Kvalitetsrapport 2016

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2016 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Malin Ullman och Cecilia Rösténius Grundskoleförvaltningen

2 Innehållsförteckning Kvalitetsrapport Inledning... 3 Syfte med rapporten... 3 Underlag till rapporten Beskrivning Sammanfattning: lägesbedömning Förvaltningens framgångsfaktorer Grundskoleförvaltningens uppföljningsområden Normer och värden Studiero Likabehandling Trygghet och förhindra kränkningar Skolornas och förvaltningens arbete Analys Kunskaper Nått målen i alla ämnen Gymnasiebehörighet och meritvärde Nationella prov Förväntningar på elever Lust att lära Skolornas och förvaltningens arbete Analys Elevernas ansvar och inflytande Delaktighet och inflytande Skolornas och förvaltningens arbete Analys Skola och hem Föräldradelaktighet Klagomål och tillsynsärenden Närvaro Skolornas och förvaltningens arbete Analys Övergång och samverkan Samverkan Övergång Skolornas och förvaltningens arbete Analys Skolan och omvärlden Omvärldsorientering Skolornas och förvaltningens arbete Analys Bedömning och betyg Tydliga mål Skolornas och förvaltningens arbete Analys Rektorns ansvar Stöd/hjälp Elevhälsa Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

3 Lärarkompetens Ekonomi Analys Systematiskt kvalitetsarbete Skolornas och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete Skolornas och förvaltningens arbete Analys Huvudmannens ansvar Grundsärskola Skolornas och förvaltningens arbete Analys Inledning Syfte med rapporten Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Syftet med föreliggande rapport är att ge en lägesbedömning av skolverksamheterna inom grundskolenämndens ansvar: förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I rapporten ingår analyser av föregående läsårs insatser och resultat. Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bl a utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan. Åtagandeplanen, som beskriver förvaltningens utvecklingsarbete det kommande året, styrs dessutom av nämndens budget. Ambitionen med rapporten är att ge både en sammanfattande och mer fördjupad bild av situationen i Malmö stads verksamheter. Rapporten ska förutom att beskriva situationen i grundskoleförvaltningens verksamheter även analysera orsakerna till att det ser ut som det gör och följa upp förvaltningens åtaganden och insatser under året. Rapporten följer samma upplägg som skolornas kvalitetsrapporter. Kvalitetsrapporterna är en uppföljning av föregående läsårs utveckling och framgångsområden. Rapporten inleds med en sammanfattning och lägesbedömning samt ett avsnitt om förvaltningens framgångsfaktorer under året. Därefter följer beskrivningar och slutsatser om verksamheten inom respektive läroplansområde 1. Inom varje läroplansområde följs förvaltningens uppföljningsområden upp. Grundskoleförvaltningens uppföljningsområden är framtagna utifrån vad forskning och evidens har visat påverkar elevers måluppfyllelse. Uppföljningsområdena är dessutom valda utifrån vad skolan har möjlighet att påverka. I förvaltningens rapport finns förutom ett avsnitt per läroplansområde även ett avsnitt om systematiskt kvalitetsarbete samt huvudmannens ansvar. Förvaltningens åtaganden följs upp inom det läroplansområde som de relaterar till. De av förvaltningens åtaganden, t ex lokalplanering, som relaterar till kommunala men inte nationella mål följs upp i grundskolenämndens årsanalys. Således berörs t ex utbyggnadsfrågor inte i denna kvalitetsrapport. 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, reviderad 2016) samt Läroplan för grundsärskolan (2011). 3 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

4 Underlag till rapporten Sedan 2014 har grundskolenämndens styr- och ledningsmodell implementerats och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet har inneburit att grundskoleförvaltningen haft ett omfattande material som underlag för analyserna i denna rapport. En viktig del av underlaget består av statistik och sammanställningar kring elever, personal och resultat i verksamheterna. I sammanställningarna ingår t ex rapporterna om elevenkäterna. Under läsåret har förvaltningen genomfört elevenkäter i årskurs 3 och 7 i grundskolan, alla årskurser i grundsärskolan samt i årskurs 3 i fritidshemmen. Förvaltningen har avstått från att genomföra elevenkäter i de årskurser där Skolinspektionen i år, inför regelbunden tillsyn i Malmö, har genomfört enkäter i årskurs 5 och 9. Skolinspektionen har dessutom genomfört enkäter med vårdnadshavare samt pedagogisk personal. Dessa enkäter ingår också som ett underlag. Eftersom det finns vissa svårigheter med att göra jämförelser på huvudfrågeområdesnivå mellan Skolinspektionens enkäter till vårdnadshavare, personal och elever och förvaltningens elevenkäter samt att svarsfrekvensen på Skolinspektionens enkäter varierar stort har dessa använts med viss försiktighet. Förvaltningens rapport om kunskapsresultaten i grundskolan och grundsärskolan samt uppgifter om kränkande behandling, frånvaro och lärares behörighet utgör också underlag. Kunskapsresultatrapporten biläggs dessutom denna rapport. Utöver grundskoleförvaltningens statistik samlar Skolverket in uppgifter kring elever, personal och resultat. Statistiken publiceras i Skolverkets databaser Jämförelsetal och SIRIS. I databaserna finns jämförbara uppgifter på riksnivå samt på kommun- och skolnivå. I databaserna finns också uppgifter som grundskoleförvaltningen inte har tillgång till, t.ex. uppgifter om elevernas bakgrund. Ytterligare ett underlag för analysen är skolornas kvalitetsrapporter och åtagandeplaner samt de kvalitetsdialoger som genomförs mellan skolledning, utbildningschef och kvalitetsavdelning samt mellan nämndens presidium, förvaltningsdirektör och utbildningschef. I rapporterna och dialogerna följs skolornas resultat och åtaganden upp. Analysen kompletterats också med underlag från förvaltningens kvalitetsbesök. Kvalitetsbesöken infördes 2015 och är ett verktyg för att utveckla skolor och fritidshem. Avsikten är att skolan som tar emot besök ska få stöd i sitt systematiska kvalitetsarbete. Under loppet av tre år ska samtliga skolor i Malmö stad få ett kvalitetsbesök. Totalt har generella kvalitetsbesök hittills genomförts på 46 skolor, varav 26 skolor under läsåret 2015/16. Underlaget från besöken bygger på intervjuer med elever, pedagogisk personal, skolledning och vårdnadshavare samt verksamhetsbesök i form av observationer av undervisning och fritidshem samt av skolmiljöer utanför klassrummet. Under våren 2016 har förvaltningen också genomfört första delen av tematiska kvalitetsbesök kring planering, genomförande av undervisningen samt bedömning i de lägre årskurserna. Första delen av dessa tematiska besök har genomförs genom intervjuer med elever, pedagogisk personal, skolledning och vårdnadshavare samt lektionsobservationer i årskurs 2 och 3 på 20 skolor. Erfarenheter från dessa kvalitetsbesök kompletterar underlaget till denna rapport. Analysen kompletteras också med underlag från de observationer som förvaltningens pedagogiska stödresurser inom Pedagogisk inspiration gjort i samband med utvecklingsinsatser i klassrum, på fritidshem och i skolor. Stödresurserna stödjer skolorna inom organisering för skolutveckling på vetenskaplig grund, kollegialt lärande, digitala och fysiska pedagogiska arenor, språkutvecklande arbetssätt, matematikutvecklande arbetssätt, informations- och kommunikationsteknik, bedömning för lärande, organisering för lärande, språk, uttryck och identitet genom läroplanernas normer och värden, skolbiblioteken och fritidshemsutveckling. Stödinsatsen utformas utifrån varje skolas behov och genomförs integrerat i verksamheten. 4 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

