Ambulanssjukvården. Revisionsrapport* Norrbottens läns landsting. *connectedthinking. Januari 2007 Hans Rinander, Jan-Erik Wuolo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ambulanssjukvården. Revisionsrapport* Norrbottens läns landsting. *connectedthinking. Januari 2007 Hans Rinander, Jan-Erik Wuolo"

Transkript

1 Revisionsrapport* Ambulanssjukvården Norrbottens läns landsting Januari 2007 Hans Rinander, Jan-Erik Wuolo Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och revisionsfrågor Metod Landstingets organisation för ambulanssjukvården Resultat Mål och styrning av landstingets ambulanssjukvård Sammanfattande kommentarer från intervjuerna Vår bedömning Rutiner mm för larm och beställning av ambulansuppdrag, antal ambulansuppdrag Rutiner mm för larm och beställning av ambulanstransporter Antal ambulanstransporter, fördelning på ambulansstationer och prioriteringsgrader Sammanfattande kommentarer från intervjuerna Flödesavvikelser Vår bedömning Riktlinjer för vård och behandling under ambulanstransport Sammanfattande bedömning...19 Bilaga 1 Statistik över ambulans- och bårbilstansporter

3 1 Bakgrund och revisionsfrågor Ambulanssjukvården har förändrats under de senare åren. Det finns idag större möjlighet att snabbt få kvalificerad hjälp vid olyckor och sjukdomsfall, då nivån på det medicinska omhändertagandet i ambulanserna har höjts. Fler avancerade medicinska bedömningar och metoder för undersökning och behandling ingår nu i den dagliga ambulansverksamheten. Denna verksamhet har alltså utvecklats till en viktig del i akutsjukvården. Samtidigt pågår i landet olika strukturförändringar av sjukvården, vilket påverkar ambulanssjukvårdens uppdrag. Det gäller främst koncentrationer av akutsjukvård, där framför allt akuta och operativa verksamheter samlas till färre sjukhus. Detta medför fler ambulansuppdrag mellan olika vårdenheter Även inom Norrbottens läns landsting sker en integrering mellan ambulanssjukvården och akutsjukvården. Samtidigt används inom landstinget ambulanser i situationer, där patienter i olika prioriteringsgrader flyttas mellan olika vårdinrättningar, och där akuta tillstånd och behov inte alltid är det avgörande kriteriet för själva transporten. Enligt 6 i hälso- och sjukvårdslagen ansvarar landstingen för att det finns en ändamålsenlig organisation för att transportera sjuka/skadade vilkas tillstånd kräver transportmedel som är särskilt inrättat för ändamålet. Enligt Socialstyrelsens termkatalog definieras ambulanssjukvården som hälso- och sjukvård som omfattar undersökning, vård och behandling på hämtplats och/eller i ambulans (2001). Inom Norrbottens läns landsting utförde ambulanserna drygt uppdrag under Detta motsvarade nästan körda kilometer. De årliga kostnaderna för länets ambulansverksamhet uppskattas totalt till ca 100 miljoner kronor i investeringar, drift- och personalkostnader m m. Revisionsfrågor: Genomförs ambulanssjukvården inom landstinget på ett ändamålsenligt sätt med tonvikt på tillgänglighet och patientsäkerhet? Används ambulanssjukvårdens resurser optimalt? Utifrån dessa revisionsfrågor fokuseras granskningen på ambulansverksamhetens organisation och styrning, hur ambulanstransporter koordineras, vilka riktlinjer som finns och hur dessa tillämpas. Granskningen avgränsas till ambulansverksamhet med markfordon, dvs ej ambulanstransporter i luften. 1

4 2 Metod Vi har inventerat och bedömt sådana föreskrifter, riktlinjer och överenskommelser inom landstinget som styr ambulansverksamheten. Vi har beställt och analyserat viss statistik som redovisar ambulansverksamhetens åliggande i form av antal uppdrag i olika prioriteringsgrader samt vilka körsträckor det motsvarar. Vi har också analyserat viss statistik från antalet sjukresor (bårbilar) i länet. Vi har intervjuat ansvariga för ambulansverksamheten vid sjukhusen i Piteå, Sunderbyn, Kalix och Kiruna samt vid vårdcentralerna i Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Övertorneå och Pajala. Vi har även intervjuat länschefen för landstingets akutsjukvård, länets ambulanssamordnare, vilka sorterar under division Opererande specialiteter samt företrädare för SOS Alarm, Luleå. Landstingets länschef för akutsjukvård, landstingets länssamordnare för ambulanssjukvård, företrädare för akutsjukvården eller ambulansstationerna vid Piteå älvdals sjukhus, Kalix sjukhus, Bodens kommun, Arvidsjaurs vårdcentral, Överkalix vårdcentral/regionchef primärvårdens region Öst har getts möjlighet att kontrollera fakta i ett utkast till rapporten. 3 Landstingets organisation för ambulanssjukvården Ambulanssjukvården ingår sedan 2001 i divisionerna Opererande specialiteter och Primärvård. I samband med förändringen till divisionsorganisationen beslutades att division Opererande ska ha det funktionella ansvaret för länets ambulanssjukvård. Detta innebär ett medicinskt och administrativt samordningsansvar samt ett ansvar för länsgemensamma policys och rutiner samt för kapitalinvesteringar. Division Primärvård har driftansvaret för de ambulansenheter som finns vid ett antal vårdcentraler. Detta innebär ansvar för daglig drift, exempelvis personalkostnader, drift och underhåll av fordon och utrustning, för lokal fortbildning, läkemedel samt för stationskläder för ambulanspersonalen. Uppdelningen mellan de två divisionerna finns också angivet i ett avtal från Inom division Opererande har länsfunktionen Akutsjukvård ansvaret för ambulansverksamheten, inklusive det funktionella ansvaret för primärvårdens ambulanser enligt ovan. Följdaktligen har länschefen för Akutsjukvård det funktionella ansvaret för hela ambulansverksamheten i länet. De sex ambulansstationer som tillhör akutsjukvården organiseras av respektive sjukhus akutsjukvård och ambulansenhet, vilken samordnas av en enhetschef/motsvarande. I Luleå och Bodens tätorter finns separata ambulansstationer som sorterar under Sunderby sjukhus. 2

5 Vid Kalix och Gällivare sjukhus är ambulansverksamheten integrerad i IVAK-modellen. Här roterar personal mellan IVAKs enheter enligt ett speciellt schema, dvs mellan intensivvård, akutmottagning och ambulansverksamhet. Även Piteå älvdals sjukhus har denna rotationsmodell inom sin verksamhet för IVA (Intensivvård och Ambulans). IVAK ska nu byggas upp vid sjukhusen i Piteå och Kiruna. Primärvårdens åtta ambulansstationer finns vid vårdcentralerna i Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Jokkmokk, Pajala, Haparanda, Överkalix och Övertorneå. Förutom Älvsbyn 1 och vårdcentral bedrivs verksamheten enligt Glesbygdsmodellen, vilket innebär att ambulanssjukvårdens personal, enligt speciella scheman, är integrerad med vårdcentralens övriga verksamhet. Vittangi vårdcentral drivs genom entreprenad av Praktikertjänst. Det gäller idag dock inte ambulanssjukvården, vars personal och fordon sorterar under Kiruna sjukhus ambulansenhet. Vid respektive ambulansstation finns en medicinskt ansvarig ambulansläkare, förutom i Luleå och Boden, där den medicinskt ansvarige finns inom akutvården vid Sunderby sjukhus, samt inom Kiruna upptagningsområde, där Kiruna sjukhus och Vittangi vårdcentral har samma medicinskt ansvarig. I länet bemannas 27 ambulanser, varav 23 dygnet runt och 4 vanligen vardagar dagtid. 1 Älvsbyns vårdcentral har dock en delvis integrering av ambulanspersonalen i vårdcentralens övriga verksamhet, dock inte lika integrerad som övriga beskrivna vårdcentraler som har slutenvårdsplatser. 3

