Bergteknisk utredning Lönndals verksamhetsområde m m

Transkript

1 Sid. 1 of 9 snr. Bergteknisk utredning Lönndals Inledning Inför upprättande av detaljplan för Lönndals verksamhetsområde, i Grundsund,, har Norconsult AB fått i uppdrag att kartlägga risk för bergras/blockutfall. Området innehåller flera branta bergslänter med betydande utsträckning, i anslutning till veksamhetsfasigheterna. Alla de branta partierna som ligger på eller i anslutning till planområdets fastigheter och som kan beröra dessa, med avseende på risk för blockutfall/bergras har besiktats. Områdesbeskrivning Områdets östra halva, utom ett 75 m brett område i södra delen, är starkt kuperad med många branta slänter (figur 1). Sänkor som stryker i huvudsak SO, men också SV, dominerar lanskapet. Bergartsbeskrivning Den dominerande bergarten i området är amfibolit, med några inslag av pegmatit. Amfiboliten uppvisar en generellt stänglighet som lokalt övergår i en foliation, vars orientering och intensitet varierar avsevärt. Förhållandevis riklig förekomst av sulfider har noterats i det nysprängda området på östra delen av fastighet 1:266, företrädesvis pyrit. Sannolikt förekommer pyrit även i övriga delar av amfiboliten. Området domineras av sprickor och förkastningar, bland annat i form av svaghetszoner, som stryker SO, med en brant stupning på mot SV. Dessutom förekommer sprickor som stryker SV och stupar mot NV, samt öst-västligt strykande med sydlig respektive nordlig stupning på relativt rikligt representerade. Blockutfalls-/bergrasriskbedömning Varje enskild lokal där det påträffats instabila block eller som på annat sätt kan förorsaka problem relaterat till rådande bergförhållandena beskrivs i texten som följer. För de olika lokalernas läge i relation till planområdet se karta och tabell på följande sida. Lokal 1: I slänten vid västra gränsen till fastighet 1:291, och i anslutning till gränsen mot fastighet 1:290, finns ett riskblock. Det är ett avlångt riskblock på uppskattningsvis 1 ton (figur 2). Nedre delen av blocket är bara någon meter från marken. Lokal 2: Ca 6 m upp i slänten vid västra gränsen till fastigheten 1:291, mitt emot SV hörnet av verksamhetsbyggnad A, ligger ett löst block som uppskattas till 2,5 ton (figur 3). Blocket är ett riskblock och bör därför plockas ned. Bakom detta block ligger ytterligare ett, och ett något större block, som är svårbedömt utan tillgång till klätterutrustning. Kanske får även detta block plockas ned. Lokal 3: Här finns ett blockrikt område i anslutning till slänten sydost om och i anslutning till fastigheten 1:271. Det är ett talusområde nedanför slänten, som effektivt fångar upp block. Talusen ligger inom planområdes mellersta Natur-del och bedöms inte utgöra någon risk för intilliggande verksamhetsfastigheter.

2 Sid. 2 of 9 snr. Lokal 1. Riskblock figur 2. Lokal 6. Blocksamling figur 14. Lokal 2. Riskblock figur 3. Lokal 7. Bergmassa figur 8. Lokal 3. Talus figur 13. Lokal 8. Riskblock figur 11. Lokal 4. Stora bergskivor figur 4, 5 & 6. Lokal 9. Blockutfall figur 9 & 10. Lokal 5. Nysprängda slänter figur 7. Lokal 10. Riskblock figur 12 Tabell 1. Lokaler, anmärkningar, figurhänvisningar och hänvisningspilar till figur 1. Lokal 6 Lokal 2 Lokal 1 1:290 Lokal 3 1:271 A 1:291 Lokal 7 1:266 B Lokal 8 Lokal 9 Lokal 10 Lokal 5 Lokal 4

3 Sid. 3 of 9 snr. 1:271 Figur 2. Gränsomr mellan två fastigheter, 1:290 och 1:291, lokal 1. Figur 3. Branten vid SV hörnet av byggnad A, lokal 2. 1:266 Figur 4. Branten i sydvästligaste hörnet av fastigheten 1:291, (pilen visar ungefärlig höjd för bortscaktad jord), lokal 4.