5 Underlaget från pedagogisk inspirations stödresurser bygger på cirka 250 genomförda stödinsatser under läsåret. Dessutom kompletteras analysen med underlaget från den centrala elevhälsans stödjande arbete på skolorna samt övriga stabsavdelningars arbete. Ytterligare ett underlag för rapporten är förvaltningens uppföljning av åtaganden och aktiviteter. Åtaganden beslutades, utifrån uppföljning och analys i fjolårets kvalitetsrapport, av förvaltningsledningen i samband med nämndens budget Uppföljning har gjorts i samband med delårsrapporter i april och augusti. I underlaget ingår också uppgifter från utredningar som gjorts av grundskoleförvaltningen under året. Nämnda underlag har analyserats i rektors- respektive stabsarbetsgruppen för uppföljning och analys, rektorsgrupper i utbildningsområdena, stabsavdelningar samt i förvaltningsledningen. Dessa gruppers sammanvägda slutsatser sammanfattas under analysavsnitten under respektive läroplansområde. 2. Beskrivning Grundskolenämndens verksamheter styrs främst av skollag och förordningar samt läroplaner, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt Läroplan för grundsärskolan. Förskoleklassen och fritidshemmen omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt sedan 2016 separata avsnitt om syfte och centralt innehåll för förskoleklassen respektive fritidshemmen. Verksamheterna styrs också av Skolverkets allmänna råd som är rekommendationer om hur förordningar och föreskrifter kan tillämpas. Råden ska följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Förskoleklassen är en frivillig skolform och ska erbjudas barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 2 Tabell 1: Uppgifter om elever och personal i förskoleklass läsåret 2015/16 Malmö Riket Elever, antal i förskoleklass Elever, andel (%) 6-åringar av befolkningen som går i förskoleklass 94 Elever, andel (%) i fristående/enskild verksamhet Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska med modersmålsstöd Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) Årsarbetare, antal i huvudmannens skolor Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen 4 5 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal 2 9 kap. 2 skollagen. 5 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

6 Grundskolan är en obligatorisk skolform och skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 3 Tabell 2: Uppgifter om elever, personal och resultat i grundskolan läsåret 2015/16 Malmö Riket Elever, antal i huvudmannens skolor Elever, antal per skolenhet Andel elever (%) i fristående skolenheter Språkval, andel (%) i årskurs 6 som läser moderna språk el. alternativ Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever som deltar Modersmålsundervisning, andel (%) elever som deltar utanför timplanbunden tid Lärare (heltidstj.), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) totalt Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen, exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen, samtliga elever Andelen (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Andelen (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, samtliga elever Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal och SIRIS Grundsärskolan är en egen skolform som är anpassad för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Enligt skollagen kan utbildningen omfatta ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Den kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 4 Tabell 3: Uppgifter om elever och personal i grundsärskolan läsåret 2015/16 Malmö Riket Antal elever i huvudmannens skolenheter Elever, andel (%) flickor i huvudmannens skolor kap. 2 skollagen kap. 2 skollagen. 6 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

7 Elever, andel (%) i träningsskolan Elever, andel i grundsärskolan, integrerade i grundskolan 4 11 Lärare (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärare (heltidstj), andel (%) med specialpedag.utb Lärare, antal heltidstjänster Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) 4 4 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Fritidshemmet kompletterar utbildning i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 5 Tabell 4: Uppgifter om elever och personal i fritidshem läsåret 2015/16 Malmö Riket Elever, totalt antal inskrivna Elever 6-9 år, andel (%) av befolkningen som går i fritidshem Elever år, andel (%) av befolkningen som går i fritidshem Elever totalt, andel (%) i enskild regi Elevgrupp, antal elever per avdelning i huvudmannens fritidshem Anställda, antal årsarbetare, i huvudmannens fritidshem Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb. i huvudmannens fritidshem Personaltäthet, antal elever per anställd, i huvudmannens fritidshem Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, i huvudmannens fritidshem Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal 3. Sammanfattning: lägesbedömning Kunskapsresultat och skolans kompensatoriska uppdrag Elevernas kunskapsresultat förbättras i Malmös skolor. Fler elever når målen i alla ämnen. Eleverna höjer sina meritvärden och fler är behöriga för vidare studier i gymnasieskolan. Detta trots att skolornas uppdrag försvåras i och med mottagandet av många nyanlända elever. Elevernas socioekonomiska förutsättningar, särskilt vårdnadshavarnas utbildningsnivå, har stor påverkan på deras kunskapsresultat. Malmö stads skolor lyckas inte, liksom övriga skolor i riket, i tillräckligt stor utsträckning kompensera för elevernas skilda hemförhållanden. Malmös skolor har, enligt statistik från Kolada, en lägre kostnad/elev än riksgenomsnittet trots att elevgruppen i Malmö har sämre socioekonomiska förutsättningar än rikssnittet. Flickor har generellt bättre kunskapsresultat än pojkar. Skillnaden finns inom de flesta ämnen, undantaget idrott och hälsa kap. 2 skollagen. 7 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

