EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 SAMMANFATTNING Med dagens allt mer expansiva penningpolitik är det relevant att undersöka sambandet mellan reporäntan och växelkursen och hur dessa två påverkar den svenska byteshandeln och i förlängningen den svenska inflationen. Vidare undersöks om sänkningen utav reporäntan når en önskad effekt även vid låga och negativa nivåer. Uppsatsen studerar, med hjälp utav korrelationsanalys mellan variabler, sambandet mellan den svenska styrräntan och de nominella växelkurserna mot euron och den amerikanska dollarn för tidsperioden januari 1999 till och med februari Sambandet mellan de nominella växelkurserna och byteshandeln till EMU och USA studeras även det för att kunna dra slutsatser om hur reporäntan i förlängningen påverkar byteshandeln med dessa regioner. Uppsatsens centrala slutsatser är att det tycks finnas ett tydligt samband mellan en sänkt reporäntenivå och en deprecierad krona. Något tydligt samband mellan den nominella växelkursen och byteshandeln mot de olika regionerna gick inte att finna. Nyckelord: Reporänta, ränteparitet, växelkurs, byteshandel, inflation

3 ABSTRACT With today's expansive monetary policy, it is of relevance to study the relationships between the Swedish repo rate and the exchange rates and how these effects the Swedish barter and as an extension the inflation. To see if the lowering of the repo rate has the desired effect on inflation even with low or negative repo rates. The essay uses correlations to study relationships between the repo rate and the exchange rates between Sweden, USA and the EMU. The essay also studies the relationship between the exchange rates and the barter of Sweden to USA and EMU in order to draw conclusions on how the Swedish repo rate affects the trading between these regions. The studied timeframe is January 1999 till February The conclusions of the essay is that a lowering of the repo rate seems to depreciate the krona. A relationship between the exchange rates and the barter to the different regions could however not be established. Key words: Repo rate, interest rate parity, exchange rate, barter, inflation

4 FÖRORD Detta är en kandidatuppsats som omfattar 15 högskolepoäng och är skriven under andra läsperioden av vårterminen Jag vill tacka samtliga deltagare i seminariegrupperna som genom ärlig och konstruktiv kritik hjälpt mig att göra uppsatsen bättre och mer fokuserad. Jag vill även rikta ett särskilt tack till min handledare Åsa Lindman som varit en verklig stöttepelare genom hela uppsatsprocessen.

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Problemdiskussion Syfte Tidigare studier Avgränsning Metod BAKGRUND Svenska penningpolitikens bakgrund Inflationen och Riksbankens inflationsmål Inflationsförväntningar TEORI Riksbanken och reporäntan Ränteparitet och växelkurs Växelkursens påverkan på exporten och importen Importen och exportens påverkan på inflationen IS-LM-FE-modellen Expansiv penningpolitik under IS-LM-FE, vad Riksbanken hoppas uppnå METOD OCH EMPIRISK DATA Räntor, växelkurser och byteshandel Korrelationer Korrelationer mellan räntor och växelkurs Korrelation mellan växelkurser och byteshandel Korrelationer mellan växelkurs och byteshandel med tre månaders lagg ANALYS Analys av reporäntans effekt på växelkursen Korrelationsanalys av reporäntans effekt på den nominella växelkursen mellan kronan och dollarn Korrelationsanalys av reporäntans effekt på den nominella växelkursen mellan kronan och euron Analys av växelkursens effekt på byteshandeln Korrelationsanalys av den nominella växelkursen mellan kronan och dollarns effekt på byteshandeln från USA Korrelationsanalys av den nominella växelkursen mellan kronan och eurons effekt på byteshandeln från EMU-området... 35

6 5.3 Analys av byteshandelns påverkan på inflationen DISKUSSION Hur påverkas kronans nominella växelkurs av en förändring av reporäntan? Hur påverkas den svenska byteshandeln av en förändrad nominell växelkurs? Hur påverkas inflationen av en förändring i växelkursen? Finns det några tydliga skillnader vid väldigt låg, eller negativ, reporänta jämfört med en normal räntenivå? REFERENSLISTA BILAGOR... 42

7 FIGURER, TABELLER OCH BILAGOR Figur 2.1 Inflationen i Sverige...9 Figur 3.2 Transmissionsmekanismen (Sveriges Riksbank)...10 Figur 3.3 Den historiska reporäntan (Sveriges Riksbank)...12 Figur 3.4 Kronans nominella växelkurs mot euron(sveriges Riksbank)...13 Figur 3.5 Kronans nominella växelkurs mot amerikanska dollarn (Sveriges Riksbank)...14 Figur 3.6 Exportefterfrågan (Fregert & Jonung)...15 Figur 3.7 Aggregerad efterfrågan vid olika nettoexportnivåer (Fregert & Jonung)...16 Figur 3.8 Härledning av IS-kurvan (Fregert & Jonung)...17 Figur 3.9 Skift i IS-kurvan (Fregert & Jonung)...17 Figur 3.10 Härledning av LM-kurvan (Fregert & Jonung)...18 Figur 3.11 Skift i LM-kurvan (Fregert & Jonung)...18 Figur 3.12 IS-LM-FE-modellen i jämvikt (Fregert & Jonung)...19 Figur 3.13 Expansiv penningpolitik (Fregert & Jonung)...20 Figur 4.1 Reporäntan mellan januari 1995 och april 2015 (Sveriges Riksbank)...22 Figur 4.2 ECBs styrränta mellan januari 1999 och april 2015 (ECB)...22 Figur 4.3 FEDs styrränta mellan januari 1999 och april 2015 (ECB)...23 Figur 4.4 Kronans nominella växelkurs mot euron sedan 1999(Sveriges Riksbank)...23 Figur 4.5 Kronans nominella växelkurs mot dollarn sedan 1999 (Sveriges Riksbank)...24 Figur 4.6 Den svenska byteshandeln med EMU (SCB)...24 Figur 4.7 Den svenska byteshandeln med USA (SCB)...25 Figur 5.1 Reporäntan och de nominella växelkurserna sedan Figur 5.2 Svenska nettoexporten mot USA samt nominella växelkursen mot USD...33 Figur 5.3 Svenska nettoexporten mot EMU samt nominella växelkursen mot euron...34 Tabell 4.1 Korrelationer mellan reporäntan och FED-räntan samt reporäntan och refiräntan...27 Tabell 4.2 Korrelationer mellan reporäntan och de nominella växelkurserna mot euron och USD...27

8 Tabell 4.3 Korrelationen mellan USD och byteshandeln med USA...28 Tabell 4.4 Korrelationen mellan euron och byteshandeln med EMU-området...28 Tabell 4.5 Korrelationen mellan USD och en laggad byteshandel med USA...29 Tabell 4.6 Korrelationen mellan euron och en laggad byteshandel med EMU...29 Tabell 4.7 Korrelationen mellan euron och en laggad nettoexport till EMU-området...30 Bilaga 1 Deskriptiv statistik för variabler med korrelationsmatris...42

