Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete. Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete Grundskoleförvaltningen

2 Innehållsförteckning Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete... 1 Inledning... 3 Nationell och kommunal styrning... 3 Styr- och ledningsmodell... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Följa upp... 6 Skola... 7 Huvudman... 7 Analysera... 8 Skola... 8 Huvudman... 8 Planera... 9 Skola... 9 Huvudman... 9 Genomföra... 9 Skola... 9 Huvudman Varje elevs bästa skola Begreppsdefinition IT-verktyg Bilaga Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

3 Inledning Styrning inom skolan är komplex. Den sker på olika nivåer på varje enskild skolenhet och på huvudmanna-/förvaltningsnivå. Samtidigt är den övergripande styrningen av skolan av dubbel natur, den sker dels genom den nationella statliga styrningen, dels genom huvudmannens i detta fall kommunens styrning. Både staten och huvudmannen har ett övergripande ansvar för att det finns välfungerande skolor som når de nationella målen. För att klargöra hur styrning och ledning inom grundskolenämnden/grundskoleförvaltningen sker har grundskolenämnden antagit en styr- och ledningsmodell 1. Modellen tydliggör kopplingen och sambandet mellan varje enskild skolenhet och huvudman/förvaltningsnivå. Den integrerar också den nationella och kommunala styrningen genom att koppla samman och tydliggöra relationen mellan dessa båda. Grundskoleförvaltningen integrerar den nationella och kommunala styrningen. Styrningen av verksamhetsledare inom skolan är av dubbel natur rektor styrs dels av nationella styrdokument, dels av den kommunala huvudmannen. Skollagen 2 ställer krav på att såväl huvudman som skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, dvs systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Dessa riktlinjer konkretiserar hur grundskoleförvaltningen bedriver sitt systematiska kvalitetsarbete, och ska fungera som ett stöd för berörda aktörer på såväl skol- som huvudmannanivå. Riktlinjerna är ett så kallat reglerande styrdokument 3, som beskriver hur medarbetare och ledare inom grundskoleförvaltningen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete 4. Nationell och kommunal styrning Grundskolenämndens styrning och grundskoleförvaltningens ledning tar sin utgångspunkt i det uppdrag som staten gett i skollag och skolförordningar inklusive läroplaner samt i Malmö stads 1 Dnr GrF Se översiktsbild på styr- och ledningsmodellen som bilaga sist i dokumentet. 2 Skollagen 4 kapitlet. 3 Se Riktlinjer för utformning av Malmö stads styrdokument. 4 För aktuell information se 3 Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

4 styr- och ledningssystem 5. Kommunfullmäktige har beslutat om Reglemente för grundskolenämden 6 samt antar årligen en budget för Malmö stad. Reglementet och budgeten utgör kommunfullmäktiges övergripande styrning av grundskolenämnden. För att hantera att skolan är en nationellt styrd verksamhet i en kommunal organsation där staten formulerar uppdraget och sätter målen medan kommunen fördelar resurserna arbetar grundskoleförvaltningen efter två parallella styrmodeller. Styrmodellen Systematiskt kvalitetsarbete utgår från nationella styrdokument och används i grundskoleförvaltningen av huvudmannen och av skolorna. Styrmodellen Planering och uppföljning utgår från kommunala styrdokument och används i grundskoleförvaltningen av huvudmannen. Relationen mellan styrmodellerna visas i bilden nedan och kommer vidare att förklaras i dessa riktlinjer. Styrmodeller Styrmodell Utgångspunkt Uppföljning och analys Rapport Planering och utveckling Plan GrN Systematiskt kvalitetsarbete (varje skola och förvaltning) Nationella styrdokument GrF prioriterade uppföljningsområden följs upp på skolnivå GrF prioriterade uppföljningsområden följs upp på förvaltningsnivå Åtaganden och aktiviteter följs upp på skolnivå Skolornas åtaganden aggregeras till förvaltningsnivå Skolans kvalitetsrapport Förvaltningens kvalitetsrapport Utifrån analys identifieras utvecklingsområden/ åtaganden på skolnivå och aktiviteter planeras Skolans åtagandeplan Malmö stad Planering och uppföljning (förvaltning) Kommunala styrdokument Nämndens mål följs upp på Malmönivå på förvaltningsnivå Åtaganden och aktiviteter följs upp på förvaltningsnivå Förvaltningens Årsanalys Utifrån analys identifieras utvecklingsområden/ åtaganden på förvaltningsnivå och aktiviteter planeras Förvaltningens åtagandeplan Nämndens budget Skolan är en nationellt styrd verksamhet med en kommunal eller fristående huvudman. För att förena den statliga och kommunala styrningen arbetar grundskoleförvaltningen efter två styrmodeller. (Gula rutor avser skolor, gröna avser huvudmannen.) Styr- och ledningsmodell Grundskoleförvaltningens övergripande uppdrag är att bedriva en likvärdig utbildningsverksamhet av hög kvalitet för alla Malmös barn och unga i åldern 6-15 år. Detta gäller samtliga verksamheter förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. För att säkerställa en likvärdig utbildning av hög kvalitet som möjliggör en hög måluppfyllelse för alla elever, har grundskolenämndens/grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell utarbetats. Modellen systematiserar och strukturerar mål- och resultatuppföljning, analys och planering i relationen mellan olika nivåer i förvaltningen. 5 Läs mer om Malmö stads styr- och ledningssystem på komin. styrning.html 6 Kommunfullmäktige antog Reglemente för grundskolenämnden , 91, och ändrade det , Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

