Tjänsteskrivelse. Kvalitetsrapport att översända ärendet till kommunstyrelsen för kännedom.

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare Moa.Morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Kvalitetsrapport 2015 GRF Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport Rapporten är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. I rapporten ingår analyser av föregående läsårs insatser och resultat. Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bl.a. utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna. att översända ärendet till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse GrN Kvalitetsrapport 2015 Kvalitetsrapport GrN Bilaga 1 - Kunskapsresultaten i Malmös skolor GrN Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Syftet med föreliggande rapport är att ge en lägesbedömning av skolverksamheterna inom grundskolenämndens ansvar: förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I rapporten ingår analyser av föregående läsårs insatser och resultat. Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bl.a. utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan. Åtagandeplanen, som beskriver förvaltningens utvecklingsarbete det kommande året, styrs dessutom av nämndens budget.

2 Ambitionen med rapporten är att ge både en sammanfattande och mer fördjupad bild av situationen i Malmö stads verksamheter. Rapporten ska förutom att beskriva situationen i grundskoleförvaltningens verksamheter även analysera orsakerna till att det ser ut som det gör och följa upp förvaltningens åtaganden och insatser under året. 2 (2) Rapportens slutsatser i korthet är: Skolans kompensatoriska uppdrag Skolorna och förvaltningen har ett fortsatt stort fokus på elevernas kunskapsutveckling. Malmö har bättre resultat än riksgenomsnittet för vissa elevgrupper. Stort fokus på språkutvecklande undervisning. Stora skillnader inom kunskapsresultaten. Förväntningarna och kraven på de yngre eleverna kan vara för låga. Bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas. Undervisningen behöver i högre grad utformas utifrån varje elevs förutsättningar. Strukturen för övergångar behöver utvecklas. Samverkan behöver prioriteras. Lärandemiljö Stora skillnader i lärandemiljön. Elever upplever i hög grad att de inte är delaktiga i utformandet av undervisningen. Förebyggande arbete för att främja närvaro har inletts. Stort fokus på utbyggnaden av nya skolplatser. Kompetensförsörjning Brist på behöriga lärare och fritidspedagoger. Systematiskt kvalitetsarbete Struktur för systematiskt kvalitetsarbete är på plats. Stora framsteg inom skolornas systematiska kvalitetsarbete. Stort engagemang bland skolledare. Personalen bör involveras ytterligare. Kopplingen mellan uppföljning och utveckling behöver stärkas. Ledarskapet i fritidshemmen behöver utvecklas. Huvudmannaperspektivet har ytterligare förstärkts. Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef

3 Kvalitetsrapport 2015 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Moa Morin och Malin Ullman Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

4 Innehållsförteckning Kvalitetsrapport Inledning Beskrivning Sammanfattning: lägesbedömning Förvaltningens framgångsfaktorer Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden Kunskaper Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannens övergripande ansvar Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

5 3 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

6 1. Inledning Syfte med rapporten Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Syftet med föreliggande rapport är att ge en lägesbedömning av skolverksamheterna inom grundskolenämndens ansvar: förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I rapporten ingår analyser av föregående läsårs insatser och resultat. Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bl.a. utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan. Åtagandeplanen, som beskriver förvaltningens utvecklingsarbete det kommande året, styrs dessutom av nämndens budget. Ambitionen med rapporten är att ge både en sammanfattande och mer fördjupad bild av situationen i Malmö stads verksamheter. Rapporten ska förutom att beskriva situationen i grundskoleförvaltningens verksamheter även analysera orsakerna till att det ser ut som det gör och följa upp förvaltningens åtaganden och insatser under året. Årets rapport följer samma upplägg som skolornas kvalitetsrapporter. Kvalitetsrapporterna är en uppföljning av föregående läsårs utveckling och framgångsområden. Rapporten inleds med en sammanfattning och lägesbedömning samt ett avsnitt om förvaltningens framgångsfaktorer under året. Därefter följer beskrivningar och slutsatser om verksamheten inom respektive läroplansområde 1. Inom varje läroplansområde följs förvaltningens prioriterade uppföljningsområden upp. Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden är framtagna utifrån vad forskning och evidens har visat påverkar elevers måluppfyllelse. De prioriterade uppföljningsområdena är dessutom valda utifrån vad skolan har möjlighet att påverka. I förvaltningens rapport finns förutom ett avsnitt per läroplansområde även ett avsnitt om huvudmannens ansvar. I detta avsnitt behandlas övergripande frågor kring fritidshemmen, ekonomi och utbyggnadsfrågor. Förvaltningens åtaganden följs upp inom respektive avsnitt. Underlag för rapporten Under 2014 och 2015 har grundskolenämndens styr- och ledningsmodell implementerats och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet har inneburit att grundskoleförvaltningen haft ett omfattande material som underlag för analyserna i denna rapport. En viktig del av underlaget består av statistik och sammanställningar kring elever, personal och resultat i verksamheterna. I sammanställningarna ingår t.ex. rapporterna om elevenkäterna samt rapporten om kunskapsresultaten i grundskolan och grundsärskolan samt uppgifter om kränkande behandling, frånvaro och lärares behörighet. Utöver grundskoleförvaltningens statistik samlar Skolverket in uppgifter kring elever, personal och resultat. Statistiken publiceras i Skolverkets databaser Jämförelsetal och SIRIS. I databaserna finns jämförbara uppgifter på riksnivå samt på kommun- och skolnivå. I databaserna finns också uppgifter som grundskoleförvaltningen inte har tillgång till, t.ex. uppgifter om elevernas bakgrund. Ytterligare ett underlag för analysen är skolornas kvalitetsrapporter och åtagandeplaner samt de kvalitetsdialoger som genomförs mellan rektor, utbildningschef och kvalitetsavdelning samt mellan 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) samt Läroplan för grundsärskolan (2011).

7 nämndens presidium, förvaltningsdirektör och utbildningschef. I rapporterna och dialogerna följs skolornas resultat och åtaganden upp. Nytt för årets analys är att den kompletterats ytterligare med uppgifter från förvaltningens kvalitetsbesök. Kvalitetsbesöken infördes 2015 och är ett verktyg för att utveckla skolor och fritidshem. Avsikten är att skolan som tar emot besök ska få stöd i sitt systematiska kvalitetsarbete. Under loppet av tre år ska samtliga skolor i Malmö stad få ett kvalitetsbesök. Under våren 2015 genomfördes kvalitetsbesök på tolv skolor. Erfarenheter från dessa kvalitetsbesök kompletterar beskrivningarna i denna rapport. Kvalitetsbesökarnas underlag bygger på ca 110 intervjuer med elever, pedagogisk personal, skolledning och vårdnadshavare (ca 450 personer). Utöver detta ingår verksamhetsbesök i form av observation av undervisning och fritidshem samt av skolmiljöer utanför klassrummet. Ytterligare ett underlag för rapporten är förvaltningens uppföljning av åtaganden och aktiviteter. Åtaganden beslutades av förvaltningsledningen i samband med nämndens budget Uppföljningar har gjorts i samband med delårsrapporten i augusti samt inför anlaysen i denna rapport. I underlaget ingår också uppgifter från utredningar som gjorts av grundskoleförvaltningen under året. 5 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

8 2. Beskrivning Grundskolenämndens verksamheter styrs främst av skollag och förordningar samt läroplaner, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt Läroplan för grundsärskolan. Förskoleklassen och fritidshemmen omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer i tillämpliga delar av läroplanen. Verksamheterna styrs också av Skolverkets allmänna råd som är rekommendationer om hur förordningar och föreskrifter kan tillämpas. Råden ska följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Förskoleklassen är en frivillig skolform och ska erbjudas barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 2 Tabell 1: Uppgifter om elever och personal i förskoleklass läsåret 2014/15 Malmö Riket Elever, antal i förskoleklass Elever, andel (%) 5-åringar av befolkningen 0 1 Elever, andel (%) 6-åringar av befolkningen Elever, andel (%) i fristående/enskild verksamhet Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska med modersmålsstöd Årsarbetare, antal i huvudmannens skolor Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen 5 5 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Grundskolan är en obligatorisk skolform och skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet kap. 2 skollagen kap. 2 skollagen. 6 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

9 Tabell 2: Uppgifter om elever, personal och resultat i grundskolan läsåret 2014/15 Malmö Riket Elever, antal i huvudmannens skolor Elever, antal per skolenhet Elever, andel (%) folkbokf i kommunen i fritsående skola Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever som deltar Modersmålsundervisning, andel (%) elever som deltar utanför timplanbunden tid Språkval, andel (%) elever som läser moderna språk Lärare (heltidstj.), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) totalt Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska programmen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till naturvetenskapliga och tekniska programmen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) som ej nått kunskapskraven i ett, flera eller alla ämnen Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal och SIRIS Grundsärskolan är en egen skolform som är anpassad för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Enligt skollagen kan utbildningen omfatta ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Den kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 4 Tabell 3: Uppgifter om elever och personal i grundsärskolan läsåret 2014/15 Malmö Riket Antal elever i huvudmannens skolenheter Elever, andel (%) flickor i huvudmannens skolor Elever, andel (%) i träningsskolan Elever, andel i grundsärskolan, integrerade i grundskolan 3 12 Lärare (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärare (heltidstj), andel (%) med specialpedag.utb Lärare, antal heltidstjänster Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) 4 3 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Fritidshemmet kompletterar utbildning i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmet ska vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap kap. 2 skollagen kap. 2 skollagen. 7 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

10 Tabell 4: Uppgifter om elever och personal i fritidshem läsåret 2014/15 Malmö Riket Elever, totalt antal inskrivna Elever 6-9 år, andel (%) av befolkningen Elever år, andel (%) av befolkningen Elever totalt, andel (%) i enskild regi Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi Anställda, antal årsarbetare, kommunal regi Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi Personaltäthet, antal elever per anställd, kommunal regi Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, kommunal regi Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal 8 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

11 3. Sammanfattning: lägesbedömning Skolans kompensatoriska uppdrag Skolorna och förvaltningen har ett fortsatt stort fokus på elevernas kunskapsutveckling. Många av Malmö stads skolor har engagerade och kunniga rektorer och skolledare med en stark vilja att öka elevernas måluppfyllelse. Kunskapsutvecklingen inom elevgruppen totalt sett är också positiv års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Kunskapsresultaten i årskurs 6-8 utvecklas positivt och indikerar ett högre resultat i årskurs 9 de kommande åren. Malmö har bättre resultat än riksgenomsnittet för vissa elevgrupper. Vid jämförelser med riket framgår att Malmös elever med utländsk bakgrund (som är födda i utlandet) har bättre resultat än motsvarande elevgrupp på riksnivå. Det samma gäller Malmös elever med svensk bakgrund. Stort fokus på språkutvecklande undervisning. Förvaltningen och skolorna har ett stort fokus på att utveckla en språkutvecklande undervisning. Utvecklingsarbetet är prioriterat och många insatser görs men några effekter av arbetet kan inte med säkerhet fastställas. Stora skillnader inom kunskapsresultaten. Det är emellertid fortfarande stora skillnader mellan ämnen och årskurser. Eleverna har höga kunskapsresultat i svenska och moderna språk och lägre i matematik och svenska som andraspråk. Eleverna bedöms ha högst måluppfyllelse i årskurs 1 och lägst i årskurs 7. Det är också fortsatt stora skillnader mellan olika elevgrupper. Pojkar, elever med utländsk bakgrund och elever med lågutbildade föräldrar har sämre resultat än flickor, elever med svenska bakgrund samt elever med högutbildade föräldrar. Motsvarande skillnader finns också på nationell nivå. I Malmö är också skillnaderna mellan skolornas stora. Förväntningarna och kraven på de yngre eleverna kan vara för låga. En majoritet av de yngre eleverna (årskurs 3 och 5) är positiva när det gäller lärarnas förväntningar i elevenkäten. Ungefär 94 procent av dem har svarat positivt på frågan Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet. Samtidigt är det många elever i de lägre årskurserna som uttrycker att skolarbetet är för lätt för dem. Skolor med yngre elever behöver ytterligare analysera orsakerna till detta samt fortsätta arbeta med kunskapsfokus och höga förväntningar på eleverna i de yngre årskurserna. Bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas. Skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras måluppfyllelse alternativt betyg skiljer sig mellan ämnen och årskurser. En del av förklaringen anses vara att bedömningenkompetensen bland lärare behöver utvecklas. Undervisningen behöver i högre grad utformas utifrån varje elevs förutsättningar. Uppföljningen visar att flera elever som inte bedöms uppnå målen för undervisningen inte heller får några anpassningar eller något särskilt stöd. Detta är problematiskt utifrån lagstiftningens krav på extra anpassningar och särskilt stöd. Samtidigt visar rapporten att en orimligt stor andel elever bedöms behöva särskilt stöd samt att många elever, trots anpassningar och stöd, inte når målen. Denna utveckling är problematisk. Istället för att fokusera på extra anpassningar och särskilt stöd behöver den ordinarie undervisningen anpassas utifrån varje elevs förutsättning. Lärarna behöver arbeta formativt och ständigt utmana och återkoppla till alla elever. Strukturen för övergångar behöver utvecklas. Det finns brister i arbetssätt samt i ansvar och roller i övergångar mellan förskolor, förskoleklasser, grundskolor med yngre och äldre elever samt mellan grund- och gymnasieskolor. Förvaltningen har inlett ett arbete med att utveckla övergångarna 9 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

12 till gymnasieskolan. Förvaltningen utvecklar också strukturer i syfte att skapa en jämnare fördelning samt ett bättre mottagande av nyanlända elever på kommunens skolor. Samverkan behöver prioriteras. Såväl skolor som förvaltningen som helhet har, sedan grundskoleförvaltningens start, haft fokus på interna strukturer och processer. Samverkan med flera aktörer har kommit i skymundan. Barn och ungas levnadsvillkor och utbildningsmöjligheter har emellertid blivit allt mer prioriterat i Malmö stad som helhet, vilket är positivt för det fortsatta arbetet. Inom grundskoleförvaltningen behöver samverkan mellan skola och fritidshem utvecklas. På många skolor är samverkan helt inriktad på skolans uppdrag och samverkan som stärker lärandet i fritidshemmet förekommer sällan. Lärandemiljön Stora skillnader i lärandemiljön. På vissa skolor finns brister i lärandemiljön som både påverkar måluppfyllelsen och likvärdigheten. Denna rapport visar att studieron skiljer sig mellan skolorna. Skillnaderna mellan skolorna, både i elevernas uppfattningar kring kränkningar och i skolornas arbete, är också fortsatt stora. Det råder också stora skillnader mellan lärandemiljön i stadens fritidshem. Elever upplever i hög grad att de inte är delaktiga i utformandet av undervisningen. Inom arbetet med delaktighet och inflytande, fokuserar många skolor på formell delaktighet och demokratisk skolning. Arbetet med inflytande inom undervisningen enligt läroplanens intention förekommer i begränsad utsträckning. Det samma gäller arbetet med att stimulera eleverna att utveckla de förmågor som läroplanen betonar. Skolornas kunskapsfokus har inneburit att läroplanens kursplaner har prioriterats istället. Förebyggande arbete för att främja närvaro har inletts. Förvaltningen konstaterade efter föregående läsår att arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro bör förbättras. Ett förvaltningsgemensamt arbete är inlett i syfte att förbättra arbetet. Stort fokus på utbyggnaden av nya skolplatser. För att klara den stora elevökningen har förvaltningen stort fokus på utbyggnaden av nya skolplatser. Särskilt bekymmersam är situationen i stadens centrala och tättbebyggda delar. Även många äldre skolbyggnader är i behov av renoveringar för att skapa ändamålsenliga och stimulerande lärandemiljöer. Utbyggnadsprocessen försvåras av att det saknas samsyn och ett kommuncentralt agerande i utbyggnadsarbetet. Kompetensförsörjning Brist på behöriga lärare och fritidspedagoger. Den stora elevökningen gör att Malmö kommer att ha ett mycket stort rekryteringsbehov de kommande åren. Den stora bristen på lärare och fritidspedagoger försvårar avsevärt skolornas arbete. Bristen gör t.ex. att vissa fritidshem endast har en utbildad fritidspedagog samt att det är stor personalomsättning inom många verksamheter. Att driva ett systematiskt kvalitetsarbete utan utbildad personal och med personal som ständigt byts ut är mycket krävande. Systematiskt kvalitetsarbete Struktur för systematiskt kvalitetsarbete är på plats. Förvaltningen har utvecklat en styr- och ledningsmodell och en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningsledningen prioriterar tydligt det systematiska kvalitetsarbetet. Stora framsteg inom skolornas systematiska kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet är allt mer framträdande på alla nivåer inom förvaltningen och rapporten visar att många skolor har 10 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

13 gjort stora framsteg i sitt systematiska kvalitetsarbete. Skolledare har utvecklat en fördjupad kunskap om arbetet och förbättrat strukturerna och genomförandet inom sin verksamhet. Stort engagemang bland skolledare. Många skolledare visar ett mycket stort engagemang för sin verksamhet och för att utveckla den samma. På vissa skolor är rektor dock inte en tillräckligt tydlig drivande kraft i skolutvecklingsarbetet. Personalen bör involveras ytterligare. Många skolor arbetar inte tillräckligt brett och inkluderande med uppföljning och planering med all personal och tydliggör därmed inte kopplingen mellan det egna arbetet och resultatet för personalen. På vissa skolor involveras personalen endast vid vissa tillfällen. Kopplingen mellan uppföljning och utveckling behöver stärkas. Genom uppföljning och analys identifieras styrkor, utmaningar och brister. Kopplingen mellan uppföljning och utveckling är fortsatt svag i det systematiska kvalitetsarbetet. Vissa brister uppmärksammas återkommande utan att ågärdas. Val av utvecklingsarbete och insatser styrs ibland av trender och erbjudanden istället för att baseras på de behov som framkommit i uppföljningen. Ledarskapet i fritidshemmen behöver utvecklas. Rektors ansvar och pedagogiska ledarskap i fritidshemmen brister på många skolor. Fritidhemmens uppdrag är inte tydligt för alla i skolan och verksamheten inkluderas inte i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannaperspektivet har ytterligare förstärkts. Det starkare huvudmannaskapet är en fortsatt styrka för förvaltningen och nämnden. Såväl det faktiska arbetet som förvaltningens samsyn, inom till exempel strategiarbetet Varje elevs bästa skola, har utvecklats under året. Förvaltningens strukturerade arbete med uppföljning, analys samt stöd och återkoppling till skolorna inom många områden är också en framgångsfaktor. 11 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

14 4. Förvaltningens framgångsfaktorer Eleven i centrum. Sedan grundskoleförvaltningen bildades har arbetet utgått från en tydlig prioritering med eleven i centrum. Arbetet på alla nivåer relateras till nyttan, effekten och värdet för eleven. Prioriteringen tydliggör, samlar och styr. Kunskapsfokus års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Bland eleverna som är utlandsfödda och inte har föräldrar med eftergymnasial utbildning är Malmös resultat nu högre eller i nivå med rikets. I Malmö finns en lång erfarenhet av att arbeta med utlandsfödda elever och skolorna har tillgång till lärare i flera olika språk. Det är också möjligt att Malmös fleråriga satsning på språkutvecklande arbete har gett effekter för elevgruppen. Malmö stad har också en högre andel legitimerade lärare i svenska som andraspråk än riket i genomsnitt. Kunskapsresultaten i årskurs 6-8 utvecklas positivt och indikerar ett högre resultat i årskurs 9 de kommande åren. En förklaring är den fortsatta implementeringen av kursplanerna från 2011 samt det kunskapsfokus som präglat arbetet i kommunen de senaste åren. Barn och unga prioriteras. I takt med att barn och ungas levnadsvillkor och utbildningsmöjligheter har blivit allt mer prioriterat i Malmö stad som helhet, vill fler nämnder och förvaltningar bidra i arbetet. Den övriga stadens förståelse för grundskoleförvaltningens komplexa uppdrag har ökat sedan omorganisationen. Fördjupad förståelse för det systematiska kvalitetsarbetets betydelse. Många skolor samt grundskoleförvaltningen som helhet har utvecklat och fördjupat sin förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet samt vad det kan bidra till ifråga om verksamhetens kvalitet och elevernas resultat. Kvalitetsarbetet har en allt mer framträdande roll i många skolledningars tänkande. En viktig orsak är förvaltningens samstämmiga prioritering av arbetet. Arbetet med styr- och ledningsmodellen och en samlad struktur för det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå och huvudmannanivå ger tydliga signaler kring arbetets vikt. Det strukturerade arbetet med skolornas kvalitetsrapporter, åtagandeplaner och kvalitetsdialoger bidrar till detta. Dessutom tydliggör prioriteringen av kvalitetsbesöken hur viktigt förvaltningsledningen menar att arbetet är. Samlat huvudmannaskap möjliggör varje elevs bästa skola. Ett samlat huvudmannaskap är även fortsättningsvis en styrka. Såväl det faktiska arbetet som förvaltningens samsyn, inom till exempel strategiarbetet Varje elevs bästa skola, har utvecklats under året. Med Varje elevs bästa skola arbetar förvaltningen samtidigt med att utveckla en gemensam kultur och en skola på vetenskaplig grund. Höga förväntningar på engagerat ledarskap. Många av Malmö stads skolor har engagerade och kunniga rektorer och skolledare med en stark vilja att öka elevernas måluppfyllelse. Förvaltningsledningen har höga förvätningar på skolledarna, förväntningarna bidrar positivt. Kvalitetshöjning av stödet till skolorna. Förvaltningens strukturerade arbete med uppföljning, analys samt stöd och återkoppling till skolorna inom många områden är en markant kvalitetsförbättring. Det systematiska arbetet underlättar för rektor och ger en stabil grund för hela organisationen att vila på. 12 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

15 5. Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden 5.1 Kunskaper Enligt läroplanerna ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. I grundskoleförvaltningens uppföljning av elevernas kunskaper ingår mätningar av måluppfyllelsen i årskurs 1-5, betygsresultaten i årskurs 6-9 och resultaten på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. I uppföljningen ingår också indikatorer från elevenkäterna kring förväntningar på eleverna och lust att lära. Gymnasiebehörighet och meritvärde 2015 års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Betygsnittet har ökat bland merparten av eleverna, särskilt de högpresterande eleverna, men försämrats bland de mest lågpresterande eleverna. Diagram X. Betygsresultaten på elevgruppsnivå Källa: Uppgifterna är hämtade från grundskoleförvaltningens elevsystem. Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. När det gäller andelen gymnasiebehöriga elever har 2015 års betygsresultat i årskurs 9 inneburit ett avbrott på en positiv trend. Nedgången kan huvudsakligen bero på försämrade socioekonomiska förutsättningar för årets årskurs 9-elever jämfört med tidigare årskullar. 6 Elevers sociala bakgrund, 6 För att kompensera för elevernas sociala bakgrund har Malmö stads grundskoleförvaltning en särskild resursfördelningsmodell. Resursfördelningsmodellen bygger på en prognos utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Tanken med resursfördelningsmodellen är att mer ekonomiska resurser ska fördelas till de skolor som har störst socioekonomiska utmaningar och att eleverna därmed ska få likvärdiga möjligheter att nå målen med utbildningen. Resursfördelningsmodellen har använts sedan Den totala prognosen för eleverna i Malmö stad sjönk mellan 2013/14 och 2014/15 vilket indikerat att elevsammansättningen förändrats mellan läsåren. Detta speglar sig också i resultaten. 13 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