8 Grundskolenämnden och grundskoleförvaltningens ledning har ett stort resultatfokus. Ledningens resultatfokus har stor inverkan på skolornas arbete. Huvudmannens intresse riktas särskilt gentemot kunskapskraven i årskurs nio, men även kunskapsresultaten i lägre årskurser har uppmärksammats allt mer. Inriktningen på elevernas kunskapsutveckling är positiv. Läroplanens betoning på att eleverna utvecklar förmågor, färdigheter och värden i olika ämnen har inte samma framträdande plats som kunskapskraven i huvudmannens arbete, och inte heller i skolornas undervisning. Huvudmannen samt skolorna behöver dessutom förstärka sin uppföljning av värdegrundsarbetet. Huvudmannen, och därmed också skolorna, har i flera år fokuserat på att utveckla undervisningen och stödet till de svagare elevgrupperna. Konsekvensen är bl a att en stor andel elever uttrycker att de inte får tillräckligt utmanande arbetsuppgifter i skolan. Huvudmannens fokus på att få även elever som har lätt för att lära att nå så långt som möjligt är inte tillräckligt framträdande. Elevers lärmiljö Skolorna skulle i större utsträckning behöva arbeta förebyggande och välja metoder och arbetssätt som stödjer alla elevers lärande och utveckling. En sådan lärmiljö skulle gynna alla elever och vara särskilt betydelsefull för elever som behöver extra stöd och stimulans. Lärarens viktigaste och svåraste arbete är att stimulera varje elev utifrån hens kunskapsnivå och utvecklingsbehov. Det är en utmaning för många lärare och skolor. I takt med att elevantalet på många skolor ökar och klasserna blir större och elevgruppens behov allt bredare, behöver huvudmannen överväga om lärarna kan ges bättre förutsättningar för uppdraget. Skolorna behöver utveckla sin förmåga att bedriva undervisningen med tydliga strukturer och varierade arbetsformer så att alla elever upplever studiero, blir engagerade och motiverade och får dem att prestera sitt allra bästa. Många skolor konstaterar att elevernas och personalens uppfattning om studieron på skolan skiljer sig åt. Eleverna är generellt sett mer negativt inställda till studieron än personalen. Läroplanen samt Skolverkets allmänna råd behöver implementeras ytterligare på skolorna. Dessa styrdokument används i för begränsad utsträckning och är därmed inte heller tillräckligt styrande vid planeringen och genomförandet av undervisningen. Arbetet med att tydliggöra mål och kunskapskrav behöver ske som en integrerad del i undervisningen i alla ämnen. Även arbetet med betygsättning och bedömning behöver utvecklas, särskilt bland lärare till yngre elever. Rektorerna behöver följa lärares arbete med både planering och bedömning systematiskt samt skapa förutsättningar för att lärarna systematiskt arbetar ämnesövergripande med bl a förmågor och färdigheter enligt läroplanens intentioner. Lärares förväntan och krav på eleverna har betydelse för deras kunskapsinhämtning. Graden av förväntningar varierar mellan olika skolor. För att kunna ha höga förväntningar på eleverna behöver lärarna vara väl förtrogna med läroplanens mål, veta var eleverna befinner sig i förhållande till målen, ge eleverna regelbunden återkoppling på deras kunskapsutveckling och ge eleverna förutsättningar för att vara delaktiga i sin egen lärprocess. Flera skolor arbetar med att införa ett formativt förhållningssätt och en formativ bedömning av elevernas kunskaper. Skolorna använder i stor utsträckning förvaltningens stödresurser i utvecklingsarbetet. Skolornas arbete för att etablera en inkluderande lärmiljö, där alla elever systematiskt ges förutsättningar att vara delaktiga i sin egen lärprocess, är ett utvecklingsområde. Det finns skolor som arbetar formativt och där eleverna ser sitt eget lärande. Det finns också skolor 8 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

9 där klassråd och elevråd ägnar sig åt undervisningsnära frågor. Generellt behöver skolorna dock utveckla sitt arbete med att skapa ett reellt inflytande och ge alla elever demokratiska förmågor i enlighet med styrdokumenten. Verksamheten i fritidshemmet utvecklas positivt. Förvaltningens utökade fokus på fritidshemmet påverkar skolornas arbete med att stärka lärandet i fritidshemmet. Det pedagogiska ledarskapet i fritidshemmet och det pedagogiska innehållet i fritidshemmet uppmärksammas och behöver uppmärksammas ytterligare framöver. Ledarskap i klassrummet och på skolan Majoriteten av skolorna bedömer att det finns gott ledarskap i flertalet klassrum och elevgrupper. Förvaltningens uppföljning visar att att ledarskapet varierar och att det på många skolor finns enskilda lärare som har bekymmer med ledarskapet. I de fall ledarskapet brister är situationen känd av skolledningen och ledningen arbetar med att förbättra situationen. Skolverkets fortbildningar har haft en positiv inverkan på det kollegiala lärandet på skolorna. Fortbildningarna har bidragit till att fler lärare för kollegiala samtal om undervisningen. Rektorerna menar att skolorna arbetar med stora pedagogiska utmaningar. För att kunna genomföra sitt kärnuppdrag att organisera för lärande anser rektorerna att de behöver ytterligare stödfunktioner. Förvaltningen ser över hur rektorernas förutsättningar att leda sina verksamheter kan förbättras. Många skolor har stor rörlighet i personalstyrkan. Utöver att rekryteringen tar tid och medför svårigheter att finna behörig och kompetent personal, påverkar rörligheten också skolans möjligheter till ett samlat och långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete. Vid stor personalrörlighet ökar betydelsen av att ha tydliga rutiner och god systematik i dokumentationen. Svårigheter i skolarbetet är en av de viktigaste orsakerna till ströfrånvaro och skolk, vilket utgör en stor del av frånvaron hos elever med omfattande frånvaro. Frånvaro skulle således kunna betraktas som en anledning till särskilt stöd. Skolans och elevhälsoteamens arbete har potential att utvecklas till att vara mer förebyggande och betrakta frånvaro som ett strukturellt skolrelaterat problem. Det samma gäller huvudmannens förebyggande arbete med att skapa goda och stödjande lärmiljöer. Det råder också råder oklarheter kring elevhälsans funktioner, ledningen av och uppdraget för den samma och dessa otydligheter påverkar skolornas arbete. Övergång och samverkan Tillsammans med arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen utarbetar grundskoleförvaltningen en enhetlig struktur för övergångar mellan grund- och gymnasieskolan. Förvaltningsövergripande riktlinjer och rutiner kommer att införas inför läsåret 2017/18. Skolorna efterfrågar motsvarande struktur för övergångar inom grundskoleförvaltningens ansvarsområde. Den struktur för övergångar mellan kommunala och fristående skolor, som förvaltningen utarbetar tillsammans med fristående skolor, bedöms kunna ligga till grund även för förbättrade övergångar mellan förvaltningens grundskolor och stadier. I Malmö finns skolor med en mycket välutvecklad föräldrasamverkan som har en gynnande effekt för eleverna. Andra skolor upplever svårigheter i samverkan med föräldrarna. 9 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