9 1. INLEDNING 1.1 Problemdiskussion En av riksbankens viktigaste uppgifter, sedan Sverige gick över till rörlig växelkurs 1992, är att hålla den inhemska inflationen på en låg och stabil nivå på 2 %. Anledningen till att man vill hålla inflationen låg och stabil är för att företag och hushåll inte ska behöva ta hänsyn till inflationen i sina ekonomiska förehavanden (Sveriges Riksbank, 2015a). Ett av Riksbankens främsta verktyg för att styra penningpolitiken är att justera penningmängden man lånar ut till vanliga banker. Förenklat brukar man beskriva det som att Riksbanken lånar ut pengar till bankerna, även om det i praktiken sker via köp och sälj av statspapper. Riksbankens utlåningsränta till bankerna kallas för reporäntan och det är genom att justera den som man påverkar bankernas efterfråga på sedlar. Därefter justerar bankerna sin utlåningsränta till hushållen och på så vis påverkas hushållens sparande och konsumtion vilket påverkar deras efterfrågan på sedlar (Persson & Skult, 2010). När räntorna i ett land varierar förändras även det så kallade ränteparitetsvillkoret, som säger att räntenivån i ett land ska motvaras av räntenivån i ett annat land, som står till grund för vilken växelkurs kronan har mot utländska valutor. En förändring i växelkursen leder, enligt teorin, i sin tur till olika import- och exportbeteenden i ett land då varors relativpris mot andra länders priser förändras. I februari 2015 beslutade sig Riksbanken för att sänka reporäntan med 0.1 % från den redan rekordlåga räntan på 0 % (Sveriges Riksbank, 2015h). Detta innebar att Sverige för första gången i landets historia hade en negativ reporänta. Anledningen till sänkningen, menade Riksbanken, var att man fortfarande ansåg att inflationstakten var för låg och att en än mer expansiv penningpolitik var nödvändig för att snabbare nå inflationsmålet (Sveriges Riksbank, 2015h). Nyheten om den historiskt låga reporäntan hade knappt lagt sig innan Riksbanken i mars 2015 beslutade att ytterligare sänka den negativa reporäntan med 0.15 % till en ny nivå på % (Sveriges Riksbank, 2015i). Anledningen till den ytterligare sänkningen var, förutom ännu en skjuts i penningpolitiken, ett försök att hålla kronans växelkurs svag mot euron 1

10 för att inte störa den svenska exporten mot euroländerna och på så vis påverka inflationstakten (Sveriges Riksbank, 2015i). Genom att justera reporäntan, och indirekt de svenska utlåningsräntorna, söker Riksbanken att påverka, som tidigare nämnt, det så kallade ränteparitetsvillkoret mot andra valutor. Genom en justering i reporäntan försöker Riksbanken att påverka den svenska kronans värde jämtemot exempelvis våra stora import- och exportländers valutor. Tidigare studier som gjorts i ämnet har visat på tydliga samband mellan förändringar i reporäntan och de nominella växelkurserna då reporäntan legat på en mer, historiskt sett, normal nivå kring 2-5% (Sveriges Riksbank, 2015c). Den här uppsatsenanalyserar sambandet mellan reporänteförändringar och den nominella växelkursen för att se om det även gäller vid extremt låga, eller negativa, reporäntor. 1.2 Syfte Den här uppsatsen har till syfte att undersöka om Riksbankens beslut att sänka reporäntan har en effekt på den svenska inflationen via växelkurskanalen. Vidare ska uppsatsen försöka besvara frågan om det finns några skillnader i hur växelkurskanalen fungerar vid en normal räntenivå och en väldigt låg, eller negativ. Följande problemformuleringar ligger till grund för strävan att uppfylla uppsatsens syfte: Hur påverkas kronans nominella växelkurs av en förändring av reporäntan? Hur påverkas den svenska byteshandeln av en förändrad nominell växelkurs? Hur påverkas inflationen av en förändring i växelkursen? Finns det några tydliga skillnader vid väldigt låg, eller negativ, reporänta jämfört med vid en normal räntenivå? 1.3 Tidigare studier Den här delen innehåller tidigare studier och artiklar som skrivits rörande räntor, växelkurs och inflation som på ett eller annat vis använts som underlag i uppsatsen. Can och Huhta gör i sin studie Den svenska valutan: en ekonometrisk studie av växelkursens bestämningsvariabler en ekonometrisk analys över vilka variabler som påverkar den svenska växelkursen mot den amerikanska dollarn (USD) och den tyska marken. Can och Huhtas studie 2

11 visar att räntan och inflationen har en hög förklaringsgrad på den nominella växelkursen mot den amerikanska dollarn. I den här uppsatsen kommer vi att använda Can och Huhtas studie som underlag för diskussioner kring räntans förklaring på de nominella växelkurserna som granskas i uppsatsen. Vidare kommer vi i uppsatsen att se om Can och Huhtas slutsatser är tillämpningsbara även vid riktigt låga räntenivåer. Bardosson och Ingebrand analyserar i sin studie Växelkursens betydelse för utrikeshandel växelkursens inverkan på byteshandeln genom en jämförande studie mellan Sverige och Tyskland. Slutsatsen från deras analys är att de inte lyckats finna någon signifikant koppling till att handeln har påverkats på olika sätt i Sverige och i Tyskland, med avseende på den nominella växelkursen. De påpekar att den nominella växelkursen haft en direkt påverkan på den reala växelkursen endast på kort sikt då priser varit konstanta. Studiens resultat kommer att tas i beaktning och är särskilt intressant som en jämförelse i uppsatsens diskussionsdel. Vidare kommer vi i uppsatsen att undersöka om ett starkare samband mellan växelkursen och byteshandeln än det den tidigare studien upptäckte finns. Har du blivit lurad? av Asp m.fl är en kvalitativ studie som, med hjälp av intervjuer av räntesättande bankpersonal, söker att reda ut om och varför marknadsräntorna inte sänktes i takt med reporäntans sänkningar under finanskrisen Studien visar resultat som pekar på att storbankerna inte sänkte marknadsräntorna i samma takt med reporäntan då bankernas internräntor inte klarade trycket som uppstod av de stora reporäntesänkningarna. Eftersom studien pekar på att marknadsräntorna inte justerades i samma takt som reporäntan, när reporäntan var låg, är den av särskilt intresse för diskussinen kring uppsatsens resultat rörande samband mellan reporänta och växelkurser. I debattartikelen Inflationsmål i en öppen ekonomi: Strikt eller flexibelt? för Ekonomisk Debatt 6/1998 så diskuterar Lars E.O Svensson, utifrån en utav hans tidigare studier om inflationsmål i små öppna ekonomier, det svenska inflationsmålet och Riksbankens olika sätt att nå målet. Han redogör vad transmissionsmekanismen är för något och förklarar vilken påverkan denna har på den svenska ekonomin och inflationen. Vidare beskriver han mer ingående hur växelkurskanalen påverkar den svenska importen genom en så kallad direkt växelkurskanal. Att han kallar den för en direktkanal är på grund av att då växelkursen förändras 3

