Kvalitetsrapport 2017

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2017 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: December Kvalitetsavdelningen Grundskoleförvaltningen

2 Innehållsförteckning Kvalitetsrapport Inledning Beskrivning av grundskoleförvaltningens verksamheter Sammanfattning: lägesbedömning Förvaltningens framgångsfaktorer Grundskoleförvaltningens uppföljningsområden Normer och värden Trygghet och förhindra kränkningar Studiero Likabehandling Skolornas och förvaltningens arbete Analys Kunskaper Nått målen i alla ämnen Gymnasiebehörighet Genomsnittligt meritvärde Nationella prov Veta vad som krävs och tillit till elevens förmåga Lust att lära, anpassning efter elevens behov och utmaningar Skolornas och förvaltningens arbete Analys Elevernas ansvar och inflytande Delaktighet och inflytande Skolornas och förvaltningens arbete Analys Skola och hem Föräldradelaktighet Klagomål och tillsynsärenden Närvaro Skolornas och förvaltningens arbete Analys Övergång och samverkan Övergångar och samverkan Skolornas och förvaltningens arbete Analys Skolan och omvärlden Omvärldsorientering Skolornas och förvaltningens arbete Analys Bedömning och betyg Tydliga mål Analys Rektorns ansvar Stöd/hjälp Elevhälsa Lärarkompetens Ekonomi Skolornas och förvaltningens arbete Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

3 Analys Systematiskt kvalitetsarbete Skolornas och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete Skolornas och förvaltningens arbete Analys Huvudmannens ansvar Grundsärskola Externa granskningar Skolornas och förvaltningens arbete Analys Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

4 1. Inledning Syfte med rapporten Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att säkra och ge underlag för utvecklingsåtgärder för att de nationella målen ska uppnås. Huvudmannens ansvar för utbildningens genomförande innebär att se till att det vidtas åtgärder för förändring och förbättring när brister synliggörs via det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet med föreliggande rapport är att ge en lägesbedömning av skolverksamheterna inom grundskolenämndens ansvar: förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I rapporten ingår analyser av föregående läsårs insatser och resultat. Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bland annat utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan. Åtagandeplanen, som beskriver förvaltningens utvecklingsarbete det kommande året, styrs dessutom av nämndens budget. Ambitionen med rapporten är att ge både en sammanfattande och mer fördjupad bild av situationen i grundskoleförvaltningens verksamheter. Rapporten ska även analysera orsakerna till att det ser ut som det gör och följa upp förvaltningens insatser under året. Rapporten inleds med en sammanfattning och lägesbedömning samt ett avsnitt om förvaltningens framgångsfaktorer under året. Därefter följer beskrivningar och slutsatser om verksamheten inom respektive läroplansområde 1. Inom varje uppföljningsområde följs förvaltningens uppföljningsområden upp. Dessa områden är framtagna utifrån vad forskning och evidens har påvisat påverkar elevernas måluppfyllelse. Uppföljningsområdena är dessutom valda utifrån vad skolan har möjlighet att påverka. I förvaltningens rapport finns förutom ett avsnitt per läroplansområde även ett avsnitt om systematiskt kvalitetsarbete samt huvudmannens ansvar. Förvaltningens åtaganden följs upp inom det läroplansområde som de relaterar till. De av förvaltningens åtaganden, t.ex. lokalplanering, som relaterar till kommunala men inte nationella mål följs upp i grundskolenämndens årsanalys. Således berörs t.ex. utbyggnadsfrågor inte i denna kvalitetsrapport. Underlag till rapporten Sedan 2014 har grundskolenämndens styr- och ledningsmodell implementerats och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats, vilket innebär att grundskoleförvaltningen har ett omfattande underlag för analyser. En viktig del av underlaget består av statistik och sammanställningar kring elever, personal och resultat i verksamheterna. I sammanställningarna ingår t ex rapporterna om elevenkäterna. Under läsåret har förvaltningen genomfört elevenkäter i årskurs 3 och 7 i grundskolan, alla årskurser i grundsärskolan samt i årskurs 3 i fritidshemmen. Förvaltningens rapport om kunskapsresultaten i grundskolan och grundsärskolan samt uppgifter om kränkande behandling, frånvaro och lärares behörighet utgör också underlag. Kunskapsresultatrapporten biläggs dessutom denna rapport. Utöver grundskoleförvaltningens statistik samlar Skolverket in uppgifter kring elever, personal och resultat. Statistiken publiceras i Skolverkets databaser Jämförelsetal och SIRIS. I databaserna finns jämförbara uppgifter på riksnivå samt på kommun- och skolnivå. I databaserna finns också uppgifter som grundskoleförvaltningen inte har tillgång till, t.ex. uppgifter om elevernas bakgrund. 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, reviderad 2016) samt Läroplan för grundsärskolan (2011). 4 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

5 Ytterligare ett underlag för rapporten är skolornas kvalitetsrapporter och åtagandeplaner samt de kvalitetsdialoger som genomförs mellan skolledning, utbildningschef och kvalitetsavdelning samt mellan nämndens presidium, förvaltningsdirektör och utbildningschef. I rapporterna och dialogerna följs skolornas resultat och åtaganden upp. Analysen kompletteras också med underlag från förvaltningens genomförda kvalitetsbesök under läsåret. Underlag från besöken bygger på intervjuer med elever, pedagogisk personal, skolledning och vårdnadshavare samt verksamhetsbesök i form av observationer av undervisning och fritidshem samt av skolmiljöer utanför klassrummet. Förvaltningen har bland annat genomfört tematiska kvalitetsbesök med inriktning mot synligt lärande. Syftet var dels att ta reda i vilken utsträckning och på vilket sätt lärare beaktar kursplanerna när de planerar sin undervisning och när de sedan bedömer elevernas kunskapsutveckling, dels att undersöka hur skolorna arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd. Underlag till rapporten har även hämtats från Pedagogisk Inspirations lägesbedömning, underlag från centrala elevhälsans stödjande arbete på skolorna samt förvaltningens uppföljning av åtaganden och aktiviteter. Åtagandena beslutades, utifrån uppföljning och analys i 2016 års kvalitetsrapport, av förvaltningsledningen i samband med nämndens budget Uppföljning har gjorts i samband med delårsrapportering under Därutöver har interna och externa utvärderingar och utredningar under 2017, t.ex. inom ramen för förvaltningens åtaganden, grundskolenämndens interna kontroll samt rapporter från Skolinspektionen samt EY kompletterat underlaget till rapporten. Nämnda underlag har analyserats i rektors- respektive stabsarbetsgruppen för uppföljning och analys, i stabsavdelningar samt i förvaltningsledningen. Den samlade analysen sammanfattas under analysavsnitten under respektive läroplansområde. 5 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

6 2. Beskrivning av grundskoleförvaltningens verksamheter Grundskolenämndens verksamheter styrs främst av skollag och förordningar samt läroplaner, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt Läroplan för grundsärskolan. Förskoleklassen och fritidshemmen omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt sedan 2016 separata avsnitt om syfte och centralt innehåll för förskoleklassen respektive fritidshemmen. Verksamheterna styrs också av Skolverkets allmänna råd som är rekommendationer om hur förordningar och föreskrifter kan tillämpas. Råden ska följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. FÖRSKOLEKLASSEN är en frivillig skolform och ska erbjudas barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap (9 kap. 2 skollagen). Tabell 1: Uppgifter om elever och personal i förskoleklass läsåret 2016/17 Malmö Riket Elever, antal i förskoleklass Elever, andel (%) 6-åringar av befolkningen som går i förskoleklass 94,6 - Elever, andel (%) i fristående/enskild verksamhet 11,7 - Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska 55,1 25,6 Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska med modersmålsstöd 71,8 39,5 Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) 17,3 16,6 Årsarbetare, antal i huvudmannens skolor Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen 42,2 51,5 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen 28,5 22,5 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen 3,7 4,8 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal GRUNDSKOLAN är en obligatorisk skolform och skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet (10 kap. 2 skollagen). 6 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

7 Tabell 2: Uppgifter om elever, personal och resultat i grundskolan läsåret 2016/17 Malmö Riket Elever, antal i huvudmannens skolor Elever, antal per skolenhet Andel elever (%) i fristående skolenheter 14,9 Språkval, andel (%) i årskurs 6 som läser moderna språk el. alternativ 94,6 58,5 Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever 58,3 27 Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever som deltar 62,5 56,9 Modersmålsundervisning, andel (%) elever som deltar utanför timplanbunden tid ,5 Lärare (heltidstj.), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) totalt 12,3 12,0 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 228,5 230,4 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever 214,8 217,7 81,1 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen, exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen, samtliga elever 87,8 Andelen (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 73,1 80,5 Andelen (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, samtliga elever 69,2 78,9 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal och SIRIS GRUNDSÄRSKOLAN är en egen skolform som är anpassad för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Enligt skollagen kan utbildningen omfatta ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Den kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet (11 kap. 2 skollagen). 7 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