4 Sid. 4 of 9 snr. Figur5. Ovanför SV hörnet på byggnad A. Vy mot SO, lokal 4.. Figur 6. Samma brant som i vänstra bilden men vy mot NV, lokal 4.. Lokal 4: Den branta slänten i anslutning till sydväsligaste delen av fastighet 1:291 (figur 4, 5 och 6), är ett riskområde dels med avseende på exfoliation av mindre till måttligt stora block, särkilt i den branta släntens nedre och mittersta del på upp till 0,5 ton (figur 6), och dels med avseende på tippning, ( toppling ), av mycket stora bergskivor (figur 5). Huvudanledningen till detta är ett antal ganska prominenta förkastningar som stryker i huvudsak parallellt med slänten och stupar ca 80 mot SV. Dessa skapar ändstående skivor i berget. Dessa skivor stöttades tidigare av en naturlig jordfyllning som gick högt upp på slänten (figur 4 gräns för jordfyllning, som högst, ungefär i höjd med pilen), och tvärs över sänkan till bergslänten på motsatt sida. Nu är dessa jordmassor bortschaktade och slänten befinner sig iett helt annat läge stabilitetsmässigt.

5 Sid. 5 of 9 snr. Figur 7. Nysprängt område på fastigheten 1:266. Det finns en serie sprängningsinducerade sprickor vid pilen, lokal 5.. Lokal 5: På östra delen av fastighet 1:266 finns 3 st sammanhängande nysprängda slänter. Dessa är inte skrotade och det ligger forfarande bergblockmassor kvar nedanför slänterna. Här behöver skrotning och rensning göras innan en slutlig stabilitetsbedömning kan göras. Avståndet mellan halvpiporna är omkring 1,5 m, så slänten har fått ett ganska taggigt utseende. Man kan notera att det finns ett lite större riskblock på uppskattningsvis 5,5 m höjd (figur 7). Det behövs klätterutrustning för att säkert avgöra om blocket sitter löst. Lokal 6: Det finns en samling stora till medelstora, lösa block, i slänten som ansluter till nordöstligaste delen av fastighet 1:291, figur 14. Denna blocksamling bedöms ligga stabilt, såvida man inte börjar schakta eller spränga i dess omedelbara närhet. Lokal 7: Längre mot norr i samma slänt breddas avståndet mellan hus B och slänten. Ett SV-strykande subvertikalt sprickplan bildar här ett ytterhörn i slänten, (figur 8), och tillsammans med ett annat SVstrykande sprickplan som stupar 66 bildar de en stor kil. Det finns även icke penetrativa subvertkala släntparallella sprickor som framträder på ytterhörnets fria sprickyta, (den först nämnda SVstrykande). Tyvärr krävs klätterutrustning för att undersöka de icke penetrativa sprickorna uppifrån. I de nedre delarna av bergmassan finns ett stödjande-mothållande parti. På den här bergmassan som är på 12 m³ skulle det behövas en utökad undersökning. Det är ingen risk i det korta perspektivet, men på några tiotal års sikt kan det vara risk för utfall. En möjlighet kan ju vara att återbesikta om 10 år.

6 Sid. 6 of 9 snr. Lokal 8: I samma slänt och strax söder om byggnadens mittersta stuprör, finns ett löst block (figur 11), som bör skrotas ner, alternativt att man sätter wire förankrade i öglebult, som är möjlig att sätta där det är svårt att komma åt med maskiner. Lokal 9: På östra sidan om byggnad B, i anslutning till fastighet 1:291, vilket betyder den branta slänten anslutande till fastighetens sydöstra del finns några riskpartier, varav ett där det nyligen skett ett utfall på ca 1,5 ton, nära marknivån, (figur 9 och 10, samt syns även i bakgrunden på figur 8). Här har jordmassor schaktats bort och det syns att jordfyllningen gått upp till 1,8-2,0 m höjd på nuvarande slänt. Där dessa jordmassor legat mot berget, är det kraftigt vittrat och skulle behöva handskrotas, (bergrensningsklass 3A, enligt tabell AMA CBC/4). Det ovan nämnda utfallet har skett inom denna zon. Lokal 10: I den allra sydligaste delen av samma slänt, som vetter mot planen söder om byggnad B finns några exfoliationsblock som instabila och riskerar att falla på 5-10 års sikt (figur 12). Figur8. Bergmassa i förgrunden, lokal 7. Vy mot söder, (utfallet, lokal 9, syns I bakgrunden).

7 Sid. 7 of 9 snr. Figur9. Utfall på ca 1,5 ton, nära marknivå, lokal 9. Figur 10. Vy mot norr, från sydöstra hörnet av byggnad B. Utfallet i Förgrunden, lokal 9. Figur 11. Löst block 2 m upp i slänten, lokal 8.