12 så påverkas även relativpriserna mellan varor i Sverige och i andra länder. När konsumenter importerar färdiga varor ser dessa dyrare ut om kronan är svagare och KPI ökar därför. Svensson menar även att det finns en indirekt växelkurskanal, vilket är den som sker på längre sikt då importen- och exporten påverkas utav den faktiska prisskillnaden på varorna. Svensson beskriver vidare i artikeln att inflationsmål bör vara mer flexibla och långsiktiga, att justera reporäntan bara för att nå en ny växelkurs och på så vis påverka inflationen menar han är effektivt på kort sikt, men kan vara skadligt för landet på lång sikt. Att kunna jämföra den här uppsatsens resultat med Svenssons debatt blir av värde för uppsatsens diskussionsdel. I artikeln Den penningpolitiska transmissionsmekanismen av Hopkins m.fl, redogör författarna för hur transmissionsmekanismens påverkar ekonomin. De använder Riksbankens modeller för att illustrera vilka effekter olika räntenivåer har på den svenska ekonomin. I artikeln diskuterar författarna emot argumentet att penningpolitiken inte har samma effekt nu förtiden som historiskt, då dagens hushåll och företag agerar annorlunda än förr. Författarna invänder sig mot detta då de anser att både hushåll och företag är lika rationella idag som förr. Sammanfattningsvis så menar författarna att samtliga utav transmissionsmekanismens kanaler fungerar även i det moderna samhället. Då denna artikel är skriven på uppdrag av Riksbanken så blir det intressant att jämföra artikelns resultat och slutsatser med den här uppsatsens. 1.4 Avgränsning Då området kring Riksbanken och dess transmissionsmekanism är omfattande och innefattar flera olika kanaler har den här uppsatsen avgränsats till att undersöka reporänteförändringens påverkan på växelkurskanalen. Denna avgränsas i sin tur till en undersökning mellan den svenska kronan, dollarn och euron. Åren som kommer att studeras är 1999 till och med februari 2015, detta då den europeiska centralbanken grundades 1998 och den nya euron lanserades På grund av tidsramen för uppsatsen är begränsad kommer de nominella växelkurserna att ligga till grund för analysen av hur byteshandeln förändras mellan Sverige och länderna som är med i den Ekonomiska och monetära unionen(emu) samt Sverige och USA. 1.5 Metod I den här uppsatsen undersöks fyra centrala frågeställningar för att kunna säga något om reporänteförändringens effekt på växelkurskanalen. För att kunna besvara dessa frågor behöver samband mellan den svenska reporäntan, den Europeiska centralbankens refiränta samt den 4

13 Amerikanska centralbankens fedränta och de nominella växelkurserna granskas. Även sambandet mellan de nominella växelkurserna och byteshandeln mellan de olika undersökta regionerna behöver granskas. För att möjliggöra detta samlas empirisk data för den historiska styrräntenivån för Sverige, Europeiska Centralbanken (ECB) och den amerikanska centralbanken (FED) in. Den historiska nominella växelkursen mot euron och dollarn samt data för den svenska byteshandeln mot EMU-området och USA in samlas också in. För att följa uppsatsens avgränsning samlas data mellan januari 1999 och februari 2015 in. Datat som används i uppsatsen är insamlad från Riksbanken, den Europeiska centralbanken samt den Statistiska Centralbyrån, vilka är tre instanser som ger hög reliabilitet till datamaterialet. För att kunna hitta samband mellan de olika undersökta variablerna kommer de dels att undersökas grafiskt, men även med hjälp av korrelationer över olika tidsserier. Då korrelationer bara visar ett statistiskt samband mellan variablerna och inte tar hänsyn till vilken variabel som är den förklarande, kommer diskussionen kring korrelationerna, med hjälp av insamlad teori och tidigare studier, att ligga till grund för analysen och resultatet och inte bara värdena på korrelationerna. Teori som används i uppsatsen är inhämtad från facklitteratur, rapporter samt tidigare studier. Den teoretiska referensramen täcker ränteparitetsvillkor, byteshandel, inflation och inflationsmål, transmissionsmekanismen samt klassisk nationalekonomisk teori. De tidigare studierna berör tidigare växelkursstudier, en studie kring marknadsräntor samt en studie om växelkursens betydelse för utrikeshandel. 1.6 Fortsatt disposition I kapitel 2 ges en bakgrund för den svenska penningpolitiken. Kapitel 3 redogör för de teoretiska ramverket som uppsatsen använder sig av. Kapitel 4 innehåller det empiriska datamaterialet som ligger till grund för uppsatsens analys. Kapitel 5 innehåller uppsatsens analysdel där grafer och korrelationer undersöks. I uppsatsens 6:e och avslutande kapitel ges en diskussion kring de olika slutsatserna samt förslag på vidare studier i ämnet. 5

14 2. BAKGRUND 2.1 Svenska penningpolitikens bakgrund I den här delen presenteras en kort bakgrund om Sveriges penning- och finanspolitik genom åren för att ge en inblick i hur den sett ut historiskt och hur Sverige hamnat där de är idag. Efter spekulationsattacker mot kronan, som gjorde att valutareserven minskade från 300 till 30 miljoner, övergav Sverige 1931 guldmyntfoten. Detta medförde en rörlig växelkurs och en väldigt stor depreciering av kronan. Dåvarande finansminister Felix Hamrin deklarerade då det första svenska prisstabilitetsmålet som löd att med till buds stående medel bevara den svenska kronans inhemska köpkraft (Sveriges Riksbank, 2015b). Det första inflationsmålet var satt i bruk. Den självständiga penningpolitiska inriktningen höll inte mer än 20 år då man 1951 valde att ingå i det nya Bretton Woods-systemet, vilket återigen knöt den svenska kronan mot dollarn och den svenska penningpolitiken blev ännu en gång osjälvständig (Fregert & Jonung, 2010). Denna valutapakt övergick så småningom i en annan valutapakt med dåvarande EG-länder och den svenska kronan knöts istället mot den allt starkare tyska marken (Sveriges Riksbank, 2015b). Sverige fortsatte att vara en del av liknande valutapakter fram till 1992 då den fasta valutakursen tvingade Riksbanken att höja marginalräntorna till en nivå över 500 % (Sveriges Riksbank, 2015b). Man insåg återigen att detta var ohållbart ochvalutapakten övergavs och kronan tilläts få en flytande växelkurs (Fregert & Jonung, 2010). Ännu en gång utlyste Riksbanken ett inflationsmål som det viktigaste målet för penningpolitiken, nu med ett mål på en årlig inflation på 2%, vilket är det mål vi har än idag (Sveriges Riksbank, 2015b). För att Riksbanken skulle hålla sig oberoende från politiken beslutade man 1999 att göra den självständig. En ny direktion bildades som skulle fatta de penningpolitiska besluten och inflationsmålet skrevs in i lagböckerna och lagfästs (Sveriges Riksbank, 2015b). 6

