Föreläsning 5: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors
|
|
- Bengt Oskar Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 5: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors
2 1 1 eorin om köpkraftsparitet (purchasing power parity PPP) Långsiktsteori för växelkursen som betonar varumarknadernas (och inte tillgångsmarknadernas) betydelse Gustaf Cassel ( ) Lagen om ett pris P = E gp i US $/ E P P = i / $/ US i E i E Absolut köpkraftsparitet / EP= E = $/ P US P / E Relativ köpkraftsparitet ( E E ) / E = π $/, t $/, t-1 $/, t-1 US, t π E, t π = ( P P ) / P t t t-1 t-1
3 Shortcomings of PPP (cont.) Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
4 3 Skäl till avvikelser från PPP 1. ransportkostnader och handelshinder 2. Olika konsumtionskorgar 3. Imperfekt konkurrens prisdiskriminering - pricing to market Olika PPP-kurs beroende på vilket lands konsumtionskorg som väljs P US / P högre med tysk korg än med amerikansk, eftersom G varor som är relativt sett billiga i USA väger tyngre i den amerikanska än i den tyska priskorgen. Olika typer av varor och tjänster radables eller traded goods: utrikeshandelsvaror eller konkurrensutsatt sektor Non-tradables eller non-traded goods: hemmamarknadsvaror eller skyddad sektor (många tjänster)
5 4 Fig. 1.2 Exchange rates of the euro and PPPs 1) 1.50 USD per EUR Exchange rate PPP OECD basket PPP German basket 0.80 PPP US basket 0.70 Jan ) Exchange rate are monthly data, while PPPs are given at an annual frequency. Different PPPs are computed with respect tot the different consumption baskets in the United States, the OECD and Germany. Sources: European Central Bank; Federal Statistical Office; OECD; Ifo Institute calculations. EEAG Report 2007
6 5 Balassa-Samuelsson-effekten Högre prisnivå i länder med högre inkomst per capita Orsak: priserna på non-tradables är högre i de länderna P= (1) P = EP (internationellt varuarbitrage) W = P MPL (2) (vinstmaximering i tradable-sektorn) (3) W N = W (homogen arbetsmarknad) P = W / MPL (4) N N N (pris = marginalkostnad för (5) C non-tradables) = 1 α N α (konsumentprisindex) P P P Balassa-Samuelsson-effekten innebär att relativpriset för non-tradables är högre i rika länder än i fattiga: PN 1 WN 1 W P MPL MPL = = = = P P MPL P MPL P MPL MPL N N N N MPL MPL N P P N
7 6 Jämför länder med samma valuta (t ex olika euroländer) P är detsamma i alla sådana länder på grund av internationellt varuarbitrage. I rika länder är MPL högre än i fattiga (mer real- och humankapital ger högre produktivitet). Högre MPL innebär högre W = P MPL. I varje land är W N = W. Men skillnaderna i MPL N (produktiviteten) mellan olika länder är mindre i sektorn för non-tradables ( hårklippning tar ungefär lika lång tid ). Eftersom P N = W N / MPL N följer att prisnivån för nontradables måste vara högre i rika länder än i fattiga. Därmed blir också P C (konsumentprisindex) högre.
8 7 Enligt upphinnarhypotesen är tillväxten högre i fattiga länder än i rika. Skillnaden ligger framför allt i högre produktivitetstillväxt i tradablessektorn. Fattiga länder med högre tillväxt kommer därför att ha snabbare inflation än rika: i Europa kommer t ex Estland och Litauen att ha snabbare inflation än yskland och Sverige också med en gemensam valuta.
