Från fyrkantiga regler till runda bord

Transkript

1 Från fyrkantiga regler till runda bord Svenskt Näringsliv sammanför företagare med politiker Uno Petterson, skohandlare från Anderstorp berättar vad arbetsgivaragiften är egentligen när politiker och företagare möttes i Reftele. Håkan Axelsson från Företagscatering i Jönköping berättar om problem som mindre företag möter vid offentliga upphandlingar. Sabinas VD och delägare, Jonas Almqvist Sävsjö vill se samma förutsättningar som konkurrenterna har utomlands.

2 Deltagare i träffen i Reftele; Patrik Isaksson, Elisabeth Nilsson, Uno Petersson, Mikael Åkerberg, Lars Holtskog, Tommy Stensson och Torbjörn Egerhag. Synliggör och förenkla skattesystemet Huvudbudskapet var klart och tydligt när företagare träffade politiker för ett rundabordssamtal kring skatter. Kalla skatt för skatt och avgift för avgift. Synliggör och förenkla. När politiker mötte företagare i Reftele för att prata om skatter hamnade fokus snabbt på arbetsgivareavgiften. En avgift ska kallas för avgift, en skatt är en skatt och en premie ska vara det som den heter en premie. Och det ska dessutom vara tydligt för oss alla vad vi betalar in till staten, konstaterade Uno Petersson, ägare av Pewes skor i Anderstorp och ledamot i Svenskt Näringslivs skattekommission. Alla riksdagspartier Det var Svenskt Näringsliv som bjudit alla politiska riksdagspartier till träffen om skattefrågor med lokala företagare på Draken i Reftele AB. Förutom företagets egen vd Lars Holtskog och Uno Petersson fanns Mikael Åkerberg från Ord & Råd på plats. Även ett par av politikerna har företagarerfarenhet; centerns Torbjörn Egerhag från Värnamo är vd för Materialdepån Norden AB och kd:s Patrik Isaksson, som sitter i kommunstyrelsen i Vaggeryd, är delägare i ett tillverkande familjeföretag i Hok med en handfull anställda. Den tredje politikern runt bordet, Tommy Stensson, sitter i kommunstyrelsen i Gislaved (s) är också ordförande i IF Metall, Västbo. Förvånats av vad han funnit Uno Petersson har granskat arbetsgivaravgifterna och förvånats över det han funnit: Det handlar om fullständigt ologiska och dolda skatter, säger Uno som vill synliggöra skatteuttaget och dessutom skapa en prismedvetenhet hos alla skattebetalare: Om människor vet hur mycket vi betalar den vägen skulle kraven öka på det vi får ut i form av samhällsservice, säger Uno, som menar att t ex den allmänna löneavgiften fungerar som ett dragspel i systemet när andra poster (t

3 Skatterna Globaliseringen Företagsamhet i välfärdssektorn ex sjukförsäkringsavgiften) sjunker så ökar löneavgiften. Den är idag runt 95 miljarder av de 400 miljarder som ligger i arbetsgivarsystemet. Och det är ingen premie utan en vanlig skatt, säger han. Mikael Åkerberg har frågat sin personal om de vet vad sociala avgifter är och hur stor procent avgifterna innebär. Av 25 personer var det en enda som kände till hur stora arbetsgivaravgifterna är. Om alla inser Uno tror att diskussionen skulle bli intensiv om alla inser hur mycket som betalas in den vägen: När vi diskuterade fastighetsskatt och talade om kronor blev debatten hög. Sätt kronor och ören på sociala avgifter så får vi samma diskussion. Här handlar det om tals kronor. Tommy Stensson menar att ett namnbyte kunde vara aktuellt. Från arbetsgivareavgifter till löntagaravgift. Men menar samtidigt att summan är effekten av förhandlingar; löneökningar som arbetstagare avstått från. Torbjörn Egerhag inser att arbetsgivareavgiften idag är överfinansierad. Men att situationen kunde varit annorlunda och jämför med 1992: Då lånade vi var fjärde krona i skattesystemet. Otydligt skattesystem Diskussionen runt bordet kom ofta tillbaka på vårt otydliga skattesystem: Varför, undrar Mikael Åkerberg, dela upp skatten i olika poster. Varför inte betala ut hela lönen, inklusive de sociala avgifterna och sedan låta individen betala vanlig inkomstskatt. Vi som jobbar inom tjänstesektorn drabbas dessutom hårt av en arbetsgivareavgift som uppmuntrar till automation. Vi kan inte automatisera eller effektivisera en designer. Han är också kritisk till sänkt bolagsskatt. Den skapar bara marginellt utrymme. Vi behöver lägre skatt på arbete istället. Patrik Isaksson vill se en generell förenkling: Få undantag och enkla system gynnar oss företagare. Torbjörn Egerhag summerar: Det handlar om pedagogik hur visar vi de dolda skatterna. Att medvetandegöra. Sedan finns politiska frågor som handlar om hur mycket som ska beskattas. Uno Petersson förklarar för bl a Elisabeth Nilsson, Mikael Åkerberg och Tommy Stensson.