15 Åren 1999 till 2008 var relativt händelselösa år för Riksbanken utan några större finansiella chocker att hantera drabbades världsekonomin av den globala finanskrisen. Riksbanken som haft en fridfull tid de senaste åren försökte att parera de värsta svängningarna genom att sänka reporäntan och reporäntebanorna (Sveriges Riksbank, 2015k). Historiskt sett hade detta fungerat bra genom den så kallade transmissionsmekanismen (vilken förklaras vidare i kapitel 3) som hållt inflationen i schack. Däremot var störningarna på hela den globala marknaden under den här perioden för starka, så transmissionsmekanismen blev nästan helt satt ur spel. Den sänkta reporäntan ansågs inte ha en tillräckligt stor effekt. Detta medförde att Riksbanken tog till extraordinära åtgärder för att främja den finansiella stabiliteten, bland annat erbjöd man andra centralbanker lån i både kronor och amerikanska dollar (Sveriges Riksbank, 2015k). När till sist de värsta svängningarna i den globala ekonomin lagt sig hade stora delar av den världsliga ekonomin trasats samman (Fregert & Jonung, 2010). Detta medförde att länder i större utsträckning än tidigare fick förlita sig på sin inhemska produktion och importerade mindre varor från andra länder (Sveriges Riksbank, 2015k), vilket var dåliga nyheter för ett exportberoende land som Sverige. Även fast den svenska konjunkturen och konjunkturen i omvärlden förbättrats, ansåg Riksbanken i slutet av 2014, att inflationen var fortsatt för låg. Vidare åtgärderansågs var behövliga. Riksbanken sänkte därför reporäntan till historiskt låga 0 % för att stimulera ekonomin. (Sveriges Riksbank, 2015h) I februari 2015 höll Riksbanken ännu en presskonferens där de berättade att de ansåg att den underliggande inflationen bottnat, men att osäkerheten i omvärlden var fortsatt hög. För att vidare driva på den inhemska inflationen mot inflationsmålet valde Riksbanken därför att driva vidare expansiv penningpolitik och sänka reporäntan till - 0,10 %. (Sveriges Riksbank, 2015h) Trots att man i februari samma år hävdade att reporäntan skulle ligga kvar på -0,10 % beslutade Riksbanken att i mars 2015 göra ytterligare åtgärder för att, bland annat, depreciera den svenska kronan mot utländska valutor för att inte göra förluster i den svenska exporten. Riksbanken sänkte därför räntan ytterligare till den nya nivån på -0,25 %, med ett tillägg att de var beredda på ytterligare åtgärder om framtiden krävde det. (Sveriges Riksbank, 2015i) I slutet av april samma år släppte Riksbanken sin penningpolitiska rapport och valde i samband med det att 7

16 klargöra att reporäntan kommer att ligga på -0,25 % till andra halvan av 2016 (Sveriges Riksbank, 2015g). 2.2 Inflationen och Riksbankens inflationsmål Inflation kan beskrivas som en ökning av den allmänna prisnivån i ett land. Då priser på varor förändras i olika takt, beroende bland annat på utbud och efterfråga, mäter man därför inflationen utifrån prisförändringarna på en särskilt konstruerad varukorg som innehåller varor och tjänster som ett genomsnittligt hushåll kan tänkas konsumera och använda under en genomsnittlig månad (Fregert & Jonung, 2010). För att kunna uppnå samma köpkraft vid ökade priser, behövs mer pengar i samhället. Allt som oftast räknar vi om detta i ett prisindex där ett visst år(referensår) får värde 1 och förändringarna utgår från detta år. Exempelvis om året efter referensåret hade en inflation på 10 % skulle den i vårat index få ett värde av 1.1. Det vanligaste inflationsindexet är det vi använt som exempel ovan, en konstruerad varukorg som innehåller varor och tjänster för ett typiskt hushåll, detta kallas för konsumentprisindex (KPI). Som nämnts tidigare så över gav Riksbanken i slutet av 1992 den fasta växelkursen och övergick till en rörlig växelkurs. Detta medförde att Riksbanken behövde en ny penningpolitisk inriktning. I början av 1993 beslutade Riksbanken att den nya inriktningen skulle vara att uppnå en prisstabilitet i Sverige. Detta började gälla 1995 och man beslutade då att den årliga ökningen av KPI skulle vara 2 %. Anledningen till att Riksbanken valde 2 % som inflationsmål var att man ansåg att en allt för hög inflation är skadlig för ekonomin då en hög inflation tenderar att ha en hög varians och är därför mer oberäknelig, vilket leder till en högre osäkerhet och risk för landets ekonomi. En allt för låg inflation ansågs inte heller vara bra då det ökar risken för deflation i landet. 2 %, som var den ungefärliga inflationen då beslutet togs, ansågs därför vara en låg och stabil nivå som var ett rimligt mål (Sveriges Riksbank, 2015e). Den årliga genomsnittliga inflationen har, sedan Riksbanken införde sitt mål 1995, varierat mellan deflationsnivåer och inflationsnivåer över målet, vilket kan ses i figur

17 4,00 3,00 2,00 1,00 0, ,00-2,00 Figur 2.1 Inflationen i Sverige sedan 1995 Källa: (Sveriges Riksbank, 2015c) Inflationsförväntningar Att förstå sig på inflationen och dess förändringar är viktigt för ett prissättande företag då dessa måste ta hänsyn till en allmänt ökande prisnivå då de sätter sina priser. För de anställda i företagen är inflationsutvecklingen viktig när de förhandlar om löner, eftersom deras reallöner påverkas av en ökad prisnivå i landet. Därmed är det viktigt att kunna lita på att inflationen håller sig på en låg och stabil nivå, både för företag och arbetstagare. Inflationsförväntningarna kan med andra ord ses som ett mått på allmänhetens förtroende för att Riksbanken uppnår inflationsmålet (Sveriges Riksbank, 2015d). När vi pratar om saker som realränta är det ofta den nominella räntan minus den förväntade inflationen vi pratar om. Förväntningarna på inflationen kan därför i många fall ses som lika viktiga som den faktiska inflationen. 9

18 3. TEORI Den här delen av uppsatsen hanterar de olika teorierna som kommer att ligga till grund för uppsatsens analys. 3.1 Riksbanken och reporäntan För att kunna styra inflationen har Riksbanken tillgång till tre olika kanaler, som alla styrs av reporäntan, dessa är kreditkanalen, räntekanalen och växelkurskanalen. De tre kanalerna brukar gemensamt kallas för den penningpolitiska transmissionsmekanismen och styr med olika kanaler inflationen i olika riktningar med hjälp av reporäntan (Sveriges Riksbank, 2015d). Figur 3.2 visar transmissionsmekanismens olika delar. Figur 3.1 Transmissionsmekanismen Källa: (Sveriges Riksbank, 2015d) 10

