två barnledare 60 % kravgrupp 402: 2x x i sociala avgifter) Den ena barnledaren som anställs kunde utöka timantalet med dagens söndagsskolsekreteraruppgifter. Detta skulle underlätta söndagsskolans verksamhet. I dagsläget byts personen som leder söndagsskolan nästan varje år och det är väldigt

7 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ svårt att förnya söndagsskolan och få kontinuitet i arbetet. På det här sättet kunde man säkerhetsställa att en behörig barnledare anställs även för detta ändamål. Medel för söndagsskolsekreterarens arbetsuppgifter finns redan i budgeten. För att verksamheten ska kunna inledas behövs även ett lämpligt utrymme. Kraven på utrymmet nämndes ovan och möjligheten att vistas ute bör också tryggas. Bland samfällighetens befintliga utrymmen kan Sundom prästgård och Haga prästgård vara lämpliga, eftersom bägge prästgårdar är anpassade för barn och ligger nära de svenskspråkiga skolorna Haga skola och Sundom skola. Det behöver utredas om Vasa svenska församling kan få rätt att använda något av dessa utrymmen för denna dagliga verksamhet. Därtill bör medel avsättas för städkostnader. Beslutsförslag: Församlingsrådet tar ställning till kostnaderna, personalresurserna (bl.a. vaktmästare), lokaliteterna, budgetanslagen för barn- och ungdomsverksamheterna. Församlingsrådet beslöt gå vidare i utredningsarbetet gällande kostnader, personalresurser, lokaliteter. Ärendet bereds av följande arbetsgrupp: ledaren för barnarbetet Susanna Back, sammankallare, ungdomssekreteraren, John Åsvik och Gunborg Sjöberg. Ärendet ska vara berett senast Informatör Johanna Backholm anhåller om att arbeta 100% 186 Informatör Johanna Backholm har varit på partiell vårdledighet och hon har arbetat 80% dvs. 29 h/vecka under fem veckodagar, FR-beslut 164, Johanna Backholm anhåller om att få återgå till att arbeta 100% fr.o.m Beslutsförslag: Beviljas att Johanna Backholm arbetar som informatör på 100% fr.o.m Församlingsrådet omfattade beslutsförslaget. Utlåtande om matbankens verksamhet 187 Direktionen för diakoniarbetet har diskuterat matbanksverksamheten och utvecklingen av den på sitt sammanträde Direktionen ansåg att matbankens verksamhet fortfarande behövs och beslutade enhälligt förorda att en person även framöver är anställd för denna verksamhet. Direktionen beslutade skicka ett förslag om anställning av en person till matbanken via församlingsrådet till gemensamma kyrkorådet. Vasaregionens matbank grundades för att förmedla avgiftsfri mathjälp till hushåll som tillfälligt befinner sig i en svår livssituation. Till matbankens regler hörde att hjälpen beviljades alltid av en diakoniarbetare. Matbanken inledde sin verksamhet i Vasa Under de första åren fanns ett starkt nätverk för verksamheten och många aktörer deltog: Hantaaki (förening för arbetslösa), Mannerheims Barnskyddsförbund, Vasa Settlementförening, Suomen Punainen Risti, Finlands Röda Kors, Korsholms socialverk, Korsholms finska församling, Kvevlax församling, Vasa arbetskraftsbyrå, Vasa socialverk samt Vasa finska och svenska församling.

