Likabehandlingsplan. för Landvetterskolans senaredel. Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Landvetterskolans senaredel Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling Vision/målsättning för Härryda kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor ska genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola ska präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till förskolan eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning.

2 Innehåll 1. Ställningstagande Mål Åtgärder för att nå målen Förebyggande arbete Identifierande arbete Utredning Kompetensutveckling Utvärdering och arbete kring planens utformning Utvärdering av själva arbetet

3 1. Ställningstagande Vi på Landvetterskolan tolererar inga former av kränkande behandling eller diskriminering. Diskriminering och kränkande behandling kan se olika ut, det kan vara direkt eller indirekt, utföras av en eller flera. Diskriminering och kränkande behandling kan ge sig till uttryck på många olika sätt och det är mycket viktigt att ha ögonen öppna och stoppa det i god tid. Vad vi menar med diskriminering och kränkande behandling: Med direkt diskriminering menar vi att en elev missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Med indirekt diskriminering menar vi att en elev missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Kränkningarna är oftast ett utryck för makt och förtryck och kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan förkomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan ta sig uttryck genom: Fysisk kränkning (slag och knuffar). Verbal kränkning (elaka kommentarer) eller icke verbal kränkning (utfrysning eller ryktesspridning.) Text- och bildburen kränkning ( klotter, brev, lappar, e-post eller sms). Det kan också handla om att sprida rasistiska eller homofobiska texter eller bilder och märken med annat innehåll. 2. Mål På Landvetterskolan ska ingen elev eller personal utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 3

4 Kartläggning Det är också mycket viktigt att personalen tillsammans med eleverna går igenom och definierar vad som menas med kränkande behandling. Kurator och ungdomsarbetare intervjuar alla elever i år 6 om varje elevs sociala situation på skolan. Samtliga klasser har mentorstid varje vecka. På mentorstiden arbetas aktivt med trygghet och trivsel. 3. Åtgärder för att nå målen Förebyggande arbete i klasserna. Varje klass utarbetar regler för samvaro på raster och mot mobbning Vuxennärvaro i korridorerna. Fritidsledarna arbetar som stöd för eleverna och har ansvar för rastverksamheten på skolan. Ungdomsarbetaren arbetar speciellt med elever i riskzonen. Vi vill att den som ser eller hör något som uppfattas som en kränkning omedelbart berättar detta för en vuxen. På skolan finns ett trygghetsteam som aktivt arbetar för att motverka mobbning och som informerar övrig personal om var extra tillsyn behöver förekomma där det finns risk för utsatthet. Återkommande utbildning för all personal. Kurator och ungdomsarbetare har vid behov tjej och/eller killgrupper för att skapa en tryggare stämning i klasserna. 4

5 4.Förebyggande arbete Så här gör vi Handlingsplan för att motverka alla former av kränkande behandling Planen utvärderas i början av maj-juni och revideras under höstterminen. Föräldrarna får information om planen och arbetet med den vid föräldramöte på hösten. Planen finns på skolans hemsida. Mentor Elever informeras och tar del av planen vid terminsstart. Mentor Kompetensutveckling av personalen Kompetensutbildning av personal samt trygghetsteamet sker kontinuerligt och efter behov. Trygghetsteamet Vuxennärvaro Trygghetsteamet består av pedagoger från varje arbetslag. Teamet har möte varje månad All personal, t.ex. städpersonal, vaktmästare samt matpersonal rapporterar till skolledningen om de ser eller hör något oroväckande. Trygghetsteamet informerar samtlig personal i arbetslaget om någon/några behöver extra tillsyn på rasterna. Vid större ärenden informeras all personal. Skolans lärare har schemalagda rastvakter i skolans korridorer samt skolgård. Lärarna jobbar aktivt med att skapa kontakt och prata med eleverna för att därigenom skapa en god trivsel. Skolvärd och ungdomsarbetare finns bland ungdomarna i rastsammanhang. Alla pedagoger 5

6 Samtal kring värdegrundsfrågor I varje elevgrupp sker fortlöpande samtal om hur man skall uppträda mot varandra. Dessa samtal sker med hela gruppen i olika tyger av samlingar, men kan också ske enskilt, i form av kompissamtal eller i andra grupperingar. Vi avsätter tid på APT och i arbetslagen diskussioner om gemensamma förhållningssätt, regler mm. Tjej och killsamtal Tjej-och killsamtal klassvis eller Ungdomsarbetare/skolkurator gruppvis förekommer vid behov. Klassråd och elevråd Klassråd en gång/vecka Elevråd en gång i månaden för år 6-9 Genomgång av trivselregler och innehåll av likabehandlingsplan. Mentor Fritidsledare och lärare Mentor Ordningsregler Genomgång och utvärdering av ordningsregler sker vid höstterminsstart varje år. Alla barn och föräldrar får information om reglerna och skriver på att de har tagit del av dem. Reglerna anslås i klassrummen 5. Identifierande arbete Pedagoger som iakttar och hjälper elever under icke schemabunden tid. Elevhälsoarbete kring skolmiljön som skolsköterskan utför en gång per år. Alla vaktande pedagoger Skolsköterskan 6