5 Styr- och ledningsmodellens syfte är att: tydliggöra styr- och ledningsverktyg för grundskolenämnden/grundskoleförvaltningen och ge en röd tråd och ett gemensamt förhållningssätt. alla skolor ska kunna följa upp sin verksamhet, få underlag för jämförelse mellan år och lärande mellan varandra, underlag för analys, särskilda åtaganden och utvecklingsinsatser samt struktur för kvalitativa dialoger. förvaltningen kontinuerligt ska kunna samla in, aggregera, sammanställa, tillhandahålla fakta och underlag och förvaltningsövergripande analysera, peka på brister, utvecklingsområden och goda exempel. huvudmannen nämnden och förvaltningsledningen ska få underlag för att följa verksamheten och styra och leda förvaltningen. uppfylla skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Styr- och ledningsmodellen ska dessutom: skapa en lärande organisationskultur där vi ständigt förbättrar. fördela resurser utifrån fakta om var de bäst behövs. tydliggöra ansvar och rutiner för systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolnivå. stödja medarbetare att se sin del i helheten och sambandet mellan arbetsinsats och resultat. skapa engagemang hos medarbetare att vara delaktiga i ett ständigt utvecklingsarbete. Modellen tydliggör rektors respektive huvudmannens ansvar. Utgångspunkten är att rektor ansvarar för sin skolas inre arbete, för sin verksamhets resultat och prestationer. Styr- och ledningsmodellen är avsedd att underlätta rektors arbete och skapa förutsättningar för att rektor erbjuds stöd efter behov. Systematiskt kvalitetsarbete Skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete 7 gäller samtliga skolformer och vänder sig till såväl huvudmän som rektorer. Arbetet ska bedrivas på varje juridisk skolenhet samt hos huvudmannen. Råden bör följas om inte verksamheten handlar på något annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Enligt de allmänna råden är syftet med kvalitetsarbetet att: de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister Grundskoleförvaltningen bedriver sitt systematiska kvalitetsarbete som en ständigt pågående process, där lärande kontinuerligt skapas och adderas till tidigare kunskap. Eftersom arbetet per defintition är en lärande process, utvecklas arbetet kontinuerligt. Processen delas in i fyra huvudsakliga moment: följa upp, analysera, planera och genomföra. Dessa beskrivs nedan på skolnivå respektive på huvudmannanivå. 7 Såväl Skolverkets allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet som stödmaterialet Kvalitetsarbete i praktiken är ett stöd i detta arbete. 5 Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

6 Systematiskt kvalitetsarbete är en ständigt pågående process som inkluderar fyra huvudsakliga arbetsmoment. 8 Parallellt med att grundskoleförvaltningen arbetar löpande med systematisk kvalitetsarbete, följer förvaltningen också Malmö stads styr- och ledningssystem. Grundskoleförvaltningen kombinerar det statliga och kommunala uppdraget i processen för uppföljning och planering. På huvudmannanivå kan processen visas som på bilden nedan. Processbild över grundskoleförvaltningens årliga uppföljning och planering. Följa upp Enligt styr- och ledningsmodellen styr grundskolenämnden verksamheten genom uppföljning. Det innebär att förvaltningen systematiskt och kontinuerligt samlar in i huvudsak kvantitativ information (statistik, indikatorer, nyckeltal) i syfte att följa hur verksamheten utvecklas inom några på förhand bestämda områden grundskoleförvaltningens uppföljningsområden. Enligt forskning och evidens påverkar dessa uppföljningsområden elevers måluppfyllelse. 8 Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. 6 Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