6 Amb station Dygnsamb Dagamb Piteå 3 Luleå 3 Boden 2 Kalix 2 Gällivare 2 Kiruna 2 Arjeplog 1 Arvidsjaur 1 Älvsbyn 1 1 Jokkmokk 1 1 Haparanda 1 1 Överkalix 1 Övertorneå 1 Pajala 1 1 Vittangi 1 Tot 23 4 Utöver dessa finns i länet 10 obemannade akututrustade ambulanser samt sex 6 st utbildningsambulanser, utan sjukvårdsutrustning. Vid Sunderby sjukhus finns även en akutbil med upptagningsområde, Luleå och Bodens kommuner. Akutbilen, som inte transporterar patienter, bemannas av akutläkare och akutsjuksköterskor och nyttjas främst vid större olyckor inom de två kommunerna. Ambulanserna bemannas av en ambulanssjukvårdare samt en ambulanssjuksköterska. Den senare befattningen är ett krav från socialstyrelsen (SOSFS 2001:1), vilket sammanfattningsvis innebär att ansvarig läkare i ambulanssjukvården, fr o m november 2005, endast får delegera läkemedel enligt generella direktiv till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Dvs, om behov av någon form läkemedel till patienten är angeläget, måste detta ske av en (lägst) legitimerad sjuksköterska. Vid vårdcentralerna i Arjeplog, Arvidsjaur och Övertorneå bemannas ambulansförarfunktionen av taxiföretag från respektive ort, enligt avtal med landstinget. Förarna har viss sjukvårds/ambulansutbildning. Under 2005 utförde ambulanserna i länet totalt uppdrag, vilket motsvarade körda kilometer 2. Av dessa gällde patienttransporter till vårdenheter, vilket 2 Tillkommer Sunderby sjukhus akutbil med 690 uppdrag samt 73 uppdrag som den finska ambulansen i Torneå och 8 uppdrag som finska Ylitorneå utförde i Sverige. 4

7 motsvarade körda kilometer. Andra uppdrag kan exempelvis vara bevakning vid större bränder, automatbrandlarm, passning vid annan ort, passning vid större evenemang och transport av material. Mer utförlig statistik finns under avsnitt samt i bilaga 1. Det är SOS Alarm i Luleå som tar emot allmänhetens larm om insjuknande eller skador och som via ett nationellt medicinskt index ett symptombaserat beslutssystem bedömer den medicinska prioriteringen för aktuellt larm och larmar ut ambulanser enligt prioriteringsgraderna Prio 1. Ambulanslarm. Akut livshotande symptom eller olycksfall Prio 2. Förtur. Akuta, men ej livshotande symptom Prio 3. Övriga uppdrag med vårdbehov Prio 4. Övriga uppdrag utan vårdbehov Definitionerna av de olika prioriteringsgraderna kommer under 2007 att revideras mot nya definitioner som Socialstyrelsen utarbetat. Även beställning av sjuktransporter mellan vårdenheter koordineras av SOS Alarm. Här svarar beställande vårdenhet (läkare) för prioriteringsgraden i samarbete med SOS Alarm. SOS Alarm disponerar numera resurserna i länet oavsett ambulansernas geografiska tillhörighet. Utgångspunkten är att närmast tillgängliga ambulansresurs ska larmas eller nyttjas. Ambulansdirigeringen sker med GPS-positionering och digitala kartor. Ett avtal finns mellan landstinget och SOS Alarm i Luleå som beskriver organisationernas åtagande gentemot varandra. Avtalet gäller t o m 2008 års utgång. För det medicinska ansvaret för SOS Alarms verksamhet finns en medicinsk ansvarig läkare. Landstingets länschef för akutsjukvård har detta ansvar enligt ett speciellt avtal med SOS Alarm. Den medicinskt ansvarige läkaren är också lex Maria-ansvarig för SOS Alarm i Luleå. Inom landstinget finns en speciell länssamordningsgrupp för ambulanssjukvården. Gruppen består av länschefen för akutsjukvården samt representanter för sjukhusens akutsjukvård och för de vårdcentraler som bedriver ambulansverksamhet. Gruppen leds av ambulansverksamhetens länssamordnare. Gruppen arbetar med länsgemensamma kvalitets-, standards- och utvecklingsfrågor samt utbildningar inom området. 5

8 4 Resultat 4.1 Mål och styrning av landstingets ambulanssjukvård Utöver ett avsnitt i verksamhetsplanen för Akutsjukvården enligt nedan, finns inte några uttalade målbilder (styrdokument) som på ett övergripande plan beskriver ambulanssjukvårdens uppdrag i Norrbotten. I Landstingsplan för nämns under avsnittet Hälso- och sjukvårdens utveckling att Ambulanserna (idag) är bättre rustade för livsuppehållande insatser och med möjlighet till direkt kommunikation mellan ambulans och sjukhus. I Landstingsstyrelsens verksamhetsplan för 2006 nämns i avsnittet Hälso- och sjukvård och tandvård under rubriken Länet ska ha fem sjukhus att IVAK-enheter, d v s verksamhets- och lokalmässig samordning av intensivvård, akutmottagning och ambulans, med tillgång till övervakningsplatser införs vid Kalix, Piteå och Kiruna sjukhus. Under avsnittet Process och produktion nämns under rubriken Uppdrag att verksamheterna ska under 2006 förbättra tryggheten vid sjuktransporter inom och utanför länet. Inget sådant uppdrag har dock påbörjats under I planen för division Opererande specialiteter 2006 nämns också uppbyggnaden av IVAKmodellen. Under planens Särskilda aktiviteter under 2006 anges att Sjuktransporter akutsjukvården har huvudansvaret för att i samarbete med andra verksamhetsområden i divisionen samt division Medicin utarbeta en strategi för bättre styrning och uppföljning av sjuktransportresurserna. Utvecklingen inom området ska följas månatligen tillsammans med berörda verksamheter. Målet är att sänka kostnaderna för sjuktransporter. Ett projekt kring detta håller f n på att initieras, där i första hand ambulanstransporter i luften ska följas upp. I länsfunktionen Akutsjukvårdens plan för 2006, under rubriken Tillgänglighet, nämns att akutsjukvården har som grundprincip en omedelbar tillgänglighet inom enheterna ambulanssjukvård/akutmottagning/intensivvård. Ambulanssjukvården har som grundprincip ett krav på en omedelbar tillgänglighet inom dessa enheter för alla patientgrupper som uppfyller kriterierna hotade vitalfunktioner. Enligt länsledningen för akutsjukvården gäller dessa övergripande mål endast de högst prioriterade ambulanstransporter, vilka i folkmun kallas för blåljustransporter. I planen för division Primärvård nämns inget om ambulansverksamheten. I två andra dokument som berör ambulansverksamheten i Norrbotten lämnas vissa överställda målformuleringar; 6