19 Det enklaste sättet för Riksbanken att justera reporäntan är att låna ut pengar till bankerna (Persson & Skult, 2010). I praktiken går det till så att Riksbanken köper statspapper av en bank, vilka de binder sig att sälja tillbaka till banken efter en viss tid passerat, detta sker oftast veckovis. Skillnaden i priserna mellan köpet och säljet kan man betrakta som en ränta som Riksbanken tar för denna transaktion, en så kallad reporänta. Exempelvis köper Riksbanken statspapper för 100 miljarder av Handelsbanken och säljer sedan tillbaka dessa papper för 100,1 miljarder. Riksbanken har då tagit 0,1 miljarder i veckoavgift vilket blir en årsavgift på 0,1*52 veckor vilket blir 5,2 miljarder eller 5,2 % av lånebeloppet, reporäntan skulle alltså i vårt exempel vara 5,2 % (Persson & Skult, 2010). Handelsbanken kan alltså indirekt låna 100 miljarder av Riksbanken för att sköta sina operationer men måste betala en avgift, i form av en repa, för att kunna låna dessa pengar. Genom att höja reporäntan gör Riksbanken det dyrare för bankerna att låna pengar och tvingar därför banken att antingen sänka sin efterfråga på pengar, eller justera sina utlåningsräntor. Vid en sänkning av reporäntan kommer bankerna istället att efterfråga mer pengar och dessutom sänka sina egna räntor. Bankerna som är rationella och vinstmaximerande kommer därför att justera sin egna utlåningsräntor efter reporäntan och på så vis påverkar reporäntan indirekt de marknadsräntor vi har i landet. Vid en sänkt reporänta medför detta att det blir mindre attraktivt för en placerare att placera pengar i svenska värdepapper och istället söka sig till utländska värdepapper. Efterfrågan på svenska kronor kommer på så vis att sjunka (Fregert & Jonung, 2010). Den svenska reporäntan har sedan 1995, då inflationsmålet sattes i bruk, varierat mellan cirka 9 % och -0,25 %. Efter införandet av inflationsmålet kan vi se, i figur 3.3, att reporäntan höll en nivå någonstans mellan 1,5 % och 5 % innan den efter finanskrisen 2008 började sjunka ned mot noll och i februari 2015 passera nollstrecket till en negativ reporänta. 11

20 Figur 3.2 Den historiska reporäntan mellan 1995 och april Källa: (Sveriges Riksbank, 2015j) 3.2 Ränteparitet och växelkurs Teorin om ränteparitetsvillkoret bygger på teorin om arbitrage, det vill säga att avkastningen en placerare kan få av att placera sina pengar på en bank i Sverige måste vara ungefär lika stor som avkastningen samme placerare kan få om denna istället väljer att placera sina pengar på en utländsk bank (Persson & Skult, 2010). Detta villkor är dels beroende på räntorna i respektive land, men även på växelkursen mellan de olika valutorna. Ränteparitetet brukar skrivas som R = R + Ee E E där R är den inhemska räntan, R* den utländska räntan, E är dagens växelkurs, där E är antalet kronor det behövs för att köpa en av de utländska valutorna, och E e den förväntade växelkursen om ett år. Vi kan då se sambandet att om den svenska räntan R sjunker måste antingen den utländska räntan sjunka med lika mycket för att behålla balansen eller så måste kronans värde sjunka (E ökar) för att kompensera för den minskade räntan i Sverige. När växelkursen och räntorna är i balans burkar man säga att en köpkraftsjusterad växelkurs(pppväxelkurs) gäller, det vill säga en hypotetisk växelkurs mot exempelvis euron som gör att en varukorg kostar lika mycket med svenska kronor som om man köpt den med euro (Fregert & Jonung, 2010). Växelkursen mellan två valutor brukar kallas för den nominella växelkursen mellan valutorna. 12

21 1999 Januari 1999 Juli 2000 Januari 2000 Juli 2001 Januari 2001 Juli 2002 Januari 2002 Juli 2003 Januari 2003 Juli 2004 Januari 2004 Juli 2005 Januari 2005 Juli 2006 Januari 2006 Juli 2007 Januari 2007 Juli 2008 Januari 2008 Juli 2009 Januari 2009 Juli 2010 Januari 2010 Juli 2011 Januari 2011 Juli 2012 Januari 2012 Juli 2013 Januari 2013 Juli 2014 Januari 2014 Juli 2015 Januari Ränteparitetsvillkoret tyder alltså på att om Riksbanken sänker reporäntan, och därmed indirekt sänker de svenska marknadsräntorna, kommer den svenska växelkursen att deprecieras och göra den svenska kronan billigare för utländska valutor. Genom åren har den svenska kronan varierat mot de två stora västländska valutorna euron och dollarn, vilket visas i figur 3.3 och Figur 3.3 Kronans nominella växelkurs mot euron mellan januari 1999 och mars 2015 Källa: (Sveriges Riksbank, 2015l) 13

22 1999 Januari 1999 Juli 2000 Januari 2000 Juli 2001 Januari 2001 Juli 2002 Januari 2002 Juli 2003 Januari 2003 Juli 2004 Januari 2004 Juli 2005 Januari 2005 Juli 2006 Januari 2006 Juli 2007 Januari 2007 Juli 2008 Januari 2008 Juli 2009 Januari 2009 Juli 2010 Januari 2010 Juli 2011 Januari 2011 Juli 2012 Januari 2012 Juli 2013 Januari 2013 Juli 2014 Januari 2014 Juli 2015 Januari Figur 3.4 Kronans nominella växelkurs mot amerikanska dollarn mellan januari 1999 och mars 2015 Källa: (Sveriges Riksbank, 2015l) 3.3 Växelkursens påverkan på exporten och importen Fregert och Jonung (2010) säger att cirka 50 % av svensk BNP består av utländsk efterfrågan på svenska varor. Den här efterfrågan beror enligt dem på tre faktorer, den nominella växelkursen, den relativa prisnivån samt de andra ländernas prisnivå. Om någon av dessa faktorer påverkas, till exempel genom en depreciering av den svenska kronan, får vi ett skift i exportfunktionen som är oberoende av landets inkomst, vilket visas grafiskt i figur 3.6. Om ränteparitetsvillkoret gäller och en PPP-växelkurs råder och Riksbanken sänker räntan, innebär det att kronan bör deprecieras och det krävs fler svenska kronor för att köpa, exempelvis, en euro. Det innebär självklart också att en euro kan köpa mer av svenska varor än den kunde innan. 14