9 8 ΔP P E Δ = Δ + P E P ΔW ΔP ΔMPL = + W P MPL ΔW W N N = ΔW W ΔP ΔW ΔMPL = P W MPL N N N N N N ΔP ΔP ΔP ΔP C (1 ) N W MPL Δ Δ α α α (1 α) N N = + = + = P P P P W MPL C ΔP = α + (1 α) P N ΔW ΔMPL N (1 ) + N α α W MPL P MPL MPL N P N N ΔP ΔP ΔMPL ΔMPL = + = N ΔP = + (1 α) P ΔMPL MPL ΔMPL MPL N N
10 9 Räkneexempel på Balassa-Samuelsson-effekten ΔP P = 0 ΔMPL MPL N N = 1 % α = 0,5 Estland ΔMPL MPL = 8 % ΔP P C C ΔP ΔMPL ΔMPL = α + (1 α) N P MPL MPL N = 0 + 0,5 (8-1) = 3,5 % yskland ΔMPL MPL = 4 % ΔP P C C ΔP = α + (1 α) P ΔMPL MPL ΔMPL = 0 + 0,5 (4-1) = 1,5 % MPL N N Estland ska alltså ha 2 procentenheter högre inflation än yskland.
11 10 Produktivitets- och löneökningar (genomsnitt per år ) Produktivitetsökning Nominell löneökning Reallöneökning , ,9 9,6 8,9 8,4 7,4 7,1 6,7 6,6 6,0 6,1 5,4 4,8 4,8 4,3 4,5 4,2 4,1 4,2 3,5 3,6 2,8 2,9 2,3 2,0 2,0 2,2 2,0 1,7 1,1 Litauen Estland Källa: Europeiska kommissionen Lettland Polen Slovakien Ungern Slovenien Not: Produktivitetsökning avser BNP-ökning per sysselsatt. jeckien USA Cypern 3,4 1,4 1,3 EU-25 3,1 2,3 1,1 1,1 1,1 0,3 EU-15 Malta
12 11 he monetary approach to the exchange rate E = P / P US P = MS / L ( R, Y ) P = M / L ( R, Y ) E US US US $ S E E E he fundamental exchange rate equation E = P / P = ( M S / M S) i [ LR (, Y ) / L( R, Y )] E US E US E $ US En uppgång av den relativa penningmängden i USA ( M S / M ) US S E av dollarn (E ). måste leda till en nominell depreciering
13 12 Fishereffekten (1) R = R $ + ( Ee E ) / E Ränteparitet (2) E e E E = π π Relativ köpkraftsparitet e US e E Substitution av (2) i (1) ger: R R = π π e e $ US E Fishereffekten: 1 procentenhets höjning av inflationstakten i ett land leder till 1 procentenhets höjning av nominalräntan.
14 13 percent per year Inflation and nominal interest rates in the U.S., nominal interest rate 5 0 inflation rate CHAPER 4 Money and Inflation slide 30
15 14 Inflation and nominal interest rates across countries Nominal Interest Rate (percent, logarithmic scale) scale) Brazil Romania Zimbabwe Bulgaria Israel Germany Switzerland U.S Inflation Rate (percent, logarithmic scale) scale) CHAPER 4 Money and Inflation slide 31
16 15 Reala och nominella växelkurser q = EP E /P US Med flexibel nominell växelkurs kan den reala växelkursen ändras både av att den nominella växelkursen (E) och relativpriset i nationella valutor (P E /P US ) ändras. I en valutaunion (eller med fast växelkurs) kan det bara ske genom att den relativa prisnivån ändras Om output/sysselsättning ökar långsiktigt i USA relativt Europa måste relativpriset på amerikanska varor falla, dvs det måste ske en real depreciering i USA. Ekvationen för den reala växelkursen kan också skrivas: E = q g P US /P E Den nominella växelkursen (E) kan ändras antingen därför att den reala växelkursen (q) eller den relativa prisnivån mellan länderna ändras (P E /P US ).