8 Tabell 3: Uppgifter om elever och personal i grundsärskolan läsåret 2016/17 Malmö Riket Antal elever i huvudmannens skolenheter Elever, andel (%) flickor i huvudmannens skolor Elever, andel (%) i träningsskolan Elever, andel i grundsärskolan, integrerade i grundskolan 6 12 Lärare (heltidstj.), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärare (heltidstj.), andel (%) med specialpedag. utb Lärare, antal heltidstjänster Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) 3,5 3,8 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal FRITIDSHEMMET kompletterar utbildning i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap (14 kap. 2 skollagen). Tabell 4: Uppgifter om elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 Malmö Riket Elever, totalt antal inskrivna Elever 6-9 år, andel (%) av befolkningen som går i fritidshem 80,7 84,3 Elever år, andel (%) av befolkningen som går i fritidshem 39,3 21,5 Elever totalt, andel (%) i enskild regi 15,1 12,2 Elevgrupp, antal elever per avdelning i huvudmannens fritidshem 44,9 40,0 Anställda, antal årsarbetare, i huvudmannens fritidshem Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb. i huvudmannens fritidshem Personaltäthet, antal elever per anställd, i huvudmannens fritidshem 13,1 12,5 24,3 21,2 Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, i huvudmannens fritidshem Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal 8 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

9 3. Sammanfattning: lägesbedömning Skolans kompensatoriska uppdrag Resultaten i Malmö stads grundskolor har ökat de senaste fem åren när nyanlända elever exkluderas i beräkningarna. Resultaten för läsåret 2016/17 är något lägre än förra läsårets resultat, men är de näst högsta de senast fem åren. Detta gäller alla tre resultatmått utifrån betygen i årskurs 9; andelen behöriga till gymnasieskolan, andel som nått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. Den socioekonomiska komplexiteten ökar i Malmö. Resultatprognosen som tas fram inom grundskolenämndens resursfördelningsmodell visar att Malmö stad också har också en större andel elever som är nyanlända samt en större andel elever vars föräldrar har en förgymnasial eller gymnasieutbildning jämfört med riket. Skillnader mellan olika elevgruppers resultat samt mellan och inom skolor kvarstår som en stor utmaning. Malmö stads skolor lyckas inte, liksom övriga skolor i riket, att i tillräckligt stor utsträckning kompensera för elevernas skilda hemförhållanden. Flickor har högre betygsresultat än pojkar, liksom tidigare år. Matematik och svenska som andraspråk är de ämnen där elevernas måluppfyllelse är lägst. Förvaltningens förstärkta utvecklingsarbete kring Varje elevs bästa skola syftar till att öka måluppfyllelse och likvärdighet både inom och mellan skolor. För att bryta sambandet mellan vårdnadshavarnas utbildningsnivå och elevernas resultat, behöver skolorna förbättra sin förmåga att organisera lärandet så att undervisningen löpande möter och utmanar varje elev utifrån hens kunskapsnivå. Elevers lärmiljö Skolorna behöver fortsätta analysera resultaten kring elevernas upplevda trygghet och studiero. Elever och personal har ofta olika syn på huruvida det råder studiero eller inte. Arbetet med att utveckla elevernas inflytande, delaktighet i sin egen lärprocess och demokratiska förmågor behöver fortsätta. Det finns goda exempel där till exempel klassråd och elevråd ägnar sig åt undervisningsnära frågor. Detta ger eleverna ett reellt inflytande och möjlighet att öva sina demokratiska förmågor i enlighet med styrdokumenten. Generellt är detta dock ett utvecklingsområde. Ledarskap Rektorer ska ha möjlighet att fokusera på sitt kärnuppdrag att organisera för elevers lärande och måluppfyllelse. Förvaltningen arbetar för att förbättra rektorernas förutsättningar att kunna utöva sitt pedagogiska ledarskap. Kompetensförsörjningen kvarstår som en av de allra största utmaningarna såväl i Malmö som i riket. Antalet elever i grundskolan fortsätter öka, vilket ställer krav på såväl finansiering, utbyggnad som bemanning. Den ökade socioekonomiska komplexiteten hos Malmös elever, nationella reformer på skolområdet samt rörlighet i personalstyrkan förstärker utmaningarna. 9 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

10 Förvaltningen fortsätter att arbeta riktat och engagerat med kompetensförsörjning samt andra viktiga områden som arbetsmiljö, ledarskap och utvecklingsmöjligheter för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Övergång och samverkan Grundskoleförvaltningens samarbete med förskoleförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt de fristående grundskolorna fortsätter. Arbetet för att utveckla övergång och samverkan inom skolor, mellan skolor samt mellan olika skolformer pågår och behöver fortsätta utvecklas för att stödja elevers utveckling och måluppfyllelse i ett långsiktigt 1-19-årsperspektiv. Systematiskt kvalitetsarbete Alltfler skolor involverar medarbetarna i det löpande systematiska kvalitetsarbetet under hela läsåret, bland annat genom att arbeta med kontinuerlig uppföljning av till exempel måluppfyllelse eller olika former av kartläggningar. Skolorna gör tydligare kopplingar mellan kvalitetsrapport och åtagandeplan. Skolorna har i större utsträckning gjort koppling mellan resultat, analys, mål och åtaganden, men det finns fortsatt behov av att ytterligare förstärka analysarbetet. I förvaltningens fortsatta arbete är det angeläget att se till att utvecklingsinsatser hänger samman och svarar mot de behov som identifieras i kvalitetsarbetet, i syfte att öka elevers måluppfyllelse och stärka likvärdigheten. Huvudmannens ansvar Huvudmannaskapet är starkare, mer samlat och professionellt. Rektorerna och verksamheterna stärks också av att huvudmannen fokuserar på det systematiska kvalitetsarbetet, erbjuder stöd i det pedagogiska utvecklingsarbetet samt inom många andra betydelsefulla arbetsområden. Både skolorna och huvudmannen har omfattande kvantitativ och kvalitativ data att tillgå för uppföljning, analys och fortsatt planering. Det krävs ett fortsatt arbete kring vilka slutsatser som kan dras och genomföra åtgärder utifrån detta. Beslutade och genomförda åtgärder behöver följas upp och utvärderas. Nämndens och förvaltningens arbete med styrning, ledning och systematiskt kvalitetsarbete har uppmärksammats både nationellt och internationellt. De externa granskningar som genomförts under året visar också att grundskoleförvaltningen under sina fyra första år lyckats skapa en fungerande och ändamålsenlig arbetsorganisation. Förvaltningen upplever dock fortsatt vissa svårigheter med att kombinera det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagen med de kommunala uppföljningsprocesserna i staden. De utvecklingsområden som ingår i förvaltningens åtaganden för 2017 kommer att fortsatt behöva ha hög prioritet även framöver. I det fortsatta arbetet krävs också samverkan med andra förvaltningar i Malmö stad och med andra aktörer. 10 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