10 Systematiskt kvalitetsarbete Skolans systematiska kvalitetsarbete har en allt mer framträdande plats och blir allt mer ändamålsenligt på många skolor. På vissa skolor har betydande framsteg inom kvalitetsarbetet gjorts. Rektorerna vittnar om att kvalitetsdialogerna har utvecklats till att allt mer fokusera på de för skolan väsentliga aspekterna av arbetet. De menar också att dokumentationsverktyget stratsys är en bidragande orsak till deras förbättrade arbete, bl a genom de hjälpfrågor som it-stödet ger i analys- och planeringsarbetet. Ytterligare förbättringar i skolornas systematiska kvalitetsarbete har goda möjligheter att utveckla skolornas arbete mot att nå målen. Även om stora framsteg har gjorts har många skolor potential att utveckla alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet samt att i större utsträckning involvera alla medarbetare. Parallellt behöver skolorna arbeta med att alla medarbetare antar ett undersökande förhållningssätt och systematiskt följer upp och analyserar resultatet av det egna arbetet och utifrån det utvecklar sin egen praktik. Det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet behöver generellt sett förstärkas genom att rektor följer upp verksamheten, analyserar resultatet och fastställer vilka utvecklingsbehov som finns. Svårigheten att rekrytera högskoleutbildad personal till fritidshemmen påverkar skolans möjligheter till ett ändamålsenligt systematisk kvalitetsarbete som utvecklar fritidshemmet i enlighet med styrdokumenten. Huvudmannens ansvar Betydelsen av det samlade huvudmannaskapet över grundskolan i Malmö har vuxit sig starkare under de tre år grundskolenämnden/-förvaltningen har verkat och fortsätter att öka. Förvaltningsnivån utbildningsområden och stabsavdelningar behöver fortsätta arbetet med att öka likvärdigheten gentemot samtliga skolor. I de fall likvärdigheten brister försvåras skolornas och skolledarnas arbete. Huvudmannen har ett stort fokus på utvecklingen inom grundskolan samt till viss del även fritidshemmet. Verksamheten i förskoleklassen och grundsärskolan har en mer undanskymd roll i huvudmannens arbete. Det huvudmannen väljer att fokusera på har stor påverkan även på skolornas fokusering och prioritering. Inom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete upplever förvaltningen vissa svårigheter i samarbetet med den övriga staden. Grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell samt struktur för det systematiska kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i att i första hand utveckla verksamheten som möter eleverna. Detta angreppssätt är inte helt lätt att kombinera med stadskontorets uppdrag att följa upp kommunens samlade resultat. 4. Förvaltningens framgångsfaktorer Grundskolenämnden och grundskoleförvaltningen har ett tydligt resultatfokus. Elevernas resultat, särskilt kunskapsresultat, är styrande för nämndens och förvaltningens inriktning. Gott ledarskap på flera nivåer. Majoriteten av skolorna bedömer att det finns gott ledarskap i flertalet klassrum och elevgrupper. Ett gott ledarskap är en mycket viktig förutsättning för att skolorna ska kunna se till att alla elever utvecklar kunskaper, värden och förmågor enligt skolförfattningarnas intentioner. 10 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