16 såsom föräldrarnas utbildning, har en fortsatt stor betydelse för skolresultaten, såväl i Malmö som i riket. 7 Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar års betygsresultat har också inneburit större skillnader i måluppfyllelse mellan könen i Malmö. En förklaring kan vara att en högre andel av årets nyanlända elever är pojkar. Skolorna skiljer sig åt när det gäller könsskillnader. Det finns skolor där pojkar har lägre resultat än flickor under flera års tid. Det finns också skolor som inte har någon alls, eller en mycket liten könsskillnad i resultat över flera års tid. Förutom föräldrarnas utbildningsnivå och kön finns det ytterligare bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas kunskapsresultat i svenska skolan, t.ex. elevernas invandringsår. Att ha invandrat till Sverige under sin skolgång har betydelse för möjligheterna att nå goda skolresultat. Svårast är det för elever som invandrar från 12 års ålder och uppåt. 8 Statistik om invandrade elever baseras på olika definitioner t.ex. född utomlands, med utländsk bakgrund 9 eller som nyanländ 10. Analyser av olika elevers resultat visar att elever i Malmö stad som är födda utomlands når ett högre genomsnittligt meritvärde än motsvarande grupp i riket. Diagram X. Genomsnittligt meritvärde utifrån utländsk bakgrund över tid Källa: Skolverkets databas SIRIS Not: Underlaget är både kommunala och fristående skolor. Analyser visar också att resultaten för elever med föräldrar som inte är högutbildade förbättrats i Malmö i jämförelse med riket de senaste åren. 7 Skolverket Skolverkets lägesbedömning Rapport Skolverket Skolverkets lägesbedömning Rapport Elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands. 10 Elever som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. 14 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

17 Diagram X: Genomsnittligt meritvärde utifrån föräldrarnas utbildningsnivå över tid Källa: Skolverkets databas SIRIS Not: Underlaget är både kommunala och fristående skolor. Skillnaderna mellan skolorna är fortsatt stora, både vad gäller elevsammansättning och resultat. Den nya resursfördelningsmodellen har använts för kort tid för att förväntas ge några större effekter. Diagram X: Kunskapsresultat utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå (%) Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad och Skolverkets databas SIRIS Not: Varje blå punkt är en kommunal skolas kunskapsresultat respektive andel elever som har högutbildade föräldrar av skolans totala antal elever. Kunskapsresultatvärdet förklaras under Malmös kunskapsresultat i relation till enkätresultat i rapporten Kunskapsresultaten 2014/ Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

18 Även segregationen är en faktor som inverkar negativt på elevernas resultat. Inför hösten 2013 lades Rosengårdsskolans högstadium ner och eleverna som skulle börja årskurs 7-9 flyttades för att fortsätta sina studier på andra skolor i kommunen. Grundskoleförvaltningens uppföljning av dessa elevers resultat indikerar en i sammanhanget positiv betygsutveckling. Förvaltningens undersökning av betygsresultaten för de elever som inte uppnått gymnasiebehörighet, visar att det även i år är uppemot 200 elever som saknar endast ett ämne, oftast matematik, för att bli gymnasiebehöriga. Sommaren 2015 deltog årskurs 9-elever från 22 av Malmös 33 kommunala skolor (som har årskurs 9) i sommarskolan och ytterligare 2,6 procentenheter av eleverna i årskurs 9 (57 elever) nådde på detta sätt behörighet till gymnasieskolan. De 57 elever som blev behöriga för gymnasiala studier efter sommarskolan hade i genomsnitt nästan 14 godkända ämnen per elev när vårterminen slutade. Det indikerar att sommarskolan ger en effekt för eleverna som är nära att nå gymnasiebehörighet och som i slutet av årskurs 9 inser konsekvenserna av ett ofullständigt betyg. Precis som tidigare år är de allra flesta eleverna i grundsärskolan godkända men få elever erhåller de högsta betygen. Nått målen i alla ämnen Andelen elever i årskurs 1-5 som bedömts ha uppnått målen för undervisningen är i de flesta ämnen hög, ca procent eller högre. Måluppfyllelsen är lägre i matematik, engelska, modersmål och mycket lägre i svenska som andraspråk. Totalt bedöms 77 procent av Malmös elever i årskurs 1-5 nå målen i alla ämnen. De yngre elevernas måluppfyllelse bedöms generellt som mycket hög av lärarna, precis som tidigare år. Andelen elever som uppnått målen för undervisningen är högst i de lägsta årskurserna. I årskurs 6-8 har andelen elever som nått målen i alla ämnen ökat jämfört med förra året, vilket möjligen kan indikera bättre slutbetyg för kommande årskullar. I årskurs 9 har andelen elever som nått målen i alla ämnen sjunkit, precis som behörigheten till gymnasieskolan. Utvecklingen är densamma i riket. Diagram X. Andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen i Malmö och riket under 2000-talet Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till uppgången för Malmös resultat Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

19 Resultaten i årskurs 9 är lägre än förra året i de flesta ämnen och det finns fortsatt skillnader mellan ämnen. Andelen elever i årskurs 9 som klarat godkänt i svenska som andraspråk är i år 69 procent medan andelen elever som klarat godkänt i svenska är 94 procent. 11 I engelska och matematik är det 86 respektive 82 procent som klarat godkänt. Flickors måluppfyllelse är högre än pojkars. I årskurs 9 har flickorna högre resultat än pojkarna i alla ämnen utom ett, idrott och hälsa. Skillnaden är som störst i svenska som andraspråk, religion och kemi. I årets analys av betygsresultaten har även elevernas måluppfyllelse satts i relation till huruvida de gick i fritidshem eller inte. Kartläggningen visar på ett samband mellan att gå i fritidshemmet och högre måluppfyllelse. Nationella prov Jämfört med föregående läsår har resultaten i de nationella proven i matematik i årskurs 3 gått upp. Samtidigt visar resultaten att det är många elever som lämnar lågstadiet med kunskapsbrister. Vid jämförelse med resultaten från måluppfyllelseundersökningen framgår även att det finns en diskrepans mellan resultaten i de nationella proven och lärarnas bedömning av elevernas kunskapsresultat. I årskurs 6 har måluppfyllelsen i de nationella proven ökat betydligt jämfört med förra läsåret i alla de tre obligatoriska ämnena i de nationella proven (svenska, engelska och matematik). I årskurs 9 har eleverna en lägre måluppfyllelse i såväl engelska som matematik och svenska jämfört med föregående år. I matematik är nedgången markant. Betygsresultaten har inte försämrats i samma utsträckning, eftersom sambandet mellan nationella prov och betyg inte är så starkt. I alla årskurser har flickor en högre måluppfyllelse än pojkar i de nationella proven i svenska. Förväntningar på elever I elevenkäten för de äldre eleverna (årskurs 7 och 9) anger 87 procent av eleverna positiva svar under huvudfrågeområdet Tillit till elevens förmåga medan 7 procent är negativa. Förra året var 89 procent av eleverna positiva på motsvarande huvudfrågeområde. Lägst andel positiva svar inom området får frågan om deras lärare tror att de kan lyckas med sitt skolarbete. Differensen är cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna bland kommunens skolor, från upp till cirka 95 procent ned till runt 75 procent. Skillnaden mellan skolorna har ökat jämfört med förra undersökningen med ca fem procentenheter. De yngre eleverna (årskurs 3 och 5) är mer positiva när det gäller förväntningar. Ungefär 94 procent av dem har svarat positivt på frågan Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet. Skillnaden mellan pojkar och flickor är marginell i såväl enkäten för äldre elever som i den för yngre elever. Det finns ett samband mellan höga kunskapsresultat på en skola och andelen elever som svarat positivt på frågan Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet på skolnivå. Sambandet mellan högre kunskapsresultat och studiero och trygghet är dock starkare (se avsnitt om studiero). 11 Andelen elever som läser svenska som andraspråk fortsätter att öka läste 25 procent av eleverna i årskurs 9 ämnet är motsvarande andel 38 procent. 17 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

20 Lust att lära I elevenkäten till de äldre eleverna anger 56 procent av eleverna positiva svar under huvudfrågeområdet Lust att lära, medan 40 procent är negativa. Det innebär en nedgång av andelen positiva elever med fyra procentenheter från förra året. För de yngre eleverna är motsvarande siffror i enkäten 86 procent positiva och 10 procent negativa. Skillnaden mellan årskurserna är således stor. Förra året noterades skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller frågorna om lust att lära. I år är andelen positiva svar bland flickor lägre vilket gjort att skillnaderna mellan könen är försumbar. Andelen positiva svar är dock lägre som en följd av detta. Analyser visar att det inte finns något statistiskt samband mellan elevernas svar kring lust att lära och skolornas kunskapsresultat. I årets enkätresultat är det emellertid intressant att notera att många elever i årskurs 3 och 5 upplever skolarbetet som för lätt. Hälften av eleverna anser att påstående om att skolarbetet är för lätt stämmer ganska bra. Det är även många elever i årskurs 7 och 9 som upplever skolarbetet som för lätt, men det är dock en betydligt lägre andel elever i jämförelse. Skolornas och förvaltningens arbete Både förvaltningen och skolorna har under läsåret gjort insatser i syfte att förbättra elevernas kunskapsresultat. Måluppfyllelse och likvärdighet är också grundskolenämndens två övergripande mål. I skolornas åtagandeplaner för 2015/16 är det ett fortsatt fokus på kunskapsutveckling. Flera skolor har åtaganden med fokus på matematik i allmänhet och matematiklyftet i synnerhet. Andra skolor har valt åtaganden kring formativ bedömning, utepedagogik, NT-utveckling och ämnesövergripande arbete. I ämnet idrott och hälsa påtalar flera skolor att elevernas simkunnighet är en enskild faktor som starkt påverkar måluppfyllelsen. Att skapa förutsättningar för att alla elever ska lära sig simma är en utmaning då det kräver såväl budget som personal och tillgängliga lokaler. Inom det språkutvecklande arbetet visar skolornas åtaganden på en mycket stor variation. Det är svårt att bedöma om skolornas insatser kring språkutveckling kommer att möjliggöra en förändring på Malmönivå. Förvaltningen har sedan budget 2015 arbetat med fyra åtaganden som kan kopplas till kunskaper: förbättra kunskapsresultaten generellt, förbättra kunskaperna i matematik, språkutveckling samt minska skillnaderna mellan elevgrupper och skolor. Inom varje åtagande har det genomförts en rad olika aktiviter. Bl.a. fortsätter förvaltningen skapa tydligare och gemensamma strukturer kring språkval vilket skapar bättre förutsättningar och utökar elevernas valmöjligheter och möjligheter att nå målen i ämnet. Förvaltningen samordnar också de nationella satsningarna Matematiklyftet och Läslyftet i kommunens grundskolor. Huruvida satsningarna i matematik och språkutveckling gett någon tydlig effekt på elevernas kunskaper och därigenom ökade kunskapsresultat avseende betyg, måluppfyllelseundersökning och nationella prov går inte att säga i dagsläget. För att bedöma vilket resultat satsningarna gett behöver mer omfattande utvärderingar genomföras. Genom arbetet inom ramen för åtagandet om att minska skillnaderna har förvaltningen i dag en bättre kunskap om vad som behöver utvecklas för att möta nyanlända elevers behov. Förvaltningen har också en beredskap för kommande förändringar i lagstiftning (januari 2016) och nationell styrning kring elevgruppen. En ny modell för fördelning av nyanlända elever har tagits fram i syfte att minska segregationen mellan skolor. Under året har även en ersättningsmodell med fem behovsgrupper för grundsärskolan utvecklats. Förutsättningarna för varje elevs lärande bedöms kunna öka framöver då resursfördelningen på detta sätt tydligare speglar den enskilda elevens resursbehov. Förvaltningen har också utrett kommunens särskilda undervisningsgrupper och inlett 18 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

21 ett förbättringsarbete kring de elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen (se även under rektors ansvar). Analys 2015 års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Även bland eleverna som är utlandsfödda och inte har föräldrar med eftergymnasial utbildning är Malmös resultat nu högre eller i nivå med rikets. En förklaring till den positiva utvecklingen när det gäller elever födda utomlands kan vara att sammansättningen av elever i gruppen har förändrats, dvs. att det är andra grupper av invandrare som kommit till Malmö de senaste tre åren. Föräldrarnas utbildningsnivå är en avgörande faktor för elevernas resultat, oavsett utländsk eller svensk bakgrund. I Malmö finns det lång erfarenhet av att arbeta med utlandsfödda elever. Skolorna har dessutom tillgång till lärare i flera olika språk. Det är också möjligt att Malmös fleråriga satsning på språkutvecklande arbete har gett effekter för elevgruppen. Statistiken över lärarlegitimation visar också att Malmö stad har en högre andel legitimerade lärare i svenska som andra språk än riket i genomsnitt (se avsnitt om rektors ansvar). När det gäller andelen gymnasiebehöriga elever och andelen elever som nått målen i alla ämnen har 2015 års betygsresultat i årskurs 9 inneburit ett avbrott på en positiv trend. En förklaring till nedgången kan vara försämrade socioekonomiska förutsättningar för årets årskurs 9-elever. Uppföljningen visar emellertid att resultaten i årskurs 6-8 indikerar ett högre resultat i årskurs 9 de kommande åren. En förklaring till detta kan vara den fortsatta implementeringen av kursplanerna från 2011 samt det kunskapsfokus som präglat arbetet i kommunen de senaste åren. Det är fortfarande stora skillnader mellan ämnen och årskurser. Eleverna har höga kunskapsresultat i svenska och moderna språk och lägre i matematik och svenska som andra språk. Eleverna bedöms ha högst måluppfyllelse i årskurs 1 och lägst i årskurs 7. Det är också fortsatt stora skillnader mellan olika elevgrupper. Pojkar, elever med utländsk bakgrund och elever med lågutbildade föräldrar har sämre resultat än flickor, elever med svenska bakgrund samt elever med högutbildade föräldrar. Motsvarande skillnader finns också på nationell nivå. I Malmö är också skillnaderna mellan skolornas stora. Att förbättra måluppfyllelsen i matematik är en utmaning för förvaltningen. Satsningarna inom matematiken bör noga följas och utvärderas för att det ska kunna avgöras om de är inriktade på åtgärder som ger effekt. Detta gäller även de insatser som görs inom språkutveckling. Årets uppföljning visar att det är stor spridning på insatserna och att det är svårt att se några generella effekter av arbetet. Ytterligare en utmaning är pojkars låga resultat jämfört med flickors. Pojkar når i lägre utsträckning målen för utbildningen, både i Malmö och i riket, och har gjort under en längre tid. Skillnaden finns inom de flesta ämnen. Forskning om orsaker till könsskillnader i skolprestationer och attityder till skolan framhåller flera genusorienterade orsaksförklaringar eller hypoteser 12. Oaktat att könsskillnader i skolresultaten är ett generellt problem med komplexa förklaringar är det angeläget att skolorna i Malmö stad följer upp, analyserar och utvecklar arbetet med att skapa förutsättningar för alla elevgrupper att nå målen för utbildningen. Elevernas kunskapsresultat i årskurs 1-3 är ytterligare en utmaning. Det finns en diskrepans i lärarnas bedömning av måluppfyllelsen och resultaten i de nationella proven. Detta visar att arbetet med bedömning är ett fortsatt utvecklingsområde (se avsnitt om betyg och bedömning). Om 12 SOU 2009: Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

22 bedömningen av elevernas kunskaper brister, kommer inte kunskapsluckorna bedömas adekvat och det är stor risk att lärarna inte kommer att förändra sitt arbetssätt i enlighet med elevernas behov. Grundskoleförvaltningens uppgifter visar också att det finns elever som inte anses uppnå målen men som inte ges något stöd enligt författningarnas krav (se avsnitt om stöd och hjälp). Detta tillsammans med analyserna som visar att många elever som inte når målen i de nationella proven i årskurs 3 fortfarande inte klarar godkänt i motsvarande prov tre år senare visar på betydelsen av tidiga insatser. Enligt rektorer har det skett en förändring i de yngre elevernas förutsättningar för socialt samspel de senaste åren. Detta kräver kompetens som ibland saknas och mer tid än tidigare behöver läggas på att få klasser och grupper att fungera och samspela. Samtidigt visar elevenkätsresultaten att en stor andel av eleverna i årskurs 3 och 5 anser att skolarbetet är för lätt. Det är viktigt att lärarnas bedömning samt krav på eleverna anpassas till elevernas förmåga så att varje elev når så långt som möjligt. Elever i de lägre årkurserna upplever i stor utsträckningen skolarbetet som lustfyllt, detta är något som bör tas tillvara, både för att eleverna ska utvecklas så långt som möjligt i de lägre årskurserna men också för att skapa samma förutsättningar för lärande i de högre årskurserna. 5.2 Normer och värden Enligt läroplanerna ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. I grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell ingår tre uppföljningsområden inom normer och värden: trygghet och förhindra kränkningar, likabehandling samt studiero. Trygghet och förhindra kränkningar I elevenkäterna anger 80 procent av de äldre eleverna, 85 procent av de yngre eleverna och uppemot 80 procent av eleverna i fritidshem positiva svar på frågorna om trygghet. Bland de äldre eleverna har andelen minskat med tre procentenheter jämfört med föregående elevenkät. I grundsärskolan uppger 70 procent av eleverna positiva svar på frågan om de känner sig trygga i skolan. På elevenkäternas frågor om huruvida kränkningar förhindras ger 56 procent av grundskoleeleverna i årkurs 7 och 9 positiva svar. Det är en minskning med två procentenheter jämfört med förra läsåret. En högre andel pojkar än flickor anser att skolan behöver göra mer för att förhindra kränkningar i skolan. Under läsåret gjordes anmälningar om kränkande behandling till huvudmannen 13, motsvarande 3,99 ärenden per 100 elever. Anmälningarna avser mycket varierande situationer, och det är svårt att rangordna hur vanligt förekommande olika situationer är. Vanligt är fysiska och psykiska kränkningar, utfrysning med mera. I de yngre åldrarna, 6-8 år, är det oftast fysiska kränkningar. Fotbollsplaner på skolgården är den plats som ofta förekommer i anmälningarna. Anmälningarna om kränkande behandling påvisar potentiella förbättringsområden för skolorna. Många anmälningar upplevs bottna i brister i kommunikationen mellan skola och vårdnadshavare. Antalet anmälningar skiljer mycket mellan skolorna. 13 skolor gjorde inga anmälningar, jämfört med andra skolor som gjorde uppemot 100 anmälningar. Skillnaderna mellan skolorna kan bero på en mängd olika saker, exempelvis varierande upplägg på det förebyggande och åtgärdande arbetet samt varierande kunskap och medvetandegrad hos skolornas personal. Likabehandling 63 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Grundläggande värden på skolan. I frågeområdet ingår frågor kring hur man behandlas om man 13 Anmälning ska göras vid kännedom om att en elever anser sig utsatt för kränkande behandling. 20 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

23 uppfattas som annorlunda, om elever och lärare respekterar varandra samt om lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. Förra året var 65 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. För tredje året i rad upplever emellertid en större andel av pojkarna än flickorna i årskurs 7 och 9 att lärarna inte ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet (se under kunskaper). Lägst andel positiva svar erhåller frågan om man blir dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda. Eleverna i fritidshemmen är i hög grad positiva på frågor som rör samspel mellan vuxna och elever. Det är det område med högst andel positiva svar från eleverna i fritidshemmen, 90 procent. I frågeområden ingår frågor om kompisar, om de vuxna ser till att alla får vara med och leka samt om man som elev kan få hjälp av en vuxen när hen behöver det. I grundsärskolan är det 80 procent av eleverna som är positiva i sina svar på frågan om de i skolan pratar om hur de ska vara mot varandra. Studiero I årets elevenkät är det liksom förra året 54 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 som anger positiva svar under frågeområdet Studiero. I de yngre åren, årskurs 3 och 5, anger 62 procent ett positivt svar. Skillnaden mellan skolorna är stora, både i de lägre och högre årskurserna. Andelen positiva svar skiljer cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna bland de äldre eleverna. Det finns ett generellt samband med högre kunskapsresultat och flera av de enkätfrågor som handlar om elevernas arbetsmiljö. Exempelvis finns det ett samband mellan en hög andel positiva svar på frågorna om trygghet respektive studiero och högre kunskapsresultat på skolnivå. Under kvalitetsbesöken har besöksteamen sett exempel på lektioner med bra studiero där lärare haft förmågan att göra innehållet levande och väcka elevers intresse. I årskurserna 7-9 har besöksteamen även sett exempel där detta inte varit fallet. Elever har varit omotiverade, sysslat med annat eller plötsligt lämnat klassrummet. Elever kommer för sent och saknar läromedel. Eleverna är på skolan men skolkar konsekvent från vissa lektioner. Anledningarna till elevers svaga motivation kan vara flera. Det kan bl.a. bero på att lektionsinnehållet inte utgår från elevernas förutsättningar och erfarenheter eller att lektionerna är ostrukturerade och dåligt planerade. Även bristande kunskaper hos eleven kan vara en anledning till svag motivation. En konsekvens blir att elever förlorar tid och inte får sin garanterade undervisningstid. I förlängningen påverkar det elevens måluppfyllelse. En tillitsfull och transparent relation mellan lärare och elev har en positiv inverkan på elevernas lärande och upplevelse av trygghet. Tendenser till elevbeteenden enligt ovan kan även vara synliga i lägre årskurser. Enligt besöksteamen finns det skolor där skolan som helhet anstränger sig för att bygga upp en kultur där skolan signalerar att lärandet är viktigt. Detta sker på flera olika plan exempelvis genom att ha höga förväntningar och krav, att vara tydliga med skolans mål gentemot elever och föräldrar, att göra föräldrar och elever delaktiga i förbättringsarbeten, att ha tydliga regler och konsekvenser vid disciplinära ärenden och frånvaro. I det här arbetet är lärandemiljön inte minst viktig (se avsnitt om rektors ansvar). En förhållandevis hög andel av eleverna i fritidshemmen, drygt 70 procent, anser att det finns ställen där de kan sitta i lugn och ro när de vill. Samtidigt konstaterar Skolinspektionen efter sin riktade tillsyn av fritidshemmen i Malmö stad att det finns stora skillnader i fritidshemmens miljö och att det finns lokaler som är mycket bristfälliga vilket begränsar möjligheten att ge eleverna den verksamhet 21 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

24 de har rätt till. Dessutom finns det stora kompetensskillnader mellan kommunens fritidshem i hur lokaler kan utnyttjas och anpassas efter verksamhetens behov. Skolornas och förvaltningens arbete Trygghet, likabehandling och studiero ingår i det gemensamma utvecklingsområdet kring elevernas arbetsmiljö som skolorna arbetade utifrån föregående läsår. Normer och värden är också ett av de tre största områdena som skolorna har arbetat med och även fortsättningsvis planerar att arbeta med. Delområden som många skolor har valt att arbeta med är bland annat genuspedagogik, utveckling av rastverksamhet, värdegrundsfrågor och generellt arbete med likabehandling. Vissa av de skolor som har valt att arbeta med rastverksamhet har en tydlig tanke om att detta arbete ska bidra till en ökad studiero genom att konflikter begränsas och inte följer med in i klassrummen. En konsekvens av detta är att arbetet blir effektivare och mer förebyggande. Förvaltningen har under året två åtaganden som specifikt rör normer och värden: utveckla och stödja arbetet med normer och värden samt förbättra elevernas trygghet. Under 2015 har ett strukturellt stöd byggts upp och flertalet insatser har genomförts, t.ex. träffar med antirasistiska skoloch elevnätverk samt framtidsverkstäder med fokus på elevdemokrati (se avsnitt om elevers ansvar och inflytande). Som exempel har fortbildningsinsatser i antirasism för skolpersonal liksom fortbildning och handledning för fritidspersonal inom interkulturellt förhållningssätt och barns perspektiv genomförts på de skolor som identifierat behov.förvaltningen har också genomfört utbildningsinsatser för att informera skolor/skoledare och annan personal om kränkande behandling och anmälan till huvudman under året! I årets åtagandeplan har det gemensamma utvecklingsområdet breddats till att gälla lärmiljö. Lärmiljö omfattar fler delar av verksamheten än trygghet, likabehandling och studiero (se avsnitt om rektors ansvar). Analys Årets analyser visar att elevernas trygghet och studiero har ett samband med skolornas kunskapsresultat. Skillnaderna mellan skolorna, både i elevernas uppfattningar kring kränkningar och i skolornas arbete, är fortsatt stora. De flesta insatser na från förvaltningen har gjorts utifrån enskilda skolors identifierade behov och har inte varit övergripande för alla enheter. Några generella effekter kan inte skönjas. Rektorer menar att bristen på legitimerade lärare, och den personalomsättning den innebär, försvårar ett långsiktigt arbete på skol- och klassnivå. Det stora fokus som funnits på skolornas kunskapsuppdrag kan också ha bidragit till att arbetet kring normer och värden inte prioriterats. 5.3 Elevers ansvar och inflytande Enligt läroplanerna ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. I grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell ingår elevenkäternas frågor kring delaktighet och inflytande i uppföljningsområdet. Delaktighet och inflytande Elevers ansvar och inflytande är ett av de områden i elevenkäterna som har lägst resultat. Mest positiva (75 procent) är eleverna i årskurs 3 och 5, medan endast 54 procent av de äldre eleverna i årskurs 7 och 9 är positiva till frågeområdet. Pojkarna är något mer positiva än flickorna i årskurs 7-9. Bland eleverna i fritidshemmen är nästan 80 procent positiva. Det finns också stora skillnader 22 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