8 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ Till matbanken anställdes en projektsekreterare i arbetsförhållande. Till uppgifterna hörde bl.a. att organisera verksamheten, sköta information, hålla kontakt med affärsverk, anskaffa livsmedel samt ansvara för lagring och distribution. Projektsekreterarens arbetstid var 30 timmar per vecka. En lagerarbetare anställdes med hjälp av sysselsättningsstöd, och för finansieringen av transporten av livsmedel ansvarade Vasa stads socialverk. Frivilliga utförde olika uppgifter i matbanken. Matkassarna delades ut på de arbetslösas förening Hantaakis verksamhetsplats, och Mannerheims Barnskyddsförbund, Settlementföreningen, Suomen Punainen Risti och Finlands Röda Kors gav den EU-mat som de fick till matbanken. Projektsekreterarens arbete blev heltidsarbete 2002, då arbetsbeskrivningen ändrades. Projektsekreteraren var kontaktperson i ett gemensamt projekt mellan Vasa stads missbruksarbete och matbanken. Matbanksverksamheten har baserat sig på jordbruksprodukterna i de Interventionslager som Europeiska Unionen har överlåtit. Mathjälpsprogrammet i Finland administreras av Landsbygdsverkets interventionsenhet, och den EU-mat som församlingarna delar ut administreras av Kirkkopalvelut. Finlands andel av det livsmedelsbistånd som delas ut i Europa är 1,11 %. I Finland delas EU-kassar om totalt två miljoner kilo ut på cirka 450 platser av församlingar och olika organisationer. Mängden EU-mat som Vasa matbank fått har varierat en hel del under årens lopp. Mest mat erhölls , därefter har mängden minskat varje år. Antalet utdelade kassar har dock förblivit ungefär detsamma. EU:s mathjälpsprogram för 2014 har inte ännu fastställts. Vasa stads socialverk ansvarar fortfarande för transporterna av matkassarna. De organisationer som tidigare deltog anhåller inte längre om EU-mat. I Vasaregionen har förutom Vasa finska och svenska församling även Lillkyro församling, Korsholms finska församling och Kvevlax församling använt matbanken. Till projektsekreterarens arbetsuppgifter har hört lagring av livsmedlen, bokföring, fakturering och noggrann statistikföring av EU-maten. Projektsekreteraren ansvarar för sin del också för statistikföringen av kunder enligt EU-bestämmelserna. Matbankens projektsekreterare ansvarar för planeringen av kassarnas innehåll, beställning och mottagning av maten, förpackning av kassarna och leverans av dem till diakoniarbetets mottagningsplatser. Till uppgifterna hör dessutom att hålla kontakt med olika företag samt administrera och lagra matdonationer. Vid behov ska olika samarbetspartner kontaktas. Matbanken utgör en del av den hjälpverksamhet som församlingarnas diakoniarbete idkar. Matbankens matkassar är fortfarande till hjälp när människor har ekonomiska svårigheter. Diakoniarbetarna vill bevara matbanksverksamheten som en av diakoniarbetets hjälpverksamhetsformer och utveckla den. Innehållet i matkassarna bör ändras så att det bättre passar personer med familj och ensamboendes möjligheter att få färdig mat. För närvarande ordnar Vasa finska och svenska församling två diakonimåltider per vecka, på tisdagar i Korsnästågets församlingscenter och på torsdagar i Brändö församlingsgård. I Korsnäståget har antalet besökare ökat och måltiderna betjänar områdets invånare. Det planeras att en tredje måltidsdag börjar ordnas från och med ingången av Principen för diakonimåltiderna är att diakonipersonalen ger ett måltidskort som berättigar till 16 måltider. Människor i behov av hjälp får ett nytt kort efter att ha diskuterat med en diakoniarbetare som har konstaterat att de fortfarande behöver hjälp. Diakonimåltiderna tillreds i samfällighetens kök, varifrån de transporteras