8 Sid. 8 of 9 snr. Figur 12. Sydöstligaste delen av fastihet 1:291. Skiviga riskblock vid pilen, lokal 10. Figur 13. Talus, belägen strax sydost om fastigheten 1:271, lokal 3..Figur 14. Blocksamling, strax nordost om fastigheten 1:291, lokal 6. Slutsats/rekommendation En rekommenderad första åtgärd, är att man handskrotar jordavtäckta slänter, i södra delen av, och i anslutning till fastigheten 1:291, för att eliminera risken för utfall i närtid. De jordavtäckta delarna är bitvis kraftigt vittrade. och ett utfall har redan ägt rum, (lokal 9, figur 9 och 10). I fastighetens sydvästra slänt behöver exempelvis lösa exfoliationsblock skrotas bort, lokal 4 figur 6. Lokal 1: Det rekommenderas att man skrotar ner de skiviga blocken som visas i figur 2. Lokal 2: Det rekommenderas att man plockar ner blocket som visas i figur 3. Vid nedtagning av det blocket, bör ett strax bakomliggande, något större block, samtidigt kontrolleras. Lokal 3: I lokal 3 behöver inga åtgärder vidtas.

9 Sid. 9 of 9 snr. Lokal 4: I anslutning till sydvästra delen avfastighet 1:291, finns en serie släntparallella förkastningar med okänt djup, som skapat stora skivor i berget, och där mothållande jordfyllning avlägsnats, figur 4, 5 och 6, (pilen i figur 4 visar ungefärlig höjd för bortschaktade jordmassor). Den enklaste och billigaste åtgärden är sannolikt att sätta minst 2-3 långa bultar (4-5 m), samt 2 kortare bultar (3 m), för att på så sätt hålla ihop skivorna och på så sätt flytta in tyngdpunkten längre in i berget, och därmed förebygga risken för tippning. Lokal 5: För det nysprängda området på fastighet 1:266, rekommenderas att man gör en förnyad besiktning när skrotning av den nysprängda slänten, och övriga schaktningsarbeten är färdiga. Figur 7 visar ett block med sprängningsinducerade sprickor, där nedskrotning rekommenderas. Lokal 6: Inga åtgärder behöver vidtas, förutsatt att schaktnings eller sprängningsarbeten inte utförs i anslutning till blocksamlingen. Lokal 7: För bergmassan i figur 8, rekommenderas en ombesiktning om 10 år, och då med säkerhetssele för att möjliggöra besiktning uppifrån. Den är stabil i nuläget, men om den påbörjade släntparallella sprickbildningen fortsätter att utvecklas, finns risk för att instabilitet uppstår. Det är också svårt att säkra med bultning på grund av närheten till industribyggnaden, men wire förankrade i öglebult är ett alternativ som kan övervägas, där det är svårt att komma åt med större maskiner. Vid ett eventuellt utfall finns risk att byggnaden skadas. Lokal 8: Blocket i figur 11, är svårt att komma åt med någon maskin, eftersom den ligger så nära byggnaden, wire förankrade i öglebult kan här vara ett alternativ till nedskrotning. Lokal 9: Utfall som redan ägt rum, figur 9 & 10, i den vittrade jordavtäckta zonen. Handskrotning rekommenderas för hela den jordavtäckta zonen. Lokal 10: De skiviga blocken vid pilen i figur 12, rekommenderas att man skrotar ner, alternativt bultar fast. Det rekommenderas att en besiktningsplan upprättas för detaljplaneområdet. Rekommenderade åtgärder inom 1 år Handskrotning av jordavtäckta slänter, i sydvästra och sydöstra delen av fastigheten 1:291 (blockutfall lokal 9, figur 9 & 10). Maskinskrotning av nyligen sprängda slänter, lokal 5, figur 7. Rekommenderade åtgärder inom 3 år Bultning, lokal 4. Figur 4, 5 & 6 Nedskrotning av block, lokal 1, figur 2. Rekommenderade åtgärder inom 10 år Nedskrotning alternativt bultning av skiviga block, lokal 10, figur 12. Lokal 7. Bergmassa, figur 8. (Ombesiktning om 10 år) Inga åtgärder behöver vidtas Lokal 3. Talus figur 13. Lokal 6. Blocksamling, figur 14. Nedtagning av block, lokal 2, figur 3. Handskrotning, lokal 8, figur 11 Tabell 2. Sammanfattande tabell över rekommenderade åtgärder, och inom vilka tidsramar genomförandet rekommenderas.