25 mellan skolorna. I årskurs 7 och 9 är differensen mellan skolorna ca 40 procentenheter. Det går inte att jämföra resultatet med fjolåret eftersom frågorna i enkäten omformulerats. I enkäten till grundsärskoleelever uppger 64 procent av eleverna positiva svar under huvudfrågeområdet Delaktighet och inflytande medan 4 procent är negativa och 25 procent neutrala. Andelen positiva svar är högre än föregående år. De skolor som haft kvalitetsbesök under 2015 tycks överlag prioritera formella system för samråd. Klass- och elevrådsverksamheten uppges vara en viktig del i detta arbete. Besöksteamen har stött på exempel där klassråd och elevråd ägnar sig åt undervisningsnära frågor, men i de flesta fall används tiden inte till reflekterande samtal kring lärandets innehåll och genomförande. Eleverna får då inte lära sig att vara delaktiga och ta ansvar för de rättigheter och skyldigheter som ingår i utbildningen samt skolans inre arbete. Skolornas och förvaltningens arbete En femtedel av skolorna har valt att prioritera elevers ansvar och inflytande som ett utvecklingsområde i sina åtagandeplaner. Många av de skolor som har prioriterat området, har valt att koncentrera förbättringsarbetet på av olika former av råd, såsom elevråd, matråd och fritidsråd. Andra skolor har valt att utveckla andra områden i syfte att göra eleverna delaktiga, t.ex. i sitt arbete med bedömning för lärande. Det sker bland annat genom aktiviteter som förbättrar elevernas delaktighet och inflytande i lokala pedagogiska planeringar (LPP). Även om skolor inte har valt att prioritera elevinflytande som ett utvecklingsområde kan elevernas möjligheter till inflytande påverkas inom andra insatser t.ex. kring formativ bedömning, kamratbedömning, elevens egen tid och elevledda utvecklingssamtal. Förvaltningen erbjuder stöd och utvecklingsinsatser inom området utifrån skolornas begäran. Bland annat har framtidsverkstäder med fokus på elevdemokrati samt en elevdemokratidag genomförts. Utvecklingsarbetet har stark korrelation med arbetet att stödja skolornas värdegrundsarbete. Analys I analyser av enkätresultat kring inflytande förklaras låga resultat ofta med att ju mer skolan arbetar med frågan och ju mer medvetna eleverna är, desto mer kritiska blir de. Samtidigt framkommer bristande kompetens kring vad läroplanen avser med inflytande och vilka rättigheter eleverna har. På många skolor har arbetet med läroplanen kommit i skymundan i relation till kursplanerna. Utan en stark förankring i läroplanens betoning av t.ex. förmågor, begränsas pedagogernas möjligheter att arbeta med elevinflytande inkluderat i undervisningen. Anledningen till skillnaderna mellan elevernas uppfattningar om inflytande i grundskolan respektive fritidshemmet är oklar. Det kan innebära att fritidshemmen lyckats bättre i sitt arbete men det kan också indikera att elever anser sig ha mindre inflytande över en mer läroplansstyrd verksamhet. Analysen visar att det finns behov av att både skolledning, personal och elever tillsammans definierar och diskuterar vad inflytande och delaktighet är utifrån skollag och läroplan. Ett sådant arbete tillsammans med de insatser som görs kring t.ex. lokala pedagogiska planeringar och formativ bedömning skulle kunna innebära att elevernas uppfattning om sitt inflytande och sin delaktighet förbättras. 5.4 Skola och hem Enligt läroplanerna ska skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. I grundskoleförvaltningens uppföljning av målet ingår uppgifter om föräldradelaktighet, klagomål och tillsynsärenden samt närvaro. 23 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

26 Föräldradelaktighet Förvaltningen saknar uppgifterom hur skolorna arbetar med föräldradelaktighet, hur arbetet fungerar samt vad det resulterar i. Precis som inom elevinflytande finns det formella former av delaktighet och inflytande såsom skolråd i Malmös skolor. Skolorna arbetar också med delaktighet i det pedagogiska arbetet genom t.ex. föräldramöten och utvecklingssamtal eller kring specifika frågor och teman. Enligt rektorerna finns det stora skillnader i skolornas förutsättningar för föräldradelaktighet, t.ex. när det gäller språkkunskaper. Klagomål och tillsynsärenden Grundskoleförvaltningen tog emot och hanterade 121 klagomål på huvudmannanivå under läsåret. Det motsvarar 0,48 klagomål per 100 elever, vilket är en marginell minskning jämfört med föregående läsår. Klagomålen handlar om en mängd olika ämnen, stora som små. Det finns inga ämnen som tydligt dominerar. Ett tämligen vanligen återkommande ämne är elevernas arbetsmiljö, både den fysiska och psykiska, och ofta i relation till skolans bemanning på något sätt. Skolledningen och dess agerande är ofta föremål för klagomål, sannolikt utifrån att vissa beslut som fattas kan upplevas obekväma. Även klagomål kring rätt till stöd och upplevda kränkningar är vanliga. Under läsåret inkom också 44 ärenden från grundskolans tillsynsmyndigheter, det vill säga från Skolinspektionen, Barn- och elevombudet samt Diskrimineringsombudsmannen. Detta motsvarar 0,17 ärenden per 100 elever, vilket är en minskning jämfört med föregående läsår. Ärendena gällde huvudsakligen upplevda kränkningar och rätten till särskilt stöd. I 25 av de 44 ärendena förelades Malmö stad att vidta en eller flera åtgärder utifrån brister som framkommit i tillsynen. Den vanligaste förekommande bristen var att upplevda kränkningar inte anmäls från personal till rektor eller från rektor till huvudman enligt kraven i 6 kap. 10 skollagen. 10 av de 25 föreläggandena hade sannolikt kunnat undvikas om denna brist inte funnits. Klagomålen och tillsynsärendena ger en indikation om vad som är viktigt för vårdnadshavarna, och kan även visa på eventuella utvecklingsområden på skolorna. Många anmälningar upplevs bottna i brister i kommunikationen mellan skola och vårdnadshavare. Samtliga utbildningsområden är representerade bland de inkomna klagomålen, och det finns ingen tydlig skillnad mellan områden eller skolor utifrån antalet klagomål. Närvaro Andelen grundskoleelever med över 20 procents frånvaro är cirka 3 procent i årskurs 1-6 och 12 procent i årskurs 7-9. Frånvaron är generellt högre i de senare årskurserna än i de tidigare men de är stor variation mellan skolorna. I vissa skolor är så många som var tredje till var femte elev genomgående borta från undervisningen en dag i veckan. Skolorna med högst elevfrånvaro visar i de flesta fall upp samma höga frånvaro år efter år. Andelen frånvarande elever är sammantaget oförändrat sedan föregående läsår. Andelen elever med över 20 procents frånvaro i grundsärskolan är 20 procent i årskurs 1-6 och 19 procent i årkurs 7-9. Variationen mellan skolorna är stor och statistiken inte helt tillförlitlig. Vid en analys av frånvarouppgifterna framgår att det finns ett tydligt samband mellan hög frånvaro och socioekonomiska faktorer liksom elevernas kunskapsresultat. Förvaltningen har genomfört tematiska kvalitetsbesök för att fördjupa kunskapen om frånvaroproblematiken. Besöken visar att den mest omfattande frånvaron består av ströfrånvaro och skolk. Svårighet i skolarbetet är en av de viktigaste orsakerna till den här typen av frånvaro. Kopplingen mellan elever med hög frånvaro och elever med särskilt stöd är inte framträdande på de besökta skolorna. 24 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

27 Besöken visar också att skolor har varierande rutiner för rapportering av frånvaro. Även inom en skola kan rutinerna variera. Variationerna får betydelse för hur och när skolan sätter in åtgärder som följd av frånvaron. Elevhälsoteamen är ofta engagerade i arbetet att hantera frånvaron, men arbetet är oftast reaktivt. Förebyggande insatser eller systematiska kartläggningar förekommer inte på de besökta skolorna. Det kan delvis bero på att skolorna betraktar frånvaron som ett individproblem istället för att se det som ett skolrelaterat problem. Alla skolor som ingår i de tematiska kvalitetsbesöken har någon gång brottats med problematik kring s.k. hemmasittare och skolorna upplever det som komplicerade ärenden. Skolorna har kunnat visa upp ett fåtal lyckade exempel. De bygger på att skolan har lyckats skapa en förtroendefull relation mellan en person på skolan och eleven. Samverkan med andra myndigheter och ett systematiskt arbete beskrivs som viktiga ingredienser för att lyckas. Ytterligare en utmaning för skolorna är elever som har en hög frånvaro som godkänts av vårdnadshavare. Skolornas och förvaltningens arbete Skola och hem är ett läroplansområde som endast ett litet antal skolor väljer att prioritera i sitt utvecklingsarbete. De skolor som prioriterar området fokuserar på delområden som exempelvis föräldradelaktighet och värdegrundsfrågor för att stödja en bättre kommunikation mellan skola och hem. En handfull skolor har valt särskilda åtaganden som syftar till att främja närvaron. Klagomålen hanteras och utreds på förvaltningen utifrån fastställda rutiner. Utredningen sker alltid tillsammans med den berörda skolan, vilket möjliggör utveckling och kvalitetshöjning på skolan utifrån klagomålens innehåll. Klagomålshanteringen bedöms även kunna ha en preventiv effekt när det gäller tendensen att gå vidare med anmälning till skolornas tillsynsmyndigheter. I vissa fall vidarebefordras klagomålen till annan förvaltning, då de exempelvis kan ligga under serviceförvaltningens ansvarsområde (utförande av skolskjuts). Huvudmannen har ett ansvar att stödja skolorna med rekommendationer och eventuellt riktlinjer för att skapa likvärdighet och gemensamt förhållningssätt inom områden som exempelvis registrering av frånvaro, beviljandet av ledigheter och konsekvenser då familj och elev inte följer ledighetsbeslut. Förvaltningen håller på att utarbeta en rutin som syftar till att systematisera skolornas arbete kring närvaro och frånvaro. Rutinen ska synkroniseras med nämnda erfarenheter och slutsatser från de tematiska besöken, och kommer bland annat att tydliggöra samarbetet mellan skolledning, pedagogisk personal och skolans elevhälsoteam, EHT. Rutinen kommer även att klargöra vilka möjligheter till stöd som Elevhälsans Centrala Enhet (ECE) via skolans elevhälsoteam kan erbjuda inom området. Efter att förvaltningsledningen har beslutat om ett gemensamt IT-system för frånvarorapportering, använder samtliga grundskolor utom en IT-verktyget Skola24. Ett förvaltningsgemensamt system skapar förutsättning för ett enhetligt arbetssätt, korrekt statistik samt samlad uppföljning och analys inom området. Tillämpningen av systemet varierar dock mellan skolorna. Förvaltningen tillhandhåller nu ytterligare ett IT-system till intresserade skolor, InfoMentor, som bl.a. syftar till att underlätta samarbetet mellan elev, vårdnadshavare och pedagog. Med hjälp av systemet kan elev, vårdnadshavare och pedagog följa elevens pedagogiska utveckling. Analys Det finns utmaningar för att nå målen kring skola och hem. Föräldrarnas delaktighet kan bl.a. förbygga både klagomål och hög frånvaro. För att komma till rätta med frånvaroproblematiken behöver skolor med hög frånvaro följa upp och analysera hur personalens agerande skapar tillitsfulla relationer med alla elever samt hur undervisningen bygger på elevens framgångar. Det är genom pedagogernas arbete som skolan kan påverka elevernas vilja att vara i skolan. Även elevhälsan har en 25 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

28 avgörande roll i arbetet kring närvaro och frånvaro. Förvaltningens utveckling av en gemensam rutin för skolornas frånvarohantering kommer att kunna fungera som ett viktigt stöd för skolorna i detta arbete. Gemensamma rutiner kommer också att innebära att frånvaro hanteras mer likvärdigt i kommunen. 5.5 Övergång och samverkan Enligt läroplanerna ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja eleverna i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. I grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell följs samverkan och övergångar upp var för sig. Samverkan I samband med införandet av en ny skolorganisation betonades vikten av att skapa en fungerande samverkan mellan de tre skolnämnderna och förvaltningarna för att skapa en röd tråd genom skolväsendet. Detta underlättas av att de tre skolförvaltningarna delvis organiseras utifrån samma principer och utgångspunkter samt med liknande ledningsstrukturer. I organisationen finns förutsättningar för ett gränsöverskridande arbete och samverkan med olika verksamheter i staden för att möjliggöra ett helhetsgrepp kring barn, elever och studerandes tillvaro och utveckling. De tre skolförvaltningarna delar den gemensamma stödfunktionen Pedagogisk Inspiration Malmö. Tillsammans med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen delar grundskoleförvaltningen också Språkcentralen, som bland annat ansvarar för modersmålsundervisningen. Under de första verksamhetsåren har förvaltningen fokuserat på den interna organisationen och interna processer. Samverkan med såväl de båda andra skolförvaltningarna som med t.ex. stadsområdesförvaltningarnas avdelningar för individ och familj, IoF, sker i varierad utsträckning. Där skola och IoF redan tidigare lyckats etablera ett gott samarbetsklimat bedrivs samverkan tillfredsställande; på andra ställen fungerar samverkan sämre. Samverkan sker även med Fastighetskontoret, Serviceförvaltningen och Miljöförvaltningen i fråga om utbyggnaden av nya skolplatser. Denna samverkan har förbättrats sedan förvaltningen etablerade en egen organisation för att hantera utbyggnadsfrågorna. Dock saknas fortfarande en kommungemensam samsyn kring utbyggnadsfrågorna samt ansvars- och arbetsfördelningen inom staden. Bristen på samsyn försvårar, fördröjer och fördyrar skolplatsutbyggnaden och påverkar således såväl grundskoleförvaltningens som hela stadens effektivitet. Samverkan inom respektive skolenhet sker främst mellan olika verksamhetsformer. På många skolor delar fritidshem och skola lokaler. Enligt vad som framkommer i kvalitetsdialogerna, sker samverkan mellan fritidshem och skola främst i planeringen av rastaktiviteter, arbetet med värdegrundsfrågor och likabehandlingsarbetet. På de skolor som mottagit kvalitetsbesök används fritidspersonal som en resurs i skolan, t.ex. som hjälplärare när klasser delas i mindre grupper. Samverkan under eftermiddagstid och samverkan som stödjer lärandet i fritidshemmet är svårare att få syn på. Vissa skolor samverkar strukturerat med aktörer utanför skolan. Det sker på en mängd olika sätt, till exempel samarbetar vissa fritidshem med föreningar kring de aktiviteter som eleverna erbjuds i fritidshemmen. Andra skolor eller klasser samarbetar med en skolklass någon annanstans i Sverige eller världen kring olika teman i undervisningen. 26 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

29 Övergång I kvalitetsdialogerna framkommer att många skolor upplever svårigheter med övergångarna mellan förskolan och förskoleklass, förskoleklass och årskurs 1 samt mellan skolor med yngre elever och äldre elever. Svårigheterna är av olika karaktär, skolorna lyfter till exempel sekretessfrågor, samplanering och mängden samverkanspartners. Kommunfullmäktige har i budget 2015 gett grundskole- och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnderna i uppdrag att utreda hur övergången mellan grundskola och gymnasieskola kan ske på ett bättre sätt. Utredningsarbetet inleddes med en kartläggningsfas som identifierade åtta utvecklingsområden: innehåll i pedagogiska övergångshandlingar, elevgrupper, återkoppling, personliga möten, digitalt systemstöd, ansvar och roller, information till vårdnadshavare och tidsplan för övergångsprocessen. De åtta områdena tangerar i många fall varandra och samtliga anses centrala för att elevernas övergångar mellan grund- och gymnasieskola ska förbättras. Gemensamt för dem är att det ofta saknas tydliga rutiner eller en etablerad och välkänd struktur. I vissa fall finns rutiner för enskilda delar i övergångsprocessen, medan det saknas en helhetsbild. Utredningens framåtblickande arbete med att analysera vilka åtgärder nämnder och förvaltningar bör vidta för att förbättra övergångarna pågår under hösten. Utredningsarbetet har också identifierat att det finns behov av en tydligare ansvarsfördelning även vid övergång från förskolan samt inom förvaltningens skolformer och verksamheter. Återkoppling och feedback från mottagande till avlämnande skola är ett viktigt moment som inte fungerar helt tillfredsställande. Konstruktiv återkoppling underlättas av personliga möten. Om sådana möten sker skapas även möjlighet att återkoppla kring kvaliteten på pedagogiska övergångshandlingar och andra delar som är viktiga för en god övergång. Förvaltningen saknar i dag tydliga rutiner för återkoppling och feedback samt tydlighet i roller och ansvarsfördelning inom flertalet övergångar. Nyanlända elever är särskilt beroende av att övergångar mellan skolor fungerar. Under läsåret har samtliga nyanlända elever, årskurs F-9, skrivits in via inskrivningsenheten som finns i anslutning till Mosaikskolan. Efter inskrivningen påbörjar elever i ålder för årskurs F-6 sin skolgång på någon av Malmös skolor vid sin hemskola eller annan skola genom ett aktivt val inom ramen för det fria skolvalet. Åtta av stadens skolor tog emot 45 procent av dessa elever, vilket innebär att en tiondel av stadens skolor tog emot närmare varannan nyanländ elev i årskurs F-6. Nyanlända elever i årskurs 7-9 går i stället på Mosaikskolan under en period och slussas sedan ut till någon av stadens skolor, eller skrivs in på gymnasiet. Sex mottagande grundskolor tog emot 58 procent av dessa elever. Under perioden är det 18 av stadens skolor som inte tagit emot någon nyanländ elev. Förklaringen till detta kan vara att närhetsprincipen gör att inga elever är aktuella för dessa skolor och att ingen elev önskat gå på skolan inom ramen för det fria skolvalet. Under perioden har fristående skolor tagit emot två nyanlända elever som passerat via Mosaikskolan. Skolornas och förvaltningens arbete Flera av de utvecklingsområden som identifierats i samverkan med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen behöver utvecklas även inom grundskoleförvaltningen. Det gäller bland annat vilken information och material som ska följa med en elev då hen lämnar en skola eller årskurs för en annan, samt digitala system för att dokumentera elevers progression och kunskapsutveckling över tid. Förvaltningen har inlett arbetet med att förbättra mottagandet och utslussningen av nyanlända elever till olika skolor runt om i staden. Förvaltningen håller bland annat på att utarbeta nya riktlinjer för mottagandet av nyanlända elever. Syftet med riktlinjerna är att bidra till ett en ökad likvärdighet samt en god kunskapsutveckling för nyanlända eleverna. De innehåller principer och arbetsprocesser för skolornas arbete med mottagande, bedömning av kunskaper och förmågor, social inkludering, 27 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

30 planering av undervisning, samverkan och uppföljning. Riktlinjerna förtydligar dessutom Malmös strävan i de fall de nationella styrdokumenten ger utrymme för tolkning. Förvaltningen har vidare tagit fram en modell för skolplacering av nyanlända elever. Avsikten är att minska de negativa effekterna av boendesegregationen. Nyanlända elever i de äldre årskurserna kommer framöver att aktivt erbjudas skola utifrån elevens behov och organisatoriska förutsättningar. Analys Uppföljningen visar att det under året inletts ett utvecklingsarbete kring samverkan och övergångar. Sedan förvaltningens start har fokus legat på att bygga upp den interna organisationen och strukturen. I takt med att allt fler processer och rutiner utvecklas, har förvaltningen större kapacitet att samspela med andra aktörer. Uppföljningen visar också att samverkan mellan förskola, förskoleklass och de obligatoriska skolformerna behöver utvecklas. Samverkan med förskolan bedöms ha minskat sedan omorganisationen. Tidigare ingick verksamheterna under samma ledning vilket underlättade samverkan. Det finns också behov av att utveckla samverkan inom skolorna, bl.a. mellan de lägre och högre årskurserna men också mellan skola och fritidshem. Brister i samverkan inom skolorna förklaras bl.a. av personalomsättningar. I takt med att barn och ungas levnadsvillkor och utbildningsmöjligheter har blivit allt mer prioriterat i Malmö stad som helhet, vill fler nämnder och förvaltningar bidra i arbetet. Den övriga stadens förståelse för grundskoleförvaltningens (samt de andra skolförvaltningarnas) komplexa uppdrag har också ökat sedan omorganisationen. Grundskoleförvaltningen har mycket att vinna på att, tillsammans med de två andra skolförvaltningarna, involvera och dra nytta av övrig kompetens, resurser och arbete som görs i övriga delar av kommunen. Fortfarande kvarstår dock delar av okunskapen kring skolans statliga uppdrag, skolans utmaningar samt det enorma tryck organisationen utsätts för. Denna okunskap försvårar samarbetet inom staden. 5.6 Skolan och omvärlden Enligt läroplanerna ska eleverna få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. I grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell är skolornas omvärldorientering ett prioriterat uppföljningsområde. Omvärldsorientering En del av skolornas omvärldsorientering är studie- och yrkesvägledningen. Antalet studie- och yrkesvägledare (SYV) är i stort sett oförändrat i Malmö stad trots ökat elevantal i grundskolan. Antalet elever per studie- och yrkesvägledare, SYV, har ökat till elever per SYV. Malmö stad har dock fortsatt färre elever per SYV jämfört med medelvärdet för samtliga kommunala huvudmän i riket. Den nationella trenden liknar Malmös utveckling antalet elever per SYV ökar. Skolornas omvärldsbevakning omfattar emellertid mer än studie- och yrkesvägledningen, t.ex. samarbeten och utbyten med skolor i andra länder, näringsliv, kulturaktörer och föreningar. Många skolor har ett aktivt arbete med närsamhället och andra driver långsiktiga samarbeten med t.ex. föreningar. I fritidshemsenkäten svarar elever i årskurs 3 och 5 i fritidshemmen på frågor om de upplever att de rör sig utanför fritidshemmet och skolgården under sin fritidshemstid. 71 procent av eleverna svarar positivt inom frågeområdet som helhet. Pojkarna är något mer positiva än flickorna. Spridningen mellan fritidshemmen i kommunen är cirka 35 procentenheter. 28 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