9 Norrbottens läns landstings länssamordningsgrupp för ambulanssjukvården har verksamhetsidén: Ambulanssjukvården skall, med optimalt resursutnyttjande, hög tillgänglighet och kompetens, erbjuda länsinvånarna och besökarna prehospital akutsjukvård, med kvalificerat omhändertagande och säker transport till vårdinrättning, vid olycksfall eller svår sjukdom. I dokumentet Gemensamma rutiner vid beställning av ambulanstransport mellan vårdinrättningar inom Norra sjukvårdsregionen, januari 2006, anges att Ambulanssjukvårdens främsta uppgift är att omhänderta svårt sjuka och skadade personer och transportera dessa till vårdinrättning. En annan viktig uppgift är att transportera patienter med vårdbehov mellan olika sjukvårdsinrättningar Sammanfattande kommentarer från intervjuerna De flesta av de intervjuade känner inte till om det finns några övergripande mål för ambulansverksamheten, vilket upplevs som en avsaknad. Det gäller också VO Akutsjukvårds plantext om ambulanssjukvårdens grundprincip enligt ovan. Dvs, man saknar en viljeinriktning från landstingets politiska- och tjänstemannaledning för denna mycket omfattande verksamhet. Länssamordningsgruppen för ambulanssjukvård anses endast ha en rådgivande funktion, men för denna grupp saknas någon form av uppdrags- eller verksamhetsbeskrivning. Det finns åsikter om att, fastän gruppen endast har en rådgivande funktion, tas där direkta beslut som påverkar verksamheten, främst ekonomiska. Det gäller exempelvis beslut om olika typer av utbildningar, beslut om inköp av arbetskläder och inköp av olika material. Därför har gruppen, enligt intervjuerna, likafullt en form av styrning, vilket inte stämmer med dess roll. Meningen är dock i stort att länsgruppen fungerar bra, men det måste tydliggöras gruppens uppdrag och befogenheter och att gruppen sedan håller sig till detta. Det finns åsikter om att ledningsorganisationen för ambulanssjukvården är otydlig. Det gäller bl a den medicinska delen och hur utveckling av medicinsk teknik, medicinska omhändertagande mm styrs och utvecklas. I det sammanhanget finns också åsikter om att det saknas en chefsfunktion, specifikt för ambulanssjukvården, vilken borde ingå i division Opererandes specialiteters linjeorganisation för akutsjukvården. En sådan funktion uppges finnas inom många andra landsting. Från östra Norrbottens primärvårdsregion hör vi idén om att ambulanssjukvården inom primärvården i den regionen borde ha en medicinskt ansvarig läkare för denna verksamhet i stället för som nu en ansvarig läkare vid varje ambulansstation. En uppfattning är att det kanske skulle räcka med en samordnande läkare för regionen. Dessa uppslag skulle ge möjligheter till att effektivisera resurser och ge bättre kontinuitet vid läkarbrister, och bättre möjlighet att upprätta regionala/likvärdiga rutiner. 7

10 Någon intervjuad inom primärvården menar att primärvårdens ambulansuppdrag är ett tilläggsuppdrag, där uppdraget egentligen kommer från division Opererande specialiteter. Från ett sjukhus ambulansenhet nämns att vårt uppdrag från landstinget är att hålla två ambulanser, men vi vet inte var detta meddelats. Det som idag styr ambulanssjukvården kännetecknas enligt intervjuerna mer av faktiska förhållanden i omgivningen. Exempel är medborgarnas allmänna krav på en snabb, säker och tillförlitlig verksamhet samt strukturförändringarna inom landstinget mot en uppdelning i akut och planerad vård Vår bedömning Vi ser inga egentliga målbilder eller konkreta uppdrag för ambulanssjukvården från de ansvariga nivåerna, vilken borde finnas för en så betydelsefull och omfattande verksamhet inom landstingets hälso- och sjukvård. Målbilderna och uppdragen bör enligt oss tydliggöras. Utifrån en värdering av ambulanssjukvårdens viktigaste uppgifter bör det bl a framgå skiljelinjen mellan patienttransporter med akuta vårdbehov (prehospital akutsjukvård) och transporter med mindre eller utan vårdbehov, vilket mer diskuteras under nästa avsnitt. Även mer operativa ambitionsnivåer, exempelvis för anspänningstider 3, tillgänglighet/insatstider 4, och krav på ambulanspersonalens kompetens bör ingå i en uppdragsbeskrivning. Som senare avsnitt visar finns idag mycket statistik inom ambulanssjukvården som skulle kunna användas för uppföljning av sådana mål/uppdragsbeskrivningar och ambitionsnivåer. De flesta intervjuade anser att ambulanssjukvårdens ledningsfunktion är otydlig eller inte nog effektiv. Detta kan till viss del kopplas till uppfattningen om denna verksamhets otydliga uppdrag enligt ovan. Enligt oss bör länssamordningsgruppen få ett mer tydligt uppdrag, där dess rådgivningsfunktion förtydligas. Det gäller även funktionen som sammankallande för gruppen, vilken idag har olika benämningar (länssamordnare, länsansvarig). Ansvariga bör även diskutera värdet av att inrätta en speciell chefsfunktion för ambulanssjukvården. Denna nytta måste ställas i relation till kostnaderna för en sådan funktion samt att en ny chefsnivå bildas. Även SOS Alarm ser värdet av en sådan chefsfunktion, en form av speaking partner, som har myndighet att föra fram, eller besluta om förslag som framkommer från länssamordningsgruppen. 3 Anspänningstid: Tid från larm till dess personalen är klar för utryckning. 4 Insatstid: Ungefärlig rimlig tid när befolkningen inom olika geografiska områden kan nås vid prio1 larm. 8

11 Ansvariga bör också diskutera värdet av en gemensam medicinsk ansvarig eller samordnare för ambulansverksamheten inom respektive region i primärvården. Möjligen kan denna funktion innehas av de allmänt medicinskt ansvariga läkarna inom respektive primärvårdsregion. Vi anser också att division Opererande specialiteter tillsamman med övriga berörda divisioner, bör påbörja det uppdrag som anges i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för att verksamheterna under 2006 ska förbättra tryggheten vid sjuktransporter inom och utanför länet. 4.2 Rutiner m m för larm och beställning av ambulansuppdrag, antal ambulansuppdrag Rutiner, formella men i viss mån informella för larm och beställning av ambulanstransporter, ger konsekvenser för hur ambulanser nyttjas och antal uppdrag det medför. Därför länkas avsnitten som innehåller rutiner för beställning av ambulansuppdrag och antal ambulansuppdrag samman under samma huvudrubrik, med gemensamma sammanfattande kommentarer från intervjuerna och gemensam bedömning av oss Rutiner m m för larm och beställning av ambulanstransporter Inom landstinget finns ett antal riktlinjer som fastställer rutiner för larm och beställning av ambulanstransporter. Enligt upprättade Larmrutiner för ambulanssjukvården, maj 2005, mellan landstinget och SOS Alarm är det alltid SOS Alarm som efter larm eller beställning förfogar över ambulanserna och prioriterar ambulanstransporterna. Utgångspunkten är att resurserna disponeras över hela länet, oavsett geografisk tillhörighet; Närmaste tillgängliga ambulansresurs ska larmas, vilket innebär att en ambulans på hemväg kan få ett nytt uppdrag i annat område än den normalt används i. I rutinerna nämns också åtgärder som ska genomföras vid resursbrist/hur situationen ska hanteras då lokala resurser inte räcker till: 1) Disponibel ambulans vid närliggande ambulansstation larmas. 2) Extra ambulansbesättning larmas enligt en viss förteckning. Enligt larmrutinerna ska vid transporter mellan sjukhus och mellan sjukhus och övriga vårdinrättningar i normalfallet ambulans från den inrättning där patienten befinner sig utföra uppdraget. Finns inga resurser tillgängliga på orten, eller om returuppdrag med annan ambulans är möjlig, beslutar SOS Alarm vilken ambulans som ska utföra uppdraget. I de övergripande larmrutinerna beskrivs också hur larmutrop ska ske, hur kvittering av larm ska ske av ambulanspersonal och hur kommunikation ska ske mellan ambulansbesättningen och SOS Alarm vid hämtplats och under transport. I dokumentet nämns också 9

