Mölndals Stad. Kv. Vinbäret 21. Utredning av geotekniska och bergtekniska förhållanden. Uppdragsnr: Version: 1.

Transkript

1 Mölndals Stad Kv. Vinbäret 21 Utredning av geotekniska och bergtekniska förhållanden Uppdragsnr: Version:

2 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Mölndals Stad Jonas Häggson Norconsult AB, Theres Svenssons gata 11, Göteborg Tomas Björnell Anders Eurenius Anders Eurenius Tomas Björnell Tomas Björnell Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt Detta dokument är framtaget av Norconsult AB som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult. Beställaren har, om inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål. förhållanden docx (10)

3 Innehåll Uppdrag och områdesbeskrivning 4 Geotekniska och bergtekniska förhållanden 5 Geotekniska förhållanden 5 Erosionsförhållanden 7 Bergtekniska förhållanden 7 Den övre bergsslänten 7 Den nedre bergsslänten 8 Specifika bergegenskaper 8 Övriga förhållanden 9 Sammanfattning och rekommendation 10 förhållanden docx (10)

4 Uppdrag och områdesbeskrivning Norconsult AB har på uppdrag av Jonas Häggson och Mölndals stad, utfört en utredning av bergtekniska och geotekniska förhållanden vid fastigheten Kv. Vinbäret 21 i Toltorpsdalen. Fastigheten är belägen på den västra sidan av dalgången, i anslutning till Södermalmsgatan (figur 1). Området projekteras inför uppförande av bostadshus med tillhörande garage. Figur 1. Översikt över området. Kartmaterial, källa: Google Maps. Berggrunden i området har enligt SGU karterats som porfyrisk granit bildad under Proterozoisk tid. Denna lithologiska enhet tillhör den så kallade RA-graniten som sträcker sig i en nord-sydlig riktning över Göteborg i höjd med Mölndal och Tuve ( tusen.html). RA-graniten har vanligen en förhöjd gammastrålning, och även grusvittring förekommer i vissa delar, något som visats påverka bergstabiliteten på flera ställen runt Änggårdsbergen och Toltorpsdalen. En detaljerad bergteknisk beskrivning av berggrundens egenskaper, samt en övergripande beskrivning av geotekniska stabilitetsförhållande på fastigheten, beskrivs i kapitel 2. förhållanden docx (10)

5 Geotekniska och bergtekniska förhållanden Den östra delen av planområdet utgörs av ett bostadshus samt tomtmark, förhållandena på denna del av planområdet anses klarlagda och innefattas ej i utredningen. Utredningen fokuserar istället på den västra delen av området. Denna del av planområdet består av en naturslänt som kan delas in i två huvudsakliga delar; branta bergspartier samt flacka jordslänter. En övergripande bild av släntens utformning redovisas i figur 2. Hänvisning till enheter och numrering i denna figur görs genomgående i rapporten. Figur 2. Planområdets omfattning och utformning. Notera i synnerhet läget för bergsslänter, blockområden och jordslänter. Den övre, mitterste och nedre jordslänten motsvarar nummer 1, 2 och 3 respektive. Områdets geologi representerar en glacial avsättningsmiljö, där grova sediment avsatts i form av block och grus vid landisens undersida. Området är högt beläget och har troligen historiskt befunnit sig ovanför högsta kustlinjen, vilket även förklarar avsaknaden av finjordar. Geotekniska förhållanden De geotekniska förutsättningarna för jordslänterna kan anses mycket goda. Beträffande jordslänterna 1, 2 och 3 (fig. 2), är den översta jordslänten, nr 1, till största del plan och utgörs av ett tunt lager friktionsmaterial som sannolikt tillförts vid grundläggningen för befintlig byggnad (fig. 3). Den mellersta jordslänten, nr 2, är relativt flack (ca 1:7) och består i huvudsak av tunna lager av blockig jordmån som är bevuxen av gräs och mindre träd (fig. 4). Detta gäller även för den nedersta jordslänten, nr 3, som dock är något brantare (ca 1:3), se fig. 5. Tillsammans med de två bergsslänterna utgör jordslänterna naturliga terrassformationer som stupar mot öster. förhållanden docx (10)

6 Figur 3. Vy mot nordost över jordslänt nummer 1. Figur 4. Vy mot söder över jordslänt nummer 2. Figur 5. Vy mot söder, nedåt ses jordslänt nummer 3 strax ovanför det gula skjulet. förhållanden docx (10)