17 16 Determining the Long Run Real Exchange Rate (cont.) he demand for US products relative to the demand for EU products depends on the relative price of these products, or the real exchange rate. When the real exchange rate, q US/EU = (E $/ P EU )/P US is high, the relative demand for US products is high. Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
18 17 Räntedifferenser och reala växelkursförändringar EP= q = EP / P Definition av real växelkurs E US (1) ( q e- q ) / q = ( E e- E ) / E + π e - π e E US ( Ee - E) / E = R - R (2) $ Ränteparitet Substitution av (2) i (1) ger: ( q - q) / q = R - R + π - π e e e $ E US R - R = πe - π e + ( qe- q) / q $ US E Nominell ränteskillnad = skillnad i inflation + real depreciering ( R - π e ) ( R - π e) = ( qe- q) / q US $ - re - re = ( qe- q) / q US E r = realränta E Skillnad i realränta = real depreciering (realränteparitet eller real interest rate parity)
19 18 En fullständig kortsiktsmodell för en öppen ekonomi med flexibel växelkurs Aggregerad efterfrågan på inhemska varor D = C + G + I + CA C = C(Y ) G = G = I = I Konsumtionsfunktion Exogent givna offentliga utgifter Exogent givna klumpsummeskatter Exogent givna investeringar CA = EX EP*IM/P = EX qim Bytesbalansen (nettoexporten) måste mätas i inhemska varor om det ska bli rätt, vilket Mankiw fuskade med. EX = EX(q, Y*) IM = IM(q, Y ) CA = EX(q, Y*) - qim(q, Y ) = CA(q, Y*, Y ) Det är inte självklart att en real depreciering (q ) förbättrar bytesbalansen (CA ). Volymeffekterna på export och import verkar i den riktningen, men värdeeffekten på importen i motsatt riktning.
20 19 Marshall-Lernervillkoret Om en real depreciering ska förbättra bytesbalansen, måste det s k Marshall-Lernervillkoret vara uppfyllt. Exportens priselasticitet + importens priselasticitet > 1 Villkoret garanterar att volymeffekterna tillsammans är så stora att de dominerar värdeeffekten på importen.
21 20 Matematisk härledning CA(, q Y*, Y ) = EX(, q Y*) qim(, q Y ) Deriveringsregel för produkt dvxux ( ) ( ) = vx( x) u( x) + ux( x) v( x) dx En real depreciering (q ) förbättrar bytesbalansen (CA ) om dca/dq = CA q > 0. dca EX qim IM q q dq = Multiplicera ekvationen med q/ex. 2 q dca qex q q IMq qim EX i dq = EX EX EX Anta att CA = 0 så att EX = qim i utgångsläget. q dca qexq qimq i = EX dq EX IM 1 dca dq qex q qim q > 0 > 1 EX IM qex EX q = q i EX = η = exportens priselasticitet EX q qimq = - q i IM = η = importens priselasticitet IM IM q Obs! Alla priselasticiteter definieras så att de blir positiva. η + η > 1 dca/ dq > 0.
22 21 rade Elasticities Insert able 16AII here Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
23 22 Value Effect, Volume Effect and the J-Curve (cont.) volume effect dominates value effect Immediate effect of real depreciation on the CA J-curve: value effect dominates volume effect Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
24 23 D = C(Y ) + G + I + CA(EP*/P, Y*, Y ) D = D(EP*/P, Y, G, I, Y*) EP*/P D (Y ) D G D I D Y* D
25 Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
26 25 Short Run Equilibrium for Aggregate Demand and Output (cont.) Aggregate demand is greater than production: firms increase output Output is greater than aggregate demand: firms decrease output Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
27 26 Short Run Equilibrium and the Exchange Rate: DD Schedule (cont.) Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
28 27 Short Run Equilibrium and the Exchange Rate: DD Schedule (cont.) Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
29 28 Shifting the DD Curve (cont.) Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
30 29 Förändringar som förskjuter DD-kurvan åt höger 1. En ökning av offentlig efterfrågan (G ) 2. En minskning av skatten ( ) 3. En ökning av investeringsvolymen (I ) 4. En minskning av den inhemska prisnivån (P ) 5. En ökning av den utländska prisnivån (P* ) 6. En ökning av den utländska inkomstnivån (Y* ) 7. En minskning av sparkvoten (s ) 8. En förskjutning av efterfrågan från utländska till inhemska produkter (ökad relativ efterfrågan på inhemska varor )
31 30 Jämvikt på tillgångsmarknaderna 1. Valutamarknaden (ränteparitet) R = R* + (E e E)/E 2. Penningmarknaden M s /P = L(R, Y)
32 31 Short Run Equilibrium for Assets (cont.) Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
33 32 Short Run Equilibrium for Assets: AA Curve (cont.) Equilibrium exchange rate in foreign exchange market; Equilibrium output in money market. Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