4 Tryggheten finns bara när någon vill betala för det som produceras Runt bordet bl a Helen Pettersson, Andreas Krona, Helena Stålhammar, Helena Bouveng, Johan Enberg, Stefan Atterfall och Jonas Almqvist. Globaliseringen innebär en stor möjlighet för svenska företag. Nya marknader växer ute i världen. Men också konkurrensen är global, poängterar Jonas Almqvist på Sabina Inredningar i Sävsjö, värd för ett rundabordssamtal kring globaliseringen. Stefan Attefall Jönköping från kristdemokraterna och landstingspolitikern och vetlandabon Helena Stålhammar från centerpartiet. Här finns också Johan Enberg vd på Sveico AB i Gnosjö och Andreas Krona vd på Callo AB i Nässjö. Andreas sitter också med i Svenskt Näringslivs globaliseringsråd. Samma spelregler Johan Enberg betonar det Jonas säger; vikten av samma spelregler här som hos konkurrenterna: Runt bordet sitter ytterligare några företagare från länet tillsammans med politiker från både regeringspartierna och oppositionen. Samtalet är initierat av Svenskt Näringsliv som vill skapa en dialog och sända direktbilder från företagens vardag rakt in i riksdagskorridorerna. Vi vill bara ha samma villkor som våra konkurrentländer. Och det är viktigt att förstå att vi inte bara konkurrerar med grannländerna här i Västeuropa, säger Jonas Almqvist. Lyssnar vid bordet Runt bordet lyssnar riksdagspolitikerna Helena Bouveng Vetlanda från moderaterna, Helen Pettersson Sävsjö från socialdemokraterna, Stefan Atterfall argumenterar och Johan Enberg lyssnar.

5 Skatterna Globaliseringen Företagsamhet i välfärdssektorn Sverige är ett för litet land för att behålla säregenskaper för att skydda oss, vi kan inte ha egen standard och egen valuta, förtydligar han. Vi är för små för att driva något själva, vi är en liten fisk i en stor damm. Att tro att vi påverkar lönebildningen i andra länder är att ge oss för stor hatt. Vi lever inte i en egen liten värld. Andreas håller med om likheten med andra länder: Ju mindre hinder för affärer desto lättare blir det. Vi behöver lägga tid på att skapa kundvärde. Det är kundnyttan som avgörande, bara om kunden är nöjd i slutänden kan vi göra nya affärer Förnyade affärer Och, säger Jonas Almqvist. Det är förnyade affärer som i sin tur skapar underlag för beskattning. Var ska vi få skatteunderlaget ifrån om vi inte kan göra affärer och sälja våra produkter. Ett viktigt hinder, som Jonas Almqvist och Johan Enberg är eniga om handlar om arbetsgivaravgifterna. För höga i ett internationellt perspektiv, menar de. Men Stefan Attefall tvekar: Arbetsgivaravgiften på makronivå är inte den avgörande punkten för företagandet, menar han. För den konkurrensutsatta exportmarknaden är det allmänna löneläget viktigare. Sänker vi arbetsgivaravgiften skulle vi förmodligen få högre löner istället. Johan Enberg protesterar: Nej, det handlar om att behålla de jobb vi har i Sverige. Vi ska väl inte straffas för att vi jobbar i Sverige? som möjligt. Han får principiellt medhåll av Helen Pettersson: Jag vill också införa euron men vi måste vänta in opinionen, det känns som om Sävsjö ännu inte har gått med i EU Hon vill diskutera utbildningens roll för framtida framgångar. Vår mest kompetenta personal har utvecklats via egen drivkraft och på jobbet, menar Andreas Krona. Johan Enberg stöder resonemanget om utbildning, Alla måste vi lyfta oss. Men också våga satsa på en elit, absolut inte slå på de som är sämst men våga satsa på en spets. Inte minst eftersom vi vet vilken hög kompetens som redan finns i framför allt Indien men också i Kina, tillägger Jonas Almqvist. De springer snabbt ifatt oss utbildningsmässigt, och snart förbi oss också, vi kan köpa ett formsprutningsverktyg för en tredjedel av priset i Kina. Ofta minst lika bra, påpekar Johan Enberg. Andreas Krona drar en jämförelse med idrottens värld: Vi kan konkurrera med alla. Brasiliens fotbollslag är mycket bättre på att lägga frisparkar än svenska landslaget men inte ska vi avstå från att vara med i fotbolls-vm för det! Vi får öva på frisparkar och bli ännu bättre på lagmoral än vi är idag. Och ska vi springa maraton kan vi klippa skosnörena lite kortare för att bli lite lättare Vi måste jobba lite smartare hela tiden. Men poängterar han. Vi måste ju tävla med samma regler som motståndarna. Nyttja eurovaluta Valutan är ett annat hinder för den svenska industrin, menar Andreas Krona. Vi köper råvara i euro och säljer mycket av våra färdiga produkter i svenska kronor. Att valutasäkra innebär ingen kundnytta, vi ser hellre färre valutor i omlopp. Vi har en eurovaluta, varför inte utnyttja den? Riv så mycket murar Jonas Almqvist vill ha samma villkor som konkurrentländerna.