7 Uppföljningsområdena utgår från läroplanenoch är möjliga för skolan att påverka. Grundskoleförvaltningen har följande uppföljningsområden: Grundskoleförvaltningens uppföljningsområden Läroplansområde Kunskaper Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar Skolans systematiska kvalitetsarbete Huvudmannens ansvar Uppföljningsområde Nått målen i alla ämnen Gymnasiebehörighet och meritvärde Nationella prov Förväntningar på elever Lust att lära Trygghet och förhindra kränkningar Likabehandling Studiero Delaktighet och inflytande Klagomål och tillsynsärenden Föräldradelaktighet Närvaro Övergång Samverkan Omvärldsorientering Tydliga mål Stöd/Hjälp Elevhälsa Lärarkompetens Ekonomi Skolans systematiska kvalitetsarbete Skola Alla skolor samlar löpande in elevernas resultat. Skolan följer årligen utvecklingen inom grundskoleförvaltningens uppföljningsområden och vad skolans arbete har lett till. Utifrån skolans åtagandeplan följer skolledning och medarbetare löpande upp resultatet av arbetet med åtaganden och aktiviteter. Huvudman Grundskoleförvaltningen samlar löpande in elevernas och skolornas resultat. Förvaltningen följer årligen utvecklingen inom uppföljningsområdena samt vad förvaltningens arbete med åtganden och aktiviteter har lett till. 7 Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

8 Analysera Skola Utifrån grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden analyserar skolan sina resultat, sitt arbete, åtagande och aktiviteter. Skolledning och medarbetare söker genom undersökande förhållningssätt gemensamt svaret på varför ett visst resultat har uppnåtts. I slutet av läsåret gör skolan en samlad analys av läsårets arbete samt elevernas resultat. Detta sammanfattas i skolans Kvalitetsrapport. Med utgångspunkt i skolans analys av elevernas resultat, genomför skolledning, utbildningschef samt resursperson från kvalitetsavdelningen kvalitetsdialoger. I dialogerna diskuteras bland annat skolans resultat, men också hur skolan bedriver sitt systematiska kvalitetsarbete. Huvudman Utifrån grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden analyserar förvaltningen resultatet av sitt arbete. Kvalitetsdialoger: skola-förvaltning När skolan har skrivit sin kvalitetsrapport och åtagandeplan genomför utbildningschefer och kvalitetsavdelningen kvalitetsdialoger med samtliga skolor. Under dialogerna diskuteras skolans resultatanalys, planering, hur skolan drar nytta av strategierna Varje elevs bästa skola samt skolans systematiska kvalitetsarbete. Utbildningscheferna genomför kvalitetsdialoger fyra gånger årligen med alla skolor. Utöver huvuddialogen i början av höstterminen, görs tre avstämningsdialoger under läsåret. Vilka områden som tas upp när definieras i strukturen för kvalitetsdialoger mellan huvudman och skola. Resultat-/kvalitetsdialoger Dialogstrukturen visar hur avstämning och återkoppling sker mellan olika nivåer. Dialogerna är avsedda för kvalitativa diskussioner kring; -uppföljning och analys av utfall och resultat -planering och utveckling/förbättring av verksamheten -identifiering av ev. behov av stöd Dialogstrukturen ska hjälpa oss att utifrån effekt för elev, uppdrag och mål arbeta med rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid på alla nivåer i organisationen Inom Skola Skola-Förvaltningsledning Förvaltningsledning-Nämnd Inom Förvaltningsledning Rektor-Medarbetare- Elever-Vårdnadshavare Sker löpande Rektor-Utbildningschef Sker 4 ggr/år Rektor-HR/Ekonomiavd Sker 9 ggr/år Utbildningschef- Grundskoledirektör- Grundskolenämnd Sker 1ggr/år Direktör-Åtagandeansvarig Sker 2 ggr/år Dialogstrukturen preciserar vilka dialoger som genomförs på vilka nivåer, samt hur ofta de återkommer. Kvalitetsdialoger: förvaltningsledning-nämnd Efter kvalitetsdialogerna mellan skola och förvaltning (i början av höstterminen) genomför grundskolenämndens presidium kvalitetsdialoger tillsammans med respektive utbildningschef, kvalitetsavdelningen samt grundskoledirektören. Kvalitetsdialogerna mellan förvaltning och nämnd fokuserar på varje skolas resultat, utmaningar och styrkor. De avslutas med en dialog som rör Malmöskolornas resultat och utveckling som helhet. 8 Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