23 Figur 3.5 Nettoexportefterfrågan(X) vid en depreciering, oberoende av inkomsten (Y) Källa: (Fregert & Jonung, 2010) Tar vi in arbitrageprincipen igen och använder oss av lagen om ett pris, som säger att en vara ska ha samma pris på alla marknader som står i förbindelse med varandra (Fregert & Jonung, 2010), innebär detta att om två identiska varor hade samma pris i Sverige och i ett land med euro och kronan deprecieras, blir den svenska varan relativt billigare i Sverige för det andra landet. En euro kan då köpa fler svenska kronor för samma antal euro, vilket innebär att de kan köpa fler svenska varor för samma antal euro. En depreciering av den svenska kronan medför att de rationella människorna i euro-landet kommer att välja att importera varan från Sverige istället för att köpa den i sitt hemland, vilket enligt teorin, leder till en ökad svensk nettoexport (Gärtner, 2013). Då inte all svensk efterfrågan är på svenska varor utan vi även köper in varor från andra länder måste även en förändring i växelkursen påverka vårt importbeteende. Fregert och Jonung (2010) menar att tre faktorer påverkar den svenska importefterfrågan; den nominella växelkursen, den relativa prisnivån mot andra länder samt den svenska BNPn. Om den svenska kronan deprecieras kommer utländska varor att bli relativt dyrare för importörer därmed. I sin tur medför det här att den svenska importefterfrågan sjunker och efterfrågan på inhemska varor istället ökar, vilket i sin tur förstärker inflationstrycket (Sveriges Riksbank, 2015d). 15

24 3.4 Importen och exportens påverkan på inflationen Om den svenska kronan deprecieras mot euron och dollarn bör alltså den svenska exporten till EMU-området och USA öka, samtidigt som en del av den svenska importefterfrågan från dessa länder kommer att övergå till en svensk inhemsk efterfrågan istället, då priserna blir relativt billigare i Sverige. En högre efterfrågan på svenska varor bidrar till att öka resursutnyttjandet i Sverige och ökar därför inflationstrycket (Sveriges Riksbank, 2015d). För att förtydliga detta använder vi oss av den aggregerade efterfrågan från den Keynesianska modellen. Den aggregerade efterfrågan är den totala efterfrågan som är riktad mot svenska varor och tjänster (Fregert & Jonung, 2010). Lite förenklat kan vi säga att den aggregerade efterfrågan (AD(Y) består av av fyra huvudkomponenter, konsumtion(c(y), som är en andel av den totala inkomsten och därför ger AD-kurvan en lutning), investeringar(i), offentlig konsumtion(g) samt nettoexporten (NX(Y), exporten som är oberoende av BNP minus importen som är beroende av BNP). Om den svenska nettoexporten ökar, säger teorin att detta innebär en ökning av den aggregerade efterfrågan i Sverige vilket leder ditt ett ökat inhemskt resursutnyttjande och ett ökat inflationstryck, vilket illustreras i figur 3.7. Varumarknaden har dock i regel varit mer trögrörlig än valutamarknaden så effekterna av en sänkt växelkurs kan ske en tidsperiod efter växelkursen sänkts (Fregert & Jonung, 2010). Figur 3.6 Den aggregerade efterfrågan med två olika nettoexportnivåer (NX) och två olika inkomstnivåer (Y). Källa: (Fregert & Jonung, 2010) 16

25 3.5 IS-LM-FE-modellen Mundell-Fleming-modellen, även kallad IS-LM-FE-modellen, är en teoretisk modell som visar sambandet mellan varumarknaden, penningmarknaden samt växelkursen. Den visar alltså grafiskt det som tidigare beskrivits i teorikapitlet. Den består av tre huvudkomponenter som alla härleds från landets gällande räntenivå. Den första komponenten är IS-kurvan som visar hur inhemska investeringar påverkas av räntenivån och autonom efterfrågan. När räntenivån i ett land sjunker blir det mer attraktivt att investera pengarna istället för att låta de ligga på ett räntekonto, investeringarna ökar och vi vandrar längst med IS-kurvan vilket ger en högre BNPnivå, vilket visas i figur 3.8. Om istället en indirekt effekt påverkar BNP-nivån, till exempel en ökad nettoexport på grund av en depreciering av den svenska kronan, får vi istället ett skift utåt i IS-kurvan vid samma räntenivå, vilket visas i figur 3.9. Figur 3.7 Härledning av IS-kurvan Figur 3.8 Skift i IS-kurvan Källa: (Fregert & Jonung, 2010) Källa: (Fregert & Jonung, 2010) 17

26 Den andra komponenten i modellen är LM-kurvan som visar jämvikt i penningutbudet(ms) och penningefterfrågan (Md) vid olika räntenivåer och BNP-nivåer. När BNP stiger ökar efterfrågan på pengar och skiftar därför utåt i grafen, en ny jämviktsnivå uppstår vid en ny räntenivå, vilket kan ses i figur LM-kurvan har därför en positiv korrelation mellan BNP och räntenivå och får därför en positiv lutning i grafen. Om istället expansiv penningpolitik sker och pengautbudet ökar, skiftar LM-kurvan nedåt och vi får en ny räntenivå för den givna BNPnivån, vilket illustreras i figur Figur 3.9 Härledning av LM-kurvan Källa: (Fregert & Jonung, 2010) Figur 3.10 Skift i LM-kurvan på grund av ökad efterfråga på pengar Källa: (Fregert & Jonung, 2010) Den tredje och sista komponenten i modellen är FE-kurvan, vilket är en kurva som visar alla nivåer där den inhemska räntan(i) är densamma som den utländska räntan och ritas ut som en 18

27 horisontell linje från räntenivån genom hela grafen. Sammanslaget visar IS-LM-FE-modellen när hela ekonomin är i jämvikt vid en särskild ränte- och BNP-nivå, vilket illustreras i figur Figur 3.11 IS-LM-FE-modellen i jämvikt Källa: (Fregert & Jonung, 2010) Expansiv penningpolitik under IS-LM-FE, vad Riksbanken hoppas uppnå Riksbanken har ett inflationsmål på 2 % att nå upp till. För att nå detta mål använder de sig av sitt främsta verktyg i form av reporäntan. Med hjälp av reporäntan kan Riksbanken via transmissionsmekanismen påverka olika kanaler för att driva på inflationen. Med växelkurskanalen som verktyg vill Riksbanken kunna förändra den rådande räntepariteten och på så vis depreciera den svenska kronan mot euron och genom det öka den svenska exporten och det inhemska resursutnyttjandet. Figur 3.13 visar hur Riksbanken genom att sänka reporäntan under rådande jämvikt, genom så kallad expansiv penningpolitik (skifta LM-kurvan), och på så vis göra det mindre attraktivt med svenska kronor, hoppas kunna depreciera den svenska kronan mot euron och dollarn. Detta hoppas man medför att varor i Sverige är billigare för länder inom EMU och USA och att de därför kommer att importera mer varor från Sverige. Den ökade svenska exporten kommer att driva på inhemska investeringar(skifta IS-kurvan) och öka den inhemska BNPn och det inhemska resursutnyttjandet, vilket i sin tur driver på inflationen. För att detta samband mellan 19