9 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ till matställena. Maten delas ut av frivilliga arbetare. I diakonimåltiderna deltar två diakoniarbetare, som stämplar måltidskorten och håller en andakt före måltiden. Man har försökt få frivilliga att också arbeta som vaktmästare. Enligt direktionen för diakoniarbetet bör projektsekreterarens uppgifter ändras så att de blir mer ändamålsenliga. Hjälpverksamheten utvecklas genom att utöka diakonimattjänsten och genom att dela ut matkassar främst till personer med familj. Motiveringar för att anställa en arbetstagare till matbanken och för att fortsätta matbanksverksamheten: det stora antalet hjälpbehövande fortsättning av matbankens verksamhet ändring i arbetsbeskrivningen för matbankens arbetstagare deltagande i utdelningen av matkassar och inriktning av utdelningen på personer med familj utveckling av diakoniarbetets hjälpverksamhet: ökning av antalet diakonimåltider med en måltid och arbetstagarens deltagande i ordnandet av måltiderna samt organisering av frivilligverksamheten för måltiderna Vasa finska församlings församlingsråd är av samma åsikt som direktionen för diakoniarbetet om utveckling av matbanksverksamheten och sänder direktionens förslag till gemensamma kyrkorådet för åtgärder. Matbankens projektsekreterare har gått i pension hösten 2013, men fortsätter arbeta halvtid till slutet av Det finns ännu inga uppgifter om huruvida det kommer något EU-matstöd Enligt färska uppgifter i tidningar har EU:s mathjälp avlägsnats från momentet i EU:s jordbruksbudget och kommer därför att upphöra vid ingången av Vid behandlingen av arbets- och socialfrågor i EU diskuteras hur stödet till utsatta skulle kunna ordnas, men ett eventuellt stöd skulle bli aktuellt först om ett år. Ett alternativ vore att överföra medlen för matbanken till församlingarnas diakoniverksamhet för utdelning. Hittills har matbanksverksamheten ingått i ett moment i samfällighetens budget trots att verksamheten de facto är diakoniarbete. Frågor som gemensamma kyrkorådet bör fatta beslut om: - fortsatt anställning av en arbetstagare för matbanken - arbetsbeskrivningen för den som arbetar med matbanken - ska matkassar delas ut framöver - utveckling av diakoniarbetets måltidsverksamhet - var ska den som arbetar med matbanken administrativt vara placerad - var ska lokalerna för matbanken finnas Beslutsförslag: Gemensamma kyrkorådet diskuterar matbankens verksamhet och beslutar om vidare åtgärder. Gem. kr.: Till mötet kallade diakonitjänsteinnehavare Elisa Siljander, Lena Streng och Sirpa Tirri yttrade sig. De berättade om sin egen församlings diakoniarbete och behovet av matbanken. Gemensamma kyrkorådet förde en omfattande och givande diskussion om diakoniarbete och matbankens framtid. Under diskussionen konstaterades att matbankens verksamhet är en viktig del av diakoniarbetet. Efter diskussionen konstarerade gemensamma kyrkorådet att matbanksverksamheten fortsätter och diakonimatserveringar utvecklas enligt budgeten. Konstaterades också att förmannen har möjligheten att anställa en person för matbanken för ett halvt år. Ledande diakonitjänsteinnehavare och ekonomidirektören gavs som uppdrag att

10 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 10/ uppdatera arbetsbilden för matbankens projektsekreterare under året Ekonomidirektören ber om utlåtande av församlingarna angående var den anställda i matbanken borde placeras förvaltningsmässigt, i församlingen eller samfälligheten. Församlingsrådet i Vasa svenska församling föreslår att den anställda i matbanken placeras förvaltningsmässigt i någon av samfällighetens församlingar och har som förman ledande diakonitjänsteinnehavaren. Paragrafen justerades genast. Tilläggsinformation om beslutet kan vid behov ges av ordföranden Tor-Erik Store, tfn Anmälningsärenden 188 a) Kyrkoherdens beslutsförteckning /2013. Vice ordförande granskar kyrkoherdens beslutsförteckning. b) Information om Ungdomens kyrkodagar (UK) som hålls på Lärkkulla i Karis, se bilaga 6. Kyrkoherden skriver fullmakten för de ombud som sänds. De ombud som far till UK i januari kunde komma och berätta om dagarna för församlingsrådet i februari. c) Domkapitlet har beviljat kaplanen i Vasa svenska församling Siv Jern partiell tjänstledighet 40% , så att hon sköter kaplanstjänsten till 60% mot åtnjutande av 60% av sin normala lön. Övriga ärenden 189 Inget övrigt ärende. På mötet väckt ärende 190 Ledamoten Birger Enges väckte frågan om att stöda hjälpbehövande på Filippinerna. Församlingsrådets medlemmar uppmanas stöda katastrofen enligt egen förmåga. Rättelseyrkande och besvärsanvisning 191 Församlingsrådet gav anvisningar om rättelseyrkande och besvärsanvisning enligt bilaga 5 Blankett 2. Sammanträdets avslutning 192 Sammanträdet avslutades kl med nedkallande av Herrens välsignelse.