11 Eleverna är trygga i skolan. En hög andel av de yngre eleverna känner sig trygga i skolan. En en majoritet av eleverna upplever att skolan ger dem möjlighet att argumentera och tänka kritiskt. Ökad prioritering av den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet. Arbetet med att utveckla ledarskapet, den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet samt samverkan med skolan fortskrider på flera fritidshem. Arbetet bedöms ha lett till en positiv utveckling i fritidshemmen. Utvecklat språkutvecklande undervisning under lång tid. Tack vare ett språkutvecklande utvecklingsarbete på skolorna under flera år har den allmänna medvetenheten om ett språkutvecklande arbetssätts betydelse för elevernas kunskapsutveckling ökat bland medarbetarna. Utvecklar formativt arbetssätt och formativ bedömning. Fler skolor inför ett formativt arbetssätt och formativ bedömning. Skolorna arbetar med att synliggöra lärandet på alla nivåer från elever till rektor. Det formativa arbetssättet tydliggör målen med undervisningen och synliggör elevernas kunskapsutveckling. Det underlättar för eleverna att vara delaktiga i sin egen lärprocess samt att involvera läroplanens betoning av kunskaper, värden och förmågor integrerat i undervisningen. Kvalitetsarbetet sker allt mer systematiskt. Det systematiska kvalitetsarbetet har en mer framträdande roll i skolledningens och medarbetarnas arbete. Skolans systematiska kvalitetsarbete blir allt mer synligt och ändamålsenligt på många skolor. Kvalitetsdialogerna har utvecklats till att allt mer fokusera på de för skolan västentliga aspekterna av arbetet. It-stödet stratsys underlättar skolornas och förvaltningens analys- och planeringsarbete, visualiserar kvalitetsarbetet samt bidrar till att skapa transparens mellan verksamheterna. Ledningsgruppens arbete med att driva förvaltningens mest prioriterade utvecklingsarbete processinriktat och tvärvetenskapligt har lett till ett ökat ägarskap inom ledningen. I takt med att ägarskapet har ökat har arbetet inom åtagandena också intensifieras. Huvudmannaskapet är starkare, mer samlat och professionellt. Detta stärker rektorerna som upplever ett gott stöd från en tydligare och mer närvarande huvudman. Arbetet inom rektorsgrupperna inom respektive utbildningsområde har allt mer utvecklats till att syfta till kollegialt lärande där rektors roll utvecklas. Rektorerna och verksamheterna stärks också av att huvudmannen fokuserar på det systematiska kvalitetsarbetet, erbjuder stöd i det pedagogiska utvecklingsarbetet samt inom många andra betydelsefulla arbetsområden. Det ger rektorerna en trygghet. När rektorerna upplever svårigheter inom ett visst arbetsområde, vänder de sig till förvaltningens stödfunktioner, uttrycker sitt behov och ber om stöd. En organisation där medarbetarna erkänner svårigheter och ber om hjälp blir en lärande organisation. I rektorernas analyser framgår att huvudmannens sätt att organisera och strukturera arbetet har stor inverkan på hur rektorerna leder arbetet på skolorna. I de fall det finns brister och behov av utveckling, har förvaltningen goda möjligheter att påverka skolornas utveckling genom den riktning och de vägval som ledningen för förvaltningen gör. Utveckling på väg mot Varje elevs bästa skola. Förvaltningens strategiska utvecklingsarbete inom Varje elevs bästa skola stärker ledarna i deras ledarroll genom att bidra till samsyn, gemensam kultur och kollegialt lärande i ledarkollektivet. Skolledarna vittnar bl a om den styrka som huvudmannens fokusering på systematiskt kvalitetsarbete, skolutveckling och elevernas resultat, som manifesteras i arbetet med Varje elevs bästa skola. Pedagoger lär tillsammans inom kollegialt lärande. Det kollegiala lärande som skett inom t ex Skolverkets fortbildningar är positivt. Tack vare fortbildningen för fler lärare kollegiala 11 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

12 samtal om undervisningen. Det undersökande förhållningssättet, som förvaltningen arbetar för att etablera genom Varje elevs bästa skola, sprids också till fler medarbetare genom kollegialt, kollektivt och uthålligt lärande. 5. Grundskoleförvaltningens uppföljningsområden Normer och värden Läroplanen anger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. I grundskoleförvaltningens uppföljning av normer och värden ingår studiero, likabehandling samt trygghet och förhindra kränkningar. Studiero Bland de äldre eleverna i årskurs 7 och 9 anger ungefär hälften att skolan jobbar med ordningsregler och att dessa respekteras. Resultaten är betydligt mer positiva bland yngre barn, 82 procent av eleverna i årskurs 5 upplever att skolan jobbar med ordningsregler och att dessa följs. 87 procent av den pedagogiska personalen i grundskolan upplever samma sak. Likabehandling 63 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet grundläggande värden på skolan i elevenkäten. I frågeområdet ingår frågor kring hur man behandlas om man uppfattas som annorlunda, om elever och lärare respekterar varandra samt om lärare ger pojkar och flickor samma förutsättningar i skolarbetet. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ger pojkar och flickor samma förutsättningar i skolarbetet. För tredje året i rad upplever emellertid en större andel av pojkarna än flickorna i årskurs 7 och 9 att lärarna inte ger pojkar och flickor samma förutsättningar i skolarbetet. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om man blir dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda. Mellan skolorna med årskurs 7 är differensen ungefär 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från cirka 85 procent ned till cirka 40 procent. I grundsärskolan är det 75 procent av eleverna som anger positiva svar under huvudfrågeområdet "bemötande" i elevenkäten. Det är ungefär samma resultat som förra året. Flest elever svarar positivt på frågan "lärarna är snälla mot mig". Lägst andel positiva svar erhåller frågan "de andra eleverna är snälla mot mig". Flickor är i högre utsträckning än pojkar positiva när det gäller bemötande. Minst skillnader mellan könen noteras på frågan "de vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra". Skillnaden är störst beträffande frågan "de andra eleverna är snälla mot mig". Enligt genomförda elevenkäter upplever en majoritet av eleverna att skolan ger dem möjlighet att argumentera och tänka kritiskt. Drygt hälften av eleverna i årskurs 7 och 9 (66 respektive 56 procent) uppfattar att skolan jobbar med grundläggande värden såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet samt övar eleverna i att göra etiska ställningstaganden. Det skiljer sig från personalens uppfattning. 85 procent av den pedagogiska personalen i grundskolan upplever att skolan arbetar med grundläggande värden. Trygghet och förhindra kränkningar Resultaten från grundskoleförvaltningens och Skolinspektionens enkätundersökningar visar att en hög andel av de yngre eleverna känner sig trygga i skolan, resultaten är något lägre hos de äldre eleverna. I årskurs 3 och 5 upplever 89 respektive 86 procent att de känner sig trygga i skolan 12 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

