Tjänsteskrivelse. Utveckling av grundskolenämndens/grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum Handläggare Gunilla Briselius Utvecklingsstrateg gunilla.briselius@malmo.se Sara-Marie Gertsson Utvecklingsstrateg sara-marie.gertsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utveckling av grundskolenämndens/grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell GRF Sammanfattning Utifrån grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens uppdrag att ha en likvärdig verksamhet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla Malmös elever (oavsett kön), har strukturer utvecklats. En sådan struktur är grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell. Styr- och ledningsmodellen har arbetats fram genom ett utvecklingsuppdrag. Rapport från detta uppdrag, delrapport 1, beslutades i grundskolenämnden Styrning inom skolan är komplex. Den sker på olika nivåer, skolenhet och huvudman/förvaltning, och är av dubbel natur d.v.s. både staten och huvudmannen (kommunen) har ett övergripande ansvar för att det finns välfungerande skolor som når de nationella målen. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell hanterar kopplingen och sambandet mellan nivåerna Den hanterar också den nationella styrningen och den kommunala styrningen genom att koppla samman och tydliggöra dessa båda i en helhet. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens framtagna styr- och ledningsmodell systematiserar och strukturerar mål- och resultatuppföljning, analys och planering i enlighet med PDSA (plan, do, study, act). Styr- och ledningsmodellens syfte är att tydliggöra styr- och ledningsverktyg för grundskolenämnden/grundskoleförvaltningen och ge en röd tråd och ett gemensamt förhållningssätt. alla skolor ska kunna följa upp sin verksamhet, få underlag för jämförelse mellan år och lärande mellan varandra, underlag för analys, särskilda åtaganden och utvecklingsinsatser samt struktur för kvalitativa dialoger. förvaltningen kontinuerligt ska kunna samla in, aggregera, sammanställa, tillhandahålla fakta och underlag och förvaltningsövergripande analysera, peka på brister, utvecklingsområden och goda exempel. huvudmannen, politiken och förvaltningsledningen, ska få underlag för att kunna följa verksamheten och styra förvaltningen. uppfylla skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete.

2 Styr- och ledningsmodellen innebär styrning genom uppföljning där huvudmannen/förvaltningen systematiskt och kontinuerligt följer upp varje enskild skola utifrån definierade områden grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden. Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden är framtagna utifrån vad forskning och evidens säger har påverkan på elevers måluppfyllelse, möjliga för skolan att påverka. Genom styr- och ledningsmodellen och dess struktur sker uppföljning på ett likartat sätt oavsett skola, rektor, utbildningschef och stödresurs. 2 (2) I Styr- och ledningsmodellen ingår ett antal verktyg; Uppföljningsplan, Årshjul, Dialogstruktur, Målnedbrytningsstruktur/resultatkedja samt Resursfördelningsmodell. Grundskoleförvaltningen kommer att implementera styr- och ledningsmodellens olika delar successivt, i dialog med verksamheterna, med början läsåret 2014/2015. Styr- och ledningsmodellen kommer att följas upp löpande och justeras vid behov. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna styr- och ledningsmodellen för grundskolenämnden/grundskoleförvaltningen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Styr- och ledningsmodell, grundskolenämnden/grundskoleförvaltningen Beslutsplanering Grundskolenämnden Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör

3 Styr- och ledningsmodell Grundskolenämnden/Grundskoleförvaltningen Förverkligande/ Genomförande Resultat/ Uppföljning Identifiering av utvecklingsområden/ Planering Utvärdering/ Analys Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell (18)

4 Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 2(18)

5 Innehållsförteckning GRUNDSKOLENÄMNDEN/GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGENS STYR- OCH LEDNINGSMODELL... 4 ÖVERSIKTSBILD AV GRUNDSKOLENÄMNDEN/GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGENS STYR- OCH LEDNINGSMODELL... 6 ÖVERSIKTSBILD PDSA... 7 VERKTYG: UPPFÖLJNINGSPLAN FÖR VARJE ENSKILD SKOLA I RELATION TILL FÖRVALTNING... 8 VERKTYG: ÅRSHJUL VERKTYG: DIALOGSTRUKTUR VERKTYG: MÅLNEDBRYTNINGSSTRUKTUR/RESULTATKEDJA VERKTYG: RESURSFÖRDELNINGSMODELL Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 3(18)