7 6. Utredning När ett barn kränker ett annat barn. Det kan vara personal, ett barn eller en förälder som uppmärksammar kränkningen. Vi tar vi reda på vad som hänt och hjälper elev att reda ut situationen. Läraren gör en första bedömning huruvida det rör sig om kränkande särbehandling. Om så kan vara fallet informeras trygghetsteamet snarast möjligt. Då personal, föräldrar/vårdnadshavare eller elever misstänker att kränkande särbehandling förekommer tar de alltid kontakt med trygghetsteamet som tar ansvar för ärendet fortsättningsvis. Teamet tar reda på hur länge kränkningarna har pågått, var de brukar ske, hur det går till och vem/vilka som sagt eller gjort vad. Mentor Lärare/Mentor Lärare/Mentor Lärare/Mentor Trygghetsteamet Två medlemmar ur teamet har samtal (se nedan) Trygghetsteamet med den/de utsatta och därefter samtal med förövaren/förövarna. Dessa samtal sker enskilt, en och en. De inblandade får då en möjlighet att ge sin bild av händelsen. Samtalen dokumenteras och samlas i en pärm. Uppgifterna i pärmen är konfidentiella och förvaras i skolans arkiv. Trygghetsteamet kontaktar vid behov båda hemmen. person från trygghetsteamet rapporterar över till klasslärare som fortsättningsvis bevakar läget. Vid behov erbjuds båda parter samtal med kurator och/ eller ungdomsarbetare. Trygghetsteamet Trygghetsteamet Mentor 7

8 Om kränkningen fortsätter Föräldrarna informeras och trygghetsteamet kopplas in. Läraren/Mentor Trygghetsteamet kallar berörda föräldrar till samtal. Mentor och trygghetsteamet Trygghetsteamet kallar berörda föräldrar och barn till samtal. Samtal och överenskommelser dokumenteras. Åtgärdsprogram upprättas ( för det kränkande och ev för det kränkta barnet). Mentor och trygghetsteamet Mentor och trygghetsteamet Mentor och rektor Om kränkningen fortsätter Elevvårdsteamet sammankallas ( det kränkande barnet). Beslut om åtgärder fattas. Om kränkningen trots ovanstående åtgärder fortsätter Anmälan görs till sociala myndigheter När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit kränkt. Eleven tar kontakt med den pedagog som är närvarande, mentor, kamratstödjare eller annan vuxen på skolan. Den som uppmärksammat kränkningen kan också göra en anonym 8

9 anmälan. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivs. När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling Föräldrarna kontaktar sitt barns mentorer eller någon pedagog i trygghetsteamet. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vuxen kränker ett barn. Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av det barn som upplever sig blivit kränkt. Föräldrarna till det kränkta barnet kontaktas. Rektor utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektorn beslutar om åtgärd och kontaktar vid behov förvaltningschef. När ett barn kränker en vuxen. Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av den som blivit kränkt. Den kränkte vuxne/vuxna ger sin version av händelsen. Barnet som kränkt ger sin version av vad som hänt. Barnets föräldrar informeras om vad som hänt. Berörda parter kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra. Samtal och överenskommelse dokumenteras. När en vuxen kränker en vuxen. 9

10 Rektor kontaktas av den/de som uppmärksammat kränkningen eller av den som upplever sig kränkt. Fackliga representanter kontaktas. Rektorn utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektorn beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov personalspecialist. Om någon vuxen upplever sig ha blivit kränkt av rektorn kontaktas personalspecialist som utreder händelsen. 7. Kompetensutveckling Det är mycket viktigt att all personal regelbundet får möjlighet till kompetensutveckling. Behovet kan variera beroende på hur många nyanställda man har. Det är också viktigt att alla yrkeskategorier får del av kompetensutvecklingen. Kompetensutvecklingen kan läggas upp på många olika sätt. Det viktigaste är att så många som möjligt får ta del av den. Personal som ingår i trygghetsteamet bör få regelbunden utbildning riktat till deras specifika uppdrag. 10

11 8. Utvärdering och arbete kring planens utformning Elevmedverkan Det är viktigt att eleverna på så många olika sätt som möjligt involveras i arbetet mot kränkande särbehandling och likabehandlande av alla på skolan. Detta kan ske under diskussioner vilken tid som helst, men samlingar, klassråd, kompissamtal eller klasstödjarsamtal är särskilt lämpliga. Personalmedverkan Samtliga arbetslag samt elevhälsoteamet deltar i utformandet av likabehandlingsplanen. Samtliga arbetslag samt elevhälsoteamet är med och utvärderar planen. Planen revideras inför terminsstart i augusti då även en utvärdering kring själva arbetet sker. Föräldramedverkan Det är av stor vikt att även föräldrarna involveras på ett aktivt sätt i arbetet för likabehandling. Detta sker främst genom att föräldrarna är väl insatta i de rutiner som skolan har i dessa frågor. Planen finns på skolans hemsida och diskuteras årligen vid brukarrådsträff. Skolan har som mål att ha en kontinuerlig samverkan mellan hem och skola i dessa frågor. Allt material redovisas en gång per år i skolans kvalitetsredovisning som finns på kommunens hemsida. 9. Utvärdering av själva arbetet Hur vet vi att arbetet fungerar? Elevhälsoteam och trygghetsteam utarbetar och bedömer om specifika åtgärder behöver sättas in. Föräldrar informeras allmänt om situationen. Där det även framgå tydligt att enskilt samtal föreligger om det egna barnet är inblandat i någon typ av konflikt eller utsatthet. 11

12 12