13 jämfört med eleverna i årskurs 7 och 9 där motsvarande siffror är 79 respektive 77 procent. Bland elever i årskurs 3 som går i fritidshem upplever 91 procent trygghet i fritidshemmet. Resultatet från enkäten i grundsärskolan visar att 66 procent av eleverna känner sig trygga i skolan. Resultatet är något lägre när det handlar om elevernas upplevelse av att skolan jobbar med att förhindra kränkningar (80 procent i årskurs 5, 57 procent i årskurs 7 och 67 procent i årskurs 9). Drygt 90 procent av den pedagogiska personalen i grundskolan upplever att skolan arbetar med att förhindra kränkningar. Antalet ärenden om kränkande behandling har totalt sett minskat något i jämförelse med förra året, från 3,99 till 3,8 stycken per 100 elever. Skolornas och förvaltningens arbete Inom åtagandet Elevers lärmiljö/normer och värden arbetar förvaltningen bland annat med att förstärka användandet av läroplanen i skolorna. Målbilden är att det ska finnas gott ledarskap i varje klassrum och elevgrupp, frånvaro ska dokumenteras, analyseras och åtgärdas för ökad närvaro samt att alla ska uppleva trygghet, trivsel och studiero samt bli behandlade lika och jämställt. Inledningsvis kommer arbetet att omfatta ett analysarbete av läroplanens kapitel 1 för att ringa in nyckelområden i skolors uppdrag avseende demokratisk fostran. Vidare arbetar förvaltningen, i samarbete med de två andra skolförvaltningarna, för att verksamheternas förmåga att arbeta aktivt med ett normkritiskt perspektiv ska stärkas och stödjas. I kvalitetsdialogerna lyfter många skolor fram vikten av att arbeta med att skapa goda relationer med eleverna som en förutsättning för lärande. Skolorna påtalar vikten av att all personal har kompetens kring bemötande och har därför arbetat med att utveckla detta. I uppföljningen från kvalitetsdialogerna framkommer att majoriteten av skolorna bedömer att det finns gott ledarskap i flertalet klassrum. Uppföljningen av dialogerna konstaterar dock att uppfattningen om vad gott ledarskap innebär bygger på subjektiva uppfattningar och att förvaltningen skulle behöva ta fram gemensamma kriterier. Det framkommer vidare i kvalitetsdialoger att studiero är ett fokusområde för många skolor. Det finns en stor variation av inriktning på åtaganden och aktiviteter, exempelvis stödjande lektionsstrukturer i syfte att skapa en tydlighet för eleven vad som förväntas av dem och därigenom öka kvaliteten i undervisningen och minska störande moment. Andra exempel är skolors arbete med organiserade rastverksamheter för att minimera konflikter och skapa förutsättningar för ett större lugn vid lektionsstarter i direkt anslutning till raster och pauser. Några skolor använder strategiskt utveckling av lärmiljön som ett verktyg för att förbättra studieron. Genomförda kvalitetsbesök visar att det finns variationer mellan de skolor som besökts vad gäller undervisningens genomförande och den studiero som råder, men skillnaderna inom skolorna är lika framträdande. Förvaltningen har kunnat konstatera att arbetet med värdegrunden i praktiken sker med stor variation i skolorna, både med avseende på intensitet och organisationssätt. I vissa skolor uppfattas värdegrunden som given; den finns där och har betydelse, men är inte föremål för reflektion. Fokus hamnar på individer eller grupper av elever som anses handla i strid med värdegrunden. Värdegrundsuppdraget tenderar då att behandlas och uppfattas som avskilt från kunskapsuppdraget. I andra skolor sker en mer kontinuerlig reflektion kring värdegrunden. På dessa skolor har värdegrundsarbetet en tydlig struktur och lärare förväntas följa de rutiner och förhållningssätt som skolan har kommit överens om. 13 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

14 Analys Vad som uppfattas som studiero är subjektivt och varierar beroende på person och situation. Studiero främjas av tydliga lektionsstrukturer och av ett tydligt ledarskap i klassrummet. Att undervisningen har ett tydligt fokus och är varierad är faktorer som tillsammans med en trygg och stödjande lärmiljö ger goda möjligheter för eleverna att följa undervisningen. Lärares förutsättningar att skapa studiero i undervisningen påverkas av flera processer på skolan och av i vad mån rektorn tar ansvar för att utveckla och förbättra dessa. Det handlar huvudsakligen om skolans arbete med normer och värden och det förebyggande arbetet som bedrivs av elevhälsan, men också om hur skolan tar ansvar för att alla elever ges det stöd och de utmaningar de behöver. Rektorn har här en nyckelposition i att se till att elevhälsan, arbetslag, mentorer, klassförståndare, lärare och övrig personal har ett gemensamt agerande utifrån beslutade rutiner. Att eleverna inkluderas i utformningen av skolans styrdokument kring trygghet och likabehandling är ett krav enligt de nationella styrdokumenten och ökar sannolikheten för ett positivt resultat. Många skolor behöver förstärka sin uppföljning av värdegrundsarbetet. Det är vanligt förekommande att skolor ser över sitt arbete med studiero och trygghet utifrån enkäter och kränkningsärenden, men det är mer sällsynt att det görs några analyser kring underlaget. I kvalitetsdialogerna konstateras att det ofta föreligger en skillnad mellan elevernas och personalens uppfattning om studiero i enkätsvaren där eleverna generellt sett är mer negativt inställda till graden av studiero i undervisningen. Dock har få skolor undersökt diskrepansen mellan elevernas och personalens uppfattningar vidare. En del skolor fastnar i diskussioner om att det troligen finns en skillnad i hur elever och personal uppfattar innebörden av studiero. Endast ett fåtal skolor gör kompletterande undersökningar för att förstå vad skillnaden beror på. I de fall skolor gjort det, har skolan ofta fått en mer samstämmig bild av den upplevda studieron. Det är också ovanligt att kränkningsärenden klustras för att undersöka eventuella trender etc. I analysen från kvalitetsdialogerna framkommer att skolornas syn på ledarskapet i klassrummet varierar. På många skolor finns det enskilda lärare som har bekymmer med detta. I de fall ledarskapet upplevs brista är situationen känd av skolledningen och det har satts in insatser i form av handledning och olika typer av stöd från t ex Pedagogisk inspiration. Många skolor använder också sina förstelärare i detta arbete. Gemensamma lektionsstrukturer används ofta som ett stödjande verktyg i att skapa tydlighet och förutsägbarhet vilket oftast har en god inverkan på klassrumsklimatet. Det finns skolor som framför att ledarskapet är svårare för lärare i årskurserna 1-3. Det bedöms bero på strukturen och organisationen med stora klasser och avsaknaden av gemensamma rutiner på många skolor. Skolornas analys kring gott ledarskap och hur det relaterar till elevernas resultat behöver vidareutvecklas. Även på huvudmannanivå behöver förutsättningar för det goda ledarskapet undersökas mer. Förvaltningens pedagogiska stödresurser har konstaterat att många skolor behöver utveckla sitt arbete med attityder kring hot och våld för att på så vis förebygga oönskade scenarier. Samsyn och gemensamma rutiner, som följs av all personal, är centrala. Förankringen av skolans förhållningssätt blir därmed enklare och entydigt gentemot elever och föräldrar. I kvalitetsdialogerna betonas också vikten av att skapa god samverkan mellan elevhälsan och lärarna och att ha tydliga och väl kända rutiner kring elevärenden. Skolorna har kommit olika långt i sitt arbete med detta. Rörlighet i personalstyrkan påverkar möjlighet till ett sammanhållet kollegium med väl kända strukturer och uppdrag. Skolorna behöver i högre grad följa upp enkätresultaten kring elevernas upplevda trygghet, förvaltningen har inte ett tillräckligt underlag för att få en överblick och kunskap om hur det förebyggande värdegrundsarbetet bedrivs, inte heller vilka resultat det leder till. Relevanta områden i det fortsatta arbetet när det gäller att förklara skillnaderna i elevernas upplevda 14 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