34 33 Faktorer som förskjuter AA-kurvan uppåt 1. En ökning av penningmängden (M s ) 2. En minskning av den inhemska prisnivån (P ) 3. En förväntad framtida depreciering (E e ) 4. En höjning av den utländska räntan (R* ) 5. En minskning av inhemsk penningefterfrågan
35 34 ÖKAD PENNINGMÄNGD, SÄNK PRISNIVÅ E E A R, R*+(E e E)/E A M o /P Y M 1 /P M/P
36 35 FÖRVÄNAD DEPRECIERING, ÖKAD ULÄNDSK RÄNA E E A R, R*+(E e E)/E A Y M/P
37 36 Putting the Pieces ogether: the DD and AA Curves (cont.) Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
38 37 How the Economy Reaches Equilibrium in the Short Run Exchange rates adjust immediately so that asset markets are in equilibrium. he domestic currency appreciates and output increases until output markets are in equilibrium. Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
39 38 emporary Changes in Monetary Policy (cont.) Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
40 39 emporary Changes in Fiscal Policy (cont.) Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
41 40 Policies to Maintain Full Employment (cont.) emporary fall in world demand for domestic products reduces output below its normal level emporary monetary expansion could depreciate the domestic currency emporary fiscal policy could reverse the fall in aggregate demand and output 16-45
42 41 Problem med stabiliseringspolitik Politiken blir lätt i genomsnitt alltför expansiv ( inflation bias ) Inte så lätt att identifiera störningar och hur starka de är Expansiv finanspolitik kan leda till budgetunderskott Decision lags
43 42 Effects of Permanent Changes in Monetary Policy in the Short Run A permanent increase in the money supply decreases interest rates and causes people to expect a future depreciation, leading to a large actual depreciation Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
44 43 Effects of Permanent Changes in Monetary Policy in the Long Run (cont.) Higher prices make domestic products more expensive relative to foreign goods: reduction in aggregate demand In the long run, output returns to its normal level, and we also see overshooting: E 1 < E 3 < E 2 Higher prices reduce real money supply, Increasing interest rates, leading to a domestic currency appreciation Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
45 44 Effects of Permanent Changes in Fiscal Policy (cont.) An increase in government purchases raises aggregate demand emporary fiscal expansion outcome When the increase of government purchases is permanent, the domestic currency is expected to appreciate, and does appreciate. Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved
46 45 Varför har permanenta finanspolitiska åtgärder ingen effekt på output? 1. På lång sikt gäller Y = Y f och R = R* (output och ränta vid sina jämviktsnivåer). Eftersom P = M s /L(Y f, R*) måste P vara oförändrad på lång sikt. 2. På kort sikt är M s /P given. Anta att Y. Då måste R. Följaktligen måste också (E e E) enligt ränteparitetsvillkoret. Alltså förväntas en nominell depreciering. 3. Men en förväntad nominell depreciering innebär också en förväntad real depreciering eftersom P är given på lång sikt. Det går inte ihop eftersom Y då måste öka ytterligare än som skett på kort sikt och då aldrig kan återgå till sin jämviktsnivå Y f. 4. Däremot går det hela ihop om Y aldrig förändras utan Y = Y f även på kort sikt.
47 46 Matematiken vid permanent finanspolitisk expansion M s P = L(Y, R) (1) R = R* + (E e E)/E (2) Y = D(EP*/P, Y-, I, G, Y*) (3) Om G E = E e så att Y hålls konstant enligt ekvation (3), gäller också ekvationerna (1) och (2).
48 Ytterligare aspekter på växelkursen Samband mellan bytesbalanssituation och växelkurs Placerare i andra länder kan börja tvivla på USAs förmåga att betala tillbaka det man lånat (de kumulerade underskotten i bytesbalansen) Kapitalflödena till USA kan tvärt upphöra: om inte bytesbalansunderskotten motsvaras av kapitalinflöden uppstår utbudsöverskott på dollar (större utbud av dollar för att köpa utländska varor än efterfrågan för att placera i USA): dollarn kommer då att depreciera Men eftersom amerikanska fordringar på utlandet i huvudsak är i utländsk valuta, medan skulderna är i dollar tenderar en dollardepreciering att minska USAs nettoskuld Ingen risk för att värdeeffekter av dollardepreciering leder till finansiell kris till följd av att utlandsskulden ökar (som hänt för många emerging markets ) 47
49 Fig US CURREN ACCOUN BALANCES VERSUS US SOCK OF FOREIGN ASSES AND LIABILIIES as a percentage of US GDP % % Gross external liabilities Gross external assets Current account balance Source: Lane and Milesi Ferretti (2006).
Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merFöreläsning 4: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors
Föreläsning 4: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors 1 Krugman-Obstfelds växelkursdefinitioner Real växelkurs: relativpriset mellan varor i olika länder Nominell växelkurs: relativpriset mellan olika
Läs merFöreläsning 6: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors
Föreläsning 6: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors 1 2 Fasta växelkurser Guldmyntfoten 1871-1915 Återgångsförsök 1920-talet Bretton Woods-systemet 1945 1973 Nuvarande situation Fr o m 1973 flytande
Läs merU t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:
Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten
Läs merKapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.
Kurs 407, VT 2010 Martin Flodén Läsanvisningar för föreläsning 9 15 Vi kommer inte att följa lärobokens kapitel 9 12 till fullo. Boken introducerar inledningsvis (i kapitel 10) den s k LM-kurvan som utgår
Läs merFöreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5
Läs merDe nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa
De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa Huvudfrågor För- och nackdelar med en övergång till euron Hur väl avpassade är EUs konvergenskrav till de nya ländernas situation? Flertalet nya
Läs merIntern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna
Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merEurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012
Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,
Läs merFöreläsning 2 Växelkurser
Föreläsning Växelkurser Denna föreläsning baseras på kapitlet om Växelkurser, räntepariteten och köpkraftspariteten i Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier. Definition av växelkurser En växelkurs
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs merFöreläsning 7: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors
Föreläsning 7: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors 1 EMU Economic and Monetary Union (Valutaunionen) Gammal idé inom EU 1989: Delorsrapporten 1991: Maastrichtfördraget 1997: Stabilitetspakten Ursprungligen
Läs merDen öppna ekonomin. Öppenhet på olika marknader
Föreläsning 10 Den öppna ekonomin Vad innebär öppenhet? Vad bestämmer valet mellan utländska och inhemska tillgångar och varor? Vad betyder växelkurs- och efterfrågeförändringar för BNP och handelsbalans?
Läs merDugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merBNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp
Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen
Läs merDugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merDen nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike -
1 Den nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike - Italien, Nederländerna, Portugal och Storbritannien Vad ska
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merEurokrisen Del 2. Lars Calmfors ABG Sundal Collier 19 juni 2012
Eurokrisen Del 2 Lars Calmfors ABG Sundal Collier 19 juni 2012 De offentliga finanserna 2011 Finansiellt sparande (procent av BNP) Konsoliderad offentlig sektors bruttoskuld (procent av BNP) Grekland 9,1
Läs merFöreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.
Läs merBNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?
Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merTentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merEurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010
Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser i framtiden? Har krisen
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Mats Ekman, Johan Lindén Datum och tid: 2019-05-03, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merRiksbanken och penningpolitiken
Inflationen långt under målet: Riksbanken åsidosätter inflationsmålet Riksbanken och penningpolitiken Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog: Ekonomistas.se Seminarium i Almedalen, -7- Översikt
Läs mer1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)
Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,
Läs mer1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merStabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013
Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten Lars Calmfors LO 19 juni 2013 Strukturarbetslöshet och konjunkturarbetslöshet Conventional wisdom skiljer mellan strukturarbetslöshet (jämviktsarbetslöshet) och
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merKrisen, tillväxten och sysselsättningen
BNP-nivåer Krisen, tillväxten och sysselsättningen Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog: Ekonomistas.se Seminarium i Almedalen, 2014-07-01 1 3 Översikt Industriproduktion! Krisen: BNP, arbetslöshet,
Läs mer1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad
FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar
Läs merEurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/
Eurokrisen och den svenska ekonomin Lars Calmfors Värnamo kommun 11/ 212 De offentliga finanserna 212 Finansiellt sparande (procent av BNP) Konsoliderad offentlig sektors bruttoskuld (procent av BNP) Grekland
Läs merTentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till!
l STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HarryFlam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl 9-14. Tentamen består
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merFöreläsning 7. Fakta om Tillväxt
Föreläsning 7 Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten? F7:
Läs merTentamen på Internationell ekonomi, NAA110, 7,5 hp, tisdagen den 6 augusti 2013.