6 Grundskolenämnden/Grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell Styrning inom skolan är komplex. Den sker på olika nivåer, på varje enskild skolenhet och på huvudman/förvaltningsnivå. Samtidigt är den övergripande styrningen av skolan av dubbel natur, den sker dels genom den nationella (staten) styrningen, dels genom huvudmannens (i detta fall kommunen) styrning. Både staten och huvudmannen har ett övergripande ansvar för att det finns välfungerande skolor som når de nationella målen. Grundskolenämnden/Grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell hanterar kopplingen och sambandet mellan varje enskild skolenhet och huvudman/förvaltningsnivå. Den hanterar också den nationella styrningen och den kommunala styrningen genom att koppla samman och tydliggöra dessa båda i en helhet. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens viktigaste uppdrag är att ha en likvärdig verksamhet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla Malmös elever (oavsett kön). Detta gäller samtliga verksamheter; grundskolor, förskoleklasser, grundsärskolor och fritidshem. För en likvärdig utbildningsverksamhet som möjliggör en hög måluppfyllelse för alla elever, har strukturer utvecklats. En sådan struktur är grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styroch ledningsmodell Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell systematiserar och strukturerar mål- och resultatuppföljning, analys och planering i relationen mellan varje enskild skola och huvudmannen/förvaltningen. Styr- och ledningsmodellens syfte är att tydliggöra styr- och ledningsverktyg för grundskolenämnden/grundskoleförvaltningen och ge en röd tråd och ett gemensamt förhållningssätt. alla skolor ska kunna följa upp sin verksamhet, få underlag för jämförelse mellan år och lärande mellan varandra, underlag för analys, särskilda åtaganden och utvecklingsinsatser samt struktur för kvalitativa dialoger. förvaltningen kontinuerligt ska kunna samla in, aggregera, sammanställa, tillhandahålla fakta och underlag och förvaltningsövergripande analysera, peka på brister, utvecklingsområden och goda exempel. huvudmannen, politiken och förvaltningsledningen, ska få underlag för att kunna följa verksamheten och styra förvaltningen. uppfylla skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Styr- och ledningsmodellen innebär att få organisationen att sträva mot att uppnå satta mål utifrån löpande uppföljning. Den organisatoriska strukturen är ett systematiskt sätt att utveckla och säkra verksamhetens resultat och kvalitet genom systematiskt kvalitetsarbete i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering/analysfas. Genom styr- och ledningsmodellens systematik avses att; skapa en lärande organisationskultur där vi blir bättre på det vi gör, där vi ständigt förbättrar utifrån de utvecklingsområden vi identifierar. fördela resurser utifrån fakta om var de bäst behövs. uttala och tydliggöra ansvar, rutiner och dokumentation för analys, åtagande, uppföljning och utvärdering. skapa förståelse hos medarbetare att se sin del i helheten och sambandet mellan arbetsinsats och resultat. skapa engagemang hos medarbetare att vara delaktiga i identifiering av utvecklingsområden och i utvecklingsarbetet Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 4(18)