31 Skolornas och förvaltningens arbete Läroplansområdet Skolan och omvärlden lyfts inte fram i skolornas kvalitetsrapporter, åtagandeplaner samt i diskussionerna i kvalitetsdialogerna. Förvaltningen har tillsatt en samordnande studie-och yrkesvägledare. Uppdraget är att utveckla och driva studie- och yrkesvägledningen på stadens skolor. Samordningsarbetet har inletts, men arbetet med att utveckla studie- och yrkesvägledningen har ännu inte kommit igång. Analys Skolan i relation till omvärlden är ett läroplansområde som inte prioriteras i skolornas eller förvaltningens uppföljning. I förra årets rapport lyftets utvecklingsbehov inom studie- och yrkesvägledningen. Ett utvecklingsarbete har därefter inletts. 5.7 Bedömning och betyg Enligt läroplanerna uttrycker betyget i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. I grundskoleförvaltningens uppföljning av områden ingår uppgifter från elevenkäterna kring tydliga mål samt jämförelser mellan bedömning/betyg och resultaten på nationella prov. Tydliga mål 74 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet veta vad som krävs i elevenkäten medan ungefär var femte elev är negativ. När det gäller årskurs 3 och 5 är motsvarande resultat på jämförbara frågor 94 procent. 59 procent av grundsärskoleeleverna är positiva till påståendet lärarna förklarar så att jag förstår, vilket är en uppgång med två procentenheter från föregående läsår. De nationella proven är ett underlag i lärarens betygssättning. Det finns inga regler som styr i hur hög grad provet ska påverka betygssättningen av den enskilda eleven. En stor avvikelse mellan provbetyg och betyg kan emellertid vara ett tecken på att skolan och huvudmannen behöver granska arbetet med bedömning och betygssättning. På samma sätt kan en mycket hög överensstämmelse också vara en signal om att betygssättningen behöver analyseras. Precis som tidigare år finns en överensstämmelse mellan elevers betyg på de nationella ämnesproven och betyget i ett enskilt ämne. Graden av överensstämmelse varierar dock mellan ämnen, särskilt liten är den i matematik. Nästan 60 procent av eleverna i årskurs 9 som fått F i provbetyg i matematik klarar godkänt i slutbetyg. Denna skillnad är svår att förklara då provens konstruktion försvårar lärarnas och skolornas analyser av orsakerna till resultaten. Elever som läser svenska erhåller i större utsträckning än elever som läser SvA ett godkänt betyg trots att de fått F på ämnesprovet. I avsnittet Kunskaper framgår även att det finns diskrepans mellan lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse och deras resultat i de nationella proven i årskurs 3. Förvaltningens och skolornas arbete Bedömning och betyg är ett av de områden där flest skolor har valt att formulera åtaganden och bedriva ett utvecklingsarbete, såväl 2015/16 som föregående läsår. Detta är ett område som i flera avseenden tangerar området kunskaper, vilket även flera skolor har synliggjort. De flesta av skolornas aktiviteter inom området har fokuserat på olika typer av arbete kring bedömning för lärande, bland annat genom utvecklande av LPP:er och bedömningsmatriser. Andra områden är bland annat sambedömning (kring framför allt nationella prov) och kollegialt lärande. I många kvalitetsdialoger har det framkommit att bedömarkompetensen för pedagoger i de lägre 29 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

32 årskurserna behöver kartläggas och stärkas. Som ett led i att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande arbetar även en del skolor med att tydliggöra målen i kursplanen för eleverna. Förvaltningen formulerade i samband med budget 2015 ett åtagande om att utveckla bedömningskompetensen bland lärarna. Åtagandet har krävt en noggrann bakgrundsanalys för att skapa relevanta stödinsatser. Det inledande arbetet har visat på ett stort utvecklingsbehov samt att det saknas kompetens i kommunen. Det pågår också nationella insatser inom området, t.ex. utkommer fortfarande bedömningsstöd från Skolverket. Precis som skolorna, identifierar förvaltningen att åtagandet om bedömarkompetens tangerar flera andra områden såsom kunskaper samt stöd och hjälp (se vidare under rektors ansvar). Analys Ovanstående uppföljning visar att det fortsatt finns brister i arbetet kring bedömning och betyg. Det finns elever som inte vet vad som krävs i deras skolarbete. Bedömningarna kring elevernas kunskaper skiljer sig också mellan årskurser och ämnen. Skillnaderna i de lägre årskurserna förklaras framför allt med att lärarna är ovana att bedöma elevers kunskaper. 5.8 Rektors ansvar Enligt läroplanerna har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, bl.a. ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver samt att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. I grundskoleförvaltningens uppföljning av rektors ansvar inkluderas uppgifter om stöd och hjälp, elevhälsan, lärarkompetens, pedagogiskt ledarskap och lärmiljö. Stöd och hjälp Skolverkets uppgifter för Malmös kommunala grundskolor visar att elever hade behov av särskilt stöd och därmed ett åtgärdsprogram den 15 oktober Detta är nästan en halvering jämfört med föregående läsår. Anledningen är att det inte längre krävs ett åtgärdsprogram för alla stödinsatser. Innan utredning om särskilt stöd och åtgärdsprogram kan skolorna göra extra anpassningar inom undervisningen. I grundskoleförvaltningens uppföljning av måluppfyllelsen i årskurs 1-5 framgår vilka elever som har extra anpassning eller åtgärdsprogram. I årskurs 1 har 19 procent av eleverna extra anpassning eller åtgärdsprogram. Motsvarande andel ökar i årskurs 2 och 3 till 28 procent. I årskurs 4 och 5 är andelen drygt 25 procent av eleverna. Generellt har en högre andel av pojkarna, 29 procent, extra anpassning eller åtgärdsprogram. Motsvarande andel bland flickorna är 20 procent. Måluppfyllelseundersökningen visar också att det finns elever som inte når målen i alla ämnen och som varken har extra anpassning eller åtgärdsprogram. Det gäller 37 procent av flickorna och 31 procent av pojkarna, totalt 34 procent. Elevenkäterna visar att yngre elever generellt sett svara mer positivt på frågan om de får det stöd och den hjälp de behöver. Bland de äldre eleverna är det något fler pojkar än flickor som instämmer i enkätens påstående om att de får hjälp och stöd. Under kvalitetsbesöken framkommer att personalen känner till den relativt nya lagstiftningen om extra anpassning och särskilt stöd, men att de inte hunnit implementera den till fullo. Personalen är väl medveten om vad de två typerna av stöd innebär men upplever en osäkerhet i hanteringen, framför allt kring gränsdragningen mellan de två stödformerna. 30 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

33 Skolinspektionen konstaterar i sin tillsyn av Malmö stads fritidshem att kommunen inte uppfyller kraven på att särskilt stöd i alla fritidshem. Av Skolinspektionens intervjuer med såväl personal som rektorer framkommer att särskilda stödinsatser för enskilda elever ges i varierande omfattning och att flertalet av fritidshemmen inte kan erbjuda eleverna det särskilda stöd de skulle behöva. Att grupperna på fritidshemmen blivit större samtidigt som andelen elever med behov av särskilt stöd har ökat uppges minska personalens möjligheter att tillgodose alla elevers behov. Elevhälsan Vid kvalitetsbesöken konstateras att skolornas ambitioner är att lägga kraft på elevhälsans förebyggande arbetsinsatser. Det förebyggande elevhälsoarbetet får stå tillbaka för enskilda elevärenden och tid saknas för att ta fram riktlinjer för ett förebyggande och övergripande arbete. Rektorer vittnar om svårigheterna med att få till ett förebyggande elevhälsoarbete. Osäkerhet råder om hur arbetet ska genomföras för att bli förebyggande. Lärarkompetens I Malmö stads förskoleklasser går 17,8 elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklassen. Motsvarande antal i riket är 16,5. I förskoleklassen är andelen med lärarexamen förhållandevis hög i Malmö jämfört med andra kommuner. 46 procent av lärarna i förskoleklassen i Malmö har en förskollärarexamen och 33 procent har en lärarexamen. I riket är motsvarande andelar 54 jämfört med 24 procent. Utvecklingen med allt fler lärare i förhållande till förskollärare har stannat av de senaste två åren. Orsaken kan vara att elevökningen i grundskolan lett till ökad efterfrågan på lärare i de lägre årskurserna. Av lärarna och förskollärarna i förskoleklassen i Malmö stad har 79 procent lärarlegitimation. I Malmö stads grundskolor går 11,5 elever per lärare (heltidstjänster). Detta är liksom tidigare marginellt färre än i riket (12,1). Skolverkets statistik visar att 86 procent av lärarna i Malmö stads grundskolor hade en pedagogisk lärarexamen hösten Samtidigt hade 72 procent lärarlegitimation och behörighet i de ämnen de undervisar. Det är en ökning sedan föregående läsår. I riket är andelen legitimerade lärare 74 procent. Ökningen indikerar att fler lärare sökt och fått sin legitimation. Detta har också påverkat andelen legitimerade lärare inom olika ämnen. Högst andel legitimerade lärare i Malmö finns i franska (84 procent), matematik (81 procent) och svenska (79 procent). Lägsta andel legitimerade lärare finns i teknik och bild (49 respektive 54 procent). Lägst andel legitimerade i riket finns i svenska som andraspråk, 53 procent. I Malmö har 71 procent av lärarna i svenska som andraspråk legitimation och behörighet i ämnet. Uppgifter från Skolverket visar att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i Malmös grundsärskolor är fortsatt hög (91 procent), ungefär som i riket (88 procent). Kommunens grundsärskolor har också en förhållandevis hög andel lärare med specialpedagogisk högskoleexamen (50 procent jämfört med 30 procent i riket). Skolverkets statistik visar också att 51 procent av personalen i Malmös fritidshem hade en pedagogisk högskoleexamen hösten Detta är en minskning jämfört med året innan då 56 procent hade en pedagogisk högskoleutbildning. Nivån är en av de lägsta på tio år. Utvecklingen är densamma i riket. Skolinspektionen konstaterar i sin tillsyn av Malmö stads fritidshem att det varierar stort mellan kommunens fritidshem i vilken utsträckning det finns personal med utbildning och kompetens. Skolinspektionen framhåller att många kommuner har svårt att rekrytera personal med rätt behörighet till fritidshem men menar att det är särskilt bekymmersamt i en kommun som Malmö, där bristen på utbildad personal är störst i de områden där behovet av kompetens är störst. Personaltätheten i fritidshemmen är låg. Hösten 2014 var det 22,6 elever per årsarbetare i Malmö stads fritidshem. Motsvarande antal i riket var 21,3. Statiken visar också att elevgrupperna har blivit större 51,3 elever per grupp jämför med 47,1 elever per grupp hösten I riket är 31 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

34 elevgrupperna ungefär lika stora som föregående läsår, 40,8 elever per grupp. Skolinspektionen konstaterar vid sin tillsyn av Malmö stads fritidshem att det stora antalet elever, tillsammans med låg personaltäthet och ibland små lokaler, påverkar kvaliteten negativt. Svårigheten att rekrytera behöriga pedagoger i allmänhet och fritidspedagoger i synnerhet har lyfts i flera dialoger. En del skolor har en väldigt bra bemanning med behöriga fritidspedagoger, medan andra skolor har en eller ingen behörig fritidspedagog. Skillnaderna bekräftas även vid de kvalitetsbesök som genomfördes under våren Pedagogiskt ledarskap Vid kvalitetsbesöken framkommer att ledningen generellt och i många hänseenden fungerar bra i de besökta skolorna, men att det finns betydande kvalitetsskillnader såväl inom som mellan skolor. Besöksteamen konstaterar att ledningens kvalitet ofta hänger samman med hur skolorna lyckas analysera sin verksamhets resultat och därefter systematiskt välja åtaganden för att lösa sina problem och utmaningar (se vidare under avsnitt om systematiskt kvalitetsarbete). Det är viktigt att skolans alla arbetslag, inklusive fritidshemmet, har en gemensam plattform och långsiktig plan som utgångspunkt för sitt agerande och som underlag för sina åtaganden. Brister i dialogen mellan elever och lärare och mellan lärare och skolledning, samt hur dialogen används i skolornas utvecklingsprocesser, är ett område som besöksteamen uppmärksammat på ett flertal skolor. Dialogerna hänger samman både med utvecklingsarbetets genomförande och skolans förmåga att identifiera och analysera sina utvecklingsbehov. När dialogen mellan lärare och elev kommer på tal hänvisar personalen ofta till elevinflytande eller elevdelaktighet (se avsnitt om elevers ansvar och inflytande). Besöksteamen har på samtliga skolor mött engagerade och kunniga rektorer och skolledare med en stark vilja att öka elevernas måluppfyllelse och trygghet i skolan. Dock har flera skolor rektorer som inte är tillräckligt tydliga som samordnare och drivande kraft i skolutvecklingsarbetet. På flera skolor skapar skolans inre organisation, med rektor och biträdande rektor, inte fullgoda förutsättningar för det systematiska utvecklingsarbetet. Arbetsfördelningen inom skolledningen är till exempel inte upplagd så att rektorn som pedagogisk ledare initierar de reflekterande samtalen och driver utvecklingsarbetet. Rektors roll och ansvarstagande för skolans totala verksamhet är då inte tillräckligt tydlig. Många rektorer vittnar om att de får ett gott stöd, t.ex. i sin myndighetsutövning, av förvaltningens stödfunktioner. Samtidigt menar de också att delar av Malmö stads övergripande processer inte är optimalt anpassade för att stödja dem i deras ledarskap. Detta gäller t.ex. kommunens övergripande HR-processer. Lärmiljö I förra årets lägesbedömning identifierades skolornas lärmiljö som en av förvaltningens utmaningar. Lärmiljön omfattar flera olika aspekter såsom studiero, likabehandling (se avsnitt om normer och värden) samt tillgång till skolbibliotek och IKT. Vid kvalitetsbesöken konstateras att det bland de besökta skolorna finns miljöer som signalerar att kunskap är viktig, men motsatsen förekommer också. Det finns också stora skillnader mellan skolorna när det gäller möjligheten till användning av IKT och skolbiblioteket. Två av förvaltningens skolbibliotek har blivit utsedda till skolbibliotek i världsklass av DIK. Andra skolbibliotek har korta öppettider, låg bemanning och begränsad kompetens. Enligt erfarenheter från kvalitetsbesöken är skolbibliotekens roll i elevers lärande fortfarande mycket begränsad. 32 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

35 På några skolor har fritidshemmet eller delar av fritidshemmet separata lokaler. På de flesta skolor som mottagit kvalitetsbesök är fritidshemmet lokal- och verksamhetsintegrerat med skolan. Personalen anstränger sig, utifrån de lokaler de har, att skapa rum för olika aktiviteter. Där det finns flera rum är det vanligt med ett rum där eleverna ska kunna röra på sig samt ett annat rum där de t.ex. ska kunna måla. Även korridorutrymmen kan ha behövt möbleras för att kunna gruppera eleverna i mindre grupper. Det är svårare att finna utrymmen där elever kan få krypa in och vara i lugn och ro. Den lokalmässiga integrationen medför också att eleverna får vistas i klassrumsmiljön väldigt stor del av dagen. Det kan exempelvis vara svårt för personalen att arbeta med skapande aktiviteter, som ska lämnas kvar så att eleverna kan fortsätta nästa dag. Dessutom finns det stora kompetensskillnader mellan kommunens fritidshem i hur lokaler kan utnyttjas och anpassas efter verksamhetens behov. Skolornas och förvaltningens arbete Närmare var femte skola har under föregående läsår på olika sätt arbetat med området rektors ansvar. De aktiviteter som skolorna arbetat med under läsåret fokuserar framför allt på delområden som trygghet och studiero, vilket är delområden som hör till området normer och värden. Ett annat delområde som skolorna har arbetat med, och kommer att fortsätta att arbeta med under läsåret 2015/16, är utformningen av elevhälsan. Elevhälsans centrala enhet (ECE) har under året inlett arbetet med att ta fram en gemensam elevhälsoplan för Malmös grundskolor. Planen ska lägga grunden till en likvärdig elevhälsa av hög kvalitet. Förvaltningen har åtagit sig att utveckla så att alla elever har en jämlik möjlighet till särskilt stöd. Förvaltningen har inlett ett arbete för att förtydliga och anpassa organisationen kring elever i behov av stöd för en ökad likvärdighet och rättssäkerhet. Bland annat pågår arbetet med att ta fram ett förslag på hur ett förvaltningsövergripande team kan inrättas och finansieras med uppdraget att ha ett övergripande ansvar för kvalitetssäkring av särskilda undervisningsgrupper. På förvaltningen finns också en samordnande specialpedagog. Den specialpedagogiska funktionen ger bland annat handledning kring frågor om anpassningar i olika lärmiljöer. Flera skolor har valt att arbeta med lärarkompetens under innevarande läsår. Delområdet innefattar flera olika typer av aktiviteter, bland annat sådana som tar sikte på rekryteringsfrågor, kompetensutveckling för befintlig personal och även att se till att alla elever får betyg satta av behörig pedagog. I dialogerna lyfts även att en del skolor har behov av att arbeta med det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. Under läsåret 2014/15 har lärare i Malmö fortsatt att ansöka om och erhållit lärarlegitimation. Alla som sökt har inte fått sin legitimation innan legitimationskravet trädde i kraft i juli I de fall där skolan identifierat att redan anställd lärare inte kommer att få legitimation utifrån befintlig formell kompetens, t.ex. att betyg saknas i en kurs, har handlingsplaner upprättats. Ett av förvaltningens åtagande är att säkerställa långsiktig tillgång till behörig personal inom samtliga verksamhetsformer, ämnen och årskurser. Förvaltningen ska också säkerställa god arbetsmiljö för all personal. Under året har förvaltningen tagit fram riktlinjer för strategisk kompetensförsörjning. Förvaltningens implementering av en vikariebank har inneburit en bättre insyn i vikariernas (obehöriga lärares) kompetens vilket är en kvalitetssäkring. Som ett steg i att säkerställa en god arbetsmiljö har förvaltningens uppföljning av arbetsmiljön skärpts. Under 2015 har förvaltningen gett grundskolenämnden och kommunstyrelsen förslag på hur elevgrupperna i fritidshemmen kan minska. Förslaget medförde att grundskolenämnen äskade medel för minskade elevgrupper i fritidshemmen i budgetberedningen. Kommunfullmäktige har i budget 2016 inte anslagit några särskilda medel för detta ändamål. 33 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

36 Förvaltningen arbetar med att stödja och utveckla det pedagogiska ledarskapet främst inom rektorsgrupperna inom respektive utbildningsområde. Kollegialt lärande bland skolledare är också en bärande idé inom kvalitetsbesöken samt inom strategiarbetet Varje elevs bästa skolas lärgrupper där skolledare samarbetar med kollegor från skolor i andra delar av staden. I årets åtagandeplan är lärmiljö ett gemensamt utvecklingsområde. Skolornas åtaganden inom området visar upp en stor variation, och det är svårt att se en linje i arbetet. Förvaltningens inledande arbete kring lärmiljöer har utifrån förra årets lägesbedömning bl.a. rört skolbibliotekets roll som pedagogisk resurs. Förvaltningen har också inlett ett arbete med pedagogiska arenor ur ett bredare perspektiv. Särskild vikt har lagts på elever med läs- och skrivsvårigheter, samt elever med annat modersmål som genom nya digitala verktyg erbjuds en tillgänglig lärmiljö med möjlighet till extra anpassningar och stöd inom klassens ram. Analys Uppföljningen visar att flera elever som inte bedöms uppnå målen för undervisningen inte heller får några anpassningar eller något särskilt stöd. Detta är problematiskt utifrån lagstiftningens krav på extra anpassningar och särskilt stöd. Samtidigt visar analysen att en orimligt stor andel elever bedöms behöva särskilt stöd samt att många elever, trots anpassningar och stöd, inte når målen. Det tyder på att andra åtgärder behövs. Istället för att fokusera på extra anpassningar och särskilt stöd bör arbetet inom den ordinarie undervisningen utvecklas. Att i undervisningen stödja och stimulera alla elever på den nivå de befinner sig är en av lärarens viktigaste och samtidigt svåraste uppgifter. Detta uppmärksammas även i Skolverkets lägesbedömning Skolverket hänvisar till att var femte grundskola fått kritik av Skolinspektionen när det gäller att ge elever tillräcklig ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Ofta handlar kritiken om att undervisningen inte i tillräcklig grad anpassas efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolinspektionens bedömning är att undervisningen både innehållsmässigt och i arbetssätt och tempo ofta är inriktad mot en medelnivå istället för att vara anpassad efter varje elevs behov. Det får konsekvensen att läraren missar de elever som vill gå fortare fram och som behöver mer stimulans, samtidigt som de elever som behöver extra anpassningar och mer stöd inte heller får det. 14 I strävan att utveckla en ordinarie undervisning som bygger på individualisering och ständig återkoppling till alla elever, upplever många rektorer lagstiftningen om extra anpassning och särskilt stöd som försvårande. Förvaltningen har således en betydande uppgift i att stödja rektorerna i förhållningssättet att all undervisning ska utgå från varje elevs förutsättningar. Elevhälsan har en mycket viktig roll. Även detta arbete behöver utvecklas så att det bedrivs förebyggande och övergripande och kommer fler elever och grupper till del. Den förvaltningsövergripande elevhälsoplanen ses här som ett viktigt stöd till skolorna. En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper från aktuell forskning i den praktiska verksamheten. Rekryteringen av behörig personal är en fortsatt stor utmaning för Malmö stad. Inflödet av utbildad personal är lägre än behovet vilket också är ett nationellt problem. Malmös utmaning är att rekrytera så många behöriga lärare som det är möjligt samt att säkerställa den pedagogiska undervisningen och betygsättningen när obehöriga anställs för viss tid. Förvaltningen har inlett ett strategiskt arbete men det är ännu för tidigt att se om detta ger några effekter. Oavsett tillgången på utbildad personal, har kommunen som arbetsgivare ett avgörande ansvar för tillgången inom respektive ansvarsområde. 14 Skolverket Skolverkets lägesbedömning Rapport Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

37 Förvaltningen och dess ledare arbetar under stor press, inte minst på grund av den externa uppmärksamhet som grundskolan får i samhället. I den ansträngda situationen brottas ledarna med att mycket tid och kraft ägnas åt operativ hantering av olika göromål. Det sker på bekostnad av helhetstänk, långsiktiga strategiska vägval och ett kraftfullt utvecklingsarbete. Förvaltningen har ett viktigt uppdrag i att stödja skolledarna, och att skapa strukturer där ledarna stödjer varandra. Förvaltningens strategiarbete Varje elevs bästa skola är ett sådant viktigt förvaltningsgemensamt strategiskt arbete. Utöver det behöver förvaltningen verka för att göra det verksamhetsnära elevperspektivet synligt i alla kommungemensamma processer som påverkar skolledaren och skolans arbete. När det gäller skolornas lärmiljö kan det konstateras att åtagandet är brett och ospecificerat. I skolornas planering ryms åtagandet inom hela skolans uppdrag och i princip samtliga läroplansområden. Åtagandet är därmed svårt att följa upp. 5.9 Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen klargör att både huvudman och enskild skola och fritidshem ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Motsvarande planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska även göras på skolenhetsnivå. Rektorn är ansvarig för detta arbete. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. 15 Skolornas och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete Genom kvalitetsdialoger och kvalitetsbesök framkommer att kvalitetsarbetet har en framträdande roll i skolledningens tänkande. Inom många skolledningar har förståelsen av kvalitetsarbetet och hur det påverkar utbildningen och resultatet på skolan fördjupats. Dock framkommer att personalen på skolorna inte är tillräckligt involverade. På vissa skolor följer arbetslagen kontinuerligt upp sina utvecklingsområden, på andra medverkar personalen endast under ett fåtal tillfällen under året. Det kan röra sig om utvärderingsdagarna i juni, upptaktsdagarna i augusti och under någon av studiedagarna. När skolledningen involverar personalen, gäller det många gånger endast lärare och till exempel inte fritidshemspersonalen. Följden blir att det systematiska kvalitetsarbetet helt inriktas på grundskolans verksamhet. Ett systematiskt lärande inom fritidshemmens verksamhet säkerställs då inte. Besöksteamen som genomfört kvalitetsbesöken menar att skolorna behöver utveckla sin struktur och sin organisation för kvalitetsarbetet så att det kan bedrivas kontinuerligt och bli ett regelbundet och naturligt inslag i skolans löpande arbete. Genom förbättrad planering kan personalen göras mer delaktig i arbetet. Då kan åtagandeplanen framstå som skolans plan inte enbart skolledningens. Regelbunden uppföljning och analys av de prioriterade områdena bidrar till personalens lärande kring det egna arbetet och kopplingen till elevernas resultat. Vid en genomläsning av skolornas kvalitetsrapporter samt under kvalitetsdialogerna framkommer att många skolor inte har en tydlig struktur för hur de samlar in och sammanställer information om olika typer av resultat. Ofta avstår de från att använda de befintliga resultat- och analysunderlag som skapats under läsåret. Jämförelser i form av resultattrender, grupp- och könsjämförelser, jämförelser med kommunen som helhet respektive riket förekommer sällan. I de fall analysen brister leder det till att skolan inte ser tänkbara samband och förklaringar till varför resultaten ser ut som de gör. Det försvårar skolornas prioritering och val av åtagande och aktiviteter. 15 Skollagen, 4 kapitlet. 35 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