15 trygghet är bland annat respekt för varandras olikheter, ömsesidig respekt mellan elever och lärare, ett aktivt/målinriktat arbete mot kränkande behandling, vuxna på skolan som reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt, få elever som är rädda för andra elever, få elever som är rädda för personal på skolan. Det är viktigt att poängtera att det är svårt att dra slutsatser om att en viss omständighet leder till att eleverna blir trygga. Det finns behov av fortsatta insatser utifrån att ett i grunden främjande och förebyggande värdegrundsarbete som genomsyrar verksamheterna är centralt i samtliga skolmiljöer. Skolornas uppdrag i arbetet med normer och värden tenderar till att genomföras i separata delar, där elevernas kunskapsutveckling kan ses som en del, ett främjande och förebyggande värdegrundsarbete som en annan och det demokratiska medborgarfostrande uppdraget som en tredje. Alla demokratiska kvaliteter i form av kunskaper, värden och förmågor, som enligt läroplan och kursplaner ska integreras i undervisningen i olika ämnen behöver i högre grad genomsyra undervisningen. För att uppnå respektive bevara ett studie- och samtalsklimat, där eleverna ges möjlighet att utveckla sin medborgerliga kompetens i högre grad, krävs fortsatta insatser med ett demokratiarbete som också genomsyrar undervisningen i alla ämnen samt ett kritiskt och självreflekterande demokratiskt samtal hos personal och elever. Kunskaper Enligt läroplanen ansvarar skolan för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. I grundskoleförvaltningens uppföljning av elevernas kunskaper ingår mätningar av måluppfyllelsen i årskurs 1-5, betygsresultaten i årskurs 6-9 och resultaten på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. I uppföljningen ingår också indikatorer från elevenkäterna kring förväntningar på eleverna och lust att lära. Nått målen i alla ämnen Andelen elever i årskurs 1-3 som nått målen i alla ämnen är procent. Om även nyanlända 6 elever inkluderas har procent av eleverna i årskurs 1-3 nått målen i alla ämnen. Andelen elever som når målen i alla ämnen är lägre ju högre årskurs. Måluppfyllelse är högst i svenska och lägst i svenska som andra språk. I årskurs 4-5 är andelen elever som nått målen i alla ämnen procent. Om nyanlända elever inkluderas når procent av eleverna målen i alla ämnen. Måluppfyllelsen är högst i de estetiska ämnena samt svenska och lägre i matematik, engelska, modersmål och mycket lägre i svenska som andraspråk. I årskurs 6-8 har andelen elever som nått målen i alla ämnen ökat, i jämförelse med förra året, till procent. Om även nyanlända elever inkluderas har måluppfyllelsen ökat i årskurs 7 men minskat något i årskurs 6 och 8. I årskurs 6 är måluppfyllelsen ungefär 90 procent i de flesta ämnena, och i årskurs 7 och 8 är måluppfyllelsen procent i de flesta ämnen. Elever som går i fritidshem har, i de lägre årskurserna, generellt en högre måluppfyllelse än elever som inte går i fritidshem. Sambandet är det motsatta i årskurs 5 och 6. Det negativa sambandet kan förklaras med att andelen elever i fritidshemmen minskar kraftigt från årskurs 4 och att det 6 För definition av nyanländ elev se sid Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

16 bland eleverna som går i fritidshem i de högre årskurserna finns en större andel elever vars individuella utveckling medför behov av fritidshem. Andelen elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen har ökat och är nu 72 procent. Om även nyanlända elever inkluderas når 64 procent av eleverna i årskurs 9 målen i alla ämnen. 16 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

17 Diagram 1. Nått målen i alla ämnen Malmös kommunala skolor årskurs 9 Alla elever Exkl. nyanlända elever 100% 90% 80% 70% 60% 65,4% 65,7% 63,0% 63,9% 68,2% 68,9% 65,4% 64,3% 64,1% 72,1% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS Vårdnadshavarnas utbildningsnivå har det enskilt största sambandet med elevernas skolresultat. Elever med föräldrar med högre utbildning har bättre kunskapsresultat än elever med föräldrar med lägre utbildning i Malmö likväl som i riket. I Malmö har en lägre andel av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det påverkar Malmös samlade resultat vilket framgår av diagram 2 nedan. Resultatet för Malmös kommunala skolor är lägre än Malmös samlade resultat. I det totala resultatet ingår även fristående skolor, vars elevers vårdnadshavare har högre utbildningsnivå. Diagram 2. Andel (%) elever i årskurs 9 exklusive nyanlända som nått målen i alla ämnen år, Malmö och riket Källa: Skolverkets databas SIRIS. 17 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