12 vilka anspänningstider som gäller för de olika ambulansstationerna Det gäller 90 sekunder för alla stationer förutom Arjeplog 10 min, Arvidsjaur 5 min samt Övertorneå 5 min. I ett avtal mellan landstinget och ett taxiföretag anges dock även 10 minuter för Arvidsjaur. Lokala larmplaner finns vid varje ambulansstation som närmare anger för SOS Alarm lokala förutsättningar, exempelvis antal tillgängliga ambulansfordon samt namn på fordonsbesättningar och var man kan nå dem. Planerna, som har en länsgemensam disposition, utformas vid respektive ambulansstation och förvaras samlade inom SOS Alarm. Fr o m 2005 gäller vissa speciella rutiner för Akuta överflyttningar för kusten och för malmfälten. Utgångspunkten är ett projekt inom division Opererande specialiteter, där syftet var att patienterna ska garanteras säkerhet och professionellt omhändertagande i hela vårdkedjan vid akuta överflyttningar av vuxna patienter mellan Sunderby sjukhus/ Piteå och Kalix sjukhus samt mellan Gällivare sjukhus/kiruna sjukhus samt från berörda vårdcentraler till sjukhusen. Bakgrunden är den strukturförändring som genomfördes 2004, då akuta operationer under jourtid vid Piteå, Kalix och Kiruna avvecklades. Idag bedrivs ingen akut operativ verksamhet över huvud taget vid Piteå och Kalix sjukhus och i mycket begränsad skala vid Kiruna sjukhus. Projektet har utmynnat i att ett antal rutiner har fastställts som hanterar överflyttningar av patienter till Sunderby eller Gällivare sjukhus samt deras återtransport till modersjukhuset (Piteå eller Kalix i kusten och Kiruna i malmfälten). I dokumentet Akuta överflyttningar beskrivs vem som är ansvarig och har beslutanderätt vid det remitterande sjukhuset/vårdcentralen (bakjouren, ansvarig distriktsläkare). Här ingår bedömning av behovet av överflyttning samt att adekvat information lämnas till Sunderby sjukhus om patienten. Vid Sunderbyn är det intermediärjourens/bakjourens ansvar att besluta om var patienten ska vårdas inom sjukhuset samt att informera aktuell avdelning om detta. Vid återtransport av patienten till hemsjukhuset har ansvarig läkare vid Sunderbyn ansvar för att kontakta bakjouren vid det mottagande sjukhuset och att adekvat information om patienten lämnas. Ungefär motsvarande rutiner gäller för överflyttningar mellan Kiruna sjukhus/malmfältens vårdcentraler med slutenvårdsplatser och Gällivare sjukhus. Fr o m 2006 gäller också Gemensamma rutiner vid beställning av ambulanstransporter mellan vårdinrättningar inom Norra sjukvårdsregionen. Här anges fyra kriterier, där någon av dem ska uppfyllas för att motivera att ambulans används för transport mellan sjukhus och vårdcentraler: o Akuta medicinska åtgärder. Vid föreliggande eller befarat hot mot vitalfunktioner som kräver beredskap för eller utförande av akuta åtgärder. 10

13 o Medicinsk övervakning. Tillstånd som kräver övervakning under transporten. o Läkemedelsbehandling. Tillstånd som kräver beredskap för administration av läkemedel under transport. o Särskild omvårdnad. Vård och tillsyn av, exempelvis dementa/förvirrade som inte bedöms klara transporten utan hjälp av sjukvårdspersonal. I andra fall kan transporten, enligt dokumentet, lämpligen ske med taxi, sjuktransportbil eller annat fordon. Beställningen sker då till beställningscentralen för sjukresor. SOS Alarm ansvarar, i samverkan med beställande enhet, för att lämpligt transportsätt används. En upprättad checklista för beställning av ambulanstransport mellan vårdinrättningar ska användas, där något eller flera av kriterierna enligt ovan ska anges. Inom ramen för Norrlandstingens regionförbund har beslut tagits om ett tidsbegränsat försök med Gränslös dirigering under perioden oktober 2006 till och med mars Det innebär att norrlandstingens ambulanser, flygambulanser och helikoptrar ses som en gemensam resurs. Projektet berör både akuta uppdrag i gränsområden och överflyttningstransporter till och från Norrlands Universitetssjukhus i Umeå (NUS). Principen är att närmaste resurs, oavsett länstillhörighet, ska larmas. Vid NUS har en gemensamt finansierad transportkoordinator anställts med uppgift att samordna patienter som är utskrivningsklara och som ska transporteras från olika avdelningar vid NUS. Arbetet sker i nära samverkan med SOS Alarm i Skellefteå. Det bör observeras att mellan ambulansstationerna vid Piteå och Skellefteå sjukhus finns redan ett välutvecklat samarbete vid överflyttningstransporter till och från NUS. Detta samarbete omfattar samtliga ambulanser inom de två stationernas primära betjäningsområden. Målet är att nyttja befintliga resurser optimalt. 11

14 4.2.2 Antal ambulanstransporter, fördelning på ambulansstationer och prioriteringsgrader I tabellen nedan redovisas länets totala antal uppdrag och antal körda kilometrar för åren 2004 och 2005, uppdelat på prioriteringsgrader. Antal patienttransporter Antal körda kilometer ökning ökning procent procent Prio ,9 Prio ,3 Prio ,4 Prio ,1 Prio ,0 Prio ,1 Prio ,9 Prio ,0 Tot ,9 Tot ,2 Jämfört med 2004 ökade antal patienttransporter med 5,9 procent under 2005, vilket motsvarade en ökning på 10,2 procent i antal körda kilometer. Det är prio 2 och 3 körningar som redovisar totala ökningar i antal uppdrag, vilket motsvarar ännu större ökningar i antal körda kilometrar. I bilaga 1 redovisas respektive ambulansstations antal uppdrag och körda kilometrar för åren 2004 och Här syns vissa större skillnader mellan en del stationerna, men trenden i stort är att prio 2 och prio 3 transporterna ökar mellan åren. Piteå ökar antal patienttrans-porter med 14 procent/15,6 procent km, Arjeplog med drygt 22 procent/35 procent km och Arvidsjaur med över 27 procent/32 procent km. Samtidigt minskar Älvsbyn, som också ligger i Piteå älvdal, antal transporter. För Älvsbyn är det prio 1- transporter som minskar, samtidigt som prio 3-transporter ökar. Överkalix ökar sina transporter med totalt 13 procent/-0,2 procent km, medan grannkommunen Övertorneå minskar transporterna med nästan 11 procent/16 procent km. I Övertorneå minskar prio 3 transporterna med hela 23 procent/30 procent km. Det är endast marginellt som ambulanserna nyttjas för prio 4-transporter. I Kiruna ökar antal transporter procentuellt kraftigt, men det gäller för någon enstaka körning till Gällivare sjukhus, tur och retur. Enligt landstingets ambulanssamordare gäller ungefär samma förhållande för år 2006 som

15 Vi har fått en sammanställning av antalet sjukresor till/från vårdenheter eller mellan vårdenheter för åren 2004 och 2005, och där närmare studerat antal bårbilstransporter (motsvarande prio 4-transport). Sådana transporter dirigeras av Beställningscentralen i Överkalix som beställer bårbilar hos kommunernas taxiföretag: ökning procent ,4 En liten ökning kan ses vad gäller antal bårbilstransporter. Även för bårbilstransporter förekommer skillnader i nyttjande av fordonen och skillnader i detta nyttjande mellan åren, enligt bilaga. Piteå, Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn och Kiruna ökade transporterna med 15 respektive, 20, 40, 38 och 14 procent. Gällivare och Haparanda minskade sina transporter med 9 procent samt Överkalix med 8 procent. Tendensen för 2006 är enligt bilagan att Arvidsjaur och Övertorneå kraftigt ökar sina bårbilstransporter, och att Haparanda, Jokkmokk och Kiruna fortsätter att öka något Sammanfattande kommentarer från intervjuerna De intervjuade ser allmänt en ökning av ambulanstransporterna, och att ambulanserna och dess personal är borta från sina ambulansstationer mer än tidigare. Detta, anser man, beror till viss del på de strukturförändringar inom sjukhusvården som genomförts de senaste åren, framför allt inom akutkirurgin- och ortopedin, och där i huvudsak ökade transporter till Sunderby sjukhus. Enligt intervjuerna känner de flesta ansvariga beställare av ambulanstransporter till rutinerna för Akuta överflyttningar mellan vårdenheterna, men några intervjuade anser att rutinerna inte fått genomslag i verksamheten än. Det finns t o m åsikterna att ansvariga ignorerar dem. Det är främst kontakterna mellan ansvarig beställande läkare och SOS Alarm som kan förbättras, enligt intervjuerna. Därför finns också meningar om att behörig beställare av ambulanstransporter både från sjukhus och vårdcentraler många gånger beställer ambulans, fast patienterna är i en sådan kondition att det skulle räcka med bårbiltransport, eller rent av taxi. Det gäller även hemtransporter från främst Sunderby sjukhus. Övertorneås vårdcentraler har det senaste året konsekvent och målmedvetet så långt som möjligt nyttjat bårbilar för patienttransporter, vilket också syns i statistiken (prognos för 2006). På så sätt har vårdcentralernas ambulanser med dess personal mer kunna nyttjas, eller varit redo att nyttjas, för patienttransporter där reella vårdbehov funnits. Företrädare för SOS Alarm säger att de vid överflyttningar ibland diskuterar med beställare om att nyttja bårbilar i stället för ambulans. Och SOS Alarm menar allmänt att transporter som beställs av sjukvården är ett problem och att det behövs mer förståelse för att 13