9 Kvalitetsdialoger: inom förvaltning - Utifrån förvaltningens kvalitetsrapport och åtagandeplan genomför grundskoledirektören två gånger om året kvalitetsdialog med respektive åtagandeansvariga. Under dialogerna diskuteras resultatanalys och planering. Vilka områden som tas upp definieras i strukturen för kvalitetsdialoger mellan direktör och åtagandeansvariga. Kvalitetsrapport Parallellt med kvalitetsdialogerna arbetar förvaltningen med resultatanalys på Malmöövergripande nivå. Arbetet leds av kvalitetsavdelningen och involverar dessutom en rektorsarbetsgrupp (med en rektor/utbildningsområde), en stabsarbetsgrupp (med en medarbetare/stabsavdelning) samt förvaltningsledningen. Med utgångspunkt i uppföljningen analyseras resultatet av förvaltningens arbete åtagandena och aktiviteter samt hur uppföljningsområdena har utvecklats. Analysen inbegriper lärdomar från bl a kvalitetsdialoger och kvalitetsbesök och sammanfattas i förvaltningens kvalitetsrapport. Rapporten antas av förvaltningsledningen och skickas för kännedom till nämndens sammanträde i december. Kvalitetsrapporten ligger till grund för grundskolenämndens årsanalys som sammanställs i januari. I årsanalysen analyserar förvaltningen nämndens måluppfyllelse och hur den bidrar till att kommunfullmäktiges mål uppnås. Årsanalysen antas av nämnden i februari. Planera Skola Utifrån genomförd uppföljning, undersökande och analys identifierar varje skola utvecklingsområden som skolan särskilt behöver förbättra. Skolan prioriterar max fyra utvecklingsområden åtaganden och planerar för hur dessa ska genomföras genom konkreta aktiviteter. Skolledningen sammanfattar skolans planering i Åtagandeplanen i början av varje läsår. Planen innehåller åtaganden för ett eller flera läsår. Den fungerar i första hand som stöd för skolans utvecklingsarbete och bidrar till att uppfylla skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete, men utgör också underlag för kvalitetsdialogerna mellan skolan och förvaltningen. Huvudman Utifrån genomförd uppföljning och analys identifierar förvaltningen utvecklingsområden som förvaltningen och skolorna behöver förbättra. Förvaltningsledningen prioriterar förvaltningens åtaganden och sammanfattar planeringen för det kommande året i Åtagandeplanen. Den går med för kännedom när grundskolenämnden beslutar om nämndsbudgeten för det kommande året. Utifrån förvaltningens åtagandeplan, samt avdelningens grunduppdrag, planerar varje stabsavdelning sitt arbete i avdelningens åtagandeplan. Genomföra Skola Med läsårets planering som stöd genomför skolan de aktiviteter som planerats. Löpande under arbetets gång följer skolledning och medarbetare upp och analyserar resultatet av aktiviteterna. Det sker såväl på klassrumsnivå som på skolnivå. Utifrån det som framkommer vid uppföljning och analys, justerar ledning och medarbetare löpande sin planering och sitt genomförande. 9 Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