7 Erosionsförhållanden Erosionsförhållandena är i dagsläget försumbara. De tunna jordlagren, samt avsaknaden av leror i slänterna medför att risken för jordskred är mycket osannolika. Inga erosionskyddande åtgärder bedöms vara nödvändiga. Bergtekniska förhållanden Mellan de flacka terrasserna finns två bergpartier, dessa motsvarar en övre respektive undre bergsslänt (fig. 2). Den övre bergsslänten Den övre bergsslänten (fig. 6A och 6B) är relativt flack (ca 1:1 1:2) i förhållande till den nedre slänten. Den utgörs till största del av glacialt slipade hällar samt block som lossnat men ligger i nära anslutning till hällen. A M B Figur 6A. Vy mot väster över den övre bergsslänten. 6B. Vy mot norr över den övre bergsslänten. Block förekommer sporadiskt inom planområdet (se fig. 2). Samtliga block ligger stabilt, och ingen utfallsrisk föreligger. Större ansamlingar med block förekommer framförallt i anslutning till den övre bergsslänten på den västra sidan av jordslänt 2 (exempelbild, fig. 7). Figur 7. Vy mot norr. Stabila block i anslutning till den övre bergsslänten. Dessa block ligger väldigt stabilt, dock kan de vara av intresse ur ett rent byggnadstekniskt perspektiv. Enligt byggnadsritningar kommer blockområdet troligen ej att innefattas i grundläggningen för huvudbyggnaden, dock möjligen för garaget. Beroende på val av grundläggningsmetod kan dessa vara intressanta att beakta, då bärigheten beror på underliggande material och position för enskilda block. förhållanden docx (10)

8 Den nedre bergsslänten Den nedre bergsslänten (fig. 8A) är bitvis mycket brant (>4:1). Likt den övre bergsslänten består den av hällar, men även i större utsträckning av blottlagda sprickplan. Ett sprickplan bidrar i synnerhet till släntens karaktär, då detta stupar ca 45 grader mot öster. En bergskiva på ca 2,5 m 3 (fig. 8B) sitter direkt på sprickplanet som utgör slänten. Blocket har ett visst överhäng, men bedöms sitta stabilt. Dock klarar det troligen ej någon större belastning. A B Figur 8A. Vy mot söder över den nedre bergsslänten. 8B. Stabil bergskiva på den nedre bergsslänten. Specifika bergegenskaper Bergarten i området kan klassas som en fin- till medelkorning, lokalt folierad granit (fig. 9). Även pegmatitiska ådror är vanligt förekommande. Bergartsbedömningen för området stämmer väl överens med SGU:s bergartsdatabas. Figur 9. Blottlagd bergskärning i närområdet, ca 50 m söder om planområdet. Generellt är vittringsgraden i området jämförelsevis låg, till skillnad från den grusvittring som förekommer på flera platser i denna lithologiska enhet. Sprickavståndet är varierat. Det ligger vanligtvis på 1 3 m, men kan lokalt uppgå till 5 m. Generellt medför detta goda stabilitetsförhållanden. förhållanden docx (10)

9 Ett mindre sprickmätningsunderlag (tabell 1, fig. 10) visar på ett flertal olika sprickriktningar, var på de flesta sprickplanen är relativt branta (>45 grader). Det finns inte någon dominerande sprickgrupp eller sprickriktning, dock finns viss trend av nordlig till östlig strykning (d.v.s. stupande mot öster och söder). Tabell 1. Uppmätta sprickplan. Strykning ( ) Stupning ( ) Figur 10. Stereonät baserad på tabell 1. Figuren beskriver den välvda ytan av en halvsfär sedd uppifrån. Här visas de sprickplan som förekommer i berggrunden, orientering och lutning visualiseras genom att markera var planet skär den välvda ytan. I detta fall anses det ej finnas någon risk för försämrad stabilitet på grund av sprickor. Den övergripande utformning av sprickplanen och slänten i sin helhet kan bedömas som stabil. Övriga förhållanden På jordslänt 2, samt på den övre bergsslänten finns gångstigar som bitvis byggts upp av mindre block. Det är även nämnvärt att det inom planområdet finns en betongkonstruktion som troligen är en avloppsbrunn av äldre modell (fig. 11A). Försiktighet bör beaktas då det finns ett hål i konstruktion som kan medföra en olycksrisk. På området finns även en gammal bränsletank (fig. 11B). A M B M Figur 11A. Betongkonstruktion med hål. 11B. Bränsletank. förhållanden docx (10)

10 Sammanfattning och rekommendation De geotekniska förhållandena i området är generellt mycket goda. Inga erosionsskyddande eller stabilitetssäkrande åtgärder anses nödvändiga. De bergtekniska förhållandena är också generellt mycket goda, och stämmer väl in med den regionala geologin. Någon större avvikelse i form svaghetszoner som sprickighet eller vittring har ej påträffats. Vid bearbetning av berget bör man vara medveten om att både sprickriktning och sprickfrekvens är mycket varierande i området, eventuella sprängarbetarbeten bör anpassas därefter. Om sprängning skall utföras nära de mindre block som utgör gångstigarna, bör man beakta risken för kast, eller att de på annat sätt kommer i rörelse. De stora block som förekommer på den västra sidan av jordslänt 2 ligger stabilt på planmark, dock rekommenderas det att grundläggning görs direkt på berggrund om möjligt, för att minimera risken för framtida sättningar. Det rekommenderas även att stora marktryck ej bör belasta den övre delen av den nedre bergsslänten, i synnerhet den bergskiva som utgör överhänget. Gammastrålningen på området är i dagsläget inte undersökt, dock är RA-graniten är känd för sin höga gammastrålning. Detta är framförallt är kopplat till höga halter av torium och uran, varav uran är den största källan till radongas. En rekommendation är att det vidtas lämpliga åtgärder vid byggnation, för att förebygga framtida radonproblem. förhållanden docx (10)