16 det inte finns obegränsade ambulansresurser i länet. Ofta beställer vårdenheterna ambulanser, t o m prio 1, utan att uppge orsaken (och vill inte diskutera det med SOS Alarm). Ett citat från SOS Alarm: Vi vill att vården ska bli bättre beställare, nu är man ibland sämre beställare av ambulans än allmänheten. Det som kan öka prio 1 transporter något i länet är att de nya nationella riktlinjer för sjukdomsgruppen stroke där alltid transporter av strokepatienter ska ske med prio 1 grad. Dessa patienter har tidigare oftast transporterats med lägre prio-grader och t o m med bårbilar. I Norrbotten drabbas nästan personer årligen av stroke. Det finns meningar från intervjuade enheter från östra Norrbotten om att det borde finnas ambulansfordon med platser för flera patienter med lättare vårdbehov för att direkt, eller via en ringlinje mellan vårdenheterna, transportera patienter till/från Sunderby sjukhus. Detta skulle spara många onödiga transporter med vanliga akutambulanser. Enligt intervjuerna har diskussioner kring detta pågått i många år, men inget konkret har hänt. Motsvarande tankegångar finns vid Kiruna sjukhus, där det finns ett förslag om att en dagbil införskaffas för transporter av patienter med lättare vårdbehov, vilket skulle frigöra akutambulanserna för transporter av patienter med större vårdbehov. Dagbilen skulle främst nyttjas för transporter till/från Gällivare sjukhus och till/från Kiruna flyg-plats. Ett problemområde, som framför allt vårdcentralerna i Piteå älvdal påpekat, är påfallande många tur- och returkörningar mellan vårdcentralerna och Sunderby sjukhus. Åsikten är att äldre patienter efter ambulanstransport till sjukhuset undersöks och behandlas där, men för snabbt skrivs ut från sjukhuset. Behandlade läkare vid sjukhuset ser patienterna organspecifikt, vilket innebär att patienten alltför snabbt anses som utskrivningsklar och att sjukhuset därför skickar tillbaks patienten med ambulans till sin vårdcentral eller bostad för tidigt. Patienterna har dock ofta andra medicinska problem som inte undersökts och som också betyder behov av sjukhusets resurser, vilket innebär att de kort efter hemkomsten måste göra en ny ambulanstransport till Sunderbyn. Situationen kan upprepas flera gånger under ganska korta tidsperioder, enligt intervjuerna. Från sjukhusen i kusten, speciellt från Kalix, anges problem med koordinationen vid hemtransport av patienter från Sunderby sjukhus. Det uppskattas hända några gånger per vecka att ambulansen efter att ha lämnat en patient vid Sunderby sjukhus återvänder till modersjukhuset utan patient och då får order att direkt köra tillbaks till Sunderbyn och hämta en patient som är utskrivningsklar. SOS Alarm får inte vetskap om dessa beställningar i tid. Detta ger onödigt nyttjande av ambulansresurserna och dess personal (två tomkörningar ) och leder till längre bortavaro från ambulansstationerna. Här efterlyses en koordinator vid Sunderby sjukhus som har en aktuell bild över läget för utskrivningsklara patienter och som har kontakt med SOS Alarm så att en snabb och korrekt dirigering kan göras. 14

17 En orsak till tillfälligt ökade antal ambulanstransporter från vårdcentraler till sjukhusen uppges också förklaras med att nya läkare, tillfälliga läkare eller läkare under utbildning vid vårdcentralerna i högre utsträckning än stationära läkare skickar iväg patienter till sjukhusen. Piteå älvdals sjukhus kör förhållandevis många patienttransporter till Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS) istället för att, som övriga sjukhus i länet, nyttja flygtransporter för detta. Det gäller framför allt prio 3 transporter. Orsaken till detta uppges vara att det vid medicinska bedömningar av vad som passar vissa patienter anses som oacceptabelt att först transportera patienten från sjukhuset till Kallax, Luleå, för att där göra en omlastning av patienten till flyg och att motsvarande omlastning därefter måste ske på flygplatsen i Umeå för vidare transport till NUS Flödesavvikelser Sunderby sjukhus akutsjukvård har utvecklat ett system för Flödesavvikelser för patienter som överflyttas till Sunderbyn från Piteå och Kalix sjukhus. Bakgrunden var ett uppdrag från division Opererande specialiteters ledning om att söka förbättra och effektivisera rutinerna för akuta överflyttningar enligt de riktlinjer som gäller. En arbetsgrupp, bestående av personal från akutmottagningarna i Piteå, Sunderby och Kalix sjukhus, har utformat en blankett, där personalen ska anteckna bedömda avvikelser i samband med överflyttning av patienter. Sammanfattningsvis noteras en hel del avvikelser i flödena. Det gäller främst att information saknas om patientens ankomst till Sunderbyn, patienthandlingar saknas, patientförberedelser vid modersjukhuset är inte utförda, samt att ingen plats är ordnad på vårdavdelning vid Sunderbyn vid ankomsten. Enligt personal vid akutmottagningen, Sunderbyn, beror de flesta avvikelserna på att läkarna vid de remitterande sjukhusen inte tillämpar rutinerna för akuta överflyttningar Vår bedömning Vår bedömning är att den traditionella alarmeringen av ambulanssjukvård eller beställningen av sjuktransport från allmänheten till SOS Alarm i stort fungerar tillfredsställande. Dock kunde nyttjande av bårbilar för låga prioriteringsgrader vara större. Vi ser däremot ett problem med hälso- och sjukvårdens agerande vid beställning av ambulanser, vilket medför ett överutnyttjande av akutambulanser vid överflyttning av patienter mellan vårdenheter, och från vårdenheter till eget boende. Konsekvensen kan vara att resurserna inte används så effektivt som de borde kunna, och att tillgängligheten till ambulanssjukvård för transporter med mer akuta/komplicerade vårdbehov blir lägre. Vid överflyttningar av patienter mellan vårdenheter finns fastlagda rutiner för hur transporterna ska ske. Vi bedömer att dessa riktlinjer inte helt tillämpas, vilket kan medföra ett 15