6 Stefan Atterfall kd, Susanne Holm Smålandsbussen och centerns Ann-Mari Nilsson diskuterar med Patrik Sandstedt från Sandstedts El i Nässjö. I bakgrunden Håkan Axelsson, Företagscatering. Varför saknar Jönköpings län privata aktörer inom välfärden? Hur kommer det sig att Jönköpings län med så starkt entreprenörskap har betydligt färre privata företag som jobbar med uppdrag åt det offentliga än landet som helhet? Företagsamheten i välfärdssektorn är nästan dubbelt så stor i övriga landet, men här ges inte företagare chansen i samma utsträckning. Frågan diskuterades när politiker från Susanne Holm, Stefan Atterfall, Mats Green och Patrik Sandstedt. Jönköpings län mötte lokala företagare i ett tredje rundabordssamtal. Jag känner igen kulturen från mitt hemlän, Västerbotten, sa kd:s Stefan Attefall, riksdagsledamot och ordförande i finansutskottet. Det handlar om en mentalitet där väljarna borde sätta ett ökat tryck på politikerna. Patrik Sandstedt på Sandstedts El i Nässjö med 18 anställda i Nässjö och Jönköping, ser ett problem i de stora entreprenader som bjuds ut. Dela upp i mindre delar så har vi små också en chans att vara med och lägga in en offert, föreslog han. Och försök att minska den omfattande pappershanteringen runt projekten. Visar förståelse Politikerna visade förståelse men har sina egna problem: Lagstiftningen är omfattande och vi är rädda för överklaganden, erkände centerns kommunalråd i Jönköping, Ann-Mari Nilsson. Träffen hölls hos Smålandsbussen i Jönköping där Susanne Holm var värd och berättade om resebranschens problem vid offentliga upphandlingar. Snabba omställningar i miljökraven gör att bussarna får halverad livslängd, kraven ändras så snabbt, berättade hon. Ett annat problem vid offentliga upphandlingar, menade Susanne Holm, är att det sällan ställs kvalitetskrav en konkurrent kan komma in och köra färdtjänst med chaufförer som inte hittar. Träffen, den tredje, där de tidigare handlat