7 Olika faktorer påverkar om elever når måluppfyllelse. Dessa faktorer kan vara socioekonomiska dvs. handla om den enskilde elevens bakgrund och sociala/ekonomiska kontext medan andra faktorer har bäring på förutsättningar i skolan, d.v.s. direkt möjliga för organisationen att påverka. Styr- och ledningsmodellen för grundskolenämnden/ grundskoleförvaltningen tar sin utgångspunkt i båda delarna. Vad gäller den första delen hanteras denna genom styr- och ledningsmodellens verktyg Resursfördelningsmodell. Vad gäller den andra delen, hanteras denna genom verktygen Uppföljningsplan, Årshjul, Dialogstruktur samt Målnedbrytningsstruktur/resultatkedja. Dessa verktyg stödjer och säkerställer det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med PDSA modellen (plan, do, study, act), planera, genomföra, följa upp och utvärdera för utveckling och förbättring. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell med tillhörande verktyg utgör del av verksamhetens ordinarie arbete. Styr- och ledningsmodellen tydliggör rektorers respektive huvudmannens/förvaltningens ansvar. Den definierar på vilka grunder huvudmannen värderar verksamhetens resultat och prestationer och den definierar hur och när verktygen används. Utgångspunkter i styr- och ledningsmodellen är att rektor ansvarar för sin skolas inre arbete, för sin verksamhets resultat och prestationer. Styr- och ledningsmodellen är avsedd att underlätta rektors administrativa arbete och skapa förutsättningar för att rektor erbjuds stöd efter behov. Styr- och ledningsmodellen innebär styrning genom uppföljning där huvudmannen/förvaltningen systematiskt och kontinuerligt följer upp varje enskild skola utifrån definierade områden grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden. Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden är framtagna utifrån vad forskning och evidens säger har påverkan på elevers måluppfyllelse, möjliga för skolan att påverka. Genom styr- och ledningsmodellen och dess struktur sker uppföljning på ett likartat sätt oavsett skola, rektor, utbildningschef och stödresurs. Arbetet enligt styr- och ledningsmodellen grundar sig på att varje skolenhet liksom förvaltningen övergripande, har underlag för att definiera utvecklingsområden, prioritera bland dessa (särskilda åtaganden), genomföra aktiviteter och följa upp resultat. I verktygen finns mätetal, både kvantitativa och kvalitativa, att utgå ifrån och stämma av mot. I verktygen finns också kvalitativa metoder för uppföljning genom dialoger både inom och mellan olika nivåer. För att underlätta det administrativa arbetet sker rapportering och planering i ett IT-system. En översiktsbild över grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell åskådliggörs på nästa sida. Denna följs av en översiktbild över hur arbetet sker i enlighet men PDSA. Därefter återfinns verktygen med en kort beskrivning av varje. Begreppsdefinition Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden ett urval områden som huvudmannen speciellt fokuserar på Mätetal kopplat till grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden, vad/hur vi mäter Särskilt åtagande mål eller utvecklingsområde som i verksamheten brutits ner och konkretiserats, beskriver vad som ska göras samt vad det förväntas leda till. Aktivitet Särskilt åtagande som brutits ner i konkreta insatser/aktiviteter som beskriver hur, vem och när. Åtagande-/kvalitetsrapport rapport innehållande uppföljning och analys av föregående läsårs Åtagande-/kvalitetsplan samt uppföljning och analys av utfallet i mätetal kopplade till grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden. Åtagande-/kvalitetsplan plan för det skola/förvaltning avser göra. Utgår från uppföljning och analys av Åtagande-/kvalitetsplan samt grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden. Beskriver verksamhetens identifierade/valda utvecklingsområden/särskilda åtaganden för kommande läsår. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 5(18)