38 I kvalitetsbesökens intervjuer med personalen märker besöksteamen att personalen inte alltid har en klar bild över skolans resultat. Lärarna känner i de flesta fall ganska väl till sina egna elevers resultat men har en vag bild över hur det ser ut i skolan som helhet. Lärare till yngre elever har svårt att beskriva hur resultaten utvecklas exempelvis i åk 7-9, lärare över lag har svårt att beskriva vilka ämnen där eleverna lyckas väl respektive inte så väl. Personalen skulle behöva ha bättre kunskap om sin skolas resultatutveckling för att kunna vara delaktig i de övergripande utvecklingsområdena. Resultatuppföljningen behöver göras bredare för att personalen ska se kopplingen mellan det egna arbetssättet och resultat. Skolans nulägesbedömning i kvalitetsrapporten utgör underlag för skolans val av utvecklingsområden i åtagandeplanen. Alla skolor väljer minst två särskilda åtaganden som de särskilt vill utveckla under kommande läsår. Om nulägesanalysen är svag får det konsekvenser för hur skolan väljer utvecklingsområden och insatser. Några skolor har valt väldigt många utvecklingsområden. Det försvårar såväl genomförande som uppföljning. Det är också vanligt att skolor väljer mycket omfattande områden som är svåra att greppa. Målet med förbättringsarbetet blir då i det närmaste orealistiskt att nå inom avsatt tidsperiod. Enligt kvalitetsbesökens bedömning har skolan mycket att vinna på att, utifrån en gedigen analys, våga prioritera det mest angelägna. När skolorna planerar sitt utvecklingsarbete är det viktigt att de klargör vad insatsen förväntas leda till. Det ska också framgå hur skolan tänker arbeta för att nå avsett resultat och hur arbetet ska hållas levande under den avsatta tidsperioden. Vid genomläsning av skolornas åtagandeplaner och under kvalitetsbesöken framkommer att många skolor hittills lagt för lite vikt vid hur aktiviteterna och de resultat de leder till ska följas upp. Hur uppföljningen ska gå till, bör skolan planera redan när målet för utvecklingsarbetet formuleras. Brister i skolornas uppföljning innebär dessutom att beslut om utvecklingsinsatser ofta väljs utifrån erbjudanden och trender istället för att vila på en strategisk inriktning. Det resulterar i att vissa centrala och nationella satsningar väljs trots att resultat och behov pekar i en annan riktning. Dessutom skulle rektorerna på flera skolor starkare behöva förankra sina utvecklingsinsatser i skolans styrdokument skollag, läroplan och kursplaner samt använda allmänna råd som stöd vid val av insatser. Inom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete upplever förvaltningen vissa svårigheter i samarbetet med den övriga staden. Grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell samt struktur för det systematiska kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i att i första hand utveckla verksamheten som möter eleverna. En annan utgångpunkt är den statliga styrningen. Detta angreppssätt är inte helt lätt att kombinera med stadskontorets uppdrag att följa upp kommunens resultat till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Skolornas och förvaltningens arbete Kvalitetsarbetet har en allt mer framträdande roll i skolledningens tänkande. Inom många skolledningar har förståelsen av kvalitetsarbetet och hur det påverkar utbildningen och resultatet på skolan fördjupats, stärkts och breddats under året. Vid dialogerna framkommer också att många skolor menar att de behöver utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. Ett fåtal skolor har valt att prioritera detta utvecklingsarbete och formulera åtaganden inom området. Under dialogerna efterfrågar skolorna stöd i sin resultatanalys, metoder för uppföljning, fördjupad förståelse kring undervisningens utformande och elevernas lärande och i organisatoriska kvalitetsförbättringar. Många skolledningar menar att de har fått ett gott stöd i ITverktyget Stratsys men har behov av ytterligare stöd. 36 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

39 Att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå har varit ett prioriterat utvecklingsarbete sedan grundskoleförvaltningen startades. Under året har den förvaltningsgemensamma strukturen för arbetet, utifrån förvaltningens styr- och ledningsmodell, ytterligare utvecklats. Strukturen innehåller en tydlig processplan som löper läsårsvis. Förvaltningen och nämnden har kombinerat den kommunala och nationella styrningen i en enhetlig struktur. Arbetsgrupper för uppföljning och analys respektive planering och utveckling har tillsats med skolledare respektive stabsmedarbetare. Genom att bredda medverkan med flera olika kompetenser och underlag från fler källor möjliggör förvaltningen ett mer omfattande och adekvat uppföljningsoch planeringsarbete. Utbildningscheferna har också enats om en gemensam struktur för fyra årliga kvalitetsdialoger med samtliga skolledningar. Presidiedialogerna, med resultatuppföljning för skolorna inom respektive utbildningsområde, har kompletterats med en Malmöövergripande dialog. Stabsavdelningarna har förvaltningsledningens uppdrag att utveckla sin struktur för att aggregera kvalitativ och kvantitativ kunskap inom avdelningens ansvarsområde från skolnivå till förvaltningsnivå. Flera avdelningar har av olika skäl inte haft möjlighet att prioritera detta under året. Olika typer av stöd på såväl skol- som huvudmannanivå har utvecklats genom bland annat ett gemensamt IT-verktyg som används i det systematiska kvalitetsarbetet samt ett verktyg för uppföljning och planering som används i hela staden. Verktyget underlättar arbetet på alla nivåer i förvaltningen och bidrar dessutom till att skapa transparens mellan verksamheterna. Flera skolor upplever att IT-verktyget bidrar till att det systematiska kvalitetsarbetet blir tydligare och synligare. Förvaltningen håller också på att ta fram ett digitalt beslutsstöd. Beslutsstödet kommer i första hand att samla resultat och nyckeltal för varje verksamhet och på så vis skapa överblick och bättre tillgänglighet till statistiken för alla chefer. På sikt kommer beslutsstödet också att möjliggöra att elevers resultatutveckling följs över tid. Avsikten är att det ska kunna göras även mellan de tre skolförvaltningarna. Beslutsstödet kommer att lanseras under 2016 och därefter vidareutvecklas. Förvaltningen har utvecklat och breddat sina elevenkäter. En ny enkät till de yngre grundskoleeleverna samt en enkät till eleverna i fritidshemmen har utvecklats. Dessa genomfördes i början av vårterminen parallellt med de sedan tidigare årliga enkäterna för de äldre grundskoleeleverna (i årskurs 7 och 9) samt för samtliga elever i grundsärskolan. Elevenkäterna ger skolorna och förvaltningen kunskap om elevernas syn på olika aspekter av sitt skolarbete och är ett viktigt underlag till analysen. Under 2015 har förvaltningen infört kvalitetsbesök som ett verktyg för skolutveckling. Besöken syftar till att stödja skolorna i det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga skolor kommer att besökas under en treårsperiod. Besöken genomförs av ett team bestående av personal från kvalitetsavdelningen och en rektorskollega. Besöken genomförs som omgångar där skolor med olika förutsättningar blandas i varje omgång. Alla rektorer som ingår i besöksomgången medverkar i besöksteamet vid en annan skola. Besöken bidrar på så vis till kollegialt lärande och att sprida och dela kunskap. Besöken ger också huvudmannen möjlighet att dra nytta av goda exempel och förbättringsstrategier, samt att aggregera kunskap från skolornas utvecklingsarbete. Inom strategiarbetet Varje elevs bästa skola bedriver förvaltningen samtidigt ett skolutvecklingsarbete på vetenskaplig grund och ett kulturbygge. Under strategiarbetets första fas 2014, tog förvaltningen sina första steg mot att skapa en gemensam kultur. Fokus var då att skapa samsyn och kontaktytor inom förvaltningen och mellan förvaltningens samtliga ledare. Under strategiarbetets andra fas under 2015 har kulturbygget fortsatt samtidigt som arbetet fokuserar allt mer på skolutveckling. Utbildningscheferna har blivit mer engagerade i arbetet. Det påverkar såväl genomförandet som arbetets livskraft till vardags i förvaltningen och på skolorna. Ledningens engagemang, samt förmåga 37 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

40 att hålla i tillräckligt fast och länge, är avgörande för utvecklingsarbetets möjlighet att skapa en gemensam kultur och bidra till att utbildningen utvecklas så att de nationella målen nås. Analys Många skolor samt grundskoleförvaltningen som helhet har utvecklat och breddat sin förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet samt vad det kan bidra till ifråga om verksamhetens kvalitet och elevernas resultat. En viktig orsak är förvaltningens samstämmiga prioritering av arbetet. Förvaltningens arbete med styr- och ledningsmodellen och samlade struktur för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ger tydliga signaler kring arbetets vikt. Det strukturerade arbetet med skolornas kvalitetsrapporter, åtagandeplaner och kvalitetsdialoger samt nämndens målarbete och deltagande i presidiedialogerna bidrar till detta. Kvalitetsbesöken bidrar ytterligare på de skolor som får besök samt inom förvaltningens systematiska kvalitetsarbete som helhet. Utöver det fungerar förvaltningens prioritering av kvalitetsbesöken som ytterligare en styrsignal kring hur viktigt huvudmannen menar att arbetet är. Den förvaltningsgemensamma strukturen för arbetet är på plats. Nu behöver organisationens genomförande av arbetet förbättras. Den övergripande analysen saknar fortfarande viktiga delar, lärdomar från t.ex. elevhälso- och arbetsmiljöarbetet, som måste kompletteras innan förvaltningen har en samlad kunskap om sitt resultat och hur förvaltningens arbete på alla nivåer bidrar till det. Luckor och brister påverkar bland annat analysen i denna kvalitetsrapport. Svårigheterna med att följa upp och analysera sitt resultat, göra en adekvat nulägesbedömning och utifrån den planera och prioritera utvecklingsområden kvarstår på alla nivåer inom förvaltningen. Alla ledare behöver säkerställa att alla medarbetare medverkar i analysen av hur det egna arbetet påverkat verksamhetens resultat. Det möjliggör medarbetarnas lärande kring hur det egna arbetet bidragit till resultatet, samt hur arbetssättet behöver förändras för att resultatet ska förbättras. Det är grunden till en lärande organisation som utvecklar verksamheten och förbättrar elevernas resultat. Liksom i fjol, visar kvalitetsdialogerna och skolornas samt stabsavdelningarnas dokumentation att ytterligare förbättringar krävs. Förvaltningsgemensamma utvecklingsområden riskerar att motverka utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet. Förfaringssättet kan tolkas som att skolorna ska bortse från sin egen analys av sina resultat och istället prioritera utifrån förvaltningens samlade analys. Det riskerar att minska skolornas tilltro till den egna analysen samt betydelsen av ett eget välunderbyggt systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannens övergripande ansvar Kommunfullmäktige är huvudman för all utbildningsverksamhet i Malmö stad. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. I Malmö stad ansvarar grundskolenämnden för förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet. I området följer förvaltningen upp övergripande ansvarsområden för huvudmannen. I avsnittet behandlas fritidshemmen, utbyggnaden av skolplatser samt ekonomi. Fritidshem Vid kvalitetsbesöken framkommer att Malmös fritidshem visar på en stor variation i fråga om exempelvis personalsammansättning och kompetens, lokalernas ändamålsenlighet och resurser. Gemensamt för de flesta besökta fritidshemmen är att flertalet elever i intervjuer uttrycker att de trivs på fritidshemmen. De anställda har en ambition att bekräfta varje elev och att skapa en trygg och säker miljö för eleverna. Det är emellertid förknippat med svårigheter då elevgrupperna i vissa fall är stora och de dagliga kontakterna med eleverna kan vara flyktiga. Majoriteten av fritidshemmen skulle i högre grad kunna bidra till att stimulera elevernas utveckling och lärande genom att ge redskap som är till nytta och glädje i skolarbetet och senare i livet. Genom 38 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

41 kvalitetsbesöken framkommer att fritidshemmens verksamhet har potential att kunna gynna elevernas utveckling i grundskolan, både utifrån ett kunskapsmässigt och socialt perspektiv. Lokaloch resursmässiga förutsättningar liksom personalens sammansättning påverkar givetvis. Det finns fritidshem där all personal har fritidspedagogexamen och är väl insatt i styrdokument och allmänna råd. Det finns också fritidshem där det endast finns en utbildad fritidspedagog och övrig personal saknar pedagogisk utbildning. På dessa enheter är det inte tillräckligt klart att fritidshemmet har ett lärandeuppdrag. Eftermiddagsverksamheten genomförs ofta mera rutinmässigt. De pedagogiska diskussionerna är sporadiska och planeringstiden går åt till den praktiska dagliga planeringen, inte sällan med tonvikt på personalens tjänstgöring under lektionstid i skolan. Enligt kvalitetsbesöken lägger fritidshemmens personal stor vikt vid att lära eleverna att samspela med andra och att ta ansvar. Samtliga fritidshem är också måna om att eleverna ska få daglig utevistelse i form av fri lek och sportaktiviteter. På samtliga skolor som mottagit kvalitetsbesök används fritidspersonalen som en resurs för skolan. De fungerar som hjälplärare och ger förutsättningar för att dela klasser eller skapa mindre grupper. Samarbetet kan ske genom att teori och praktik varvas, och att fritidspedagogen tar hand om de praktiska inslagen och kompletterar undervisningen med konkreta exempel. Men fritidspersonalen kan också fungera som hjälplärare i att läsa, räkna och skriva. Ibland får outbildad fritidspersonal ansvar för att ge stöd i kunskapsämnen åt de elever som har störst behov. Samverkan med skolan under eftermiddagstid är svårare att få syn på. Enligt skolans styrdokument och allmänna råd ska fritidshemmet stimulera elevers lärande, skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, skapa situationer i vardagen där eleverna kan utmanas i sitt lärande och komplettera skolan utifrån läroplanens mål och krav. Aktiviteterna i fritidshemmet behöver därför i högre utsträckning ge eleverna möjlighet att fördjupa och utvidga sina kunskaper och erfarenheter utifrån kursplanernas innehåll. Fritidshemmets ledning utgörs i praktiken på de flesta skolor av en biträdande rektor. Generellt är rektor inte tillräckligt förtrogen med fritidshemmets uppdrag och den dagliga verksamheten för att kunna driva det pedagogiska utvecklingsarbete som behövs på många håll. Utan tillräcklig insyn i verksamheten är det svårt för rektor att, som läroplanen kräver, se till att personalen i fritidshemmet kompetensutvecklas. Det är särskilt viktigt på de skolor där fritidshemmen har obehörig personal. Av kvalitetsbesöken framgår att det systematiska kvalitetsarbetet domineras av grundskolans verksamhet. Fritidshemmets perspektiv får inte tillräckligt genomslag. Personalen på fritidshemmet hamnar utanför utvecklingsprocesserna på skolan genom att de ofta inte deltar i konferenser, studieoch utvärderingsdagar. Detta innebär att skolorna inte ser elevernas kunskapsutveckling utifrån ett heldagstänkande. I oktober fattade Skolinspektionen beslut utifrån den tillsyn som inspektionen gjort på fritidshem och i kontakt med huvudmannarepresentanter i april och maj Utöver att Skolinspektionen konstaterar att förvaltningen inlett ett systematiskt förbättringsarbete bedömer inspektionen att det fortsatt behövs kraftfulla insatser för att alla elever i fritidshemmen ska erbjudas en verksamhet som är likvärdig, har god kvalitet och uppfyller skolförfattningarnas krav. Skolinspektionen menar bland annat att fritidshemmen i många fall har alltför stora barngrupper, för liten personalstyrka, obehörig personal, icke-ändamålsenliga lokaler, brist på resurser för att kunna se, stimulera och utmana varje elevs utveckling och lärande samt att skolorna saknar heldagstänkande för eleverna och att det pedagogiska ledarskapet av fritidshemmen brister. Skolinspektionen anser att Malmö stad inte ser till att: verksamheten i fritidshemmen utgår från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt stimulerar elevernas utveckling och lärande 39 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

42 fritidshemmen främjar allsidiga kontakter och social gemenskap samtliga fritidshem erbjuder en verksamhet som tar hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna i övrigt erbjuds en god lärmiljö särskilt stöd ges i alla fritidshem rektorerna vid samtliga skolenheter tar sitt ansvar som pedagogiska ledare och chefer för personalen i fritidshemmen och verkar för att utbildningen i fritidshemmen utvecklas i förhållande till de nationella målen Utbyggnad Att bygga ut antalet skolplatser i relation till behovet är en av förvaltningens stora utmaningar. Elevantalet i Malmös kommunala grundskolor ökade med 6 procent eller med elever mellan 1 september 2014 och 1 september Drygt elever går nu i Malmö stads grundskolor. Enligt befolkningsprognosen kommer den stora elevökningen att fortsätta hela prognosperioden. Fram till 2025 beräknas antalet elever öka med 41 % eller cirka elever. Under 2015 har förvaltningen skapat cirka 900 nya skolplatser. Det har primärt skett genom att lokaler som hyrts ut till andra verksamheter har återtagits men också genom paviljongetableringar. Grundskoleförvaltningens utbyggnadsstrategi, som skall bidra till en långsiktigt hållbar utbyggnad av grundskolan ur ekologisk, social och ekonomisk synpunkt, fastslår bland annat att i första hand ska förtätning i befintligt bestånd och högre lokaleffektivitet uppnås för att täcka behovet av nya skolplatser. Under året har ungefär halva skolplatsbehovet kunnat tillgodoses genom befintligt bestånd. Framöver kommer förtätning i befintligt bestånd inte att kunna ske i samma utsträckning eftersom förtätningens maxkapacitet snart uppnås. Elevernas fysiska miljö är en väsentlig parameter i utvecklingen av befintliga lokaler och etableringen av nya. I syfte att uppnå större ändamålsenlighet och möta myndighetskrav, planeras flera skollokaler genomgå fysiska förändringar. Lokalprogrammet, som revideras kontinuerligt, utgör ett av förvaltningens viktigaste verktyg för att säkerställa att lokaler utformas på ett lagenligt sätt som möter verksamhetens pedagogiska behov. Lokalprogrammet används även som ett verktyg för att styra och begränsa kostnaderna för utbyggnaden genom att prioritera funktionell utformning. Planeringen av nya skolplatser försvåras på grund av att det saknas verksamhets- och platsspecifika riktvärden för sanering av förorenad mark men också av att otydligheter råder kring ansvars- och finansieringsfrågan. Utbyggnadsprojekten försenas och fördyras av att myndighetskrav aktualiseras sent. Utbyggnadsprocessen försvåras ytterligare av att det saknas en kommungemensam processledande funktion som avgör hur målkonflikter ska hanteras och säkerställer att utbyggnaden sker utifrån prognosticerade behov. Ekonomi Andelen barn som är inskrivna i stadens fritidshem har ökat från 59 procent 2012 till 63 procent Skillnaden på fyra procentenheter motsvarar cirka 800 fler barn för vilka förvaltningen måste bereda plats i fritidshem. Det motsvarar en merkostnad på 22 Mkr som förvaltningen inte kompenseras för i resursfördelningen från kommunfullmäktige. Resurserna, främst i form av personal, i fritidshemmen påverkas negativt. Nya skollokaler är betydligt dyrare per kvadratmeter än äldre. Varje nybyggd skola ökar därmed genomsnittskostnaden för förvaltningens skollokaler. Det råder osäkerhet kring hur dessa ökade 40 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

43 hyreskostnader påverkar nämndens budget. Resurserna i form av ersättning till skolor och därmed lärarresurser påverkas negativt om kompensationen uteblir. Vid en jämförelse av kostnader för grundskolan i Malmö och riket mellan åren 2010 och 2014 baserat på statistik från SIRIS har den totala kostnadsutvecklingen per elev för den kommunala grundskolan i Malmö varit 3 procent jämfört med rikets 10 procent. Kostnaderna för undervisning, dvs. lärare, har i Malmö ökat med 11 procent medan riket totalt visar en ökning på 14 procent. Kostnader för lokaler har ökat med 10 procent i Malmö och 3 procent i riket. Läromedelskostnaderna har inte ökat i Malmö, medan de ökat med 18 procent i riket. Kostnaderna för elevvård har ökat med 42 procent i Malmö och med 17 procent i riket. Kostnaderna för skolmåltiderna har ökat i lägre takt i Malmö än i riket, med 8 procent jämfört med 11 procent. Övriga kostnader som till exempel studie- och yrkesvägledning och administration har minskat i Malmö men ökat i riket. Vid jämförelse av kostnadsutvecklingen i Sveriges tre storstäder, visar Malmö en högre kostnadsutveckling per elev för posterna undervisning och lokaler. Den totala kostnadsutvecklingen för storstäderna är 9 procent mellan åren 2010 och De senaste fem åren har Malmö haft en lägre kostnadsutveckling såväl i jämförelse med riket som med storstäderna. Malmös resurser har styrts till undervisning samt till att täcka kostnader för lokaler. Kostnaderna för övriga poster inklusive administration har minskat i andel. Skolornas och förvaltningens arbete Förvaltningens utredning om kvaliteten i fritidshemmen, ledde fram till Utvecklingsplan för fritidshem. I utvecklingsplanen har förvaltningen planerat ett kommungemensamt utvecklingsarbete inom fritidshemmen. Planen inriktar sig på aktiviteter inom sju fokusområden: Ledarskap, Allmänna råd för fritidshemmen, Kollegialt lärande, Kultur, Systematiskt kvalitetsarbete, Fysisk miljö och Övriga pågående utvecklingsområden. Två fritidshemsutvecklare som ska driva och samordna utvecklingsarbetet på förvaltningsnivå har anställts. Fritidshemsutvecklarna arbetar med att stödja de skolor som ansökt om stödinsatser. Exempel på stödinsatser är verksamhetsbesök för att skapa en bild av hur arbetet ser ut på fritidshemmen; stödja pedagogiska planeringar så att all personal förstår syftet; synliggöra lärandet på fritidshemmen samt att samordna fritidshemsnätverk. Med anledning av Skolinspektionens tillsynsbeslut om fritidshemmen ser förvaltningen nu över utvecklingsplanen för fritidshemmen. Bland annat utifrån tillsynsbeslutet framstår det klart att förvaltningen behöver en resursförstärkning för att kunna komma till rätta med kvaliteten inom fritidshemmen. Grundskolenämnden har tillsammans med övriga skolnämnder kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram en utbyggnadsstrategi för nya skolor. Arbetet pågår och ska innan året är slut utmynna i ställningstagande om hur strategiska vägval kring utbyggnaden av förskole- och skolplatser ska hanteras. De ökade hyreskostnaderna för skollokaler är ett dilemma. Förvaltningens ambition är att de ökade lokalkostnaderna inte ska medföra lägre anslag till undervisning och lärare. Ett kommunövergripande arbete med att ta fram en modell för hur de ökade hyreskostnaderna ska hanteras pågår. Under året har förvaltningen fortsatt arbetet med att stärka det samlade huvudmannaskapet. Ledargrupper på olika nivåer har arbetat med att skapa samsyn och agera samstämmigt på olika arenor. Förvaltningen har också inventerat lämpliga varumärkesmodeller samt gjort research över 41 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