28 LM och IS-kurvan ska råda måste följaktligen växelkursen påverkas av reporäntan samt att nettoexporten måste påverkas av den rådande nominella växelkursen. Figur 3.13 Expansiv penningpolitik Källa: (Fregert & Jonung, 2010) 20

29 4. METOD OCH EMPIRISK DATA Följande kapitel innehåller en metodbeskrivning samt en sammanfattning av den samlade datamaterialet som ligger till grund för uppsatsens analysarbete. De olika räntorna är insamlade för varje månad och visar varje månads aktuella räntenivå för de olika regionerna. Den svenska reporäntan är inhämtad från Riksbankens databas medan ECB:s och FED:s räntor är inhämtade från ECB:s databas. Växelkurserna är månadsgenomsnittlig data för hur många svenska kronor det behövs för att köpa en euro eller en amerikansk dollar och är insamlade från Riksbankens databas. Byteshandeln är insamlad från Statistiska Centralbyrån och visar värdet av den svenska importen och exporten till USA och EMU-regionen i antal miljoner kronor. Allt datamaterial är insamlad från seriösa och trovärdiga instanser vilket ger det en hög reliabilitet. 4.1 Räntor, växelkurser och byteshandel Reporäntan är grunden för uppsatsen och är insamlad från Riksbanken. Figur 4.1 visar hur reporäntan rört sig sen inflationsmålet sattes i spel Efter de finansiella oroligheterna 2008 började räntan sjunka från den tidigare normalnivån kring 4 % för att nå en nollnivå i slutet av 2014 och i början av 2015 övergå till en negativ nivå. 21

30 jan-99 jul-99 jan-00 jul-00 jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jan-95 sep-95 maj-96 jan-97 sep-97 maj-98 jan-99 sep-99 maj-00 jan-01 sep-01 maj-02 jan-03 sep-03 maj-04 jan-05 sep-05 maj-06 jan-07 sep-07 maj-08 jan-09 sep-09 maj-10 jan-11 sep-11 maj-12 jan-13 sep-13 maj-14 jan Figur 4.1 Reporäntan mellan 1995 och april 2015 Källa: (Sveriges Riksbank, 2015j) Då ECB:s styrränta (refi rate) kan påverka utfallet av växelkursen mellan kronan och euron är det relevant att titta på förhållandet mellan den och den svenska styrräntan. Som vi kan se, i figur 4.2, har ECB:s styrränta legat mellan 2 och 4,75 % från införandet 1999 fram till den globala finanskrisen Efter det har den börjat sjunka mot en nollnivå. På samma vis som ECB:s refiränta kan påverka den svenska kronans växelkurs mot euron kan den amerikanska centralbankens (FED) styrränta Fed Funds påverka den svenska kronans växelkurs mot den amerikanska dollarn. Även Fed funds sjönk kraftigt under den finansiella krisen 2008 och har sedan dess legat på en väldigt låg nivå, vilket visas i figur ,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Figur 4.2 ECBs styrränta mellan januari 1999 och april 2015 Källa: (European Central Bank, 2015) 22

31 1999 Januari 1999 Juli 2000 Januari 2000 Juli 2001 Januari 2001 Juli 2002 Januari 2002 Juli 2003 Januari 2003 Juli 2004 Januari 2004 Juli 2005 Januari 2005 Juli 2006 Januari 2006 Juli 2007 Januari 2007 Juli 2008 Januari 2008 Juli 2009 Januari 2009 Juli 2010 Januari 2010 Juli 2011 Januari 2011 Juli 2012 Januari 2012 Juli 2013 Januari 2013 Juli 2014 Januari 2014 Juli 2015 Januari jan-99 jul-99 jan-00 jul-00 jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Figur 4.3 Fed Fundsräntan mellan januari 1999 och april 2015 Källa: (European Central Bank, 2015) Data för kronans nominella växelkurs mot euron och dollarn är insamlad från Riksbanken. Figur 4.4 innehåller datum och månadsgenomsnittlig växelkursnivå för euron och figur 4.5 visar samma data för dollarn. Den nominella växelkursen mot euron låg länge på en stabil nivå runt nio kronor per euro. Efter den finansiella krisen 2008 har den haft högre volatilitet och varit uppe på nivåer över 11 kronor per euro och nere på nivåer nära 8 kronor per euro. Dollarn var under 2000-talets början dyrare än idag och låg på nivåer nära 11 kronor per dollar. Priset för en dollar sjönk efter det fram till 2008 då den bottnade runt 6 kronor per dollar. Efter finanskrisen har priset för en dollar varit fortsatt volatilt och har sedan mitten av 2014 börjat stiga mot nivåer runt 9 kronor för en dollar Figur 4.4 Kronans nominella växelkurs mot euron sedan 1999 Källa: (Sveriges Riksbank, 2015l) 23

32 jan-99 aug-99 mar-00 okt-00 maj-01 dec-01 jul-02 feb-03 sep-03 apr-04 nov-04 jun-05 jan-06 aug-06 mar-07 okt-07 maj-08 dec-08 jul-09 feb-10 sep-10 apr-11 nov-11 jun-12 jan-13 aug-13 mar-14 okt Januari 1999 Juli 2000 Januari 2000 Juli 2001 Januari 2001 Juli 2002 Januari 2002 Juli 2003 Januari 2003 Juli 2004 Januari 2004 Juli 2005 Januari 2005 Juli 2006 Januari 2006 Juli 2007 Januari 2007 Juli 2008 Januari 2008 Juli 2009 Januari 2009 Juli 2010 Januari 2010 Juli 2011 Januari 2011 Juli 2012 Januari 2012 Juli 2013 Januari 2013 Juli 2014 Januari 2014 Juli 2015 Januari Figur 4.5 Kronans nominella växelkurs mot dollarn sedan 1999 Källa: (Sveriges Riksbank, 2015l) Datat för den svenska varuutbyteshandeln mot EMU är insamlad från Statistiska centralbyrån. Både importen från- och exporten till EMU-området har vuxit sedan I samband med finanskrisen 2008 sjönk byteshandeln för att runt 2010 börja växa till sig igen. Inom EMUområdet importerar Sverige mer än de exporterar. Nettoexporten är således negativ inom området. Figur 4.6 visar importen och exporten till EMU-området i antal miljoner kronor Import Export Figur 4.6 Den svenska varubyteshandeln med EMU mellan januari 1999 och februari 2015 Källa: (Statistiska Centralbyrån, 2015) 24