18 ökat antal transporter och transporter på fel vårdnivå. Tillgänglig statistik, våra intervjuer och sammanställningen av Flödesavvikelser pekar på detta. Det borde därför vara av vikt att de läkare som beslutar om sådana beställningar agerar i enlighet med dessa riktlinjer. Vad vi förstår skulle det här vara fullt möjligt att använda de kriterier för beställning av ambulanstransporter som finns i riktlinjerna för Gemensamma beställningar av ambulanstransporter inom Norra sjukvårdsregionen, enligt sidan 11. Vi anser också att dialogen mellan ansvariga beställare och SOS Alarm kan utvecklas och förbättras. För att minska antalet onödiga tomkörningar mellan sjukhusen där ambulanserna pga utebliven information missat en utskrivningsklar patient, föreslår vi att landstinget överväger att inrätta en sjukhuskoordinator vid Sunderby sjukhus som har uppfattning om läget och som har direkt förbindelse med SOS Alarm. En sådan lösning finns redan vid NUS för utskrivningsklara patienter enligt rutinerna för Gränslös dirigering, sid 11. Vi anser också att landstingets ambulanssjukvård (akutsjukvården och primärvården) bör diskutera om och hur enklare ambulansfordon för patienter med lättare vårdbehov skulle kunna användas. Förslag om detta finns från Kalix och Kiruna sjukhus. Detta skulle kunna vara ett komplement till nyttjande av taxiföretagens bårbilar. Vi ser det som märkligt att tre av primärvårdens ambulansstationer (Arjeplog, Arvidsjaur och Övertorneå), enligt landstingets larmrutiner har anspänningstider som vida överstiger övriga ambulansstationers anspänningstider 10 respektive fem minuter mot övrigas 90 sekunder. 90 sekunderstiden förstår vi grundar sig på en schablon för den medicinska bedömningen då en akutambulans ska vara klar för utryckning. De tre nämnda vårdcent-ralernas anspänningstider synes mer utgå från en organisatorisk lösning, då dessa tre har taxiföretag som bemannar ambulansernas förarfunktion. Här anser vi att hälso- och sjukvårdens portalparagraf om Vård på lika villkor sätts ur spel. De tre vårdcentralernas anspänningstider är också inskrivna i avtal mellan landstinget och respektive taxiföretag. Vi anser vidare att länets ambulanssjukvård bör undersöka på vilka grunder vissa bårbilar (taxi) endast är bemannade med en förare, vilket kan minska möjligheten till att nyttja dessa fordon. Det är inte säkert att det finns en extra bärhjälp vid hämtplatsen i form av anhöriga eller grannar. Dessutom kan hämtplatsen vara otillgängligt belägen, t ex i ett våningshus och det kan vara halt eller snörikt utanför. Beträffande att många äldre patienter sänds hem i ambulans från Sunderby sjukhus efter ett akutbesök för att snart återkomma dit igen för ej undersökta problem anser vi, utan att gå närmare in på området, att någon form av interremittering eller intern samordning mellan olika medicinska specialiteter saknas inom sjukhuset. Detta, i kombination med viss avsaknad av geriatrisk kompetens av läkare som arbetar vid akutmottagningen, vilket kan medföra ett alltför snävt medicinskt synsätt. Här bör en diskussion föras mellan Sunderby sjukhus och läkare inom primärvården som påpekat problemet. 16

19 4.3 Riktlinjer för vård och behandling under ambulanstransport Det finns landstingsövergripande riktlinjer för vård och behandling som gäller den enskilda patienten vid akut omhändertagande vid insjuknande eller skadeplatsen och fortsatt vård i ambulans, innan sjukhusvården tar vid. Riktlinjerna tangerar endast syftet med denna gransknings revisionsfrågor, och därför lämnas här enbart en översiktlig genomgång över sådana viktiga rutiner, utan anspråk på att vara fullständig. Riktlinjerna gäller primärt inte överflyttningar mellan vårdenheter, utan mer ambulanspersonalens agerande vid hämtplatsen efter larm från SOS Alarm. Behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvården (2006). Detta är ett nationellt dokument, anpassat för ambulanssjukvården i Norrbotten. Här beskrivs hur patienter kan omhändertas, vårdas och behandlas för ett större antal typer av olycksfall och akuta sjukdomar. Riktlinjerna är avsedda att vara ett stöd för minnet - inte en lärobok - och en utgångspunkt för ett bra omhändertagande av ambulanssjukvården innan sjukhusvården tar vid. De ersätter en del tidigare riktlinjer som funnits inom landstinget, både generella och lokala. Riktlinjerna är indelade i huvudrubrikerna Andning respiration Cirkulation Nervsystemet Olycksfall/trauma Kirurgiska sjukdomar Medicinska sjukdomar Gynekologi Barn Doseringstabeller Generikalista/läkemedelslista Referenslista Omhändertagande av avliden Om patienten vägrar vård/medfölja Om patienten önskar annan vårdinrättning Vid omhändertagande av misstänkt misshandlade eller sexuellt utnyttjade barn Vid hot och våld Vid blodsmitta Vid desinfektion av ambulans/utrustning Den legitimerad personal (ambulanssjuksköterska, distriktssköterska) som arbetar i ambulanssjukvården måste underteckna en speciell blankett att man tagit del av behandlingsriktlinjerna för att få arbeta enligt dessa Det gäller framför allt delegation att få ge olika läkemedel samt syrgas under ambulanstransporterna. Blanketten ska också under- 17

20 tecknas av aktuell ambulansöverläkare/motsvarande och aktuell verksamhetschef/enhetschef. Det finns också ett antal riktlinjer för den hanteringen av vissa specifika akuta sjukdomar och olycksfall, där ambulanssjukvården är en viktig del. Här lämnas några exempel: Traumamanual, Sunderby sjukhus (2003). Beskriver kortfattat akutsjukvårdens, kirurgens och ortopedens riktlinjer för initialt omhändertagande av svårt skadade patienter som transporteras till och vårdas vid Sunderby sjukhus. Dokumentet ska fungera som en praktisk handledning och skapa en gemensam policy samt en enhetlig organisation vid vård av svårt skadad. Rädda hjärnan (2006) Piteå, Sunderbyn och Gällivare sjukhus har utformat var sina riktlinjer. Ingår också som en del i landstingets nyligen framtagna program för behandling av strokepatienter. Stroke (2006). Utgår från landstingets Strokeprojekt. Här finns bl a riktlinjer för hantering av patienter vid insjuknandeplatsen och fortsatt vård i ambulans. Det gäller olika möjliga åtgärder för att minimera hjärnskada.. Höftmanual, Sunderby sjukhus (2006). Beskriver flödet för hela omhändertagandet av patienter som råkat ut för höftfraktur, där ambulanssjukvården är den första instansen. Hjärt- och lungräddning, barn och vuxna (2006). Beskriver flödet för hela omhändertagandet av patienter som är i behov av hjärt- och lungräddning. Även här är ambulanssjukvården ofta den första instansen. 18

21 5 Sammanfattande bedömning Utifrån vår granskning bedömer vi att landstingets ambulanssjukvård kan bli mer tillgänglig. Problemet finns primärt inte i själva ambulanssjukvården, utan snarare hos olika aktörers agerande inom den övriga hälso- och sjukvården och där ansvariga inte tillräckligt tillämpar de rutiner som gäller vid beställning av ambulanstransporter mellan vårdinrättningar. Även ofullständiga interna rutiner eller samspel mellan olika medicinska discipliner inom främst Sunderby sjukhus spelar en roll i detta, vilket kan ge en form av svängdörrssjukvård för äldre patienter. Dessa förhållande gör att verksamheten inte är optimalt effektiv och att patienter ibland transporteras i en för hög vårdnivå, att det förekommer onödiga tomkörningar utan patienter och att SOS Alarm ibland får problem med att disponera och dirigera akutambulanser. I dessa sammanhang, menar vi, bör tillgängligheten i akuta situationer till ambulanserna i Arjeplog, Arvidsjaur och Övertorneå likställas med övriga ambulansstationers tillgänglighet, dvs 90 sekunder från larm till utryckning. Idag överstiger de tre vårdcentralerna dessa anspänningstider vida övriga ambulansstationer, vilket gör att hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård på lika villkor i dessa fall sätts ur spel. Organisationsformen bör, enligt oss, inte få styra denna anspänningstid, utan det beräknade medicinska behovet för akuta transporter. De ovannämnda förhållandena kan, enligt oss, innebära en potentiell fara för patientsäkerheten i akuta sammanhang. Fordon och specialutbildad personal är inte tillgängliga och är borta från sina stationeringsorter mer än vad det reella behovet är. Det måste dock påpekas att vi inte fått vetskap om något fall där patienter drabbats av någon negativ händelse som beror på en otillräcklig tillgänglighet. Vi vill dock lyfta fram den tänkbara faran med detta och att tillgängligheten kan öka om vården håller sig till de rutiner som är utarbetade och att ansvariga beställare inser att ambulanssjukvårdens resurser är begränsade. Vi anser även att styrningen av ambulanssjukvården kan tydliggöras. Det gäller främst att utveckla mer tydliga mål och uppdrag för denna verksamhet samt att tydliggöra länssamordningsgruppens roll i ambulanssjukvården. Ansvariga bör även diskutera de förslag som framkommit i våra intervjuer om inrättande av en chefsfunktion för länets ambulanssjukvård samt om att samordna det medicinska ansvaret för primärvårdens ambulanssjukvård till en funktion per region. 19