18 Måluppfyllelsen skiljer sig mellan olika ämnen. Störst andel av eleverna i årskurs 9 når målen i svenska, modersmål och moderna språk. Lägst måluppfyllelse nås i svenska som andraspråk, matematik samt idrott och hälsa. Andelen elever som nått målen i alla ämnen är högre bland flickor än pojkar, skillnaden är 7,4 procentenheter vilket är en ökning från förra året. Bland flickorna har en större andel godkänt i alla ämnen utom i idrott och hälsa där en ungefär lika stor andel flickor och pojkar nått godkänt. I 17 ämnen skiljer det mer än 5 procentenheter mellan pojkars och flickors resultat. I grundsärskolan ges betyg i årskurs 6 9 i alla ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. Under läsåret har vårdnadshavarna till 73 elever i grundsärskolan begärt att betyg för eleven ska sättas. 63 procent av dessa elever har nått målen i alla ämnen. I nästan alla ämnen har över 90 procent av eleverna i årskurs 6-9 nått målen. De allra flesta eleverna har betygen C-E medan få elever erhåller de högsta betygen B och A. Andelen elever som nått målen i alla ämnen är ungefär lika stor bland pojkar som bland flickor. Gymnasiebehörighet och meritvärde 84 procent av de icke-nyanlända elever som lämnade årskurs 9 i Malmö stads skolor läsåret 2015/16 var behöriga för gymnasiestudier. Det är en förbättring med 2,5 procentenheter jämfört med året innan. Om nyanlända elever inkluderas var 75 procent behöriga. Det är endast en marginell försämring från året innan, trots att andelen nyanlända elever ökat betydligt. Pojkar, som generellt har lägre kunskapsresultat än flickor, dominerar gruppen nyanlända elever. Diagram 3. Gymnasiebehörighet Malmös kommunala skolor årskurs 9 100% 90% Alla elever Exkl. nyanlända elever 80% 70% 76,7% 79,3% 80,4% 80,4% 81,1% 78,3% 77,2% 75,8% 74,8% 83,5% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. För behörighet till ett nationellt program i gymnasiet krävs godkänt betyg (A-E) i kärnämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk samt godkänt betyg i minst fem ytterligare ämnen. Av Malmös elever i årskurs 9 saknar 8 procent (187 elever) godkänt i ett ämne 18 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

19 för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. De elever som saknar godkänt i 1-2 ämnen för att nå gymnasiebehörighet saknar i de allra flesta fall godkänt i ett eller två kärnämnen men har godkänt i tillräckligt många ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. Andelen behöriga elever är högre bland flickor än pojkar. Skillnaden är 6,7 procentenheter vilket är ungefär samma skillnad som förra året. Andelen gymnasiebehöriga elever skiljer stort mellan skolorna. Årets resultat innebär att skillnaderna mellan de tre skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet har ökat något. När nyanlända elever exkluderas har två skolor 100 procent gymnasiebehöriga elever och skolan med lägst resultat har 45 procent gymnasiebehöriga. Samtidigt varierar andelen nyanlända elever mellan skolor. På de fem skolor med högst gymnasiebehörighet är andelen nyanlända låg och på vissa skolor finns inga nyanlända elever. Motsatsen gäller för de fem skolor med lägst gymnasiebehörighet, där andelen nyanlända elever är hög. I vissa fall är var fjärde elev nyanländ. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för Malmös kommunala skolor har ökat och är 230,1. Om även nyanlända elever inkluderas är meritvärdet 220,2 vilket också det är en ökning från i fjol. Meritvärdet har ökat för de elevgrupper med högst genomsnittligt meritvärde och sjunkit för elevgruppen med lägst genomsnittligt meritvärde. Diagram 4. Meritvärde på elevgruppsnivå, årskurs ,1 283,7 289,4 291,3 287,5 286,1 294,2 294, ,7 235,7 240,6 243,7 201,6 199,4 201,8 205,9 168,0 164,7 168,0 168,3 248,6 247,5 254,2 215,7 217,1 220,7 177,4 180,8 180,2 254,6 221,9 180, ,7 61,4 65,3 66,6 66,5 73,2 61,8 52, Kvintil % Kvintil % Kvintil % Kvintil % Kvintil % Källa: Grundskoleförvaltningens, Malmö stad. Not: Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Uppgifterna inkluderar elever som saknar betyg i alla ämnen. Meritvärde beräknas utifrån varje elevs 16 bästa ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 är högre bland flickor än bland pojkar och skillnaden har ökat något sedan förra året. Elevers sociala bakgrund, särskilt vårdnadshavarnas utbildning, har stor betydelse för skolresultaten, såväl i Malmö som i riket. Elever i årskurs 9 vars vårdnadshavare har eftergymnasial utbildning har cirka 25 procentenheter högre meritvärde än elever vars vårdnadshavare har förgymnasial eller gymnasial utbildning. I diagram 5 nedan visas elevernas genomsnittliga meritvärde i kommunala och fristående skolor utifrån deras föräldrars utbildningsbakgrund. 19 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016

20 Diagram 5: Genomsnittligt meritvärde utifrån föräldrarnas utbildningsnivå år Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: I gruppen förgymnasial eller gymnasial utbildning ingår elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller elever vars minst en förälders högsta utbildning är genomgången gymnasial utbildning. I gruppen eftergymnasial utbildning ingår elever vars minst en förälders högsta utbildning är eftergymnasial utbildning med minst 30 högskolepoäng (20 poäng om tagna innan 2007). Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E (tidigare G) i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E (tidigare G) i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Malmös skolor lyckas stimulera elever med högutbildade föräldrar till högre meritvärde än genomsnittet i riket. För elever med föräldrar med lägre utbildning har Malmö närmat sig rikets resultat. I Malmö har en lägre andel av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det påverkar Malmös samlade resultat och förklarar varför det genomsnittliga meritvärdet i Malmö är lägre än i riket. Skillnaden har minskat de senaste åren och var förra året drygt 3 poäng. Andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning ökar både i riket och i Malmö. Elever i fristående skolor har generellt högre utbildade föräldrar än elever i kommunala skolor. Det förklarar varför eleverna i fristående skolor, såväl i Malmö som i riket, har högre kunskapsresultat. Förutom föräldrarnas utbildningsnivå och kön finns det ytterligare bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas kunskapsresultat i svenska skolan, t.ex. elevernas invandringsår. Att ha invandrat till Sverige under sin skolgång har betydelse för möjligheterna att nå goda skolresultat. Svårast är det för elever som invandrar från 12 års ålder och uppåt. För nyanlända elever är det en utmaning att på kort tid ta till sig den kunskap, de färdigheter och förmågor som läroplanen ställer krav på att eleverna ska kunna och behärska. 20 procent av de nyanlända eleverna som lämnade årskurs 9 i Malmö stads skolor var behöriga för gymnasiet. Nyanlända elever omfattas av samma kunskapskrav som övriga elever. Deras förutsättningar att klara kunskapskraven skiljer sig dock från övriga elevers på grund av bland annat skolbakgrund och kunskaper i svenska. Förutsättningarna att klara kunskapskraven skiljer sig också mellan nyanlända elever bland annat utifrån elevernas tidigare skolbakgrund och deras föräldrars utbildningsbakgrund. 20 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2016