44 nuläget kring Malmö stads varumärkesarbete. En föranalysgrupp har bildats och inlett planeringsarbetet för förvaltningens varumärkesorientering. Analys De brister i stadens fritidshem som identifierades i utredningen om fritidshemmen samt lägesbedömningen 2014 kvarstår. Det förvaltningsgemensamma utvecklingsarbete som inletts har pågått för kort tid och med för låg intensitet för att några resultat ska kunna skönjas. Dessutom bedrivs utvecklingsarbetet på beställning av respektive skola. Det krävs således att skolan ska ha identifierat fritidshemmets brister samt ansökt om särskilda stödinsatser för att förvaltningens utvecklingsarbete ska komma fritidshemmet till del. Att skolan själv identifierat bristerna är den bästa grunden att inleda ett förbättringsarbete utifrån. Med tanke på att såväl förvaltningen som Skolinspektionen identifierat att flera fritidshem saknar behörig personal samt en ledning som förstår, prioriterar och driver fritidshemmets utveckling är det dock inte tillräckligt att arbeta utifrån fritidshemmens ansökningar. Dessutom behöver förvaltningen återigen påtala för grundskolenämnden och kommunfullmäktige att de stora brister som framkommer i Skolinspektionens tillsyn inte avhjälps utan ytterligare resurser. Utbyggnaden av elevplatser är en av förvaltningens stora utmaningar. Utbyggnaden sker främst genom diverse lokalanpassningar i befintliga skolor. Beslut om och var dessa kan ske försvåras av de oklarheter som råder om till exempel skolornas ventilation och kapacitet. Markmiljöfrågor försvårar ytterligare. Samsyn kring riktvärden vid marksanering saknas inom staden. Det samma gäller hanteringen av kostnads- och driftkonsekvenser kopplade till myndighetskrav. Målkonflikter mellan stadens förvaltningar riskerar att försvåra och begränsa utbyggnaden av skolplatser i relation till det geografiskt betingande behovet. Grundskoleförvaltningen kan inte ensamt förväntas ansvara för att avhjälpa de konsekvenser som uppstår av 150 års industrialisering av staden. Dessutom försvåras utbyggnaden av att två tredjedelar av ökningen av antalet grundskoleelever sker i den mest tätbebyggda delen av staden. Där är konkurrensen om marken som allra störst och möjligheten till förtätning inom befintliga tomter liten. Myndighetskraven är allmängiltiga och mycket svåra att applicera i Malmös centrala delar. Det förstärkta huvudmannaperspektivet identifierades som en styrka i förra årets lägesbedömning. Ett samlat huvudmannaskap är även fortsättningsvis en styrka. Såväl det faktiska arbetet som förvaltningens samsyn, inom till exempel strategiarbetet Varje elevs bästa skola, har utvecklats under året. Organisationen har fortsatt mycket att tjäna på att ytterligare förbättra det interna arbetet och fortsätta utvecklas till en lärande organisation som bygger på kompetens, tillit och tydlighet i ansvar och roller. Även med ett enat huvudmannaskap har förvaltningen en utmaning i att hantera styr- och ledningsfrågorna, inte minst den statliga styrningen som styr såväl huvudman som rektor. Frågorna om hur mycket och på vilket sätt förvaltningen ska stödja skolornas utvecklingsarbete och rektorernas pedagogiska ledarskap behöver fortsatt vara i fokus. 42 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

45 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 26 oktober Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

46 Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 4 Huvudslutsatser... 4 Andra resultat i korthet... 5 Syfte och bakgrund... 6 Metod och material... 7 Uppgifter om resultaten i Malmö stads skolor... 7 Jämförelser med riket och de fristående skolorna i Malmö... 7 Uppgifter på skolnivå... 7 Grundskolan... 8 Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och Andelen elever som klarade alla delprov i årskurs 3 är ungefär lika hög som ifjol... 8 Måluppfyllelsen på de nationella proven i årskurs 6 har ökat Flickorna i årskurs 6 har också en högre måluppfyllelse än pojkarna i svenska Andelen elever som klarat godkänt i matematik minskar i årskurs Även i årskurs 9 finns skillnader mellan könen i ämnet svenska Många lågpresterande elever i årskurs 3 lyfter sig inte till årskurs Kommentar kring de nationella ämnesprovsresultaten i årskurs 3, 6 och Betygen i årskurs Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka Andelen elever som har nått målen i alla ämnen har minskat något Gymnasiebehörigheten har minskat i år Skillnaderna mellan skolorna och eleverna har ökat i år En högre måluppfyllelse i matematik skulle öka andelen gymnasiebehöriga Antalet pojkar bland de nyanlända eleverna har ökat i år Ungefär 5 procent av eleverna i årskurs 9 har anpassad studiegång Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga Rosengårdsskolans tidigare elever har förbättrat sina resultat på sina nya skolor Måluppfyllelsen är något lägre i de flesta ämnena Ökningen av antalet nyanlända pojkar har betydelse för könsskillnaderna Kommentar kring betygsresultaten i årskurs Betyg i årskurs Måluppfyllelsen i årskurs 6 har ökat signifikant i år

47 Måluppfyllelsen i årskurs 7 har ökat i år Måluppfyllelsen i årskurs 8 är något högre jämfört med förra året Kommentar kring betygsresultaten i årskurs Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten I huvudsak överensstämmer betygen med ämnesprovsresultaten i årskurs Differensen mellan provbetygen och slutbetygen är större i årskurs Kommentar kring betygens överensstämmelse med ämnesprovsresultaten Jämförelse med elevernas resultat i gymnasieskolan procent av eleverna behöriga för gymnasiestudier klarar av gymnasiet Kommentar kring grundskoleelevernas måluppfyllelse i gymnasiet Måluppfyllelseundersökningen i årskurs procent av eleverna i årskurs 1-5 har nått målen i alla ämnen Extra anpassningar och åtgärdsprogram Kommentar kring måluppfyllelseundersökningens resultat Malmös kunskapsresultat i relation till enkätresultat Skolor med en högre andel positiva elever har generellt högre kunskapsresultat Skolor med fler positiva fritidshemselever har generellt högre kunskapsresultat Kommentar kring jämförelsen mellan enkät- och kunskapsresultaten Grundsärskolan Betygsresultaten i grundsärskolan Få elever i grundsärskolan får de högsta betygen Kommentar kring betygsresultaten i grundsärskolan Fritidshem Fritidshemselevernas kunskapsresultat Fritidshemmet har betydelse för måluppfyllelsen Kommentar kring sambandet mellan fritidshemmet och måluppfyllelse Om eleverna i Malmös skolor Malmös resursfördelningsmodell Betygsutfall i relation till resursfördelningsmodellens prognos Bilaga 1. Ämnesförkortningarna Bilaga 2. Betygsresultaten på skolnivå

48 Sammanfattande analys I denna rapport redovisas kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2014/2015. Syftet med rapporten är att informera om hur väl eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol-, förvaltnings- och nämndsnivå. Rapporten utgör även ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport/lägesbedömning där förvaltningen formulerar sina viktigaste utvecklingsområden för det kommandet året. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras de viktigaste resultaten från rapporten. Huvudslutsatser Fortsatt fokus på likvärdigheten är viktigt för Malmös resultatutveckling 2015 års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Även bland eleverna som är utlandsfödda och inte har föräldrar med eftergymnasial utbildning är Malmös resultat i nivå med rikets resultat. När det gäller andelen gymnasiebehöriga elever och andelen elever som nått målen i alla ämnen har 2015 års betygsresultat i årskurs 9 inneburit ett avbrott på en positiv trend. Genom resursfördelningsmodellens prognosvärde för årskullen kan konstateras att förklaringen till nedgången huvudsakligen beror på försämrade socioekonomiska förutsättningar än de senaste årens årskurs 9-elever, något som åtminstone delvis beror på en högre andel nyanlända elever med en högre andel pojkar jämfört med i tidigare årskullar. Av betygsresultaten på elevgruppsnivå framgår att det genomsnittliga meritvärdet ökat på grund av att betygsnittet ökat bland merparten av eleverna, särskilt de högpresterande eleverna, men försämrats bland de mest lågpresterande eleverna. Även de lågpresterande elevernas resultat behöver höjas för att höja Malmös totala resultat när det gäller de övriga betygsmåtten. Att förbättra likvärdigheten i Malmös skolor är således ett fortsatt prioriterat område. Rosengårdsskolans tidigare elever har förbättrat sina resultat på sina nya skolor Förutom invandringsår finns det ytterligare variabler som har en negativ inverkan på de lågpresterande eleverna. Skolsegregationen är en sådan faktor. Efter läsåret 2012/2013 lades Rosengårdsskolans årskurs 7-9 ned och eleverna som skulle börja årskurs 7-9 förflyttades till olika skolor för att fortsätta sina studier på andra skolor i olika delar av kommunen. Grundskoleförvaltningens kartläggning av hur det gått och hittills går för eleverna två år senare indikerar en i sammanhanget mycket positiv betygsutveckling. Resultatet visar att det finns sätt att motverka segregationens effekter i Malmö. En högre måluppfyllelse i matematik skulle öka andelen gymnasiebehöriga En annan utmaning för grundskoleförvaltningen är att hitta sätt att lyfta måluppfyllelsen i matematik. Förvaltningen har för andra året undersökt betygsresultaten för de elever som inte uppnått gymnasiebehörighet. Även i år är det uppemot 200 elever som saknar endast ett ämne för att uppnå gymnasiebehörighet varav de flesta faller på ämnet matematik. Det kan finnas ett behov av att se över arbetet kring elever i behov av särskilt stöd Genom måluppfyllelseundersökningen av samtliga elever i årskurs 1-5, med syfte att kartlägga stödbehovet i de lägre årskurserna, framgår återigen att det registreras att elever inte når målen utan åtgärd från skolan. Delvis kan nog detta förklaras av exempelvis osäkerhet kring vad som är att betrakta som extra anpassningar inom ordinarie undervisningen efter de senaste lagändringarna. Omfattningen av elever som inte når målen i alla ämnen och varken har extra anpassningar 4

49 inom ordinarie undervisningen eller ett åtgärdsprogram indikerar emellertid att det kan finnas ett behov av att undersöka orsakerna. Grundskoleförvaltningens årliga undersökning av överensstämmelsen mellan elevers senaste provbetyg och tidigare provresultat visar fortsatt att hundratals elever som inte når målen i årskurs 3 fortfarande inte klarar godkänt tre år senare. Resultaten visar på betydelsen av att fånga upp de lågpresterande eleverna i så tidig ålder som möjligt för att direkt kunna vidta åtgärder. Andra resultat i korthet Resultatutvecklingen när det gäller de nationella proven och betygen hänger ofta ihop Det mest noterbara från redovisningen av de nationella ämnesproven i årskurs 3 är fortsatt den låga andelen elever som klarat alla delprov vilket indikerar att många elever fortsätter att lämna lågstadiet i Malmö med kunskapsbrister. Uppgången i matematik i årskurs 3 är glädjande då ämnet har stor betydelse för varför så många elever i årskurs 9 inte når gymnasiebehörighet. Beträffande årskurs 6 är det glädjande att måluppfyllelsen har ökat betydligt jämfört med ifjol i alla tre ämnena när det gäller de nationella proven. Även när det gäller betygsresultaten förefaller årskullen vara starkare än tidigare års årskurs 6-elever. När det gäller årskurs 9 har årets årskurs 9-elever en lägre måluppfyllelse i såväl engelska som matematik som svenska. I matematik är nedgången markant. Sambandet mellan prov- och betygsresultaten i årskurs 9 är emellertid inte lika starkt som i årskurs 6 vilket gör att betygsnedgången inte är så stor. Merparten av avgångseleverna med behörighet för gymnasiestudier klarar av gymnasiet Grundskoleförvaltningens numera årliga kartläggning visar att en klar majoritet av eleverna som lämnar Malmös kommunala grundskolor med behörighet för gymnasiala studier även klarar behörighet för högskolestudier, 72 procent. Andelen har dock minskat över tid. Framförallt har skillnaden i poängsnitt mellan grundskolan och gymnasiet ökat över tid, från 1,8 poäng för avgångseleverna 2009 till 3,2 poäng för avgångseleverna Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att betygsunderlag från gymnasiet saknas för elever i andra huvudmäns skolor. Skolor och fritidshem med högre andel nöjda elever har generellt högre kunskapsresultat Grundskoleförvaltningen har i år för andra gången jämfört skolornas enkätresultat med kunskapsresultat med syftet att kartlägga om det finns särskilda frågor för eleverna som spelar särskilt stor roll för deras måluppfyllelse. Kartläggningen har, precis som förra året, visat att det finns ett generellt samband med högre kunskapsresultat och flera av de enkätfrågor som handlar om elevernas lärmiljö. Exempelvis finns det ett samband mellan en hög andel positiva svar på frågorna om trygghet respektive studiero och högre kunskapsresultat. Även ett samband noterades beträffande tryggheten samt inne- och utemiljön i fritidshemmet och skolans kunskapsresultat. Fritidshemmet har betydelse för måluppfyllelsen I årets rapport har även elevernas måluppfyllelse i årskurs 1-6 satts i relation till huruvida de gick i fritidshem eller inte. Kartläggningen visar på ett samband mellan att gå i fritidshemmet och högre måluppfyllelse i de lägre årskurserna. Få elever i grundsärskolan får de högsta betygen Ett återkommande mönster över tid är att de allra flesta eleverna i grundsärskolan är godkända men att få elever erhåller de högsta betygen. 5

50 Syfte och bakgrund Denna rapport redovisar kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2014/2015. Syftet med rapporten är att informera om hur väl eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol-, förvaltnings- och nämndsnivå. Rapporten utgör även ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport/lägesbedömning där förvaltningen formulerar sina viktigaste utvecklingsområden för det kommandet året. I rapporten redovisas resultaten i första hand på kommunnivå men analyserna kan även vara till användning för enskilda skolor i deras systematiska kvalitetsarbete. Denna typ av rapportering har sedan 1997 årligen genomförts av Stadskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen. I samband med en ny skolorganisation beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande rapporten Obligatoriska skolan, överförs till grundskolenämnden. Föreliggande rapport är den tredje om kunskapsresultaten som görs av den nya grundskoleförvaltningen. Den innehåller resultatredovisning såsom nationella provresultat och betygsutfall, men även ytterligare information som exempelvis hur resultaten från Malmös kommuncentrala enkätundersökningar ser ut i relation till kunskapsresultaten. Resultaten i de nationella proven och betygsutfallet är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Denna rapport har särskilt fokus på dessa mål genom att avhandla elevernas kunskapsresultat och de skillnader som finns mellan eleverna och skolorna. 6

51 Metod och material I rapporten redogörs för de resultat som finns tillgängliga om respektive skolform under grundskolenämndens ansvar. Därefter följer en beskrivning av vilka förutsättningar och demografiska förhållanden grundskolan i Malmö har och står inför. Uppgifterna kan fungera som underlag vid fortsatta diskussioner och analyser kring elevernas måluppfyllelse. Grundskoleförvaltningens sammanfattande analys av rapportens resultat återfinns i början av rapporten. Uppgifter om resultaten i Malmö stads skolor Uppgifterna om årets resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 samt betygsutfallet i årskurs 6-9 har hämtats från elevsystemet EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys. Uppgifter från Skolverkets databas SIRIS används vid vissa resultatredovisningar i rapporten (se nedan). Uppgifterna om vårens betygsutfall i kommunens skolor baseras på registrerade uppgifter i elevsystemet som sammanställts vid vårterminens utgång. Uppgifter från 2011 och tidigare år bygger på information ur det tidigare elevsystemet ELIT. Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar har inventerats och redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. Jämförelser med riket och de fristående skolorna i Malmö Den officiella nationella statistiken för resultaten i nationella ämnesprov i årskurs 6 och 9 redovisas utifrån antalet elever som deltagit. I Malmö stad redovisas sedan flera år tillbaka de nationella provresultaten efter samma princip som betygsutfallet nationellt redovisas, dvs. utifrån alla elever, med utgångspunkt i att kommunen har ett ansvar för alla sina elever. De nationella uppgifterna om betygsutfall redovisas enligt samma princip av både Malmö stad och Skolverket. Således är det möjligt med raka jämförelser mellan Malmös och rikets resultat beträffande både kommunala och fristående skolor för såväl i år som över tid. Det är dock viktigt att uppmärksamma att den betygsstatistik som kommunerna själva tar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som senare redovisas av Skolverket. Detta beror till stor del på att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av Skolverket), genomför vissa korrigeringar av uppgifterna efter insamlingen från skolorna. 1 Nationell resultatstatistik kommer enbart användas i denna rapport när det gäller betygsutfallet i årskurs 9 då det är det enda underlaget som hittills publicerats av Skolverket för läsåret 2014/2015. Uppgifter på skolnivå I rapporten redovisas framför allt uppgifter på kommunnivå. I vissa fall görs också jämförelser mellan skolor (exklusive skolor med färre än 10 elever och Mottagningsskolan Mosaik). Vid jämförelser mellan könen på skolnivå uppmärksammas särskilt utmärkande differenser. Detta på grund av att det statistiska underlaget är mycket mindre och därför mer känsligt för stora variationer. Mycket av underlaget som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna i slutet av juni månad. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser för en högre måluppfyllelse. Denna rapport kan komplettera det underlaget ytterligare i skolornas fortsatta systematiska kvalitetsarbete. 1 Vanligtvis brukar Malmös kommunala skolors resultat var något bättre i den nationella statistiken. 7

52 Grundskolan Läsåret 2014/2015 gick cirka 3600 elever i förskoleklass och ungefär elever i årskurs 1-9 i Malmö stad. Av det totala antalet elever i grundskola gick 16 procent i en fristående skola. Tabellen nedan visar antalet elever per årskurs samt uppdelningen mellan kommunal och fristående skola. Tabell 1. Antal och andel F-9-elever i Malmö per årskurs och huvudman 2014/2015 Antal Andel Antal Andel Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal/andel elever per elever i flickor elever i flickor elever i elever i elever i elever i elever i elever i elever i elever i elever i årskurs och huvudman F-klass (%) åk 1-9 (%) åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Malmö - samtliga skolor Malmö - kommunala skolor Malmö - fristående skolor Andel elever i fristående skolor 13% 16% 14% 14% 15% 15% 15% 19% 20% 18% 17% Källa: Skolverkets databas SIRIS Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 Nationella ämnesprov ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och som stöd för betygssättning. Med stöd av resultaten och lärarens bedömning ska proven också utgöra underlag för utvärdering och uppföljning på lokal och nationell nivå. Proven är obligatoriska och skulle våren 2015 genomföras i matematik och svenska i årskurs 3. I årskurs 6 skulle även ämnesprov genomföras i engelska. I årskurs 9 skulle ämnesprov dessutom genomföras i något av NO-ämnena biologi, fysik eller kemi och i något av SO-ämnena geografi, samhällskunskap, religion eller historia. Både eleverna som läser svenska och eleverna som läser svenska som andraspråk har skrivit ämnesprov i svenska men fått sitt provresultat satt utifrån olika kriterier. Deras resultat kommer genomgående redovisas tillsammans i detta kapitel. I rapporten redovisas elevernas resultat i de nationella ämnesproven från vårterminen Ämnesproven prövar inte alla målen i kursplanen, de prövar inte heller alla mål lika mycket och uppgifterna i proven kan skilja sig från år till år. Proven är därmed inte exakta mätinstrument och är därför svåra att jämföra över tid. Det har även visat sig att rapporteringen av resultaten varit bristfällig på vissa skolor vilket också problematiserar jämförelser över tid. I rapporten görs vissa jämförelser med tidigare resultat, men variationer mellan åren bör tolkas med försiktighet. Andelen elever som klarade alla delprov i årskurs 3 är ungefär lika hög som ifjol Andelen deltagande elever i årskurs 3 är ungefär lika hög som året innan, 93 procent. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 1 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltagit i ämnesproven. Förra året var differensen 2 procentenheter. På skolnivå utmärker sig ett halvdussin skolor i respektive ämne där en tvåsiffrig andel elever inte deltagit på ämnesproven. De nationella ämnesproven består av ett antal delprov. I årskurs 3 kategoriseras elevernas resultat efter begreppet nått kravnivån i alla delprov. Våren 2015 klarade 56 procent av eleverna i årskurs 3 alla delprov i matematik. Motsvarande andel i svenska är 62 procent. 47 procent av eleverna har klarat alla delprov i båda ämnena. Per kön har 51 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna klarat alla delprov i båda ämnena. 8

53 Diagram 1. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 3 som klarat alla delprov Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Variationen mellan skolorna är stora. Det finns skolor där cirka nio av tio elever klarat alla delprov i båda ämnena medan det finns skolor där motsvarande resultat är omvänt. Könsskillnader finns också mellan skolorna. På ett dussin skolor skiljer det 20 procentenheter mellan pojkarna och flickorna när det gäller andelen elever som klarat alla delprov i båda ämnena. Huvudsakligen är det flickornas måluppfyllelse som är högre på dessa skolor. Av alla elever i årskurs 3 år 2011 var andelen som klarade alla delprov i svenska lite mer än hälften. Numera är måluppfyllelsen för tredje året över 60 procent klarade också lite mer än hälften av eleverna alla delprov i matematik. Måluppfyllelsen är fortfarande runt den nivån. 9

54 Diagram 2. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Per delprov framgår att i svenska är måluppfyllelsen cirka procent i fem av åtta delprov. I taldelen och ett av läsdelsproven är måluppfyllelsen runt 90 procent. Ett av skrivdelproven, Skriva faktatext, har 75 procent av eleverna klarat av. I matematik är måluppfyllelsen runt 85 procent i fem av sju delprov. I två av delproven är resultatet under 75 procent. Måluppfyllelsen på de nationella proven i årskurs 6 har ökat I jämförelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven ökat till 94 procent. Deltagandegraden har särskilt ökat bland flickorna. Differensen gentemot pojkarna är 2 procentenheter. Deltagandegraden är högst i engelska och lägst i svenska. Antalet skolor som har en tvåsiffrig andel elever som inte deltagit på ämnesproven är några fler än i årskurs 3. På skolnivå är skillnaderna mellan könen i ett halvdussin fall över 10 procentenheter. För årskurs 6 motsvaras resultatredovisningen av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande kursplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas antingen som F, Inte deltagit eller Övrigt. Andelen elever i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är runt 80 procent i svenska och matematik och nästan 90 procent i engelska. 71 procent av eleverna har klarat godkänt i alla tre ämnen. 10

55 Diagram 3. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Läsåret 2014/2015 var tredje gången som eleverna i årskurs 6 betygsattes på de nationella ämnesproven. I nästföljande diagram redovisas andelen elever i kommunala skolor i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, per ämne de tre senaste läsåren. Jämfört med förra årets resultat har årets årskurs 6-elever en högre måluppfyllelse i samtliga ämnen. Diagram 4. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 6 som klarat godkänt Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad På skolnivå finns det skolor i kommunen som ligger uppemot 100 procent elever som klarat godkänt provbetyg i alla tre ämnena samtidigt som det finns skolor där motsvarande resultat endast är runt en tredjedel av eleverna. 11

56 Flickorna i årskurs 6 har också en högre måluppfyllelse än pojkarna i svenska En högre andel flickor än pojkar har även i år klarat godkänt i svenska i årskurs 6. I matematik är differenserna mindre och i engelska är de små. Andelen flickor som klarat godkänt provbetyg i alla tre ämnena är 75 procent. Motsvarande resultat för pojkarna är 66 procent. Diagram 5. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6 per kön Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad På skolnivå finns det ett halvdussin skolor i kommunen där andelen elever som klarat godkänt provbetyg i alla tre ämnena skiljer mellan könen med mer än 20 procentenheter. Huvudsakligen är det flickornas måluppfyllelse som är högre på dessa skolor. Per delprov framgår att i svenska är måluppfyllelsen runt 85 procent i två av tre delprov. Skrivdelprovet har även i årskurs 6 ett lägre resultat än övriga delprov, 76 procent. I engelska är måluppfyllelsen uppemot 90 procent i alla tre delprov. Resultatet per delprov i matematik har inte kunnat insamlas. Andelen elever som klarat godkänt i matematik minskar i årskurs 9 I årskurs 9 har eleverna för tredje gången skrivit ämnesprov i SO-ämnena och för fjärde gången i NO-ämnena. I jämförelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven ökat till 90 procent. Deltagandegraden är högre bland flickorna. Differensen gentemot pojkarna är 1,5 procentenheter. Deltagandegraden är tvärtemot i årskurs 6 högst i svenska och lägst i engelska. Antalet skolor som har en tvåsiffrig andel elever som inte deltagit på ämnesproven är ungefär ett dussin. På några enstaka skolor är skillnaderna mellan könen över 10 procentenheter. För årskurs 9 motsvaras resultatredovisningen, precis som i årskurs 6, av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande kursplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas antingen som F, Inte deltagit eller Övrigt. Andelen elever i årskurs 9 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är i de flesta ämnena runt procent. Måluppfyllelsen är högre i religionskunskap och lägre i matematik. 53,6 procent av eleverna har klarat godkänt i alla obligatoriska ämnen (dvs. de tre ämnena matematik, svenska och engelska samt det NO- respektive SO-ämnesprov som eleverna tilldelats). 12

57 Diagram 6. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. I nästföljande diagram redovisas andelen elever i kommunala skolor i årskurs 9 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, per ämne de tre senaste läsåren. Jämfört med förra årets resultat har årets årskurs 9-elever en lägre måluppfyllelse i såväl engelska som matematik som svenska. I matematik är nedgången tydlig. 13