22 Bilaga 1 Antal ambulansuppdrag med patient, åren 2004 och 2005 Amb station Prio Prio Prio Prio ökn Prio Tot 1 % 2 ökn % Prio 3 ökn % Tot ökn % Prio 4 Prio 4 ökn % Piteå , , , , ,0 Luleå , , , , ,2 Boden , , , , ,0 Kalix , , , , ,7 Gällivare , , , , ,7 Kiruna , , , , ,0 Arjeplog , , , , ,0 Arvidsjaur , , , , ,0 Älvsbyn , , , , ,0 Jokkmokk , , , , ,0 Haparanda , , , , ,0 Överkalix , ,9 95 8, , ,0 Övertorneå , , , , ,0 Pajala , , , , ,0 Vittangi , ,8 69-8, , ,0 Tot , , , , ,9 20

23 Antal körda kilometer, ambulansuppdrag med patient, åren 2004 och Amb station Prio 1 Prio 2 Prio 3 Tot Prio 1 ökn % Prio 2 ökn % Prio 3 ökn % Tot ökn % Prio 4 Prio 4 ökn % Piteå , , , , ,5 Luleå , , , , ,1 Boden , , , , ,3 Kalix , , , , ,3 Gällivare , , , , ,1 Kiruna , , , , ,0 Arjeplog , , , , ,0 Arvidsjaur , , , , ,0 Älvsbyn , , , , ,0 Jokkmokk , , , , ,2 Haparanda , , , , ,8 Överkalix , , , , ,0 Övertorneå , , , , ,0 Pajala , , , , ,0 Vittangi , , , , ,0 Tot , , , , ,0 21

24 Antal körningar med bårbil (taxi), åren 2004 och 2005 T o m okt Kommun ökn % 2006 Piteå ,5 726 Luleå , Boden ,1 477 Kalix ,2 340 Gällivare ,3 261 Kiruna ,4 756 Arjeplog ,3 120 Arvidsjaur ,0 276 Älvsbyn ,1 381 Jokkmokk ,0 142 Haparanda ,3 311 Överkalix ,8 99 Övertorneå ,4 323 Pajala ,3 420 Tot ,

Prehospital vård. översiktliga fakta

Prehospital vård. översiktliga fakta Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från

Läs mer

Ambulanssjukvård i luften

Ambulanssjukvård i luften Revisionsrapport* Ambulanssjukvård i luften Norrbottens läns landsting April 2008 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking 1 2008-04-16 Hans Rinander Namnförtydligande 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Prioriterade områden

Prioriterade områden 2017-10-25 Överenskommelse om organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola, mellan länets kommuner och Region Norrbotten. Bakgrund Länets kommuner och Region

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Katastrofmedicinskt centrum KMC Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2106-10-11 1 (4) HSN 2016-4458 Handläggare: Birgitta Rosengren Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten

Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Operativa direktiv Giltig fr.o.m: 2018-12-06 Faktaägare: Fredrik Hidebring, Avdelningschef Ambulansverksamheten Fastställd av: Stefan Engdahl,

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket

Läs mer

Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1

Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1 Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...3 2 Metod...3 2.1 Beskrivning liggande sjuktransporter...3 2.2 Beskrivning

Läs mer

Driftinformation Liggande sjuktransporter

Driftinformation Liggande sjuktransporter Amb VGR, SOS Alarm Gbg RR:08A 1.8 1.7 Sidan 1 av 6 1. Beskrivning Denna instruktion gäller för enheter avsedda för liggande och sittande sjuktransporter. Liggande sjuktransporter förkortas nedan LST. Ambulanschef

Läs mer

Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola

Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola Sida 2 (6) Bakgrund Länets kommuner och Region Norrbotten har en

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag.

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag. BESLUT 2016-04-22 Dnr 8.5-35689/2015-18 1(5) Avdelning öst Niklas Haglund niklas.haglund@ivo.se Vårdgivare Samariten Ambulans AB Hälso- och sjukvårdspersonal Leg. Sjuksköterskan NN Ärendet Tillsyn av Samariten

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Vård i livets slut, uppföljning

Vård i livets slut, uppföljning Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström Revisionsrapport Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Oktober 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Driftsinformation Ambulans SU

Driftsinformation Ambulans SU Ambulanssjukvården SU LR:04 1.5 1.4 Sidan 1 av 5 Driftstider Enhet Station Drift Mån-Fre Jour Drift Lör-Sön Jour 351-9110 Centrum Må-To 07:00-17:00 - Fre 07:00-03:00 351-9120 Centrum 07:00-18:00/18:00-07:00-07:00-07:00-351-9130

Läs mer

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen

Läs mer

Akuta medicinska larm vid SÄS Skene

Akuta medicinska larm vid SÄS Skene 2017-09-11 24039 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen beskriver ansvar, larmrutiner och handläggning av patienter med både livshotande och mindre allvarliga tillstånd vid SÄS Skene. Dessutom handläggning vid

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

2014-03-06 Akutkliniken Blekingesjukhuset Mats Berggren Verksamhetschef

2014-03-06 Akutkliniken Blekingesjukhuset Mats Berggren Verksamhetschef 2014-03-06 Akutkliniken Blekingesjukhuset Mats Berggren Verksamhetschef Ambulansverksamhetens resursbehov med utgångspunkt från de politiskt beslutade tillgänglighetsmålen vid prio 1-larm, det vill säga

Läs mer

Analys av resandet med Komfortbussen till/från Umeå

Analys av resandet med Komfortbussen till/från Umeå Redovisande dokument Rapport Sida 1 (15) Analys av resandet med Komfortbussen till/från Umeå Innehåll Bakgrund... 2 Uppdrag... 2 Antal remisser till NUS... 2 Förändring i vård som kan ha påverkat resandet...

Läs mer

Samverkansuppdrag 2018

Samverkansuppdrag 2018 Samverkansuppdrag 2018 Totalt 1457 uppdrag 2018 Under 2018 har totalt 1457 uppdrag utförts. Patienter har fått närmare och snabbare vård tack vare att sjuksköterskor från olika verksamheter hjälps åt.

Läs mer

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen

Läs mer

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5

Läs mer

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND RIKTLINJE FÖR KONTAKT MED LÄKARE OCH LEGITIMERAD PERSONAL VID FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND HOS PATIENTER INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Driftsinformation Ambulans SKAS

Driftsinformation Ambulans SKAS Ambulanssjukvården SKAS LR:04 4.0 2015-06-01 Sidan 1 av 5 Driftstider Sommar 2015 v 23-34 AkutAmb Station Drift Mån-Fre Priotyp Drift Lör-Sön Övrigt 353-9210 Skövde 07:45-17:00 Tvåbårsbil 353-9220 Skövde

Läs mer

Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården Region Örebro län

Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården Region Örebro län Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården Ambulanssjukvården Region Örebro län Ambulanssjukvården har utvecklats senaste decennierna,

Läs mer

Forskningssymposium om prehospital akutsjukvård Sjukvårdens larmcentral

Forskningssymposium om prehospital akutsjukvård Sjukvårdens larmcentral Forskningssymposium om prehospital akutsjukvård 2018 Sjukvårdens larmcentral Västra Götalandsregionen Mats Kihlgren Områdeschef Hur kan vi organisera oss för att möta framtida behov? Patienter Personal

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013 Prehospital vård vårdkedjans första insats

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013 Prehospital vård vårdkedjans första insats Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anki Eriksson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-03-04 P 9 1 (5) HSN 1312-1443 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013

Läs mer

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Akutsjukvården inom landstinget - en förstudie

Akutsjukvården inom landstinget - en förstudie Akutsjukvården inom landstinget - en förstudie Oktober 2001, Januari 2002 Hans Rinander Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte...3 2 Metod...3 3 Beskrivning av akutsjukvård, definitioner, organisation

Läs mer

Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014

Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014 2014-01-01 Dnr NSC 2014-99 Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ)... 1 1. MEDBORGAR KUNDPERSPEKTIVEN... 3 2. PROCESSPERSPEKTIVET...