8 Översiktsbild av grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ Skola Huvudman (GrF) - Skola Resultat Målupp fyllelse Resultat Medel Brukarun mm HR/Ek dialog Rektor och medarbetare följer upp och analyserar innevarande läsårs Åtagande/kval.plan samt resultat/utfall utifrån grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden och upprättar Åtagande/kval rapport Uppföljning/ analys Planering Åtagande/ Kvalitetsrapport Åtagande/ Kvalitetsplan Rektor och medarbetare identifierar och prioriterar skolans utvecklingsområden utifrån den uppföljning och analys som gjorts i Åtagande/kval rapport och upprättar åtagande/kval.plan för nästa läsår Sammanställning av mätetal, utifrångrf prioriterade uppföljningsområden - utfall Åtaganden, Mål och resultatkedja (Mål och ev. gemensamt utvecklingsområde/ åtagande bryts ner från förvaltningsnivå till skolnivå) Åtaganden Mål och Resultatkedja HR/Ek dialog Resultat/ Kvalitetsdialog Uppföljning av rapport, analys resultat Diskussion av plan/ utvecklingsbehov Identifiera ev. stödbehov Resultat/Kvalitetsdialog; Rektor-medarbetare Genomförande av plan HR/Ek dialog Skolan/resp lärare anger prognos per elev för att identifiera om skolan/läraren behöver förändra/vidta åtgärd för att elev ska uppnå måluppfyllelse HR/Ek dialog Resultat Betyg, omdömen, mm HR/Ek dialog Resultat Målupp fyllelse Rektor och medarbetare följer upp Åtagande/kval.plan Avstämning av Åtagande-/ kvalitetsplan Själv värdering Självvärdering av det systematiska kvalitetsarbetet HR/Ek dialog Resultat/ Kvalitetsdialog Brukarunder sökning Avstämning; Åtagandeplan, Resultat Måluppfyllelse Inre systematiska kvalitetsarbetet Identifiera ev. stödbehov Resultat/Kvalitetsdialog; Rektor-medarbetare Brukarundersökning elever, medarbetare HR/Ek dialog Genomförande av plan HR/Ek dialog Sammanställning Rapport - Brukarundersökning HR/Ek dialog Huvudman (GrF, nämnd) Resultat Målupp fyllelse Resultat Medel Brukarun mm Nämnds mål KF mål Nationella mål Förvaltningen genomför analysseminarium Åtaganden aggregeras från skolnivå till förvaltningsnivå Genomförande av plan DR 2 Analysseminarium Analysseminarium Förvaltningen aggregerar skolornas utfall av mätetal kopplade till grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden, analys och åtaganden och sammanställer tillsammans med förvaltningens övergripande åtaganden i årsrapport Internbudget Nämnds mål KF mål Nationell a mål Årsrapport Till GrN Årsanalys Till KF Åtagandeplan Förvaltningen sammanställer brukarundersökning per skola och aggregerar till förvaltningsnivå Utifrån utfall av uppföljningar, analys mm upprättas åtagandeplan för förvaltningen Genomförande av plan Budget skrivelse Nämnds mål KF mål Nationella mål DR 1 Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 6(18)

9 Översiktsbild PDSA Planering-Genomförande-Uppföljning-Analys 4 Förvaltning samt respektive skola genomför planerat utvecklingsarbete/särskilda åtaganden. Arbetet följs löpande. Förvaltningens genomförande löper per kalenderår, skolans genomförande löper per läsår. 3 Utifrån urvalet i 2 planeras utvecklingsarbetet i form av särskilt åtagande med tillhörande aktiviteter. Planering sker på förvaltningsnivå och skolnivå Planeringen dokumenteras i Åtagande-/kvalitetsplaner för förvaltning och för respektive skola. I planerna framgår vad som ska göras, av vem, när och vad det förväntas leda till. Förverkligande/ Genomförande ELEVERS MÅLUPPFYLLELSE Förbättringsförslag/ Planering LIKVÄRDIGHET Utvärdering/ Analys Uppföljning/ Resultat 1 Utfallet i mätetalen till grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden följs upp. Utifrån dessa görs bedömning och utvecklingsområden identifieras. 5 Utfallet av planerat/ genomfört utvecklingsarbete/ särskilda åtaganden stäms av mot mätetal knutna till de utvecklingsområden (av grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden) man valt i 2 2 Identifierade utvecklingsområden analyseras. Orsaker och påverkansmöjligheter identifieras. Prioritering görs utifrån väsentlighet och risk. 6 Utvärdering och Analys av 5 uppnåddes de förväntade effekterna varför/varför inte? Rapportering dokumenteras i Resultat/ Kvalitetsrapport mm. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 7(18)