58 Diagram 7. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 9 som klarat godkänt Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. På skolnivå finns det skolor i kommunen som ligger runt 85 procent elever som klarat godkänt provbetyg i alla obligatoriska ämnen samtidigt som det finns skolor där motsvarande resultat endast är 25 procent eller ännu lägre. Även i årskurs 9 finns skillnader mellan könen i ämnet svenska Precis som tidigare år och i årskurs 3 och 6 är resultatskillnaderna mellan könen tydliga i svenska. Differenserna är inte lika stora beträffande övriga ämnen. Andelen flickor som klarat godkänt provbetyg i alla obligatoriska ämnen är 56 procent. Motsvarande resultat för pojkarna är 51 procent. 14

59 Diagram 8. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 per kön Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. På skolnivå finns det ungefär ett halvdussin skolor i kommunen där andelen elever som klarat godkänt provbetyg i alla obligatoriska ämnen skiljer mellan könen med mer än 20 procentenheter. Det varierar huruvida det är flickornas eller pojkarnas måluppfyllelse som är högre på dessa skolor. Per delprov är ytterligheterna i svenska 86 procent när det gäller tala-delprovet och 72 procent när det gäller läsa-delprovet. I engelska är måluppfyllelsen runt procent i alla tre delprov. Resultatet per delprov i matematik har inte kunnat insamlas. Många lågpresterande elever i årskurs 3 lyfter sig inte till årskurs 6 Som underlag för en fördjupande analys har årskurs 6-elevernas nationella provresultat i ämnena svenska och matematik jämförts med samma elevers nationella provresultat i årskurs 3 från Kartläggningen ger en inblick i elevernas utveckling över tid. Tidigare år har denna kartläggning även fungerat som ett komplement av en motsvarande undersökning som gjorts på årskurs 9- elevernas nationella provresultat i årskurs 9 och i tidigare årskurs. Det är dock inte möjligt i år att kartlägga årskurs 9-eleverna på grund av att denna årskull berördes av den övergång som inföll för tre år sedan från att skriva nationella prov i årskurs 5 till årskurs 6. Övergången innebar att de nationella proven blev frivilliga 2. Urvalet i den analys som kunnat genomföras bestod av de elever i kommunala skolor som har registrerade nationella provresultat i såväl årskurs 3 som årskurs 6. Eleverna vars nationella provresultat i årskurs 3 och/eller årskurs 6 inte bedömts eller registrerats, totalt knappt 500 av 2143 elever, har exkluderats eftersom dessa elevers provresultat inte kan jämföras. 2 Innevarande läsårs årskurs 9-elever kommer vara första årskull att ha skrivit nationella prov i årskurs 3 och fått betyg i årskurs 6 och 9. Det ger grundskoleförvaltningen från och med våren 2016 nya förutsättningar att följa elevers resultatutveckling över tid, från lågstadiet till examensåret. 15

60 Tidigare årskurs 6-elever har fått sitt nationella provresultat i årskurs 3 bedömt enligt en kunskapsprofil med tre kategorier (Nått kravnivå otillräckligt, På god väg nå kravnivå, Nått kravnivå helt). Denna upphörde att gälla från och med Därefter har elever som skriver nationella prov i årskurs 3 enbart klarat respektive delprov eller inte. Grundskoleförvaltningen redovisar därför måluppfyllelsen i årskurs 3 utifrån om en elev klarat alla delprov i respektive ämne eller inte. Jämförelser med förra årets resultat i denna kartläggning är därför problematisk. Generellt kan dock sägas att resultaten som redovisas nedan följer samma mönster som tidigare år. Av kartläggningen framgår att bland de elever i svenska som klarade alla delprov i årskurs 3 läsåret 2011/2012 (drygt 1000 av eleverna i materialet) har 98 procent även klarat godkänt på det nationella provet i årskurs 6 läsåret 2014/2015. Motsvarande siffra i matematik är 96 procent. Bland de elever i svenska som inte klarade alla delprov (knappt 700 elever) har 82 procent klarat godkänt på det nationella provet i årskurs 6 vilket innebär att 18 procent fått F i provbetyg, vilket motsvarar 122 elever. Motsvarande siffra i matematik är 31 procent, 204 elever. Av att studera resultatasskillnader mellan könen framgår att det finns skillnader när det gäller eleverna som inte klarat alla delprov och särskilt i svenska. Endast 12 procent av flickorna som inte klarat alla delprov i ämnet klarar inte heller godkänt provbetyg i årskurs 6. Motsvarande siffra bland pojkarna är 23 procent. Diagram 9. Provbetygsfördelning i årskurs 6 utifrån provresultat i årskurs 3 Not: De horisontella provbetygsstegen, Inte klarat alla delprov, Klarat alla delprov visar elevernas måluppfyllelse i årskurs 3. Färgerna anger vad eleverna sedan fick för provbetyg i årskurs 6. Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad 16

61 Kommentar kring de nationella ämnesprovsresultaten i årskurs 3, 6 och 9 Det mest noterbara från redovisningen av de nationella ämnesproven i årskurs 3 är fortsatt den låga andelen elever som klarat alla delprov vilket indikerar att många elever fortsätter att lämna lågstadiet i Malmö med kunskapsbrister. Vid jämförelse med resultaten från måluppfyllelseundersökningen (se Måluppfyllelseundersökningen i årskurs 1-5 längre fram i rapporten) framgår att hundratals elever i respektive ämne anses nå målen i ämnet trots att de inte klarat alla ämnesdelprov. Uppgången i matematik i årskurs 3 är glädjande då ämnet har stor betydelse för varför så många elever i årskurs 9 inte når gymnasiebehörighet (se avsnittet En högre måluppfyllelse i matematik skulle öka andelen gymnasiebehöriga längre fram i rapporten). Förra året var måluppfyllelsen under 65 procent i ett av delproven i matematik i årskurs 3 enligt resultaten i Skolverkets databas SIRIS. Det är glädjande att måluppfyllelsen inte är så låg i år i något delprov och det är säkerligen huvudförklaringen till varför andelen elever som klarat alla delprov i matematik i år har ökat. Beträffande årskurs 6 är det glädjande att måluppfyllelsen har ökat betydligt jämfört med ifjol i alla tre ämnena när det gäller de nationella proven. Även när det gäller betygsresultaten förefaller årskullen vara starkare än tidigare års årskurs 6-elever (se Måluppfyllelsen i årskurs 6 har ökat signifikant i år längre fram i rapporten). När det gäller årskurs 9 har årets årskurs 9-elever en lägre måluppfyllelse i såväl engelska som matematik som svenska. I matematik är nedgången markant. Även när det gäller betygsresultaten förefaller årskullen vara svagare än tidigare års årskurs 9-elever (se nästa kapitel i rapporten). Sambandet mellan prov- och betygsresultaten i årskurs 9 är emellertid inte lika starkt vilket gör att betygsnedgången inte är så stor (se Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten längre fram i rapporten). Undersökningen av överensstämmelsen mellan årskurs 6-elevernas provbetyg och deras provresultat i årskurs 3 visar fortsatt att hundratals elever som inte når målen i årskurs 3 fortfarande inte klarar godkänt tre år senare. Resultaten visar på betydelsen av att fånga upp de lågpresterande eleverna i så tidig ålder som möjligt för att direkt kunna vidta åtgärder. Resultaten från måluppfyllelseundersökningen i årskurs 1-5 indikerar emellertid att det kan finnas ett behov av att se över skolornas arbete kring elever i behov av särskilt stöd (se längre fram i rapporten). Genomgående för varje årskurs, såväl i nutid som tidigare år, har flickorna en högre måluppfyllelse än pojkarna i svenska. Detta uppmärksammades av grundskoleförvaltningen i kvalitetsrapporten/lägesbedömningen

62 Betygen i årskurs 9 Betyg i grundskolan och grundsärskolan sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. Betygen är ett mått på huruvida eleverna når kunskapsmålen men de används även för att ta fram ytterligare mått för att bedöma måluppfyllelsen. Dessa mått är genomsnittligt meritvärde, nått målen i alla ämnen och gymnasiebehörighet. Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka Meritvärdet beräknades fram till året 2013 som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med 2014 kan emellertid elever som läser fler än 16 ämnen samt moderna språk räkna in sitt betyg i moderna språk som ett 17:e ämne i sitt meritvärde. Det högsta möjliga meritvärdet är således numera 340 poäng istället för 320 poäng som det var tidigare. På grund av ett misstag från Skolverkets sida har de inte kunnat redovisa det genomsnittliga meritvärdet för 2014 enligt det nya sättet att räkna utan blivit tvungna att räkna ut det enligt det gamla sättet. Resultatet för Malmös kommunala skolor 2014 i nedanstående diagram borde bli betydligt högre efter det nya sättet att räkna enligt Grundskoleförvaltningens beräkningar. Högst troligen skulle även det genomsnittliga meritvärdet i riket ha ökat tydligt. Uppgången 2015 ger även stöd för det antagandet. Som framgår av diagrammet nedan har Malmö och riket, såväl kommunala som fristående skolor, haft en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet. Det genomsnittliga meritvärdet i Malmö är lägre än i riket men skillnaderna har minskat de senaste åren och är nu endast drygt 3 poäng. Diagram 10. Genomsnittligt meritvärde i Malmö och riket under 2000-talet Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till den tydliga uppgången för Malmös resultat

63 Andelen elever som har nått målen i alla ämnen har minskat något Ytterligare ett resultatmått som baseras på betygsutfallet är hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Precis som när det gäller gymnasiebehörigheten (se nästa avsnitt) så har en nedgång skett i såväl Malmö som i riket jämfört med året innan. Nedgången är dock inte lika stor. Diagram 11. Andel elever som nått målen i alla ämnen i Malmö och riket under talet Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till uppgången för Malmös resultat Gymnasiebehörigheten har minskat i år Hösten 2011 ändrades behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning. Tidigare krävdes att eleven hade godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att antas på ett nationellt program. Nu krävs godkänt betyg (dvs. E eller högre) i ytterligare ämnen samtidigt som reglerna skiljer sig mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program: Förutom godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik måste den som väljer att studera på ett yrkesförberedande program (YRKFÖR) ha godkänt betyg i ytterligare fem ämnen, dvs. totalt åtta. För det estetiska programmet gäller godkänt betyg i ytterligare nio ämnen förutom svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, sammanlagt tolv ämnen. Detta är grundkravet för de högskoleförberedande programmen (HÖGSKF). För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen (HÖGSKS) ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen (HÖGSKN) ska tre av de övriga nio ämnena vara biologi, fysik och kemi. Nedanstående tabell visar att Malmös kommunala skolor har en ungefär 8-9 procentenheter lägre andel behöriga per behörighetsgrupp än de kommunala skolorna i riket. Differenserna har minskat ytterligare jämfört med tidigare år. Gentemot de fristående skolorna i riket har dock skillnaderna ökat något. De fristående skolorna i Malmö har som helhet något lägre måluppfyllelse i år 19

64 jämfört med året innan. Skillnaderna mellan pojkarna och flickorna i de fristående skolorna i Malmö har minskat medan skillnaden mellan könen i de kommunala skolorna i Malmö har ökat. Tabell 2. Andel elever behöriga för de olika gymnasieprogrammen i Malmö och riket Andel behöriga för de olika programmen läsåret 2014/2015 Malmö - kommunala skolor Riket - kommunala skolor Malmö - fristående skolor Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 78,9 72,3 75,5 78,0 71,5 74,7 75,9 69,3 72,5 75,6 69,1 72,2 86,0 82,3 84,1 85,3 81,3 83,2 84,1 79,4 81,7 83,2 78,2 80,6 93,0 90,0 91,5 92,5 89,6 91,0 92,5 88,6 90,5 92,0 88,2 90,0 Riket - fristående skolor 93,4 92,0 92,7 92,9 91,3 92,1 91,9 89,9 90,9 91,2 89,2 90,2 Källa: Uppgifterna för riket och Malmös fristående skolor är hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna för Malmö kommunala skolor är hämtade från grundskoleförvaltningens elevsystem den 22 juni Behörigheten till yrkesförberedande program har i år minskat med 1,4 procentenheter jämfört med förra året vilket inneburit ett avbrott från en svagt uppåtgående trend under några års tid. Även behörighetsgraden i övriga behörighetsgrupper har minskat. Diagram 12. Måluppfyllelse i årskurs 9 per behörighetsgrupp Naturvetenskapligtoch tekniskt program Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. Skillnaderna mellan behörighetsgrupperna fortsätter att minska bland de fristående skolorna i Malmö var skillnaden 10 procentenheter mellan andelen behöriga till yrkesförberedande program (94,2 procent) och den behörighetsgrupp med lägst måluppfyllelse (83,9 procent). I år är skillnaden 1,5 procentenheter (91,5 procent mot 90 procent). I riket fortsätter nedgången av behörigheten när det gäller samtliga behörighetsgrupper bland de kommunala skolorna medan de fristående skolorna bibehåller snarlika nivåer av måluppfyllelse som tidigare år. 20

65 Diagram 13. Måluppfyllelse per behörighetsgrupp i riket Källa: Skolverkets databas SIRIS Över längre tid visar Skolverkets betygsstatistik att Malmö som helhet (inklusive fristående skolor) hållit emot den nedåtgående trenden i riket som pågått sedan 2007 när det gäller den grundläggande gymnasiebehörigheten och på så sätt närmat sig riksnivån. Om nästa års betygsresultat visar på en fortsatt nedgång skulle emellertid Malmös trendlinje börja likna rikets. Diagram 14. Andel gymnasiebehöriga i Malmö och riket under 2000-talet Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets resultat vilket är anledningen till den tydliga uppgången för Malmös resultat Observera även att behörighetsreglerna till gymnasiala studier förändrades Skillnaderna mellan skolorna och eleverna har ökat i år När det gäller Malmös kommunala skolor, exklusive Mottagningsskolan Mosaik, vars resultat avhandlas längre fram i rapporten, är skillnaderna större. Några skolor ligger på en andel behöriga runt 50 procent i genomsnitt per behörighetsgrupp. En skola uppnår endast cirka 35 procent. Sju skolor ligger över 90 procent. Årets resultat innebär att skillnaderna ökat något mellan skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. 21

66 Diagram 15. Skillnaderna mellan skolorna under 2000-talet Källa: Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas SIRIS och grundskoleförvaltningens elevsystem. Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. På skolnivå är gymnasiebehörigheten, beträffande alla behörighetsgrupper, väldigt hög bland 14 av de 17 fristående skolorna, 100 procent eller uppemot den nivån. En skola utmärker sig särskilt på ett negativt sätt med en måluppfyllelse på endast 56 procent. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever. Nästföljande diagram visar elevernas sammanlagda betygspoäng från deras 16 bästa betyg (dvs. sättet att räkna genomsnittligt meritvärde som gällde fram till 2014) redovisat per kvintil (dvs. genomsnittlig poäng för den femtedel elever med lägst poäng, osv.) Diagrammet visar att betygsnittet ökat bland merparten av eleverna, särskilt bland de två översta kvintilerna, medan den minskat tydligt för den nedersta kvintilen, dvs. de eleverna med lägst genomsnittlig betygspoäng. Diagram 16. Betygsresultaten på elevgruppsnivå Källa: Uppgifterna är hämtade från grundskoleförvaltningens elevsystem. Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. 22

67 En högre måluppfyllelse i matematik skulle öka andelen gymnasiebehöriga Grundskoleförvaltningen har, precis som förra året, gjort en analys av hur betygsresultaten ser ut bland de elever som inte klarade behörighet för gymnasiala studier läsåret 2014/2015. Av dessa 548 elever är 193 elever endast ett ämne från att nå gymnasiebehörighet för yrkesprogram. 119 av dessa elever saknar godkänt i matematik. Hade dessa 193 elever nått gymnasiebehörighet hade Malmös resultat ökat till över 84 procent. Förra året hade motsvarande andel varit 85 procent. Antalet pojkar bland de nyanlända eleverna har ökat i år Andelen behöriga till gymnasieprogrammen påverkas av nyanlända elevers vistelsetid i Sverige. Sedan höstterminen 2012 erbjuds de nyinvandrade eleverna i de äldre årskurserna en plats på Mottagningsskolan Mosaik. På Mosaik arbetar man ämnesövergripande med fokus på ett språkutvecklande arbetssätt. Målet är att snabbt möjliggöra för nyanlända elever i Malmö stad att på sin individuella nivå inhämta och utveckla kunskaper i svenska språket samtidigt som eleverna får möjlighet att fortsätta utvecklas i alla övriga skolämnen. I tidigare års rapporter har en redovisning gjorts av behörighetsnivån där eleverna i förberedelseklasserna och/eller på Mosaik exkluderades vilket gav en bild av hur andelen nyanlända elever påverkar betygsutfallet för Malmös skolor. Andelen behöriga 2013 ökade med ungefär 3 procentenheter när eleverna i förberedelseklass och på Mosaik exkluderades. Därefter har inga skolor längre haft förberedelseklass för de äldsta eleverna som istället börjat på Mosaik. Våren 2014 ökade den grundläggande gymnasiebehörigheten med 2,8 procentenheter exklusive Mosaikeleverna. Våren 2015 ökade den grundläggande gymnasiebehörigheten med 3,2 procentenheter exklusive Mosaik-eleverna. Eleverna på Mosaik går emellertid endast en kortare tid på Mosaik innan de slussas ut till en annan skola. Skolverket kategoriserar nyanlända som Nyinvandrade elever (som) har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Efter denna definition är eleverna som lämnar Mosaik under en lång tid efter utslussning fortfarande nyinvandrade. I Skolverkets statistik inkluderas även elever med okänd bakgrund och elever med tillfälliga personnummer 2015 vilket omöjliggör jämförelser bakåt då Skolverket förra året exkluderade dessa elever i sin redovisning. Efter aktuell definition var antalet nyanlända elever i Malmös kommunala skolor, enligt Skolverkets statistik, 184 elever våren 2015 i årskurs 9. Gymnasiebehörigheten i Malmös kommunala skolor ökade till 81 procent exklusive dessa elever. I grundskoleförvaltningen elevsystem har skolorna möjlighet att registrera elevers invandringsdatum. Detta har gjorts i cirka tre års tid vilket gör att möjlighet finns att studera de senaste två läsårens elever som har kommit till Sverige de senaste 2 åren. Enligt skolornas registreringar har antalet elever som kommit till Sverige de senaste 2 åren innan examen ökat med elva elever, från 112 elever läsåret 13/14 till 123 elever läsåret 14/15. Den stora skillnaden ligger i könsfördelningen där andelen pojkar ökat från 46 procent till 67 procent, en ökning med 30 pojkar. Ungefär 5 procent av eleverna i årskurs 9 har anpassad studiegång Av 3 kap 12 skollagen (2010:800) framgår att om det särskilda stödet för en elev som är i behov av särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut fattat av rektor innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, så kallad anpassad studiegång. 23

68 Enligt skolornas inrapporterade uppgifter i elevsystemet har 103 elever i årskurs 9, varav 42 flickor och 61 pojkar, haft anpassad studiegång Det är 4,6 procent av samtliga elever i årskurs 9, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. 13 av dessa 103 elever, knappt 13 procent, nådde behörighet till yrkesförberedande program vilket är ungefär lika många elever som förra året. Måluppfyllelsen är högre bland flickorna än pojkarna. För elever med anpassad studiegång har de senaste åren avvikelser från timplanen gjorts i knappt fem ämnen i genomsnitt per elev. De ämnen som anpassats bort är i första hand NO-ämnena och i sista hand ämnen som eleverna behöver vara godkänd i för att kunna bli gymnasiebehöriga, dvs. svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Mönstret är överlag detsamma som förra året. Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Sommaren 2015 deltog elever från 22 av Malmös 33 kommunala skolor i sommarskolan och ytterligare 2,6 procentenheter av eleverna i årskurs 9 (57 elever) nådde på detta sätt behörighet till gymnasieskolan. Den samlade andelen elever som nådde behörighet till yrkesförberedande program efter sommarskolan 2015 blir därmed 78,1 procent. För riket har inte Skolverket någon ordinarie insamling av resultaten av sommarskola. I augusti 2014 redovisades emellertid ett regeringsuppdrag av uppföljning av elevers prövning av slutbetyg. Av uppföljningen framgick att gymnasiebehörigheten ökade nationellt med 0,6 procentenheter. För Malmös del innebar sommarskolan 2014 att ytterligare 2,2 procentenheter av eleverna i årskurs 9 nådde behörighet till yrkesförberedande program respektive 2012 respektive 2011 var motsvarande resultat 1,1 respektive 1,6 respektive 3 procentenheter. De statliga bidragsreglerna för sommarskola har förändrats mellan åren vilket bör beaktas vid jämförelse över tid. Rosengårdsskolans tidigare elever har förbättrat sina resultat på sina nya skolor Efter läsåret 2012/2013 lades Rosengårdsskolans årskurs 7-9 ned och eleverna som skulle börja årskurs 7-9 fick därför fortsätta sina studier på flera olika skolor i olika delar av kommunen. När de 50 elever som kom att bli årskurs 9-elever 2014/2015 på en annan kommunal skola i Malmö lämnade Rosengårdsskolan efter årskurs 7 var 24 procent preliminärt gymnasiebehöriga, 12 procent hade nått målen i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet var 136,2. När dessa elever avslutade sina grundskolestudier våren 2015 var 50 procent gymnasiebehöriga, 34 procent hade nått målen i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet hade stigit till 152,3. Vid jämförelse bakåt i tiden har eleverna vid Rosengårdsskolan aldrig uppnått så höga resultat när det gäller genomsnittligt meritvärde och gymnasiebehörighet under 2000-talet. Detsamma gäller nått målen i alla ämnen bortsett året 2005 då ungefär lika många elever nådde målen i alla ämnen. Eleverna som gick i årskurs 6 när Rosengårdsskolans högstadium lades ned har nu läsåret 15/16 påbörjat årskurs 9. När dessa elever gick ut årskurs 8 i våras var deras måluppfyllelse högre när det gäller alla tre betygsmåtten än vad årskurs 7-eleverna från Rosengårdsskolan läsåret 12/13 presterat när de lämnade årskurs 8 läsåret 13/14. Även Örtagårdsskolans årskurs 7-9 lades ned efter läsåret 2012/2013. De allra flesta av dessa elever går numera på en annan kommunal skola i närområdet. I detta fall presterar dessa elever i linje med hur eleverna vid Örtagårdsskolan presterade de sista åren innan skolans högstadium lades ned. 24

69 Diagram 17. Andel gymnasiebehöriga Rosengårds- och Örtagårdsskolan-elever under 2000-talet Källa: Skolverkets databas SIRIS och grundskoleförvaltningens elevsystem Not: Resultatet fram till 2013 är för avgångseleverna på de två skolorna. Resultatet 2015 är för de elever som i årskurs 7 gick på respektive skola när skolans högstadium lades ned 2013 och därefter avslutat sina grundskolestudier 2015 på andra kommunala skolor i Malmö. Anledningen till att linjen för Örtagårdsskolan startar 2003 beror på att resultat före det året saknas i SIRIS. Måluppfyllelsen är något lägre i de flesta ämnena Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne läsåret 2014/2015 i Malmös kommunala skolor. Diagrammet visar att det finns stora skillnader mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska, modersmål och moderna språk. Diagram 18. Betygsfördelning per ämne i årskurs 9 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. 25

70 Årets resultat är aningen lägre än 2014 års resultat i de flesta ämnena och snarlika 2013 års måluppfyllelse. Andelen elever som läser svenska som andraspråk fortsätter att öka läste 25 procent av eleverna ämnet istället för svenska är motsvarande andel 38 procent. Andelen elever som klarat godkänt i svenska som andraspråk är i år 69,4 procent. I svenska har 94,2 procent klarat godkänt. I engelska och matematik, de två ämnena som eleverna måste vara godkända i (förutom ämnet svenska eller svenska som andraspråk) för att kunna vara gymnasiebehöriga, är resultaten tämligen stabila över tid. Detsamma gäller för ämnet svenska. Diagram 19. Andel godkända i engelska, matematik och svenskaämnena Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Bland de valbara ämnena är andelen elever som läst och klarat modersmål oförändrad jämfört med förra året. Detsamma gäller moderna språk. Per modernt språk är måluppfyllelsen ungefär lika hög, mellan procent. Spanska är det ämne som flest elever läser bland de moderna språken, 53 procent, ungefär lika många elever läser tyska som franska. Ungefär 95 procent av eleverna som läser moderna språk klarar gymnasiebehörighet. I nästföljande diagram visas andelen elever som läst de valbara ämnena och hur hög andel av dessa elever som klarat godkänt i respektive ämne. 26