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

Regionala standards. Ambulanssjukvården VGR NU AmbuAlarm-rapport 2014/12: Regionala standards - NU 2013 Ver 1.1

Regionala standards. Ambulanssjukvården VGR NU AmbuAlarm-rapport 2014/12: Regionala standards - NU 2013 Ver 1.1 AmbuAlarm-rapport 2014/12: Regionala standards - NU 2013 Ver 1.1 Regionala standards Ambulanssjukvården VGR NU 2013 AmbuAlarm, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, Västra Götalandsregionen Innehåll

Läs mer

Granskning av sjukresor

Granskning av sjukresor Granskning av sjukresor Rapport nr 21/2012 februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Granskningens resultat... 3 2 Inledning... 5

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin

Bild- och funktionsmedicin Informerande dokument Information Sida 1 (5) Bild- och funktionsmedicin Division Länssjukvård Välkommen till Bild- och funktionsmedicin, Region Norrbotten 2018-08-09 Maria Bergkvist Annika Oja Sida 2 (5)

Läs mer

Division Primärvård. En god hälsa hela livet. Division Primärvård

Division Primärvård. En god hälsa hela livet. Division Primärvård En god hälsa hela livet Bra bemötande- disposition 1 Hur följer vi resultaten? Vårdbarometern Patientenkät Ärenden i patientnämnden 2 Förbättringsarbete Etikprojektet Utbildningar Del av innehållet Ändrade

Läs mer

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Uppdrag skyddat boende Politiska samverkansberedningen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

NLL Norrbottens läns landsting 2014

NLL Norrbottens läns landsting 2014 NLL-2014-01 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar)

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland DNR NSC 2014-52 Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland Enheten för Prehospital vård 2014-02-01 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsmål... 3 1.1 Samordnad vårdkedja... 3 1.2 Övergripande mål... 3 Patientfokuserad

Läs mer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, P 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

Framtidsanalys ambulanssjukvården Landstinget Gävleborg

Framtidsanalys ambulanssjukvården Landstinget Gävleborg Framtidsanalys ambulanssjukvården Landstinget Gävleborg Rapport september 2006 Helleborus AB Helleborus AB 1 (22) 1. Sammanfattning Ambulanssjukvårdens uppdrag från landstingsstyrelsen utgör grunden för

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Regionalt Prehospitalt Vårdprogram. Interhospitala Hjärttransporter. Version

Regionalt Prehospitalt Vårdprogram. Interhospitala Hjärttransporter. Version Regionalt Prehospitalt Vårdprogram Interhospitala Hjärttransporter Version 2 110112 Vårdprogram Interhospitala hjärttransporter publicerades 060602. Från och med 100101 är utrustningen i transportambulanserna

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013 Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson 091013 Innehåll Bakgrund organisation och förutsättningar. Strategier och metod. Uppföljning av vårdkedjan, inklusions- och exklusionskriterier.

Läs mer

Motion 2017:26 av Per Carlberg (SD) och Dan Kareliusson (SD) om att Stockholms läns landsting ska överta Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD)

Motion 2017:26 av Per Carlberg (SD) och Dan Kareliusson (SD) om att Stockholms läns landsting ska överta Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD) Motion 2017:26 av Per Carlberg (SD) och Dan Kareliusson (SD) om att Stockholms läns landsting ska överta Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD) i egen regi 22 LS 2017-0740 1 (2) Landstingsrådsberedningen

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Driftsinformation Ambulans NU

Driftsinformation Ambulans NU Ambulanssjukvården NU LR:03 3.8 2015-06-08 Sidan 1 av 5 Driftstider Enhet Station Drift Mån-Fre Jour Drift Lör-Sön Jour 354-9450 Färgelanda 11:00-19:30 - - - Startar och slutar passet i Dals-Ed 354-9110

Läs mer

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Joanna Linde Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-6753223 Joanna.linde@skane.se Utredning Datum 2015-09-17 Bakgrund

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.

REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander. REVISIONSRAPPORT Remisshantering Norrbottens läns landsting Juni 2002 Hans Rinander www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod... 3 3. Landstingets remissgaranti...

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Bilaga Återkoppling RD-uppdrag till RS för att uppnå budgeterat resultat

Bilaga Återkoppling RD-uppdrag till RS för att uppnå budgeterat resultat Bilaga Återkoppling RD-uppdrag till RS för att uppnå budgeterat resultat Ärende/fråga Minska användning av inhyrd personal och övertid Liggande handlingsplaner följs i ordinarie uppföljning Tjänstledigheter

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Månadsrapport oktober 2017

Månadsrapport oktober 2017 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Månadsrapport oktober 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Periodens resultat och prognosbedömning... 3 Periodens intäkter och kostnader... 4 Verksamhetens

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,

Läs mer

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Specialiserad palliativ vård på hemorten Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting. Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2015:9 av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2015:9 av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser FÖRSLAG 2015:84 LS 2015-0300 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2015:9 av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser 39 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 9/2015 Tisdagen

Läs mer

Motion av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser

Motion av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser Stockholms läns landsting i (i) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-0300 Landstingsstyrelsen Motion av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser Föredragande

Läs mer

15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN

15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplanering

Läs mer

Motion: Försök med lättvårdsambulans

Motion: Försök med lättvårdsambulans Motion: Försök med lättvårdsambulans Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Protokollsutdrag från Hälso- och

Läs mer

Den 8 september 2013 genomförs en rådgivande folkomröstning i Västerbottens läns landsting.

Den 8 september 2013 genomförs en rådgivande folkomröstning i Västerbottens läns landsting. Folkomröstning Därför genomförs en folkomröstning Den 8 september 2013 genomförs en rådgivande folkomröstning i Västerbottens läns landsting. Omröstningsfråga Som en del i att nå balans i ekonomin beslutade

Läs mer

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;

Läs mer

Transport från vårdcentral. Charlotta Nelsson Ambulansöverläkare & Chefläkare

Transport från vårdcentral. Charlotta Nelsson Ambulansöverläkare & Chefläkare Transport från vårdcentral Transport från vårdcentral Målbild: Tillsammans arbetar vi för att en av vårdens övergångar sker med hög patientsäkerhet samtidigt som vi använder våra resurser på bästa sätt

Läs mer

Granskning av remissprocessen komplettering

Granskning av remissprocessen komplettering 2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-20 1 (2) HSN 2016-0692 Handläggare: Patrik Söderberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 16 Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län

Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län YTTRANDE 1(2) 2012-01-26 LK11-0480 Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Landstingsfullmäktige Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län Inledning I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

Trygg, effektiv och framtidsäker prehospital akutsjukvård

Trygg, effektiv och framtidsäker prehospital akutsjukvård Trygg, effektiv och framtidsäker prehospital akutsjukvård Sammanfattning Geografin och den demografiska utmaningen ställer nu och framöver höga krav på Region Norrbotten. Strategin Vägen till framtidens

Läs mer

Läkarförbundets handbok för medicinskt ledningsansvarig läkare

Läkarförbundets handbok för medicinskt ledningsansvarig läkare Medicinskt Termen och liknande befattningsbenämningar orsakar ofta osäkerhet och begreppsförvirring. Vad avses egentligen med de olika benämningarna och vilka författningsbestämmelser finns? Vad innefattar

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt

Läs mer