7 Skatterna Globaliseringen Företagsamhet i välfärdssektorn om globalisering och skatter, handlade om företagsamhet i välfärdssektorn. Runt bordet samtalade förutom Patrik Sandstedt, Ann- Mari Nilsson och Stefan Attefall också Christer Flykt som tillsammans med sina läkarkollegor sedan åtta år driver Aneby Vårdcentral med 20 anställda på entreprenad, Christer Johansson från Henrix Grafiska i Huskvarna och Företagscaterings Håkan Axelsson. Här fanns också kommunalrådet Mats Green (m) Jönköping och riksdagsledamoten Annie Johansson från centerpartiet. Fler kvinnliga entreprenörer Mats Green och Ann-Mari Nilsson hoppas båda på fler inte minst kvinnliga entreprenörer när det efter årsskiftet kommer en ny lagstiftning om fritt val, som gör det enklare med avknoppningar inom hemtjänsten och äldreomsorgen. Det finns en risk, sa Mats Green, att vi enbart öppnar upp för de stora drakarna som dimper ner med ett färdigt koncept. De ska finnas, men vi vill också öppna för lokala företag med idéer och förankring, gärna personal som ser möjligheter. Och vi har ju möjlighet att ställa krav innan vi handlar upp. Att styra inför upphandlingen. Höj statusen på upphandlingsavdelningen, menade Stefan Attefall. Höj statusen på de jobben. Ett annat problem inom vården, sa Christer Flygt, är att vi ska konkurrera med upphandlarens egen verksamhet. Och de har en tendens att gynna sina egna. Mats Green påpekade att det är svårt att sätta pris på arbetet inom vården. Vi måste gå igenom hela vår kommunala organisation inom äldreomsorgen sedan det visat sig att personalen tillbringar 53 procent av sin tid hos vårdtagarna. Det borde vara runt 80 procent. Håkan Axelsson har erfarenhet av hur de stora kedjorna kan ställa hårdare krav vid förhandlingar med offentliga verksamheter: Vi hade ansvar för maten på Högskolan mellan Hyran var hög och intäkterna begränsade till åtta månader. Men vi lyckades aldrig förhandla om hyran. När det stora företaget från Stockholm tog över kom de ner med hela sin direktion. Efter 3-4 månader var hyran sänkt. Vi fick aldrig chansen. Svenskt Näringsliv har tittat på vilka uppgifter som företagare kan hitta på kommunernas hemsidor om man som företagare vill bli en leverantör till kommunen. Tjugofem olika kriterier sattes upp. Bara Jönköpings kommun fick godkänt, och det var egentligen bara godkänt minus. I Aneby kommun fanns inte någon information alls inom detta område. Berömde tjänstemän Håkan Axelsson berömde också de tjänstemän som arbetar med tillståndsgivning inom hans bransch: De är lätta att jobba med och inser att vi behöver snabba besked. Patrik Sandstedt undrade om det är självklart att kommunen ska ha anställda inom det tekniska som sköter det elektriska underhållet på t ex skolorna, monterar lampor och liknande. Personal som går på löpande räkning som skolorna betalar. Frågar de oss kanske de får ett bättre pris. Vi sitter fast i gamla traditioner, menade Ann-Marie Nilsson som känner igen tänket från den egna kommunen. Runt bordet samlades Christer Flygt, Håkan Axelsson, Christer Johansson, Elisabeth Nilsson, Annie Johansson, Ann-Mari Nilsson, Susanne Holm, Stefan Atterfall, Mats Green och Patrik Sandstedt.

8 Från fyrkantiga regler till runda bord Vi skickade en inbjudan till våra riksdagsledamöter och ordförande i politiska riksdagspartier i Jönköpings län och erbjöd tre diskussionstillfällen med lokala företagare, på tre olika orter och i tre olika frågor. Samtalen handlade om skatterna, där en ny genomgripande skattereform krävs för att vitalisera den svenska ekonomin, globaliseringen där svenska företag måste ges bättre möjligheter att konkurrera och välfärden, där privata aktörer måste ges chansen att bidra till att skapa trygghet och god omsorg. Hur uppfattar företagare i vårt län att utmaningarna inom dessa områden ser ut? Vi ville skicka med en del berättelser och bilder av företagares vardag till politikerna och såklart även lyssna på hur politiker resonerade kring förändringar inom dessa områden. Vi hoppades att någon från varje parti skulle ha intresse av att vara med vid varje tillfälle, vilket också de flesta gjorde. Det blev tre spännande diskussioner. Vi har försökt att fånga, i alla fall en del av, innehållet i samtalen den här sammanställningen. Det rådande konjunkturläget spelade givetvis en roll. Även många företag i vår region har det tufft och den senaste tiden har också både osäkerhet och antalet varsel ökat kraftigt. Men det är långt ifrån alla som drabbats, det finns många företagare som vittnar om en fortsatt god konjunktur. Nu handlar det om att öka fokus och takt i att skapa långsiktigt konkurrenskraftiga regler för företag i Sverige. Det finns ett par skarpa budskap från företagarna som deltagit som jag särskilt vill lyfta fram från dessa samtal; Förenkla, förtydliga och synliggör - kalla skatt för skatt och avgift för avgift. Arbetsgivaravgiften sticker i många företagares ögon. Varför ska man som arbetsgivare tvingas agera fogde åt staten och hjälpa till att dölja skatter? Globaliseringen innebär en stor möjlighet. Nya marknader växer hela tiden, men konkurrensen är också global. Sverige är ett allt för litet land för att behålla särregler, såsom till exempel en egen valuta. Trygghet kan vi egentligen bara få när någon (kunden) vill betala för det vi åstadkommer, oavsett om kunden är vår ägare, chef eller ett annat företag. Krångla inte till det, begär inte in fler handlingar än vad som verkligen behövs. Underlätta, informera. Se till att uppgifter är lätta att hitta. Ge snabba besked. Elisabeth Nilsson Regionchef