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik VT 13, Lars Bohlin, Ask Hedberg Tentamen på Internationell ekonomi, NAA110, 7,5 hp, tisdagen den 6 augusti 2013. Skrivtid: 08.30-12.30. Detta
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2019
Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga
Läs merKEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning:
KENES ENKLA MODELL. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning: C C( T) a b ( T), där C(-T) betecknar funktion av -T. Intercept Lutningskoefficient Den (linjära)
Läs merArbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Läs merY=Y. Output (Y) Varför är AD-kurvan negativt lutad? Dvs. varför minskar aggregerad efterfrågan=produktion när prisnivån ökar?
Läs själva: Härledning av AD-kurvan i P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan i P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merFöreläsning 9: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors
Föreläsning 9: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors Konsumtionsteori Den keynesianska konsumtionsfunktionen C = C(Y T) Konsumtionen beror på den löpande disponibla inkomsten 0 < MPC < 1 Mer rimligt
Läs merStabilitetspakten, EMU och de nya EU-länderna
Stabilitetspakten, EMU och de nya EU-länderna Lars Calmfors Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet Anförande vid SIEPS konferens om EUs framtid strukturella, rättsliga och ekonomiska
Läs merFöreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 6 Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Idag Offentliga sektorn Syften Finansiering Stabiliseringspolitik Inflation och arbetslöshet Centralbanken
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)
Läs merSveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006
Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott
Läs merECTS- grades Credits Percentages 9. The final examination can be answered in Swedish or in English Skriv ej svar på tentamen utan på Lösblad
Mittuniversitet/Institutionen för samhällsvetenskap. Makroekonomi B-kurs, 7,5 hp, VT11 Tentamen: 25 mars 2011 Examinator: A. Khalik Salman Instruktioner: 1. Answer all Questions. Svara på alla frågor.
Läs merKursnamn/benämning Makroekonomi
Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution
Läs merYTTRE OCH INRE BALANS
DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merDen makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning
Ekonomisk politik Den makroekonomiska politikens mål Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet Huvudmål: hög sysselsättning (låg
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs merFörsörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):
Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande
Läs merBudgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011
Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland
Läs merEurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011
Eurokrisen och den europeiska integrationen Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merVart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors Seminarium UD 14 juni 2012
Vart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors Seminarium UD 14 juni 2012 De offentliga finanserna 2011 Finansiellt sparande (procent av BNP) Konsoliderad offentlig sektors bruttoskuld (procent av BNP) Grekland
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merAllmän makroekonomisk bedömning
Kapitel 4 Komplettera nuvarande pensionssystem med partiella premiereservsystem Högre formell och reell pensionsålder Generella argument för mer stöd åt barnfamiljer - barn betalar pensionerna för alla
Läs merOrsaker till och effekter av arbetstidsförlängning
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA
Läs merInterna obalanser och reala deprecieringar i euroområdet
Nationalekonomiska institutionen Interna obalanser och reala deprecieringar i euroområdet Författare: Emelie Bergstrand Kurs: Civilekonomuppsats inriktning Nationalekonomi EC9902 30hp Termin: VT 2012 Datum:
Läs merArbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3
GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the
Läs merEXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi
EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merPhillipskurvan: Repetition
Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:
Läs merÅldersstrukturen, växelkursen och exportandelen
Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat
Läs merEPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT
EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT Gruppens medlemmar Lars Calmfors, Stockholm University (ordförande) Gilles Saint-Paul, University of Toulouse (vice ordförande)
Läs merLäs själva: Härledning av AD-kurvan I PY-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet.
Läs själva: Härledning av AD-kurvan I P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan I P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merDEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012.
DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap. 9-12. Joakim Persson. Vt 2012. 1. Konjunkturer Från den långsiktiga modellen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av BNP per capita ökar med den tekniska utvecklingen
Läs mer