Bergbesiktning Tången 7 Rapport

Transkript

1 Jan Heie Bergbesiktning Tången

2 Jan Heie Bergbesiktning Tången 7 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutgiltig Mikaela Bäuml Mikaela Bäuml Elisabeth Olsson Uppdragsansvarig Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Inspektion av bergslänt befintliga förhållanden Rekommenderade åtgärder Bedömda åtgärdsmängder av 9

4 1. Inledning På uppdrag av Jan Heie har Ramböll Sverige AB utfört en inspektion av stabiliteten i en bergslänt på tomt där ny lagerlokal samt mindre väg/parkering ska byggas. Inspektionen genomfördes av Mikaela Bäuml. Inspektionen har genomförts från marknivå utmed släntfot samt ovanpå släntkrönet. För att bedöma bergsläntens stabilitet har uppsprickningen av slänten och sprickgeometrin i förhållande till bergslänten beaktats. 2. Inspektion av bergslänt befintliga förhållanden Berggrunden är något heterogen. Slänten domineras av gråröd, medel grovkornig Bohusgranit med återkommande pegmatitgångar, se Figur 1. I släntens centrala delar innesluts i graniten en ådrad, tydligt folierad granodioritisk gnejs. Gnejsens foliation är ur stabilitetssynpunkt gynnsamt orienterad, se Figur 2 och Figur 3. Figur 1. Granitisk gnejs med pegmatitgångar. 2 av 9

5 Figur 2. Insalg av ådrad och folierad granodioritisk gnejs. Figur 3. Gnejsens foliationsplan har en lutning in mot bakomvarande slänt, vilket är gynsamt ur stabilitessynpunkt. 3 av 9

6 Bergslänten är en sprängd slänt där inga borrpipor syns då berget fallit ut längs, med slänten parallella, sprickplan. Dessa tydliga sprickplan stryker i östvästlig riktning (S E/N W) och stupar åt söder, se Figur 4. Slänten är cirka 20 meter bred och som högst omkring 5 meter. Uppsprickningen bildar en skivighet/uppsprickning parallellt med bergsläntens yta och uppsprucket, löst sittande bergmaterial noteras i skivorna. Skivorna varierar i tjocklek mellan ca mm. Utöver släntens skivighet noteras löst liggande bergmaterial på hyllor i slänten, se exempel i Figur 5. Figur 4. Berget har fallit ut längs ett markant sprickplan som löper parallellt med sprängd bergslänt. 4 av 9

7 Figur 5. Detalj av exempel på bergskiva och löst bergmaterial som noterats i slänten. Pennan som är ca 15cm lång används här som referensobjekt. Utöver sprickor parallella med släntytan och parallella med gnejsens foliationsplan förekommer mindre frekvent förekommande sprickgrupper, se exempel Figur 6. Figur 6. Sprickplan med strykning º och stupning 60º mot sydöst. Utanför släntkrönet, cirka 2 3 meter, ligger en stengärdsgård, se Figur 7. Berget i släntkrönet bedöms stabilt och gärdsgården ligger därmed stabilt. 5 av 9

8 Figur 7. Rundat berg vid släntkrön. Stenmur, som ska bevaras, ligger på stabilt bakom slätnkrönet. 3. Rekommenderade åtgärder Bergslänten, samt cirka 0,5 meter över släntkrönet, rensas enligt bergrensningsklass 2A och spolas rent enligt bergrensningsklass 5A, tabell AMA CBC/4 i AMA Anläggning 13. I rensningen ingår därmed att brytas loss allt löst bergmaterial från de ytligt liggande bergskivorna samt rensa och spola bort allt löst liggande bergmaterial i slänten. Efter att rensningen är utförd görs en ny besiktning och en slutlig bedömning om behov av bultning. Bultningen utförs med ingjuten Ø 20 mm korrosionsskyddad, combi coat. brickbult. Utförande och materialkrav enligt CDC.14 i AMA Anläggning av 9

9 4. Bedömda åtgärdsmängder Rensning utförs över cirka 80 m 2 släntyta. Uppskattad bultning är fyra bultar á 2 m långa. Figur 8 Figur 11 visar exempel på noterat behov av åtgärder. Figur 8. Exempel på löst bergmaterial som rensas bort från släntytan. 7 av 9

10 Figur 9. Exempel på löst material som rensas bort kring 0,5 meter in vid släntkrönet. 8 av 9

11 Figur 10. Exempel på löst bergmaterial som rensas bort från släntytan. Figur 11. Exempel på bergskivor utan bottenstöd som kan bli aktuella att bultas. 9 av 9