10 2 Verktyg: Uppföljningsplan för varje enskild skola i relation till förvaltning I Uppföljningsplanen anges vad som följs upp på förvaltningsnivå utifrån varje enskild skola, för de tre skolformerna grundskola, förskoleklass och grundsärskola samt för fritidshem. I uppföljningsplanen framgår de områden grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden som utifrån forskning och evidens identifierats som faktorer som påverkar elevers måluppfyllelse, möjliga för skolan att påverka. Dessa uppföljningsområden och rektors bedömning utgör underlag för identifiering av utvecklingsområden/särskilda åtaganden, för jämförelse över tid och för lärande mellan enheter. Uppföljningsområdena och de därpå identifierade utvecklingsområdena/särskilda åtagandena ligger också till grund för de dialoger som förs i enlighet med dialogstrukturen (se verktyg nedan). Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden är kopplade dels till de nationella målområdena enligt skollagen, dels till de kommunala målen och dels till grundskoleförvaltningens definierade utvecklingsområden. En specificering av grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden med tillhörande mätetal finns i IT systemets Målnedbrytningsstruktur/resultatkedja (se avsnitt nedan). Uppföljningsområdena och mätetalen kommer över tid till viss del att vara föränderliga. Därför åskådliggörs i detta material en översiktlig bild av uppföljningsplanens innehåll, med exempel. Den översiktliga bilden visar att kunskapsmålen, liksom likvärdigheten, är övergripande mål medan övriga uppföljningsområden är att betrakta som medel för att nå de övergripande målen. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 8(18)

11 Uppföljningsplan Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 9(18)

12 Verktyg: Årshjul I verktyget Årshjul ges en översikt av det systematiska kvalitetsarbetet över tid. Det tydliggör hur och när verksamheten planerar, genomför, följer upp och analyserar sitt arbete. Årshjulet visar också synkroniseringen mellan de olika nivåerna skola-förvaltning-politik. Årshjulet är ett verktyg såväl för de enskilda skolorna som för Grundskoleförvaltningen i sin helhet. Årshjulet bidrar till systematik och ger en grund för långsiktighet och hållbarhetstänkande Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 10(18)

13 Årshjul Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 11(18)

14 Verktyg: Dialogstruktur I verktyget Dialogstruktur anges vilka dialoger som sker, mellan vilka nivåer, vilket innehåll de har och en lägsta nivå för hur ofta och när dessa dialoger sker. Dialoger är ett viktigt komplement till övriga uppföljningssätt, då dialoger fångar kvalitativa värden som annars inte kan komma till uttryck och rapporteras. Dialogerna har en roll i planerings-, genomförande och analysfaserna i förvaltningens och skolornas systematiska kvalitetsarbete. Dialoger skapar förutsättningar för: uppföljning, utvärdering och analys av utfall och resultat utifrån grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden. avstämning och återkoppling mellan nivåer: skolor - förvaltning - politik utveckling och planering av verksamheten att identifiera behov av stöd Dialogstrukturen kompletteras med en mer detaljerad beskrivning för resultat/kvalitetsdialogen mellan utb. chef rektor - analys/ utvecklingsstöd samt med en specificering av innehåll i dialog mellan HR/Ek och rektor. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 12(18)

15 Systematiskt kvalitetsarbete hos huvudmannen Systematiskt kvalitetsarbete på skolorna och hos huvudmannen Systematiskt kvalitetsarbete på skolorna Dialogstruktur Typ av dialog Mellan När och hur ofta Vad Resultat-/ kvalitetsdialoger Medarbetare Rektor Löpande Planering, Genomförande, Uppföljning, Arbetslagsträffar Analys, Utveckling APT Elever, vårdnadshavare Uppföljning Planering mm Resultat-/ kvalitetsdialoger Rektor förvaltningsledning (utbildningschefer stödperson) HR/Ekonomidialoger Rektor - HR/Ekonomiavdelningarna 2 g per år Vt, Ht Uppföljningsmöten 9 g per år Inför DR1, DR2 och Årsanalys I internbudgetarbetet I samband med UP 1, UP 2 Löpande uppföljning Planering, Uppföljning, Analys - Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden, utfall av mätetal, resultat - Resultat-/kvalitetsrapporter - Åtagande-/kvalitetsplaner - Övriga läroplansmål - Skolans systematiska kvalitetsarbete Planering, Uppföljning, Analys - Personalfrågor - bemanning, kompetens, sjukfrånvaro mm - SAM - Samverkansstruktur - KF och nämndsmål Resultat-/ kvalitetsdialog Grundskoleförvalting (grundskoledir, utbildningschefer)- Grundskolenämnd 1 g/år I samband med Årsanalys - Budget - Helårsprognos - Uppföljning av ekonomi - Utfallsanalys Planering, Uppföljning, Analys - KF och nämndsmål - Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden, utfall av mätetal, resultat - Årsrapport/lägesrapport Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 13(18)