33 jan-99 aug-99 mar-00 okt-00 maj-01 dec-01 jul-02 feb-03 sep-03 apr-04 nov-04 jun-05 jan-06 aug-06 mar-07 okt-07 maj-08 dec-08 jul-09 feb-10 sep-10 apr-11 nov-11 jun-12 jan-13 aug-13 mar-14 okt-14 Datat för den svenska varuutbyteshandeln mot USA är insamlad från Statistiska centralbyrån. I början av 2000-talet så växte den svenska exporten till USA medan importen höll en ganska jämn nivå. Fram mot finanskrisen 2008 sjönk den svenska exporten för att efter 2010 åter igen stiga. Sverige exporterar mer till USA än de importerar. Nettoexporten är således positiv mot USA. Figur 4.7 visar importen och exporten till USA i antal miljoner kronor Import Export Figur 4.7 Den svenska varubyteshandeln med USA mellan januari 1999 och februari 2015 Källa: (Statistiska Centralbyrån, 2015) 4.2 Korrelationer Korrelation är ett statistiskt begrepp som beskriver styrkan och riktningen mellan två variabler (Moore m.fl, 2012). Korrelationen skrivs ut som: r = korrelationen n = antal mätningar xi & yi = den i:e mätningen utav x och y x & y = medelvärdet av x och y sx & sy = standardavvikelserna i x och y. r = 1 n 1 (x i x y y ) ( ) s y s x En korrelation tar inte hänsyn till vilken variabel som är den förklarande variabeln utan visar bara ett statistiskt samband mellan de båda. Korrelationen tar ett värde mellan -1 och 1 där ett 25

34 negativt värde visar ett negativt samband mellan variablerna och ett positivt således visar ett positivt samband. Värden runt 0 pekar på svaga samband mellan variablerna. (Moore m.fl, 2012) Då korrelationerna visar på samvariation mellan de variabler som presenteras, inte på vilken av variablerna som är den beroende variabeln, ska de därför inte ses som mer än ett underlag för diskussionen som används för analysen. Att bara använda korrelationerna som verktyg skulle kunna innebära validitetsproblem för studien och det är därför viktigt att försöka förstå vad korrelationerna tycks visa för samband mellan variablerna innan slutsatser dras. Deskriptiv statistik för samtliga variabler samt korrelationsmatriser finns bifogade i bilaga Korrelationer mellan räntor och växelkurs Nedan följer utvalda korrelationer mellan reporäntan och växelkurserna, samt reporäntan och de andra styrräntorna för olika tidsserier. Tabell 4.1 visar korrelationen mellan reporäntan och den amerikanska styrräntan för några utvalda tidsperioder. De olika tidsperioderna som undersöks är det totala tidsintervallet , ett intervall innan finanskrisen, där räntenivån låg på en normalnivå mellan 1,5 % och 5 % , ett intervall under finanskrisen där räntenivåerna var oroliga i hela världen, , samt ett intervall efter krisen fram till idag där räntorna gått mot att vara lägre än det som kan sägas vara normalnivåerna, Utöver det undersöks korrelationerna för de senaste 12 månaderna. Anledningen till de olika intervallen är för att kunna se om korrelationen varierat över de olika tidsperioderna och med hjälp av det tolka räntans inverkan på den nominella växelkursen. Korrelationen mellan den svenska och amerikanska styrräntan var låg innan den finansiella krisen Efter 2008 har den haft en högre korrelation. Då Fed funds inte ändrats sedan 2009 är korrelation mellan de olika styrräntorna efter det 0, vilket kan ses i tabell 4.1. Korrelationen mellan den svenska och europeiska centralbankens styrränta var lägre innan den finansiella krisen än efter, vilket även det kan ses i tabell

35 Tabell 4.1: Korrelationer mellan reporäntan och FED-räntan samt reporäntan och refiräntan TIDSSERIE ÅR KORRELATION REPORÄNTA FED KORRELATION REPORÄNTA-REFI (FEBRUARI) 0,60 0, ,12 0, ,91 0, (FEBRUARI) 0 0, (FEBRUARI) 0 0,93 Innan den finansiella krisen var korrelationen mellan reporäntan och den nominella växelkursen mot dollarn positiv. Efter den finansiella krisen 2008 var korrelationen negativ, vilket kan ses i tabell 4.2. Korrelationen mellan reporäntan och den nominella växelkursen mot euron är negativ och har varit sen införandet av den nya euron 1999, vilket kan ses i tabell 4.2. Tabell 4.2: Korrelationer mellan reporäntan och de nominella växelkurserna mot euron och USD. TIDSSERIE ÅR KORRELATION REPORÄNTA USD KORRELATION REPORÄNTA-EURO (FEBRUARI) 0,49-0, ,59-0, ,59-0, (FEBRUARI) -0,58-0, (FEBRUARI) -0,88-0, Korrelation mellan växelkurser och byteshandel Här följer korrelationerna, för de tidigare nämnda tidsperioderna, mellan de olika växelkurserna och byteshandeln mot de regionerna. Tabell 4.3 visar korrelationen mellan byteshandeln med USA och den nominella växelkursen mot den amerikanska dollarn. Korrelationen mellan importen från USA och den nominella växelkursen mot USD har varierat stort mellan de olika tidsperioderna. Korrelationen mellan 27

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Riksbankens och penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet Om Riksbanken

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

n Penningpolitik när styrräntan är noll

n Penningpolitik när styrräntan är noll n Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark Författarna är verksamma vid forskningsenheten på avdelningen för penningpolitik. Båda författarna är docenter i nationalekonomi

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin. Anton Dahlén Cecilia Edström 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin. Anton Dahlén Cecilia Edström 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin Anton Dahlén Cecilia Edström 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Den negativa räntan har hittills fått ett i stort sett normalt genomslag i svensk ekonomi. Men hur långt kan man sänka styrräntan innan genomslaget minskar? Den nedre gränsen beror

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Inflationen i Sverige

Inflationen i Sverige Inflationen i Sverige Hur påverkar Sveriges låga inflation ekonomin- har Svensson rätt om Riksbankens politik? Handelshögskolan i Göteborg Institutionen för nationalekonomi och statistik Kandidatuppsats

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Reviderad 2014-04-29 Fredrik Andersson och Lars Jonung framför kritik mot min analys av och mina

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken

Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken INFORMATION om denna publikation lämnas av Annika Otz, telefon

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Räntan, växelkursen och inflationen

Räntan, växelkursen och inflationen ANFÖRANDE DATUM: 2011-04-04 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Karolina Ekholm Danske Markets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år ANFÖRANDE DATUM: 2010-06-17 TALARE: Barbro Wickman-Parak PLATS: Danske Bank i Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson ANFÖRANDE DATUM: 2010-05-04 TALARE: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson PLATS: Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

P d E ": (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t

P d E : (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t 4 VÄaxelkurser och räantor Som vi tidigare noterat Äar den reala väaxelkursen, kallad"; lika med utbytesfäorhºallandet mellan utläandska varor och inhemska, medan den nominella Äar relativpriset pºa de

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet

Läs mer