11 4. Förvaltningens framgångsfaktorer Grundskolenämnden och grundskoleförvaltningen har ett tydligt elev- och resultatfokus. Elevernas resultat och måluppfyllelse är styrande för nämndens och förvaltningens inriktning. Förvaltningens strategiska utvecklingsarbete inom Varje elevs bästa skola stärker ledarna i deras ledarroll genom att bidra till samsyn, gemensam kultur och kollegialt lärande i ledarkollektivet. Skolledarna vittnar bland annat om att huvudmannens fokusering på systematiskt kvalitetsarbete, skolutveckling och elevernas resultat är en styrka. Majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan. En hög andel av de yngre eleverna känner sig trygga i skolan. En majoritet av eleverna upplever också att skolan ger dem möjlighet att argumentera och tänka kritiskt. Skolorna arbetar med att synliggöra lärandet på alla nivåer - från elever till rektor. Det formativa arbetssättet tydliggör målen med undervisningen och synliggör elevernas kunskapsutveckling. Det underlättar för eleverna att vara delaktiga i sin egen lärprocess samt att involvera läroplanens betoning av kunskaper, värden och förmågor integrerat i undervisningen. Undersökande förhållningssätt och kollegialt lärande. Det undersökande förhållningssätt som förvaltningen arbetar för att etablera genom såväl Varje elevs bästa skola och andra insatser sprids till fler medarbetare genom kollegialt, kollektiv och uthålligt lärande. Det systematiska kvalitetsarbetet har en framträdande roll i skolledningens och medarbetarnas arbete. Skolans systematiska kvalitetsarbete blir allt mer synligt och ändamålsenligt på många skolor. Kvalitetsdialogerna har utvecklats till att allt mer fokusera på de för skolan väsentliga aspekterna av arbetet. It-stöd via Stratsys samt beslutsstöd underlättar skolornas och förvaltningens analys- och planeringsarbete, visualiserar kvalitetsarbetet samt bidrar till att skapa transparens mellan verksamheterna. Huvudmannaskapet är starkare, mer samlat och professionellt. Detta stärker rektorerna som upplever ett gott stöd från en tydligare och närvarande huvudman. Arbetet inom rektorsgrupperna inom respektive utbildningsområde har allt mer utvecklats till att syfta till kollegialt lärande där rektors roll utvecklas. Rektorerna och verksamheterna stärks också av att huvudmannen fokuserar på det systematiska kvalitetsarbetet, erbjuder stöd i det pedagogiska utvecklingsarbetet samt inom många andra betydelsefulla arbetsområden. Grundskoleförvaltningen har under sina fyra första år lyckats skapa en fungerande och ändamålsenlig arbetsorganisation. Förvaltningen grundar denna bedömning bland annat på externa utvärderingar som genomförts under året. Nämndens och förvaltningens arbete har fått uppmärksamhet både nationellt och internationellt. 5. Grundskoleförvaltningens uppföljningsområden Normer och värden Läroplanen anger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. I grundskoleförvaltingens uppföljning av normer och värden ingår studiero, likabehandling samt trygghet och förhindra kränkningar. När eleven känner sig trygg i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning. 11 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

12 Trygghet och förhindra kränkningar I elevenkäten i årskurs 3 och 5 anger 85 procent positiva svar på frågorna om trygghet i skolan. I årskurs 7 och 9 anger 78 procent positiva svar för motsvarande frågor. Bland elever i årskurs 3 och 5 som går i fritidshem anger 86 procent positiva svar på frågorna om trygghet i fritidshemmet. Av eleverna i grundsärskolan anger att 69 procent positiva svar på frågorna om trygghet och trivsel. Resultatet är något lägre när det handlar om elevernas upplevelse av att skolan jobbar med att förhindra kränkningar. 56 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 anger positiva svar på frågorna om skolans arbete med att förhindra kränkningar. Antal ärenden om kränkande behandling per 100 elever är 8,6. På en övervägande del av de skolor där kvalitetsbesök ägt rum beskriver eleverna att de är trygga på sin skola. Studiero I elevenkäten i årskurs 7 och 9 anger 54 procent av eleverna positiva svar på frågorna om studiero. 47 procent av eleverna anger positiva svar på frågorna som behandlar skolornas arbete med ordningsregler. I årskurs 3 och 5 anger 65 procent av eleverna positiva svar på frågorna om studiero. I kvalitetsbesöken har det genomförts verksamhetsbesök på drygt 200 lektioner varav de allra flesta har präglats av en god studiero och goda relationer mellan elever och lärare. Eleverna menar att lärarna har både kunskap och engagemang för sina elever. I samtal med elever kan konstateras att deras uppfattning av graden av studiero under lektionerna har en tydlig koppling till den undervisande lärarens arbetsmetoder och förhållningssätt. Kvalitetsbesöken visar sammanfattningsvis att det finns variationer mellan de skolor som besökts vad gäller undervisningens genomförande och den studiero som råder, men att det även förekommer skillnader inom skolorna. Elever och personal har ofta olika syn på huruvida det råder studiero eller inte, där eleverna överlag är mer negativa i sina utlåtanden än personalen. Likabehandling I elevenkäten i årskurs 7 och 9 anger 62 procent av eleverna positiva svar för frågeområdet som behandlar grundläggande värden på skolan. I frågeområdet ingår frågor kring hur eleverna behandlas om man uppfattas som annorlunda, om elever och lärare respekterar varandra samt om lärare ger pojkar och flickor samma förutsättningar i skolarbetet. 86 procent av eleverna i årskurs 3 och 5 anger positiva svar på frågeområdet som behandlar frågor om huruvida skolan arbetar med att utveckla elevers förmåga till argumentation och kritiskt tänkande. 74 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 anger positiva svar på motsvarande frågor. 65 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 uppfattar att skolan jobbar med grundläggande värden såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet samt övar eleverna i att göra etiska ställningstaganden. I grundsärskolan anger 85 procent av eleverna som positiva svar på frågorna om bemötande. Skolornas och förvaltningens arbete Kvalitetsbesöken visar att studiero är ett fokusområde för många skolor. Det finns en variation av inriktning på åtaganden och aktiviteter, exempelvis stödjande lektionsstrukturer i syfte att skapa en tydlighet för eleven vad som förväntas av dem och därigenom öka kvaliteten i undervisningen och minska störande moment. Andra exempel är skolors arbete med organiserade rastverksamheter för att minimera konflikter och skapa förutsättningar för ett större lugn vid lektionsstarter i direkt 12 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

13 anslutning till raster och pauser. Några skolor arbetar med utveckling av sina lärmiljöer som ett verktyg för att förbättra arbetsron. Inom åtagandet elevernas lärmiljö/normer och värden arbetar förvaltningen bland annat med att stärka kompetensen och uppdragskännedomen kring tillämpningen av styrdokumentens krav. Det är vanligt förekommande att skolor ser över sitt arbete med studiero och trygghet utifrån enkäter och kränkningsärenden, men det är mer sällsynt att det görs tillräckligt djupgående analyser kring underlaget. Utifrån förvaltningens åtagande kring normer och värden har konstaterats att arbetet utifrån läroplanens kapitel 1 ibland kommer i skymundan i undervisningen. Arbetet sker i praktiken med stor variation i skolorna, både med avseende på intensitet och i organisationssätt. Skolornas uppdrag i arbetet med normer och värden riskerar därmed att genomföras i separata delar, där elevernas kunskapsutveckling kan ses som en del, ett främjande och förebyggande värdegrundsarbete som en annan och det demokratiska medborgarfostrande uppdraget som en tredje. En av aktiviteterna inom ramen för åtagandet är att ta fram en struktur för hur huvudmannen ska följa upp kapitel 1 i läroplanen. Detta arbete kommer att fortsätta inom ramen för förvaltningens fortsatta utvecklingsarbete kring Varje elevs bästa skola. De tre skolförvaltningarna har beslutat om en satsning i arbetet med normkritik och mot diskriminering. Arbetet består av tre steg; utbildning för alla chefer, insatser för alla medarbetare samt utbildning för processtödjare i verksamheterna. Genom denna satsning säkerställs att alla chefer får en grundkunskap inom området. I och med att de får samma utbildning läggs också grunden för en gemensam förståelse. Detsamma gäller för medarbetarna som även de får grundläggande kunskap i syfte att stärka den normkritiska kompetensen både som medarbetare och kollega samt i sitt uppdrag i skolan. Analys Skillnader mellan elevernas och personalens svar kring studiero beror förmodligen på vem som tolkat ordets innebörd, men också hur skolan arbetat för att medvetandegöra begreppet. Studiero främjas av tydliga lektionsstrukturer och av ett tydligt ledarskap i klassrummet. Att undervisningen har ett tydligt fokus och är varierad är faktorer som tillsammans med en trygg och stödjande lärandemiljö ger goda möjligheter för eleverna att följa undervisningen. Lärares förutsättningar att skapa studiero i undervisningen påverkas av flera processer på skolan och av i vad mån rektorn tar ansvar för att utveckla dessa. Det handlar om skolans arbete med normer och värden, det förebyggande arbetet som bedrivs av elevhälsan, men också om hur skolan tar ansvar för att alla elever ges det stöd och de utmaningar de behöver. Skolorna behöver i högre grad fortsatt följa upp enkätresultaten kring elevernas upplevda trygghet och studiero. Alla demokratiska kvaliteter i form av kunskaper, värden och förmågor, som enligt läroplan och kursplaner ska integreras i undervisningen i olika ämnen behöver i högre grad genomsyra undervisningen. För att uppnå respektive bevara ett studie- och samtalsklimat, där eleverna ges möjlighet att utveckla sin medborgerliga kompetens i högre grad, krävs fortsatta insatser med ett demokratiarbete som också genomsyrar undervisningen i alla ämnen samt ett kritiskt och självreflekterande demokratiskt samtal hos personal och elever. Kunskaper Enligt läroplanerna ansvarar skolan för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad 13 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

14 undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. I grundskoleförvaltningens uppföljning av elevernas kunskaper ingår mätningar av måluppfyllelsen i årskurs 1-5, betygsresultat i årskurs 6-9 och resultat på nationella prov i årskurs 3, 6, och 9. I uppföljningen ingår också indikatorer från elevenkäterna kring förväntningar på eleverna och lust att lära. Angående grundsärskolan, se också avsnittet Huvudmannens ansvar. Nått målen i alla ämnen Det varierar mellan skolor hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen i de olika årskurserna i årskurs 1-5. Grundskoleförvaltningens måluppfyllelseundersökning visar att andelen elever i kommunen som bedömts nått målen för undervisningen i årskurs 1 3 är mellan 85 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är lägre. I årskurs 4 5 är andelen elever som nått målen mellan 81 och 100 procent i alla ämnena förutom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är lägre. Andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurserna 1 5 är lägre än föregående år. Flickornas måluppfyllelse är högre än pojkarnas. Det varierar mellan skolor vad gäller andel av eleverna som nått målen i alla ämnen i årskurs 6, 7 och 8. I årskurs 6 är måluppfyllelsen mellan 80 och 97 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 61 procent. Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har 68,5 procent nått målen i alla ämnen, en minskning jämfört med året innan. I årskurs 8 är måluppfyllelsen mellan 80 och 92 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 59 procent. Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har 64 procent nått målen i alla ämnen, en ökning jämfört med året innan. Måluppfyllelsen i årskurs 7 är mellan 81 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 58 procent. Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har 63,3 procent nått målen i alla ämnen, en minskning jämfört med året innan. Även i årskurs 9 finns skillnader mellan skolor vad gäller andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. I årskurs 9 är måluppfyllelsen för läsåret 2016/17 lägre än året innan men på en något högre nivå jämfört med tidigare läsår. Andelen elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen var för läsåret 2016/17 69 procent, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund. Se vidare diagram 3. Andelen som nått målen i alla ämnen är högre bland flickor än bland pojkar och skillnaden har minskat från föregående år. En högre andel pojkar än flickor når målen i ämnet idrott och hälsa. Måluppfyllelsen skiljer sig också åt mellan olika ämnen. I svenska, modersmål, bild, slöjd och moderna språk är det störst andel av eleverna i årskurs 9 som nått målen. I svenska som andraspråk och matematik är måluppfyllelsen lägst. 14 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

15 Diagram 3. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen årskurs 9 Malmös kommunala skolor Källa: Skolverkets databas SIRIS Not: * 12/13 och 13/14 är resultaten endast exklusive nyanlända elever. Nyanlända elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. I grundsärskolan ges betyg i årskurs 6 9 i alla ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. Av de som begärt betyg för läsåret 2016/17 har 71 procent nått målen i alla ämnen, en ökning från förra året. Andelen elever som nått målen i alla ämnen är större bland flickorna (85 procent), än bland pojkarna (64 procent). Flickorna utgör 34 procent av antalet elever i åk 6 9 i grundsärskolan. I nästan alla ämnen har över 80 procent av eleverna i årskurs 6 9 som begärt betyg nått målen. De allra flesta eleverna har betygen C-E medan få elever erhåller de högsta betygen, B och A. Gymnasiebehörighet Måluppfyllelsen när det gäller den grundläggande gymnasiebehörigheten i årskurs 9 är i nivå med förväntat utfall enligt grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell. Det förväntade utfallet enligt modellen har minskat i år, vilket innebär att den socioekonomiska komplexiteten ökat i grundskolan. 81 procent av eleverna, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund, som lämnade årskurs 9 i Malmö stads skolor läsåret 2016/17 var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Det är en lägre andel än året innan men lika hög jämfört med läsåret 14/15. Se vidare diagram 4. Andelen behöriga elever är högre bland flickor än pojkar och skillnaden har ökat från förra året. Det finns också stora skillnader mellan olika skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever. Årets resultat innebär att skillnaderna ökat något mellan de tre skolor som har högst respektive lägst gymnasiebehörighet. På skolor med lägre andel gymnasiebehöriga elever finns en större andel nyanlända elever än på skolorna med en större andel gymnasiebehöriga elever. 20 procent av de nyanlända eleverna som lämnade årskurs 9 i Malmö stads skolor var behöriga för gymnasiet. 15 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

16 Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever i årskurs 9. Detta på grund av att högpresterande elevers resultat ökat över tid medan lågpresterande elevers resultat försämrats eller inte ökat lika snabbt. Diagram 4. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: * 12/13 och 13/14 är resultaten endast exklusive nyanlända elever. Nyanlända elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. För behörighet till ett nationellt program i gymnasiet krävs godkänt betyg (A-E) i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk samt godkänt betyg i minst fem ytterligare ämnen. Av eleverna i årskurs 9 saknade 8 procent (170 elever) godkänt i endast ett ämne för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. De elever som saknar godkänt i 1-2 ämnen för att nå gymnasiebehörighet saknar i de allra flesta fall godkänt i matematik och/eller svenska som andraspråk men har godkänt i tillräckligt många ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. Många av de elever som redan i årskurs 6 inte nått kunskapskraven i matematik har svårigheter att uppnå kunskapskraven i årskurs 9. Om kunskapsresultaten för senaste läsårets avgångselever jämförs med samma elevers kunskapsresultat i årskurs 6 framgår att 68 procent (154 elever) av de elever som i årskurs 6 fått betyget F eller streck i matematik även erhöll betyget F eller streck när de avslutade årskurs av dessa 154 elever hade endast behövt godkänt i matematik för att uppnå gymnasiebehörighet. Måluppfyllelsen i matematik är därmed den mest avgörande förklaringen till varför elever inte uppnått gymnasiebehörighet. Sommarskola och prövning under sommaren ledde till att 37 elever i årskurs 9 förbättrade sina betyg i ett eller flera ämnen från ett icke godkänt betyg till ett godkänt betyg. Dessa resultatförbättringar gjorde att de flesta av dessa elever uppnådde behörighet för gymnasiala studier. 16 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

17 Genomsnittligt meritvärde Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för Malmös kommunala skolor har stadigt ökat över tid. Årets resultat innebär en viss minskning jämfört med förra året, men är det näst högsta som noterats historiskt. Det genomsnittliga meritvärdet är 228,5 exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund. Se vidare diagram 5. Diagram 5. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Malmö kommunala skolor Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: * 12/13 och 13/14 är resultaten endast exklusive nyanlända elever. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Elever med okänd bakgrund är elever som saknar uppgift om personnummer. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 är högre bland flickor än bland pojkar. Skillnaden är 25,9 poäng vilket innebär en ökning för tredje året i följd. Diagram 6 visar genomsnittligt meritvärde redovisat per kvintil d.v.s. genomsnittligt meritvärde för den femtedel av eleverna med lägst poäng (kvintil A), näst lägst poäng (kvintil B), högst poäng (kvintil E), näst högst poäng (kvintil D) samt poäng för mittengrupp (kvintil C). Skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever. Högpresterande elevers resultat har ökat över tid medan lågpresterande elevers resultat försämrats eller inte ökat lika snabbt som högpresterande elevers resultat. Elevgruppen med lägst resultat har dock förbättrat sina resultat något från förra året. Andelen nyanlända elever och elever med okänd bakgrund med minst ett godkänt ämne har ökat jämfört med förra året. Detta innebär i sin tur att fler elever får ett meritvärde, vilket bidrar till att sänka det genomsnittliga meritvärdet totalt i Malmös kommunala skolor. I år har endast 14 procent av de nyanlända eleverna och eleverna med okänd bakgrund inga godkända ämnen. Förra året var andelen 34 procent. Detta trots ett fortsatt högt mottagande av nyanlända elever. 17 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

18 Diagram 6. Genomsnittligt meritvärde per kvintil (elevgrupp) årskurs 9 Malmös kommunala skolor Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad. Not: Uppgifterna inkluderar elever som saknar betyg i alla ämnen. Meritvärde beräknas utifrån varje elevs 16 bästa ämnen, för 16/17 beräknas meritvärde utifrån varje elevs 17 bästa ämnen. Nationella prov I årskurs 3 klarade 57 procent av eleverna alla delprov på de nationella proven i matematik, i svenska klarade 76 procent av eleverna alla delprov och i svenska som andraspråk klarade 37 procent av eleverna alla delprov. I årskurs 6 klarade 80 procent av de elever i årskurs 6 som deltagit på nationella proven i matematik godkänt på provet. Av de elever som deltagit på nationella proven i svenska/svenska som andraspråk klarade 93 procent godkänt på provet i svenska och 60 procent klarade godkänt på provet i svenska som andraspråk. 92 procent av de elever som deltagit på nationella proven i engelska klarade godkänt på provet. Av de elever i årskurs 9 som deltagit på nationella proven klarade 75 procent godkänt på proven i matematik. Av de elever som deltagit på nationella proven i svenska/svenska som andraspråk klarade 94 procent godkänt på provet i svenska och 73 procent klarade godkänt på provet i svenska som andraspråk. 95 procent av de elever som deltagit på nationella proven i engelska klarade godkänt på provet. Veta vad som krävs och tillit till elevens förmåga En viktig framgångsfaktor för att lyckas i sitt skolarbete är att eleven förstår vad målet med undervisningen är och vad som förväntas för att klara av en uppgift. Alla elever behöver ges ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En viktig förutsättning för detta är att eleverna känner tilltro till sin förmåga. I elevenkäten i årskurs 3 och 5 anger 94 procent av eleverna positiva svar för frågeområdet som behandlar frågor om huruvida eleverna vet vad de behöver klara av i skolarbetet samt upplever att lärarna förväntar sig att eleverna gör sitt bästa i skolarbetet. 73 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 anger positiva svar för frågeområdet som behandlar frågor om huruvida eleverna vet vad de behöver klara av i skolarbetet. 87 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 anger positiva svar för 18 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

19 frågeområdet som behandlar frågor om huruvida eleverna upplever tillit till sin förmåga samt upplever att lärare tror och förväntar sig att eleverna gör sitt bästa och kan lyckas i skolarbetet. I grundsärskolan anger 68 procent av eleverna positiva svar på frågorna som omfattar kunskap och lärande. Lust att lära, anpassning efter elevens behov och utmaningar Utbildningen ska främja elevens utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre. I årskurs 3 och 5 anger 85 procent av eleverna positiva svar på frågor om elevers lust att lära. I årskurs 7 och 9 anger 52 procent av eleverna positiva svar på frågor om elevers lust att lära. 80 procent av eleverna i årskurs 3 och 5 anger positiva svar på frågorna om huruvida undervisningen individanpassas utifrån elevernas behov. 74 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 svarar positivt på motsvarande frågor. 62 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 anger positiva svar på frågor om huruvida de utmanas i skolarbetet. I grundsärskolan anger 68 procent av eleverna positiva svar på frågorna som omfattar kunskap och lärande. Under läsåret 2016/17 har grundskoleförvaltningen genomfört ett tjugotal tematiska kvalitetsbesök i årskurs 1-3 inom ramen för förvaltningens åtagande synligt lärande. Sambandet mellan kursplanens olika delar vid såväl planering som bedömning (se också avsnittet om bedömning och betyg) är ett utvecklingsområde på skolorna. Besöken har också visat att stödinsatser ofta genomförs utan en ordentlig analys av elevens behov. Pedagogisk Inspiration har genomfört en kartläggande undersökning av matematikundervisningen i ett representativt urval av Malmös högstadieskolor. Av denna undersökning framgår att matematikundervisningen fortfarande till övervägande del är läromedelsbunden. Majoriteten av lektionstiden används till tyst enskild räkning där läraren går runt och hjälper till. Elevers möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga är sparsam. Vidare framkommer i kartläggningen att digitala verktyg som Chromebooks används mindre frekvent i matematikundervisningen. Skolornas och förvaltningens arbete Grundskolenämndens övergripande mål för skolorna är måluppfyllelse och likvärdighet. Förvaltningens och skolornas arbete inriktas på att uppnå detta. Under året har ett antal utvecklingsinsatser genomförts, både inom ramen för förvaltningens åtaganden för lärande, åtaganden som skapar förutsättningar för lärande samt genom andra insatser. Grundskoleförvaltningen erbjuder skolorna ett pedagogiskt stöd organiserat i Pedagogisk Inspiration Malmö, PI Malmö. Stödresurserna som verkar på skolorna stödjer pedagoger, arbetslag och skolor, efter rektors beställning, i t.ex. bedömning för lärande, språkutvecklande eller matematikutvecklande arbetssätt, användande av IKT inom undervisningen, i vad mån undervisningen utgår från läroplanens första och andra kapitel. PI Malmö stödjer dessutom skolledningen i hur den organiserar för lärande på skolan. Pedagogisk Inspiration har också utfört ett antal beställda uppdrag från skolorna gällande stöd i implementering av det nya läroplanstillägget för förskoleklass. Dessa uppdrag har genomförts i samarbete med språkutvecklarna och arbetsgruppen inom bedömning för lärande. 19 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

20 Pedagogisk Inspiration och Malmö stad har fattat beslut om att delta i NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Syftet är att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos elever och pedagoger samt öka likvärdigheten i undervisningen inom dessa ämnen. NTAutvecklarna på Pedagogisk Inspiration anger att utbildningen har uppskattats. Matematikutvecklarna från Pedagogisk Inspiration har arbetat med praktiknära insatser i verksamheten med stöd i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Vidare har Pedagogisk Inspiration genomfört insatser riktade till skolorna gällande stöd och kompetensutveckling inom matematikämnet kopplat främst till olika digitala verktyg men även till programmering. Både skolor och förvaltning arbetar fokuserat på att utveckla nyanlända elevers lärande. Avdelning Samordning och stöd erbjuder bland annat stöd i arbetet med att kartlägga och bedöma av nyanlända elevers kunskaper. Det finns upparbetade rutiner på skolorna för att hantera lovskola vilket borgar för smidig implementering när lovskola nu blir en lagstadgad skyldighet att anordna. Som ett led i arbetet med det kompensatoriska uppdraget använder sig Malmö av en resursfördelningsmodell som bygger på flera noggrant kartlagda variabler som spelar roll för elevernas betygsresultat. En utvärdering av resursfördelningsmodellen kommer att påbörjas under Analys Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat ska i så liten grad som möjligt bero på elevers bakgrund eller vilken skola de går i. En likvärdig skola handlar om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Det finns ett antal faktorer utifrån elevers bakgrund som skolan inte kan påverka men som påverkar elevernas förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan. Det innebär att elevsammansättningen i Malmös skolor har betydelse för betygsresultateten. Vårdnadshavarnas utbildningsnivå har det enskilt största sambandet med elevernas skolresultat. Elever med föräldrar med högre utbildning har högre kunskapsresultat än elever med föräldrar med lägre utbildning i Malmö såväl som i riket. En lägre andel av eleverna i Malmö än i riket har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Läsåret 2016/17 var det ungefär 53 procent av eleverna i Malmö som hade föräldrar med eftergymnasial utbildning, medan ungefär 47 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. I riket hade 56 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning och drygt 44 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. Förutom föräldrarnas utbildningsnivå finns det ytterligare bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas kunskapsresultat, t.ex. elevernas invandringsår. Att ha invandrat till Sverige under sin skolgång har betydelse för möjligheterna att nå goda skolresultat. Svårast är det för elever som invandrar från 12 års ålder och uppåt. Nyanlända elever omfattas av samma kunskapskrav som övriga elever. Deras förutsättningar att klara kunskapskraven skiljer sig dock från övriga elevers på grund av bland annat skolbakgrund och kunskaper i svenska. För nyanlända elever är det en utmaning att på kort tid ta till sig den kunskap, de färdigheter och förmågor som den svenska läroplanen kräver. Förutsättningarna att klara kunskapskraven skiljer sig också mellan nyanlända elever bland annat utifrån elevernas tidigare skolbakgrund och deras föräldrars utbildningsbakgrund. 20 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

21 För att bryta sambandet mellan vårdnadshavarnas utbildningsnivå och elevernas resultat, behöver skolorna förbättra sin förmåga att organisera lärandet så att undervisningen löpande möter och utmanar varje elev utifrån hens kunskapsnivå. Kompetensförsörjningsläget innebär att denna utmaning blir ännu större. Stora skillnader mellan enskilda elevers och elevgruppers resultat samt mellan och inom skolorna i grundskoleförvaltningen kvarstår som en stor utmaning, liksom resultaten i matematik och svenska som andraspråk. Eftersom det är av avgörande betydelse för elevernas intresse och framgång i matematik att de får möjlighet att arbeta med olika typer av matematiska problem, krävs kompetensutveckling för lärarna om hur man kan arbeta inom detta område. Pedagogisk Inspiration bedömer att de lärare som deltagit i matematiklyftets problemlösningsmodul utvecklat en kunskap kring detta, men det framkommer ändå ett behov av fördjupade ämneskunskaper kopplat till matematikdidaktik. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling kring att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Det finns också behov av att utveckla elevinteraktionen i klassrummen. Kvalitetsbesök har tydliggjort ett fortsatt behov av att stärka sambandet mellan kursplanens olika delar vid såväl planering som bedömning (se också avsnittet om bedömning och betyg), samt att säkerställa att olika stödinsatser verkligen tillgodoser elevers behov av stöd. En bristande analys av elevens behov, samt bristfällig planering och/eller genomförande av en stödinsats, har troligen en negativ effekt på utfallet av insatsen och i förlängningen elevens resultat. Förvaltningens förstärkta utvecklingsarbete kring Varje elevs bästa skola syftar till att öka måluppfyllelse och likvärdighet både inom och mellan skolor. Grundskoleförvaltningen behöver utveckla ett systemsynsätt som minskar de individuella variationerna mellan pedagogers, arbetslags och skolors arbete och därmed elevernas resultat. Förvaltningen behöver också stärka en kollegial och undersökande kultur med fokus på det egna arbetets påverkan på elevernas resultat, tydlighet ifråga om mål och ansvarsfördelning, användande av data som underlag för beslut som utgår från elevernas bästa samt ett fokus på elevernas progression, resultat och utveckling. Under hösten 2017 inleder förvaltningen ett större utvecklingsarbete som tar sin utgångspunkt i svensk och internationell forskning. Målsättningen är att förbättra och fördjupa grundskoleförvaltningens styroch ledningssystem i syfte att skapa likvärdiga skolor, förbättra elevernas lärande och därigenom de samlade resultaten. Elevernas ansvar och inflytande Läroplanen anger att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. I grundskoleförvaltningens uppföljning av elevernas ansvar och inflytande ingår elevenkäternas frågor kring delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande I grundskoleförvaltningens elevenkätundersökning i årskurs 3 och 5 anger 76 procent av eleverna positiva svar för frågeområdet om delaktighet och inflytande i skolan. I årskurs 7 och 9 anger 53 procent positiva svar för motsvarande frågor. Bland de elever i årkurs 3 och 5 som går i fritidshem anger 81 procent positiva svar på frågor om elevinflytande i fritidshemmet. I grundsärskolan anger 69 procent av eleverna positiva svar för motsvarande frågor. Genomförda kvalitetsbesök visar att det på ett flertal skolor finns ett fortsatt utvecklingsbehov kring de processer som syftar till att ge eleverna möjlighet till det inflytande de har rätt till utifrån 21 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

22 författningarna. Det finns goda exempel där till exempel klassråd och elevråd ägnar sig åt undervisningsnära frågor och ger eleverna ett reellt inflytande och möjlighet att öva sina demokratiska förmågor i enlighet med styrdokumenten men generellt är detta ett utvecklingsområde. I den klart övervägande delen av besökta skolor inom ramen för kvalitetsbesöken anser eleverna att de i stort inte är delaktiga eller har något inflytande på undervisningens innehåll. Lärarna menar dock att eleverna är delaktiga i och har inflytande kring undervisningens innehåll, men uppger också att planeringen av undervisningen i högre grad behöver tydliggöra för eleverna vad inflytande och delaktighet innebär samt när detta sker i undervisningen. Elevers delaktighet var ett av målen när skolorna började använda pedagogiska planeringar, men vid de besökta skolorna beskrivs de idag snarare som ett verktyg för lärarnas planeringsarbete. Skolornas och förvaltningens arbete Inom ramen för förvaltningens åtaganden pågår ett arbete kring framtagande av verktyg för skolornas systematiska kvalitetsarbete gällande demokratisk fostran och medborgarskap samt drivkrafter för lärande. Uppföljning visar att fler skolor har också kommit till insikt att de behöver utveckla ett formativt förhållningssätt med all pedagogisk personal samt inlett arbetet med att göra detta. I förvaltningen pågår också fortbildningsinsatser inom bedömning för lärande för att förstärka ett formativt förhållningssätt i undervisningen. Elever medverkar i skolornas arbetsmiljöarbete genom grundskoleförvaltningens elevskyddsombudsutbildningar arrangerade för elever i grundskolan. Eleverna lyfter fram möjligheten att bidra till förändring och utveckling som en anledning till varför de vill påverka som elevskyddsombud. Analys Det krävs ett fortsatt analysarbete, både i skolorna och i förvaltningen, kring skillnaderna mellan elevernas uppfattningar om inflytande i grundskolan, grundsärskolan samt fritidshemmet. I det fortsatta arbetet är det också angeläget att begreppet elevinflytande definieras och problematiseras så att elever och personal har en samsyn kring vad elevinflytande enligt intentionerna i läroplanen innebär. Generellt behöver skolorna utveckla sitt arbete för hur alla elever systematiskt ska ges förutsättningar att vara delaktiga i sin egen lärprocess, ha ett reellt inflytande och ha möjlighet att utveckla sina demokratiska förmågor i enlighet med styrdokumenten. Skola och hem Enligt läroplanerna ska skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. I grundskoleförvaltningens uppföljning av skola och hem ingår områdena föräldradelaktighet, klagomål och tillsynsärenden samt närvaro. Föräldradelaktighet I underlag från förvaltningens stabsavdelningar framkommer att skolorna har olika förutsättningar och utmaningar gällande att etablera en god samverkan med vårdnadshavare. Förvaltningen bedömer att Skolinspektionens föräldraenkät, som genomförs återkommande i de kommuner där myndigheter planerar regelbunden tillsyn, är ett steg på vägen till att få en mer samlad bild av läget. Klagomål och tillsynsärenden Grundskoleförvaltningen tog emot och hanterade 148 klagomål på huvudmannanivå under läsåret, vilket är en liten minskning jämfört med föregående års 157 klagomål. Innehållet i klagomålen har stor spännvidd. Vanligast återkommande är klagomål kring upplevd kränkning. Denna kategori 22 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

23 utgör cirka 25 procent av de inkomna klagomålen. Utöver detta är de tre vanligast förekommande kategorierna trygghet och studiero, undervisning/bemanning samt information/samarbete mellan skola och hem. I klagomålen från läsåret 2016/2017 framträder även ett ökande antal klagomål på fysisk miljö. Klagomål gällande elever som är pojkar är mer förekommande än klagomål gällande elever som är flickor. Totalt berör klagomålen ett drygt femtiotal olika skolenheter. Totalt sex skolor har fått fler än fem klagomål under läsåret, i övrigt rör det sig i huvudsak om ett eller ett fåtal klagomål per skolenhet. Under läsåret inkom 63 ärenden från grundskolans tillsynsmyndigheter, det vill säga från Skolinspektionen, Barn- och elevombudet samt Diskrimineringsombudsmannen. Detta innebär en markant minskning jämfört med föregående års 132 ärenden. Antalet tillsynsärenden för läsåret 2016/2017 ligger mer i nivå med läsåret 2014/2015 då 44 ärenden inkom. Hittills har Malmö stad i 20 av de 63 inkomna ärendena förelagts att vidta en eller flera åtgärder utifrån brister som framkommit i tillsynen. Innehållsmässigt har föreläggandena huvudsakligen handlat om skolornas arbete mot kränkande behandling, följt av skolornas arbete med särskilt stöd. Närvaro Diagrammen nedan visar andel frånvarande elever per frånvarogrupp för vårterminen läsåret 2016/17 respektive läsåret 2015/16. Jämförelse mellan läsåren visar ytterst små skillnader. Diagram 7. Andel (%) frånvarande elever per frånvarogrupp årskurs 1-6 och 7-9 Malmö kommunala skolor Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Skolornas och förvaltningens arbete Granskning som genomförts inom ramen för intern kontroll visar att grundskoleförvaltningens riktlinjer och rutiner för att främja närvaro och minska frånvaro hos elever är väl känd av intervjuade rektorer och att implementering pågår. Det finns dock lärare som har ansvar för att registrera i systemet som ännu inte följer grundskoleförvaltningens riktlinjer och rutiner till fullo. Utifrån granskningens resultat har åtgärder föreslagits vilka kommer att genomföras inom ramen för förvaltningens fortsatta arbete kring att främja närvaro och minska frånvaro. Förvaltningens IT-baserade beslutsstöd kommer under 2017/18 att utvecklas så att skolornas 23 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

24 frånvarorapportering görs mer lättillgänglig och uppdateras oftare, vilket möjliggör förbättrad och samlad uppföljning på rektors- och förvaltningsnivå. Under 2018 inför förvaltningen nya riktlinjer för skolplacering, lanserar en e-tjänst för skolvalet och får en central skolplaceringsenhet som ansvarar för skolplaceringar. För att stärka vårdnadshavarnas möjlighet att välja skola och poängtera vikten av att göra ett aktivt skolval till läsåret 2018/19 planerar förvaltningen en omfattande informationsinsats. Förvaltningen bedriver ett intensivt utvecklingsarbete för att utveckla relevant och lättillgänglig information om förvaltningens skolor för elever, vårdnadshavare och andra målgrupper. Analys Inom detta läroplansområde är förvaltningens underlag delvis begränsat vilket medför svårigheter att konstatera resultat och dra eventuella slutsatser. Ytterligare förbättrad statistik kring närvaro/frånvaro kommer att kunna bidra till en mer samlad bild. Det är av vikt att skolorna arbetar aktivt med att etablera en förtroendefull och ömsesidig samverkansrelation med elevernas vårdnadshavare. Att vårdnadshavare känner förtroende för skolans verksamhet, talar väl om skolan och betonar vikten av utbildning för sitt barn är en gynnande faktor gällande elevens möjligheter att utvecklas mot målen. Om sådant förtroende finns ökar också sannolikheten att vårdnadshavare kommer att axla sitt ansvar och se till att eleven fullgör sin skolplikt. Den centrala skolplaceringsenheten bedöms kunna avlasta rektorerna och minska friktionsytorna mellan vårdnadshavare och skolan, vilket kan verka gynnande vid etablering av en god samverkansrelation. Likaså kan en större enhetlighet vid exempelvis utformning av elevdokumentation såsom individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen underlätta kommunikationen mellan hem och skola. Övergång och samverkan Läroplanen anger att förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som elevernas fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Övergångar och samverkan Förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen har uppmärksammat att flera förskolor och skolor i Malmö stad har svårigheter med att få till ett gott samarbete och kunskapsutbyte. Ett annat område där det identifierats utvecklingsbehov är samverkan inom och mellan skolor vid övergångar mellan stadier och samverkan mellan skola och fritidshem. Genomförda kvalitetsbesök visar att samverkan mellan skola och fritidshem ofta är personrelaterad och inte sker på något systematiskt sätt, vilket kan inverka på elevernas möjligheter att få en kontinuitet i undervisningen. Resultatet i förvaltningens utredning Pedagogisk överlämning och mottagande mellan grundskola och gymnasieskola (GRF ), som gjordes i samarbete med dåvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, visade bland annat att arbetet varierar beroende på överlämnande respektive mottagande skola. Utredningen konstaterade vidare att det finns en tydlig 24 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

25 uppfattning på såväl grund- som gymnasieskolorna att övergångsprocessen för eleverna bör förbättras. Skolornas och förvaltningens arbete Övergångar ett prioriterat utvecklingsområde för huvudmannen, och det har därför varit ett åtagande för förvaltningen under de två senaste åren att bygga upp en tydligare struktur. Målbilden som grundskoleförvaltningen arbetar utifrån är att det ska resultera i en enhetlig hantering i staden vid övergångar mellan: - skolformerna inklusive förskolan och gymnasieskolan - stadierna inom grundskolan - skolor, inklusive fristående skolor Förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen har under 2016/17 tagit fram gemensamma riktlinjer och rutiner för övergångar och samverkan. Att bytet av verksamhet, övergången, fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Det är viktigt för progressionen i elevens lärande och utveckling samt för elevens hälsa. Samarbetet går ut på att de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyter kunskap, erfarenheter och information om innehållet i verksamheten samt att ge barngrupper i förskolan möjlighet att besöka och lära känna skol- och fritidshemsmiljö. Rutinerna är tänkta att stärka samverkan och skapa trygghet för barn och vårdnadshavare. I samverkan med de fristående grundskolornas skolledare och huvudmän bedriver grundskoleförvaltningen ett utvecklingsarbete för förbättrad samverkan och övergångar mellan fristående och kommunala grundskolor. Struktur för enhetlig hantering för övergångar mellan fristående och kommunala skolor är framtagen och implementering pågår. Hur strukturen fungerar kommer att följas vid samverkansmöten mellan grundskoleförvaltningen och fristående skolor. Parallellt med detta utvecklingsarbete pågår insatser för förbättrad samverkan och övergång vid elevers skolbyten mellan olika kommunala grundskolor i staden, där elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd särskilt ska uppmärksammas. Arbetet för att förbättra övergångarna mellan grundskola och gymnasieskola pågår i dialog med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Framtagna rutiner och riktlinjer kommer att pilottestas på ett urval grund- och gymnasieskolor under 2017/18, parallellt med att ett fortsatt förankringsarbete och implementeringsarbete inom respektive förvaltning behöver fortgå. Se vidare avsnittet Skolan och omvärlden. Årligen genomför förvaltningsledningarna för Malmö stads tre skolförvaltningar gemensamma analysseminarium i syfte att bland annat identifiera gemensamma problem och hitta professionella samverkansformer. Pedagogisk Inspiration Malmö är en viktig resurs för förvaltningsövergripande utvecklingsarbete mellan de tre skolförvaltningarna, liksom Språkcentralen, som ansvarar för modersmålsundervisning och studiehandledning Malmö stads skolor. Grundskoleförvaltningen samverkar också med andra förvaltningar i Malmö stad, inte minst vad gäller den omfattande skolutbyggnaden. Det finns upparbetade samarbetsformer inom utbildningsområdena med bland annat socialtjänsten. Mot bakgrund av Malmö stads omorganisation vad gäller nämnder och förvaltningar den 1 maj 2017 finns ett behov av nya arenor för samverkan och ett utvecklingsarbete har påbörjats. 25 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

26 Analys Grundskoleförvaltningen har, tillsammans med övriga skolförvaltningar, konstaterat att det finns behov av förbättrad systematik för övergångar mellan skolformer, men också mellan skolor inom samma skolform. De utvecklingsarbeten som genomförts innebär positiva steg i rätt riktning och har fokuserat på att skapa gemensam styrning genom framtagna riktlinjer och rutiner, det vill säga en gemensam bild av ett framtida önskvärt tillstånd. Det är dock för tidigt att kunna se några tydliga effekter av vidtagna åtgärder. Inom ramen för pågående utvecklingsarbete har förvaltningen kunnat konstatera att huruvida det finns fungerande övergångar mellan skolor och skolformer ibland kan vara personbundet. Det kan också konstateras att skolförvaltningarnas inbördes olika organisation och arbetssätt innebär att förvaltningsövergripande utvecklingsarbete tar tid. Det finns således ett fortsatt stort behov av att fortsätta och vidareutveckla arbetet för förbättrad övergång och samverkan, i syfte att stödja elevers utveckling och måluppfyllelse i ett långsiktigt perspektiv. Skolan och omvärlden Läroplanen anger att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. I grundskoleförvaltningens uppföljning av skola och omvärlden följs området omvärldsorientering upp. Omvärldsorientering Malmöskolornas utbyte med omvärlden kan delas upp i tre huvudsakliga kategorier: kulturella aktiviteter, arbetsmarknaden och föreningslivet. Grundskoleförvaltningens enkätundersökning ger en vägvisning om hur elever upplever fritidshemmets eller skolans samverkan med omvärlden. 75 procent av eleverna i årskurs 3 och 5 som går i fritidshem anger positiva svar på frågor som rör fritidshemmets samverkan med omvärlden. I årskurs 7 och 9 får eleverna ta ställning i frågor om studie- och yrkesvägledning ställning till huruvida de i skolan får lära sig om arbetslivet, om olika gymnasieutbildningar samt förbereds inför framtida val av studie och yrke. Resultaten visar att knappt hälften av eleverna, 48 procent, anger positiva svar om skolans studie- och yrkesvägledning. Sammanställningen nedan visar läsårsstatistik för 2016/17 från Malmö stads kulturförvaltning och PI Malmö gällande antalet elever som under skoltid deltagit i någon kulturaktivitet arrangerad av staden under läsåret. Årskurs Antal elever i åk Antal elever som deltagit F Tabellen visar att i genomsnitt har varje elev i Malmö deltagit i strax över en aktivitet under läsåret, såväl i de lägre som i de högre åldrarna. Skolornas och förvaltningens arbete Grundskolenämnden och dåvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden gav under våren 2016 sina förvaltningar ett gemensamt uppdrag att utveckla studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan. Uppdragets syfte var att höja kvaliteten och likvärdigheten på studie- och yrkesvägledningen inom Malmö stads grund- och gymnasieskola, vilket i förlängningen förväntas bidra till högre måluppfyllelse och bättre övergångar till vidare utbildning och arbetsliv, bland annat genom att eleverna gör väl underbyggda och medvetna 26 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

27 gymnasievalval. Uppdraget slutfördes 2017 med den förvaltningsgemensamma rapporten Utveckling av studie- och yrkesvägledning i grundskola och gymnasieskola (GRF ), vilken sammanfattar vad som genomförts inom ramen för uppdraget och vilka slutsatser som dragits utifrån det. Förvaltningarna har bland annat analyserat Malmöelevernas behov av vägledning och involverat samtliga grund- och gymnasieskolor i ett dubbelriktat processarbete. En genomgång av skolornas interna SYV-arbete visar att arbetet har kommit olika långt på olika skolor, både på grundskolor och gymnasieskolor. Vissa skolor har väl utvecklade lokala planer för sitt SYV-arbete, där både planen som helhet och de aktiviteter som beskrivs är tydligt kopplade till nationella styrdokument och Skolverkets allmänna råd. Andra skolor är i uppstarten av sitt arbete. Skolornas befintliga arbete gällande studie- och yrkesvägledning utgår från en vilja att koppla samman funktioner och aktiviteter till en helhet, där elevens självkännedom och valkompetens sätts i fokus. I synnerhet gäller detta de yngre åldrarna, där undervisande lärare ges en större roll i de studie- och yrkesvägledande aktiviteterna på skolan. I grundskolans äldre åldrar tenderar arbetet att vara mer fokuserat på vägledningssamtal och förberedelser inför gymnasievalet, och därmed starkt kopplat till funktionen studie- och yrkesvägledare. Detta arbetssätt innebär således att skolans omvärldsarbete i någon mening är bredare i de yngre åldrarna, men snävas in i de högre årskurserna med tydligt fokus på yrkesvägledning och gymnasieförberedelser. I stort sett alla skolor uttrycker dock en vilja eller ambition att arbeta mer med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Analys Flera skolor arbetar idag intensivt med studie- och yrkesvägledning, men då oftare i en snävare bemärkelse. Såväl skolor som förvaltningen behöver fortsätta utveckla systematik och arbetssätt, särskilt vad gäller likvärdighet, att stärka elevernas motivation och valkompetens samt samverkan. Elevernas motivation och valkompetens hänger också samman med elevens formativa lärande och förmågan att reflektera kring sitt eget lärande och utveckling. För en likvärdig studie- och yrkesvägledning måste arbetet på huvudmannanivå ta hänsyn till Malmös särskilda socioekonomiska och demografiska utmaningar. En ökad likvärdighet kan bidra till en ökad behörighet till gymnasiet, en ökad genomströmning och färre omval och avhopp i gymnasiet. Det förvaltningsgemensamma arbetet har gjort det tydligt att flera funktioner och nivåer efterfrågar mer och bättre samverkan för att stärka arbetet med studie- och yrkesvägledning. Både studie- och yrkesvägledare och lärare efterfrågar fler forum för samverkan och ytterligare erfarenhetsutbyte. Samarbetet över förvaltningsgränserna och i relation till arbetslivet behöver utökas för att få elevernas utbildning att ses som en helhet och ett gemensamt ansvar. Samverkan är också viktigt för att gemensamt utvärdera effekterna av arbetet. Syftet med en utökad samverkan med arbetsliv och omgivande samhälle, däribland Arbetsförmedlingen, är att ge eleverna en bredare kunskap om de valmöjligheter de i framtiden kan ställas inför. Skolan har ett viktigt uppdrag att ge eleverna kunskap om omvärlden och framtida utvecklingsmöjligheter. Påbörjade utvecklingsinsatser behöver fortsätta, och såväl arbetsformer som uppföljning inom läroplansområdet behöver vidareutvecklas. Bedömning och betyg Enligt läroplanerna uttrycker betyget i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. I grundskoleförvaltningens uppföljning av områden ingår uppgifter från elevenkäterna kring tydliga mål samt jämförelser mellan bedömning/betyg och resultaten på nationella prov. 27 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

28 Tydliga mål I elevenkäten i årskurs 3 och 5 uppger 92 procent av eleverna positiva svar på frågan om de vet vad som behöver klara av i skolarbetet. 96 procent av eleverna uppger positiva svar på frågan om deras lärare förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår. 73 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 anger positiva svar för frågeområdet som behandlar huruvida eleverna vet vad de behöver klara av i skolarbetet. Underlag från Pedagogisk Inspiration visar att Skolverkets bedömningsstöd och kunskapskrav för årskurs 1 har underlättat möjligheten att tidigt och allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Vidare visar underlaget att en del skolor använder bedömningsstöden som en summativ bedömning av elevernas kunskaper i slutet av terminen och inte som ett stöd för att planera undervisningen eller ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat och veta vad som är nästa steg (formativt). Pedagogisk Inspiration uppger även i sin lägesrapport att det finns utmaningar för lärarna i att strukturera och planera undervisning för högpresterande elever i matematik i årskurs 1-3. Inom ramen för det utvecklingsarbete kring fritidshemmen som bedrivs av Pedagogisk Inspiration pågår diskussioner gällande bedömning inom fritidshemmet. Genom verksamhetsbesök som gjorts av fritidshemsutvecklarna framkommer att fler och fler personalgrupper börjar få en fördjupad förståelse kring att det krävs en bedömning av elevgruppen och dess framsteg för att kunna mäta om verksamheten når de uppsatta målen. Det kommer att behövas ytterligare insatser för att stärka bedömarkompetensen gällande fritidshemmets uppdrag. Inom ramen för förvaltningens åtagande kring synligt lärande har det genomförts tematiska kvalitetsbesök i årskurs 1-3. På flertalet skolor används den så kallade "baklängesmetoden" vilket medför att det läggs stor vikt vid kunskapskraven, medan det centrala innehållet ofta kommer i andra hand. Andra skolor uppger att planeringen tar sin utgångspunkt i det centrala innehållet, fortsätter därefter med de förmågor som eleverna ska tillägna sig, och till sist beaktas kunskapskraven när man lägger upp hur undervisningen ska bedrivas. Ämnets syfte beaktas dock sällan i planeringsarbetet. På flera skolor betraktas syftet som likställt med kunskapskraven och synliggörs därför inte i planeringarna. I intervjuer under de tematiska besöken framkommer det att bedömningspraktiken i de lägre årskurserna (årskurs 2 och 3) skiljer sig åt i olika ämnen. Skillnaden är störst mellan matematik och svenska/svenska som andraspråk och NO- och SO-ämnena. I matematik och svenska/svenska som andraspråk är bedömningarna mer systematiska och individuella, medan inom NO- och SOämnena uppger lärarna att stora delar av bedömningarna görs på gruppnivå. I detta sammanhang blir det också intressant att jämföra resultaten på nationella prov och måluppfyllelse/betygsresultat. Diagrammet nedan visar andel elever som har ett högre, lika samt lägre ämnesbetyg i förhållande till provbetyg i årskurs 6 och 9. Endast elever som deltagit i de nationella proven ingår. 28 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017

29 Diagram 6. Andel (%) elever med lägre, lika eller högre ämnesbetyg jämfört med provbetyg Malmö kommunala skolor Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne förklaras i bilaga 1. Elever som inte deltagit i nationella proven ingår inte i urvalet. Även i år följer Malmö det nationella mönstret när det gäller skillnader i överensstämmelse mellan provbetyg på de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9 och 6 och de ämnesbetyg som senare sätts i ämnena. Diagrammet ovan visar störst diskrepans i matematik, där många elever har ett högre ämnesbetyg i förhållande till sitt provresultat på de nationella proven. Engelska är det ämne där störst andel elever har fått lägre betyg i relation till sitt provresultat. Skolornas och förvaltningens arbete Pedagogisk Inspiration har arbetat med bedömning för lärande i ett tjugotal av Malmös grundskolor. Detta har inbegripit cirka 700 lärare som i samverkan med medarbetare från Pedagogisk Inspiration har arbetat med att utveckla ett formativt förhållningssätt till undervisning. Inom ramen för projektet med bedömning för lärare har det genomförts en uppföljande enkätundersökning av lärarnas förståelse av begreppet BFL (bedömning för lärande), vilka lärdomar de bär med sig från fortbildningen samt i vad mån de förändrat sin undervisning som en följd av nya kunskaper. En tydlig uppgång i Pedagogisk Inspirations ärendetillströmning noteras gällande individuell handledning till enskilda lärare. Stöd önskas kring planering och genomförande av undervisning i matematik samt bedömning av elevers lärande. Utifrån föregående års kvalitetsrapport, där det framgår att skolor i genomförda kvalitetsdialoger har uttryckt ett behov av att säkerställa att undervisning i svenska och svenska som andraspråk bedrivs och till fullo bedöms enligt gällande kursplan, har Pedagogisk Inspiration noterat en ökad ärendetillströmning gällande dessa frågor. Frågorna har berört vilka elever som ska läsa svenska 29 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2017