16 Resultat/kvalitetsdialog Rektor-medarbetare samt Utbildningschef-rektor-analys/utvecklingsstöd marsjuni Skolorna (rektor, rektor-medarbetare) Resultat inkommer per skola t.ex Övergripande kunskapsmål - Resultat betyg, omdömen, måluppfyllelse mm. Medel Brukarundersökningar Medel ekonomi, HR 1.Analys av resultat, 2. Uppföljning och analys av läsårets åtagande-/kvalitetsplan, vilka resultat har upp- utfall av mätetal kopplade till grundskoleförvaltningens prioriterade nåtts? Varför, varför inte? uppföljningsområden Senast 1 sep Upprätta Resultat-/kvalitetsrapport (mall) Identifiera utvecklingsbehov (utifrån Resultat-/kvalitetsrapport, uppföljning och analys av resultat, utfall av mätetal) Huvudman (utb. chef) Resultat inkommer Analys av resultat/utfall av mätetal per Skola Senast 1 sep Sep Upprätta Åtagande-/kvalitetsplan: (mall) innefattande; valda utvecklingsområden/särskilda åtaganden varför, vad, hur, när, vem, hur ska uppföljning ske samt särskilda åtaganden avseende grundskoleförvaltningens gemensamma utvecklingsområden Skoldialoger (rektor-medarbetare) kontinuerligt under läsåret Dialog utb. chef rektor analys/ utvecklingsstöd Gemensam uppföljning/återkoppling av föregående läsårs resultat, åtagande-/kvalitetsrapport Gemensam genomgång och analys av resultat/utfall av mätetal kopplade till grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden Diskutera Skolans upprättade Åtagande-/kvalitetsplan, ev. revidering/komplettering av ytterligare utvecklingsbehov/särskilda åtaganden Dec-jan Feb Identifiera ev. behov av stöd Resultat inkommer per skola Övergripande kunskapsmål - Resultat betyg, omdömen, måluppfyllelse Uppföljning av skolans systematiska kvalitetsarbete Dialog utb. chef rektor (analys/ utvecklingsstöd) Resultat inkommer Övergripande kunskapsmål Uppföljning av skolans systematiska kvalitetsarbete Gemensam genomgång och analys av (de nya) resultaten för skolan; Övergripande kunskapsmål Gemensam avstämning av hur det går med skolans utvecklingsområden/särskilda åtagande i Åtagande-/kvalitetsplanen Diskussion av skolans systematiska kvalitetsarbete, utifrån självvärdering. Identifiera ev. behov av stöd i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Diskussion av det pedagogiska ledarskapet t.ex., formativ bedömning, kollegialt lärande på skolan Identifiera ev. behov av stöd Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 14(18)

17 Ekonomi När Vad Juni Uppföljning HR/Ekonomidialog; Rektor HR konsult - Ekonom Sep Okt Nov Dec Jan Mars April Maj Uppföljning (DR2) Budget Uppföljning (UP2/Budget) Uppföljning Årsanalys och uppföljning Uppföljning (UP1) Uppföljning Uppföljning HR fördelat under året Vad - Uppföljning Volymer (antal elever) och ekonomi Sjukfrånvaro/status rehab ärenden (ej individnivå) Anställningar/bemanning kopplat till budget Kompetensbehov Arbetsmiljö Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 15(18)