10 Huvudman Utifrån åtagandeplanen genomför förvaltningen de aktiviteter som planerats. Två i förvaltningsledningen är ansvariga för respektive åtagande. Åtagandena följs upp i samband med delårsrapporter och årsanalys. Direktören genomför då kvalitetsdialoger med åtagandeansvariga. Vid behov justeras planering och genomförande. Varje elevs bästa skola I december 2014 antog grundskoleförvaltningen strategierna Varje elevs bästa skola: Vi ger varje elev tro på sin egen förmåga och förutsättning att lyckas. Vi arbetar formativt och språkutvecklande med fokus på förmågorna. Vi är en attraktiv skola som kännetecknas av glädje, lust och stolthet. Vi är rätt personal för uppdraget vi är välutbildade, kompetenta och engagerade. Vi arbetar systematiskt med kvalitetsarbete och baserar vår skolutveckling på forskning och evidens. Förvaltningens alla ledare tog fram strategierna i samarbete med elever, medarbetare och aktörer i den nära omvärlden företag, föreningar och organisationer. Att implementera varje elevs bästa skola, så att de genomsyrar all utbildning på alla skolor och all verksamhet, är ett långsiktigt arbete som kommer att pågå i flera år. Syftet med strategierna är att de ska vägleda och stödja förvaltningen och alla medarbetare i arbetet med att nå grundskolenämndens övergripande mål elevers måluppfyllelse och likvärdighet. Alla skolor samt förvaltningen som helhet drar nytta av strategierna i sitt utvecklingsarbete och i sitt systematiska kvalitetsarbete. Med stöd i strategierna arbetar förvaltningen med att utveckla det kollektiva, kollegiala och uthålliga lärandet på alla nivåer. Förvaltningen strävar efter att alla skolor och alla arbetslag ska använda ett undersökande förhållningssätt, träna på att använda vetenskapliga förmågor och att vara forskande ledare/forskande lärare/pedagoger i syfte att förbättra undervisningen och därmed elevers lärande. Begreppsdefinition Inom det systematiska kvalitetsarbetet använder grundskoleförvaltningen vissa begrepp. Några av dem förklaras kortfattat här. Grundskoleförvaltningens uppföljningsområden ett urval områden som förvaltningen särskilt fokuserar på. Följs upp årligen. Mätetal statistisk uppgift inom grundskoleförvaltningens uppföljningsområden. I den kommunala styrmodellen kallas dessa uppföljning nämndsmål eller uppföljning åtaganden. Åtagande utvecklingsområde som ska förbättras. Bryts ned och konkretiseras i aktiviter. Aktivitet Beskriver vad som ska göras, samt hur, av vem och när, för att ett åtagande ska uppfyllas. Kvalitetsrapport rapport som innehåller uppföljning och analys av verksamhetens resultat, föregående läsårs/års åtagandeplan samt grundskoleförvaltningens uppföljningsområden. Åtagandeplan plan för det som ska göras det kommande läsåret/året. Beskriver valda utvecklingsområden/åtaganden. Kvalitetsdialoger: skola-förvaltning dialoger mellan förvaltningsledning och skolledning. Sker fyra gånger/år. 10 Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

11 Kvalitetsdialoger: förvaltning-nämnd årlig dialog mellan grundskolenämndens presidium samt förvaltningsledningen. Genomförs efter kvalitetsdialogerna skola-förvaltning under höstterminen. Kvalitetsdialoger: inom förvaltning dialog mellan grundskoledirektör och respektive åtagandeansvariga i förvaltningsledning. Sker 2 ggr/år. Kvalitetsbesök verktyg för skolutveckling. Besöksteam, med medarbetare från kvalitetsavdelningen samt rektor från en annan skola, besöker skolan för att identifiera framgångsfaktorer respektive uvecklingsområden och på så vis stödja skolans utvecklingsarbete. Varje elevs bästa skola grundskoleförvaltningens strategier som syftar till att uppnå grundskolenämdens övergripande mål om elevers måluppfyllelse och likvärdighet. IT-verktyg Malmö stad använder stratsys 9 som verktyg för uppföljning och planering. Stratsys är således det praktiska verktyg där de två styrmodeller som grundskoleförvaltningen arbetar utifrån finns. Styrmodellen Planering och uppföljning ägs av stadskontoret och används av samtliga nämnder och bolag i Malmö stad. Styrmodellen Systematiskt kvalitetsarbete ägs av grundskoleförvaltningen som har utvecklat den i samarbete med elva pilotskolor. Planering och uppföljning utgår från kommunala styrdokument och används i grundskoleförvaltningen av huvudmannen. Systematiskt kvalitetsarbete utgår från nationella styrdokument och används i grundskoleförvaltningen av huvudmannen och skolorna. Stratsys är det verktyg som såväl skola som huvudman använder för att dokumentera sin uppföljning, analys, planering och genomförande. Till stratsys håller förvaltningen på att koppla ytterligare ett IT-baserat verktyg ett så kallat beslutsstöd. Beslutsstödet ska samla och presentera statistik för skola och förvaltning som helhet. Utveckling av beslutsstödet pågår. Bilaga På följande sida visas en översiktsbild över grundskolenämndens/grundskoleförvaltningens styroch ledningsmodell Grundskoleförvaltningen Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete