Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Skolinspektionen Malmö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen Box 156, Lund

2 2(12) Tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Malmö kommun under hösten Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 3 Skolverkets nationella statistik över de nationella ämnesproven för årskurs 3 läsåret 2015/2016 visar att mellan procent av eleverna i årskurs 3 i Malmö uppnår kravnivån i de nationella ämnesproven i matematik Motsvarande resultat i svenska visar att mellan procent av eleverna uppnår kravnivån. I svenska som andraspråk är det procent av eleverna som uppnår kravnivån. Malmö kommuns Kvalitetsrapport för år 2016 anger att i årskurs 3 klarade 54 procent av eleverna alla delprov på de nationella proven i matematik. I svenska/svenska som andraspråk klarade 64 procent av eleverna alla delprov. I samma rapport kan också utläsas att andelen elever i kommunen som bedömts nått målen för undervisningen i årskurs 1-3 är i de flesta ämnena procent. Årskurs 6 Nationell statistik anger att den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 6 läsåret 2015/2016 är som högst i ämnet musik (13,6 poäng). Ämnet modersmål har ännu högre betygspoäng (14,4) men läses inte av alla elever. Lägst betygspoäng har ämnet svenska som andraspråk (7,8). I Malmö kommuns kvalitetsrapport för år 2016 kan utläsas att betygsfördelningen per ämne i årskurs 6 varierar. Det är i ämnet engelska flest elever som når betyget A (17 procent) och i ämnet svenska som andraspråk flest elever som inte nått lägst betyget E (38 procent). Vidare anges att andelen elever som nått lägst betyget E i alla ämnen är 64 procent vilket är en liten minskning i jämförelse med föregående läsår. Andelen elever med lägst betyget E är större bland flickor än bland pojkar. Det finns också mycket stora skillnader mellan skolor vad gäller andelen elever med lägst betyget E i alla ämnen. I årskurs 6 klarade 74 procent av eleverna lägst betyget E på nationellt prov i matematik. I svenska/svenska som andraspråk klarade 75 procent av eleverna godkänt. 83 procent av eleverna klarade lägst betyget E i engelska.

3 3(12) Årskurs 9 Nationell statistik visar att det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för Malmös kommunala skolor har ökat och är 220,5 poäng läsåret 2015/2016. Andelen elever i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor med lägst betyget E i alla ämnen samt andelen elever som är behöriga till gymnasiet har samma läsår minskat något. 63,5 procent når målen i alla ämnen och 74,8 procent har gymnasiebehörighet till yrkesprogram. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 är högre bland flickor än bland pojkar. Andelen elever med behörighet till gymnasiet i årskurs 9 är lägre bland pojkar än bland flickor. I Malmö kommuns kvalitetsrapport för år 2016 anges att det i de olika ämnena skiljer sig åt huruvida elever når lägst betyget E eller inte. I svenska, modersmål och moderna språk är det störst andel av eleverna i årskurs 9 som nått lägst betyget E. I svenska som andraspråk samt idrott och hälsa är det störst andel elever som inte når lägst betyget E. I årskurs 9 klarade 73 procent av eleverna lägst betyget E på nationellt prov i matematik. I svenska/svenska som andraspråk klarade 78 procent av eleverna lägst betyget E. 83 procent av eleverna klarade lägst betyget E i engelska. Vidare anges i ovan beskrivna rapport att det finns stora skillnader mellan skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9. Resultat ifrån år 2016 visar på att skillnaderna ökat något mellan de tre skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. Resultatet är relativt oförändrat från förra året för de elevgrupper med ett högre genomsnittligt meritvärde medan resultatet för den elevgrupp med lägst genomsnittligt meritvärde minskar. Trygghet och studiero Skolinspektionen genomförde Skolenkäten i Malmö kommun för elever i årskurs 5, elever i årskurs 9, pedagogisk personal samt för vårdnadshavama i både förskoleklass och grundskola våren Resultaten av enkäterna, förutom för elever i årskurs 5, redovisas på skolenhetsnivå och kommunnivå för varje frågeområde och i form av ett index där 0 är lägst resultat och 10 är högst resultat. För elever i årskurs 5 redovisas istället ett medelvärde på varje fråga som följer samma skala. Indexet och medelvärdet kan jämföras med resultatet för samtliga skolor som deltog i samma enkätomgång. Ett högt indexeller medelvärde indikerar en positiv uppfattning och ett lågt index- eller medelvärde indikerar en negativ uppfattning. Elevernas svar i årskurs 5 gällande om de har studiero på lektionerna gav medelvärdet 6,0 vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheters värde som var 6,3. Medelvärdet för eleverna svar på frågan om de känner sig trygga i skolan var 8,0. Samtliga skolenheters medelvärde var 8,3.

4 4(12) Elevernas svar i årskurs 9 gällande studiero gav indexvärdet 5,1 att jämföra med indexvärdet för samtliga medverkande skolenheter som var 5,2. Indexvärdet för elevernas svar om trygghet gav indexvärdet 7,7. Samtliga skolenheters värde var 7,9. Den pedagogiska personalens svar avseende frågor om studiero gav indexvärdet 6,5. Indexvärdet för alla medverkande skolenheter var 6,9. Motsvarande frågor om trygghet gav indexvärdet 7,5 att jämföra med samtliga skolenheters värde 8,1. Svaren ifrån vårdnadshavare i förskoleklass gällande arbetsro ger indexvärdet 6,8, svaren gällande trygghet 7,8. Det kan jämföras med samtliga medverkande skolenheter i förskoleklass indexvärden gällande arbetsro på 7,2 och trygghet 8,1. Vårdnadshavare i grundskolans svar gällande studiero gav indexvärdet 6,1. Samtliga medverkande skolenheters indexvärde var 6,3. Svaren på trygghet gav indexvärdet 7,8, samtliga skolenheters indexvärde var 8,1.

5 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 5(12) Skolinspektionens ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Avstående från ingripande Senaste datum för redovisning 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna 11F-g-en brist konstaterad 1 kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det bedömningsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. 1 Sammanfattande bedömning Tillsynen visar att Malmö kommun har många elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet. Huvudmannen uppger sig ha en organisation samt rutiner för att säkerställa att alla elever i behov av studiehandledning får det. Tillsynen visar dock att inte alla elever i grundskolan får studiehandledning på modersmålet utifrån det behov som eleverna har. Skolinspektionen kan därför konstatera att det föreligger en brist. Mot bakgrund av de åtgärder som huvudmannen redovisat att man vidtagit och vidtar för att rätta till bristen bedömer dock Skolinspektionen att det föreligger särskilda skäl mot ett ingripande. Skolinspektionen väljer därför att avstå från ingripande i enlighet med 26 kap. 12 3p. skollagen. Skolinspektionen vill i detta sammanhang understryka vikten av att huvudmannen fortsätter arbetet med att säkerställa att alla elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet får detta stöd. Vad gäller övriga områden som Skolinspektionen bedömer har det inte framkommit något annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav.

6 6(12) Skolinspektionens beslut Avstående från ingripande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. 1 detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chefför lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Malmö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att alla elever i grundskolan med behov av studiehandledning på sitt modersmål, inte får sådant stöd utifrån det behov de har. Skolinspektionen gör därför bedömningen att verksamheten inte uppfyller de krav som följer av skolförordningens bestämmelse om studiehandledning på modersmålet. Skolinspektionens utredning Enligt uppgifter ifrån huvudmannen är det rektor som ansöker om studiehandledning på modersmålet till Språkcentralen som sedan ombesörjer att det finns personal som kan utföra studiehandledningen. I dokumentation som inkommit till Skolinspektionen uppger huvudmannen att rektor själv kan bestämma hur studiehandledningen ska organiseras på skolenheten, exempelvis hur grupper ska sättas samman och hur mycket tid som ska fördelas på respektive grupp, rektor kan även själv anställa studiehandledare.

7 7(12) I intervju med representanter från Språkcentralen uppges att tilldelningen av studiehandledning är 60 minuter per elev per vecka. Rektor kan dock ansöka om mer tid. Skolinspektionen har genomfört intervjuer med 25 rektorer för grundskoleenheter i Malmö kommun. Rektorerna bekräftar vid dessa intervjuer att det är deras ansvar att ansöka om studiehandledning på modersmålet samt att tilldelningen är 60 minuter per elev per vecka. De flesta av de intervjuade rektorerna säger sig också veta att det är deras ansvar att organisera studiehandledningen och ansöka om mer studiehandledning om det behövs. I intervjuerna uppger någon rektor att det inte går att få mer tid. I intervjuer med flera rektorer samt personal vid besökta grundskoleenheter uppges att den studiehandledning som ges inte är tillräcklig. På fråga från Skolinspektionen om det finns elever som inte får studiehandledning trots behov säger representanter ifrån Språkcentralen att det "kan vara så", i intervjun med utbildningscheferna anger de att det finns studiehandledning i alla språk men "inte i den omfattning vi skulle vilja". Chefen för Språkcentralen uppger i epostmeddelande att det vid tidpunkten för tillsynen saknas tillgång till studiehandledning i ett språk. I intervju med huvudmannens representanter uppges att det finns ett stort behov av studiehandledning i Malmö. Det är, enligt huvudmannens uppgifter, många elever som är i behov av studiehandledning. Vid fråga från Skolinspektionen till representanterna för huvudmannen om tillgången -till studiehandledning motsvarar det behov som finns på skolorna svarar grundskoledirektören att det inte finns någon möjlighet att det som man traditionellt sett som studiehandledning ska motsvara det behov som finns utifrån hur situationen är idag. På frågan om alla elever får studiehandledning utifrån sitt behov svarar huvudmannens representanter att det "inte går att svara ja på den frågan". För att säkerställa att de elever som behöver det får studiehandledning i de språk och i den omfattning som de är i behov av uppges i insänd dokumentation, i intervjun med representanter för huvudmannen, i intervjun med representanter för Språkcentralen samt i intervjun med utbildningschefer att Malmö kommun gör följande: annonserar efter studiehandledare kontinuerligt, sprider information om behov av studiehandledare i modersmålslärarnätverk, samarbetar med Malmö högskola och studenter där, erbjuder studiehandledning även på eftermiddagar, samarbetar med kommuner i Skåne, håller på att etablera olika samverkansformer med andra kommuner och utbildningsanordnare, ingår i ett nationellt nätverk kring nyanlända elever, förser eleverna med datorer, använder Inläsningstjänst samarbetar med digitaliserad studiehandledare via Google Apps, chatt eller

8 8(12) videolänk. Vidare uppges att skolorna håller på att se över möjligheterna att via digital teknik, såsom appar och översättningstjänster, erbjuda eleverna hjälp med sitt modersmål och kommunen håller på att se över former för virtuell studiehandledning på distans. Vid intervjuerna berättas vidare att Språkcentralen är i löpande dialog med rektorer kring hur de ska organisera verksamheten och handleder rektorer och elevhälsan, att stöd ges till rektorer i arbetet med att säkra tillgången på studiehandledare genom olika fortbildnings- och utvecklingsinsatser via Pedagogisk Inspiration, att pilotprojekt via Pedagogisk Inspiration har genomförts, samt att en ny avdelning har startats som ska arbeta med att ge stöd till skolor med nyanlända på bland annat detta område. I intervjuerna sägs vidare att Malmö kommun också arbetar med att ta fram riktlinjer för bedömning av elevers behov av studiehandledning, kompetensutvecklar studiehandledarna och utvecklar arbetsformer. Representanter för huvudmannen uppger vidare att man har utökat Språkcentralen kraftigt och att alla pengar kommunen har fått i förstärkning har gått in direkt till detta område och att de styr mer pengar dit. Rättslig reglering Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Motivering till avstående från ingripande Skolinspektionen kan konstatera att det, enligt vad som framgår av samtliga intervjuer finns elever i grundskolan i Malmö kommun som behöver studiehandledning på modersmålet men som inte får detta behov tillgodosett fullt ut. Därmed föreligger en brist i förhållande till 5 kap. 4 skolförordningen som anger att alla elever i behov av studiehandledning ska få sådant stöd. Mot bakgrund av de åtgärder som ovan redovisats att huvudmannen vidtagit och planerar att vidta för att säkerställa att alla elever som har behov av studiehandledning på modersmålet ska få sådant stöd gör Skolinspektionen bedömningen att huvudmannen i dagsläget har vidtagit och vidtar de åtgärder som rimligen kan krävas för att komma till rätta med bristen. Skolinspektionen bedömer därför att det finns särskilda skäl mot ett ingripande och väljer därför att avstå från att ingripa i enlighet med 26 kap. 12 3p. skollagen. Skolinspektionen vill understryka vikten av att huvudmannen fortsätter arbetet med att säkerställa att alla elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet får detta stöd.

9 9(12) Övriga bedömningsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmarmen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppftillelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och gransknings rapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.

10 10 (12) På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef e2iw ral4r, Jenny Fat1man Föredragande/utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Malmö kommun

11 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

12 Bilaga 2: Fakta om Malmö kommun Bilaga Malmö kommun är Sveriges tredje största kommun med över invånare. Drygt en tredjedel av den nuvarande befolkningen är född i något annat land än Sverige. Medelåldern är 38,6 år, vilket är lägre än rikets genomsnitt på 41,2 år. Organisatoriskt ansvarar tre förvaltningar med tre motsvarande nämnder för Malmös barn- och utbildningsverksamheter. Förskoleförvaltningen och förskolenämnden ansvarar för förskoleverksamheten; grundskoleförvaltningen och grundskolenämnden ansvarar för grundskolans, grundsärskolans och fritidshemmens verksamheter; arbetsmarknads-, gyrrunasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar tillsammans med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxen-utbildningsnämnden för gymnasieskolans, gymnasiesärskolans och vuxenutbildningens verksamheter. Ytterst ansvarig är kommunfullmäktige. Grundskoleförvaltningen leds av en grundskoledirektör och består av sex olika stabsfunktioner som stödjer skolorna i den dagliga driften samt utvecklingsarbetet. Pedagogisk Inspiration Malmö (PI Malmö) ansvarar för skolutveckling och forskning i kommunens alla skolformer. Språkcentralen är enheten där Malmö samlat kompetens och resurser för att kunna möta nyanlända elever, det är Språkcentralen som organiserar modersmålsundervisningen samt studiehandledning på modersmålet. I Malmö kommun finns 70 kommunala grundskolor, det går elever i grundskolan och 3576 elever i förskoleklass i dessa skolenheter. Utöver detta finns 27 skolenheter som drivs i enskild regi. De kommunala grundskolorna är internt organiserade i sex utbildningsområden som leds av varsin utbildningschef. Enligt Skolverkets statistik från år 2015 är 94 procent av sexåringarna inskrivna i förskoleklass vilket är en något lägre andel än för kommungruppen. Antal elever per lärare i förskoleklassen är 17,1, vilket är något fler än i riket som totalt har 16,4. Enligt Skolverkets statistik är andelen elever år 2015 som är inskrivna i fristående skolenheter 17 procent i Malmö, vilket är en högre andel i jämförelse med samtliga kommuner med 15 procent. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan är 86 procent vilket ligger i nivå med riket. I grundskolan är det 12,3 elever per lärare år 2015, i riket samma år 12,2. Andelen berättiga elever som deltar i modersmålsundervisning ligger högre i Malmö än i riket, 65 procent i jämförelse med 56 procent. Andelen elever som deltar i svenska som andraspråksundervisning är 27 procent i jämförelse med rikets 10 procent.