18 Verktyg: Målnedbrytningsstruktur/resultatkedja I verktyget Målnedbrytningsstruktur/resultatkedja bryts mål, grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden med tillhörande mätetal ner till olika nivåer och enheters ansvar att bidra till målen tydliggörs. Genom målnedbrytningsstrukturen skapas en struktur för att följa upp, aggregera och redovisa resultat från de olika nivåerna uppåt till politiken. Utan en fungerande målnedbrytningsstruktur/resultatkedja saknas möjlighet att aggregera resultat från det stora antalet skolor och fritidshem upp till den förvaltningsövergripande nivån. Genom målnedbrytningsstrukturen kan resultat följas och jämföras över tid och lärande mellan enheter ske. Målnedbrytningsstrukturen/resultatkedjan åskådliggörs i bild på nästa sida. I praktiken sker detta, liksom rapportering och planering, via ett ITsystem. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 16(18)

19 Målnedbrytningsstruktur/resultatkedja Förvaltningsnivå Skolnivå Ev Gruppnivå Nationella mål Vad förväntas av grundskola/ grundsärskola/förskoleklass/fritidshem Kommunala mål Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden Mål och resultatstyrning Styr- och ledningsverktyg Från nationella och kommunala mål till åtagande-/kvalitetsplaner på förvaltningsnivå och skolnivå Underlag för uppföljning, analys och återrapportering från skola- förvaltning-politik Jämförbart över tid Underlag för lärande mellan enheter Underlag för utveckling Mätetal Mätetal Mätetal Mätetal Förvaltningsgemensamt utvecklingsområde - Mätetal Utfall/ Resultatuppföljning Utvärdering Analys Förvaltningsnivå Resultat-/ kvalitetsrapport Förvaltningsgemensamt utvecklingsområde - Mätetal Skolans egna mätetal Utfall/ Resultatuppföljning Utvärdering Analys Skolnivå Resultat-/ kvalitetsrapport Förvaltningsgemensamt utvecklingsområde - Mätetal Skolans egna mätetal Utfall/ ResultatuppföljningUtv ärdering Analys Gruppnivå Resultat-/ kvalitetsrapport Tydliga mål/ uppföljningsområden/ mätetal för förvaltningen. Tydligt uppdrag Resultat-/ kvalitetsrapporter enl samma mall IT-stöd/ mall Ledare och Medarbetare följer upp/analyserar och ansvarar för att identifiera utvecklingsområden Upprättar åtagande-/kvalitetsplan för att nå resultat på (gruppnivå), skolnivå, förvaltningsnivå. Utvecklingsområde/ åtagande/aktivitet (vad ska göras, hur, vem ska göra, när, vad förväntas uppnås) Åtagande-/ kvalitetsplan Utvecklingsområde/ åtagande/aktivitet (vad ska göras, hur, vem ska göra, när, vad förväntas uppnås) Åtagande-/ kvalitetsplan Utvecklingsområde/ åtagande/aktivitet (vad ska göras, hur, vem ska göra, när, vad förväntas uppnås) Åtagande-/ kvalitetsplan Åtagande-/ kvalitetsplaner enl samma mall IT-stöd/ mall Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 17(18)

20 Verktyg: Resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodellen är ett verktyg avseende socioekonomiska faktorer, d.v.s. faktorer utifrån enskild elevs bakgrund och sociala/ekonomiska kontext. Resursfördelningsmodellen baseras på en grundersättning samt en s.k. strukturersättning för varje skola. Strukturersättningen tar hänsyn till ett antal socioekonomiska kriterier men fördelningen grundar sig också på ett antal lokala faktorer som finkalibrerar resursernas fördelning. Resursfördelningsmodellen är ett viktigt verktyg för att nämndens mål om likvärdighet mellan elever och skolor ska kunna uppnås. Verktyget Resursfördelningsmodell hanteras särskilt och beskrivs inte närmare här. Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens Styr- och ledningsmodell 18(18)