71 Diagram 20. Andel elever som läst och klarat godkänt i de valbara ämnena Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Ökningen av antalet nyanlända pojkar har betydelse för könsskillnaderna Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Det gäller såväl i Malmö som i riket har skillnaderna vuxit i Malmö vilket inneburit att den glädjande minskningen förra året är utraderad. Beträffande andelen elever som nått målen i alla ämnen är differensen ungefär samma som förra året, cirka 5 procentenheter. Diagram 21. Andel gymnasiebehöriga elever per kön i Malmö Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. På skolnivå finns det ett par skolor som har skillnader mellan könen med mer än 20 procentenheter i genomsnittlig gymnasiebehörighet per behörighetsgrupp. En av dessa skolor utmärker sig även beträffande måttet Nått målen i alla ämnen i samma hänseende. Fyra ytterligare skolor uppvisar skillnader på minst 20 procentenheter mellan flickorna och pojkarna när det gäller det betygsmåttet. Huruvida det är flickorna eller pojkarna som har en högre måluppfyllelse på dessa skolor varierar. 27

72 Beträffande det genomsnittliga meritvärdet har differensen mellan pojkarna och flickorna ökat något, från 20,3 poäng till 21,6 i genomsnitt. Diagram 22. Genomsnittligt meritvärde per kön i Malmö Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. På skolnivå skiljer det i regel tiotals poäng, i vissa fall flera tiotals poäng, mellan könen och det är endast i undantagsfall som pojkarna uppnår ett tydligt högre genomsnittligt meritvärde än flickorna. Resultatbilden är ungefär samma som tidigare år. När det gäller det genomsnittliga meritvärdet har också de fristående skolorna stora skillnader mellan könen, såväl i Malmö som i riket. Beträffande den grundläggande gymnasiebehörigheten och nått målen i alla ämnen är emellertid skillnaderna mellan pojkarna och flickorna marginella bland de fristående skolorna i Malmö och riket. Skillnaderna per ämne mellan pojkarna och flickorna på de kommunala skolorna är i år större jämfört med 2014 och är på ungefär samma nivå som I fem ämnen skiljer det mer än 5 procentenheter, i samtliga fall är det flickorna som står för den något högre måluppfyllelsen. I svenska som andraspråk har en 8 procentenheter högre andel flickor än pojkar klarat godkänt. På skolnivå i Malmö skiljer det mellan könen i genomsnitt minst 10 procentenheter i andel godkända elever per ämne på tre kommunala skolor, varav en av skolorna är samma som omnämns i sista stycket på föregående sida. På samtliga skolor är det flickorna som har en högre måluppfyllelse. Generellt är mönstret, att en högre andel flickor än pojkar är godkända i ämnena, samma som i riket. Det gäller även för de fristående skolorna i Malmö och i riket. Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 9 I förra årets Kunskapsresultatrapport gick att läsa att grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell beräknade att andelen godkända i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk skulle minska, och således samtidigt minska den grundläggande gymnasiebehörighet- 28

73 en, med 1 procentenhet i årskurs 9 våren 2015 jämfört med året innan. Det slutliga utfallet kom att bli en nedgång med 1,4 procentenheter när det gäller gymnasiebehörigheten vilket inneburit ett avbrott från en svagt uppåtgående trend under några års tid års betygsresultat har också inneburit ett avbrott på en positiv trend när det gäller andelen elever som nått målen i alla ämnen. Något prognosvärde för våren 2016 har inte ännu beräknats men betygsresultaten i årskurs 8, dvs. innevarande läsårs årskurs 9-elever, indikerar att en förbättring kan komma att ske 2016 i förhållande till 2015 års resultat (se nästa avsnitt). Det är emellertid i nuläget svårt att bedöma hur pass stor inverkan den förväntade ökningen av nyanlända elever kan komma att ha. Det är troligt att det lägre prognosvärdet för eleverna i årskurs 9-elever läsåret 14/15 var en effekt åtminstone delvis av en högre andel nyanlända elever jämfört med i tidigare årskullar. Det genomsnittliga meritvärdet har emellertid fortsatt att öka trots att de socioekonomiska förutsättningarna försämrats. Av betygsresultaten på elevgruppsnivå (se tidigare diagram) framgår att det genomsnittliga meritvärdet ökat på grund av att betygsnittet ökat bland merparten av eleverna, särskilt de högpresterande eleverna, men försämrats bland de mest lågpresterande eleverna (där huvuddelen av eleverna med de svåraste socioekonomiska förutsättningarna inryms). Även de lågpresterande elevernas resultat behöver höjas för att höja Malmös totala resultat när det gäller de övriga betygsmåtten. Att förbättra likvärdigheten i Malmös skolor är således ett fortsatt prioriterat område. Det allt högre betygsnittet bland huvuddelen av eleverna över tid kan vara en effekt av den nya skollagen som beaktar att även elever som har lättare att nå utbildningens mål har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt (3 kap 3 skollagen (2010:800). Skolverket har sedan tidigare konstaterat att betygsinflation har förekommit sedan slutbetyg började utfärdas enligt det målrelaterade betygssystemet i slutet av 1990-talet 3. Betygsinflation skulle således kunna vara ytterligare en förklaring års betygsresultat har också inneburit större skillnader i måluppfyllelse mellan könen. En stor del av detta beror på att en högre andel av de nyanlända eleverna, jämfört med förra året, är pojkar. Det kan också ha en betydelse för den totala måluppfyllelsen eftersom förutsättningarna inom elevgruppen, jämfört med förra året, försvårats ytterligare då måluppfyllelsen generellt är lägre bland pojkar än flickor. En annan faktor som har en särskilt stark negativ inverkan på de lågpresterande eleverna är skolsegregationen. Efter läsåret 2012/2013 lades Rosengårdsskolans årskurs 7-9 ned och eleverna som skulle börja årskurs 7-9 förflyttades till olika skolor för att fortsätta sina studier på andra skolor i olika delar av kommunen. Grundskoleförvaltningens kartläggning av hur det gått och hittills går för eleverna två år senare indikerar en i sammanhanget mycket positiv betygsutveckling. Resultatet visar att det finns sätt att motverka segregationens effekter i Malmö (se avsnittet Segregationen i Malmö i slutet av rapporten ). En ytterligare utmaning för grundskoleförvaltningen är att hitta sätt att lyfta måluppfyllelsen i matematik. Förvaltningen har för andra året undersökt betygsresultaten för de elever som inte uppnått gymnasiebehörighet. Även i år är det uppemot 200 elever som saknar endast ett ämne för att uppnå gymnasiebehörighet varav de flesta faller på ämnet matematik. Grundskoleförvaltningen har i år för första gången granskat eleverna som läst upp sina betyg via sommarskolan. De 57 elever som var obehöriga men blev behöriga för gymnasiala studier efter sommarskolan hade i genomsnitt nästan 14 godkända ämnen per elev efter vårterminens slut. Det 3 Skolverket 2012, Betygsinflation betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen 29

74 indikerar att sommarskolan ger en effekt för eleverna som i slutet av årskurs 9 inser konsekvenserna av ett ofullständigt betyg. 30

75 Betyg i årskurs 6-8 I årskurs 6-8 sätts betyg efter samma betygsskala som i årskurs 9 (se Betygen i årskurs 9 ). I och med att eleverna i årskurs 6, 7 och 8 inte läser alla ämnen i varje årskurs kan det vara missvisande att använda sig av betygsmått för att redovisa betygsresultaten. Primärt kommer därför fokus att vara på resultaten på ämnesnivå. Eftersom resultaten emellertid avhandlas per ämne kommer resultaten även redovisas utifrån andelen elever som nått målen i alla ämnen. Måluppfyllelsen i årskurs 6 har ökat signifikant i år Av de elever som har läst respektive ämne är måluppfyllelsen runt 90 procent i de flesta ämnena. I bild har 97 procent av eleverna klarat godkänt betyg (dvs. minst E) medan måluppfyllelsen i svenska som andraspråk endast är 60 procent. 65 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Förra året var motsvarande andel 60 procent. Diagram 23. Betygsfördelning per ämne i årskurs 6 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Måluppfyllelsen i årskurs 7 har ökat i år Av de årskurs 7-elever som har läst respektive ämne är måluppfyllelsen mellan procent i de flesta ämnena. I bild och slöjd har ungefär 93 procent av eleverna klarat minst E i betyg medan andelen endast är 58 procent i svenska som andraspråk. Förra året hade runt 52 procent av eleverna nått målen i alla ämnen i årskurs 7. I år är motsvarande andel 57 procent. 31

76 Diagram 24. Betygsfördelning per ämne i årskurs 7 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Måluppfyllelsen i årskurs 8 är något högre jämfört med förra året I årskurs 8 är måluppfyllelsen bland de elever som har läst respektive ämne mellan procent i de flesta ämnena. I ämnet modersmål har ungefär 94 procent av eleverna klarat godkänt betyg medan andelen endast är 62 procent i svenska som andraspråk. Förra året hade runt 54 procent av eleverna nått målen i alla ämnen i årskurs 7. I år är motsvarande andel 57 procent. Diagram 25. Betygsfördelning per ämne i årskurs 8 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Mellan könen är skillnaderna ungefär samma som förra året i årskurs 6 och 7. Det skiljer ungefär 7 procentenheter båda åren mellan pojkarna och flickorna när det gäller andelen elever som nått 32

77 målen i alla ämnen. I årskurs 8 har differensen vuxit från 5 procentenheter till över 8 procentenheter. Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 6-8 Andelen elever som nått målen i alla ämnen har ökat i årskurs 6-8 jämfört med förra årets motsvarande resultat för årskurs 6-8. Det kan möjligen indikera bättre slutbetyg för kommande årskullar. Det finns emellertid flera osäkra faktorer kring ett sådant antagande då elevsammansättningar förändras med tiden. Elever kommer att lämna för andra huvudmän och nyanlända elever kommer att börja och omfattningen av dessa variabler är svårbedömda. Vidare så är det värt att komma ihåg att årskullarna fortfarande behöver höja sina betygsresultat för att kunna matcha eller överprestera tidigare årskullars slutbetyg. 33

78 Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten De nationella ämnesproven ska som tidigare nämnts användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och även fungera som stöd för betygssättning. Under denna rubrik redogörs för fördelningen av betyg bland eleverna som erhållit ett visst provbetyg i de tre ämnen som alla elever skriver nationella prov i, dvs. engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Syftet är att ge en bild av om, och i så fall, i vilken omfattning, de nationella proven används som stöd för betygsättningen. I huvudsak överensstämmer betygen med ämnesprovsresultaten i årskurs 6 I engelska i årskurs 6 är överensstämmelsen stor mellan provbetyget och betyget. 83 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet har också fått F eller streck (F&S) i betyg. Värt att notera är att få elever har fått ett högre betyg än provbetyg medan det är mer vanligt att eleverna får ett lägre betyg än provbetyg. Så var även fallet ifjol och året före det. Exempelvis har 19 procent av eleverna som fick B i ämnesprovet fått ett C i betyg. Mellan könen är skillnaderna generellt små. Diagram 26. Betygsfördelning per provbetyg i engelska Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. I matematik kan för varje provbetygssteg noteras en jämn fördelning av elever som erhållit betyg som är samma, över eller under provbetyget. De senaste åren har 25 respektive 30 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet i matematik fått godkänt betyg. I år är andelen drygt 30 procent. Mellan könen är skillnaderna generellt små. 34

79 Diagram 27. Betygsfördelning per provbetyg i matematik Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Både eleverna som läser svenska och eleverna som läser svenska som andraspråk har skrivit ämnesprov i svenska men fått sitt provbetyg satt utifrån olika kriterier. Således är det, i de två nästföljande diagrammen, ungefär 2/3 av eleverna som skrev ämnesprov i svenska som betygsatts i svenska och ungefär 1/3 som betygsatts i svenska som andraspråk. För två år sedan fanns det tydliga skillnader mellan ämnena i betygsättningen i förhållande till provbetyget som eleverna erhöll. Förra året och i år är mönstret inte lika tydligt. Mellan könen är det vanligare att flickorna i svenska får ett högre betyg än sitt provbetyg. Exempelvis fick 35 procent av flickorna som fick E på ämnesprovet D i betyg. Motsvarande andel bland pojkarna var endast 19 procent. I svenska som andraspråk är skillnaderna generellt små. 35

80 Diagram 28. Betygsfördelning per provbetyg i svenska Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Diagram 29. Betygsfördelning i svenska som andraspråk per provbetyg i svenska Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. 36

81 Differensen mellan provbetygen och slutbetygen är större i årskurs 9 I engelska är överensstämmelsen, precis som i årskurs 6, tydlig mellan provbetyget och slutbetyget i årskurs procent av eleverna som fått E i ämnesprovet har också fått E i slutbetyg. I årskurs 9 har fler elever ett högre slutbetyg än provbetyg. I årskurs 6 är det vanligare att eleverna får ett lägre betyg än provbetyg i ämnet. Mellan könen är det vanligare att flickorna får ett högre betyg än sitt provbetyg och att pojkarna får ett lägre betyg än sitt provbetyg. Exempelvis fick 24 procent av flickorna som fick B på ämnesprovet A i betyg. Motsvarande andel bland pojkarna var endast 11 procent. Diagram 30. Betygsfördelning per provbetyg i engelska Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. I matematik kan noteras att nästan 60 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet har klarat godkänt slutbetyg. Motsvarande andel i årskurs 6 är drygt 30 procent. Samtidigt har ingen elev som klarat godkänt på ämnesprovet fått F i slutbetyg. Dessa avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg har fortsatt att öka över tid. På 23 skolor, en klar majoritet av skolorna i årskurs 9, har över hälften av eleverna som fått F i provbetyg fått ett godkänt slutbetyg. Mellan könen är skillnaderna generellt små. 37

82 Diagram 31. Betygsfördelning per provbetyg i matematik Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Både eleverna som läser svenska och eleverna som läser svenska som andraspråk har skrivit ämnesprov i svenska men fått sitt provbetyg satt utifrån olika kriterier. Således är det, i de två nästföljande diagrammen, ungefär 60 procent av eleverna som skrev ämnesprov i svenska som betygsatts i svenska och ungefär 40 procent som betygsatts i svenska som andraspråk. Tidigare år har det funnits tydliga skillnader mellan ämnena i betygsättningen i förhållande till provbetyget som eleverna erhöll. Även i år finns det skillnader men de är inte lika stora. Mellan könen är det vanligare att flickorna i svenska får ett högre betyg än sitt provbetyg. Exempelvis fick 39 procent av flickorna som fick D på ämnesprovet C i betyg. Motsvarande andel bland pojkarna var endast 23 procent. I svenska som andraspråk är bilden densamma när det gäller de lägre provbetygsstegen. Exempelvis får 47 procent av flickor som fått E i provbetyg ett högre betyg. Bland pojkarna är motsvarande andel 20 procent. 38

83 Diagram 32. Betygsfördelning per provbetyg i svenska Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Diagram 33. Betygsfördelning i svenska som andraspråk per provbetyg i svenska Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Kommentar kring betygens överensstämmelse med ämnesprovsresultaten Det som framgår av denna kartläggning är, precis som tidigare år, att det finns en överensstämmelse mellan provbetyget och betyget men att graden av överensstämmelse varierar mellan ämnena och könen, särskilt i matematik. Graden av överensstämmelse varierar även mellan årskurserna i år. Det skiljer nästan 30 procentenheter mellan årskurs 6 och 9 när det gäller andelen elever som fått F i provbetyg men ändå klarat godkänt i betyg i matematik. 39

84 Att så många som nästan 60 procent av årskurs 9-eleverna som fått F i provbetyg i matematik ändå klarat godkänt i slutbetyg förklarar varför det tidigare i rapporten redovisats en så pass stor nedgång mellan de två senaste åren på nationella proven i matematik medan skillnaden när det gäller slutbetygen i matematik är små. Hade andelen godkända i slutbetyget i matematik minskat med lika mycket hade gymnasiebehörigheten sjunkit betydligt på flera skolor. Möjligen kan det ha påverkat lärarnas bedömning. På 23 skolor, en klar majoritet av skolorna i årskurs 9, har över hälften av eleverna som fått F i provbetyg fått ett godkänt slutbetyg. De nationella proven fungerar enbart som ett stöd vid betygsättning. En elevs hela skolgång ska till exempel inte betygsättas utifrån hur denne klarat sig på de nationella proven i årskurs 9. Vissa av ämnesproven skrivs dessutom månader före skolavslutningsdagen vilket innebär att det finns ytterligare tid och sätt som en elev kan göra sig förtjänt av sitt slutliga betyg. Detta förklarar dock inte de stora skillnaderna mellan ämnena, läsåren och årskurserna. I förra årets rapport uppmärksammades för andra året i rad att eleverna som läser svenska i en större utsträckning än eleverna som läser svenska som andraspråk erhåller ett godkänt betyg trots att de fått F på ämnesprovet. Även i år kan en sådan skillnad noteras även om den minskat. Skillnaden behöver dock inte vara något anmärkningsvärt. Spridningen inom gruppen av elever som läser svenska som andraspråk är nämligen mycket större än inom gruppen av elever som läser svenska. Inom gruppen som läser svenska som andraspråk inryms exempelvis de nyanlända eleverna. 40

85 Jämförelse med elevernas resultat i gymnasieskolan I grundskolans läroplan framgår att skolan ska förbereda eleverna för fortsatt utbildning. I denna del av rapporten ges en inblick i hur de kommunala skolornas elever i Malmö, som gick ut årskurs 9 läsåret 2008/2009 respektive 2009/2010 respektive 2010/2011, över fyra år, klarat sig i gymnasiet utifrån måtten 1) högskolebehörighet och 2) genomsnittlig betygspoäng. 4 I såväl grundskolan som gymnasieskolan erhåller eleverna poäng per ämne som motsvarar elevens betyg i ämnet/på kursen. I grundskolan ackumuleras betygen till ett meritvärde. I gymnasieskolan räknas alla betyg om till en genomsnittlig betygspoäng. Genom att räkna om meritvärdet i årskurs 9 till en genomsnittlig betygspoäng för de elever som fullbordat sina gymnasiestudier kan en rak jämförelse göras mellan dessa elevers poängsnitt i grundskolan respektive gymnasieskolan. I och med att grundskoleförvaltningen endast har tillgång till uppgifter från arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö stad saknas betygsunderlag för de elever som gått i gymnasieskola under annan huvudman. Det gör att det statistiska underlaget inte är komplett och kommer därför inte att brytas ned på skolnivå. Därför kommer ingen redogörelse av skillnader mellan skolor och mellan kön på skolnivå att göras i denna del av rapporten. 72 procent av eleverna behöriga för gymnasiestudier klarar av gymnasiet Av de eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2011 har 37 procent av eleverna gått ut gymnasiet genom en kommunal skola i Malmö inom fyra år. Motsvarande andel bland eleverna som lämnade en kommunal Malmö-skola 2010 respektive 2009 är 43 respektive 40 procent. Dessa elever ligger till grund för resultatredovisningen som följer. Deras gymnasiebehörighet när de lämnade årskurs 9 var mellan procent, beroende på årskull. 63 procent av eleverna från 2011-kullen gick ut gymnasiet med behörighet att fortsätta sina studier på högskola/universitet inom fyra år. Motsvarande resultat för tidigare årskullar är runt 70 procent. Ser man till de elever som var gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen i årskurs 9, dvs. exkluderar eleverna i materialet som respektive år inte var gymnasiebehöriga när de lämnade grundskolan, ökar högskolebehörigheten till 72 procent, vilket också är en lägre andel än motsvarande resultat för tidigare årskullar. Bland de elever som läst upp sina grundskolebetyg, genom sommarskola och gymnasieskolans introduktionsprogram, och sedan fullbordat sin gymnasieskolgång inom fyra år är högskolebehörigheten tydligt lägre inom 2011-kullen än föregående årskullar. Skillnaderna mellan könen när dessa elever lämnade grundskolan var små när det gäller gymnasiebehörigheten. Flickornas måluppfyllelse är emellertid högre än pojkarnas inom alla ovan avhandlade elevgrupper beträffande 2011-kullen, precis som den var när det gäller 2010-kullen. Bland eleverna som lämnade grundskolan 2009 var skillnaderna små mellan pojkarna och flickorna. 4 Valet av fyra år istället för tre år är på grund av att flera elever fullbordar sina gymnasiala studier över fyra år istället för tre år. 41

86 Diagram 34. Andel högskolebehöriga som lämnat kommunal skola i Malmö % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 86,2% 79,4% 71,5% 22,1% 20,1% Elever som gick ut grundskolan 2009 Elever som gick ut grundskolan 2010 (40/60) (43/57) Högskolebehöriga elever (som gått ut gymnasiet inom fyra år) 81,8% 86,0% 77,4% 66,9% 71,7% 62,6% Not: Inom parentes anges andelen elever bland de Elever som gick ut grundskolan 2009/2010/2011 som gått ut gymnasiet inom fyra år på en kommunal gymnasieskola i Malmö. Källa: Grundskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad Den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 9-eleverna minskar sedan i gymnasiet Vid jämförelse av den genomsnittliga betygspoängen för eleverna kan för alla tre årskullar noteras en nedgång efter gymnasiala studier jämfört med efter årskurs 9. Kartläggningen visar även för 2011 års elevkull att det fortsatt finns tydliga skillnader mellan könen även efter avslutad gymnasieskolgång för Malmös kommunala grundskoleelever. Differensen när det gäller poängsnittet verkar inte förändras nämnvärt mellan pojkarna och flickorna under gymnasietiden att döma av denna numera årliga kartläggning. Diagram 35. Grundskole- och gymnasiepoängsnitt elever som lämnat kommunal skola i Malmö ,5% Elever som gick ut grundskolan 2011 (37/63) Högskolebehöriga elever (som gått ut gymnasiet inom fyra år) som var gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen Högskolebehöriga elever (som gått ut gymnasiet inom fyra år) som inte var gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen Gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen i årskurs 9 Poängsnitt i grundskolan Poängsnitt i gymnasiet ,5 13,3 14,2 11,7 Elever som gick ut grundskolan 2009 (40/60) Elever som gick ut grundskolan 2010 (43/57) 11,2 11,0 Elever som gick ut grundskolan 2011 (37/63) Not: Inom parentes anges andelen elever bland de Elever som gick ut grundskolan 2009/2010/2011 som gått ut gymnasiet inom fyra år på en kommunal gymnasieskola i Malmö. Källa: Grundskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad 42

87 Kommentar kring grundskoleelevernas måluppfyllelse i gymnasiet Denna numera årliga kartläggning visar att en klar majoritet av eleverna som lämnar Malmös kommunala grundskolor med behörighet för gymnasiala studier även klarar behörighet för högskolestudier. Andelen har dock minskat över tid. Även poängsnittet i gymnasiet för de tidigare grundskoleeleverna har minskat över tid. Framförallt har dock skillnaden i poängsnitt mellan grundskolan och gymnasiet ökat över tid, från 1,8 poäng för avgångseleverna 2009 till 3,2 poäng för avgångseleverna Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att elevunderlaget är ofullständigt. Denna utveckling kommer följas upp i framtida resultatrapporter för att fastslå om detta är en tillfällighet eller inte. 43

88 Måluppfyllelseundersökningen i årskurs 1-5 Våren 2015 genomfördes den numera årliga måluppfyllelseundersökningen av samtliga elever i årskurs 1-5 i Malmös kommunala skolor. Undersökningen syftar till att ge underlag för vilka och hur många av de yngre eleverna som är i behov av stöd. Undersökningen gjordes genom en enkät som skickades ut till samtliga berörda skolor med stöd av det kommungemensamma omdömesverktyget, Omdöme24. Enkäten omfattade för årskurs 1-3 en fråga för de tio ämnen i årskurs 3 där det finns kunskapsmål matematik, svenska, svenska som andraspråk, biologi, fysik, geografi, historia, kemi, religion och samhällskunskap. Samma fråga användes för eleverna i årskurs 4-5 men där tillkom åtta ytterligare ämnen bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, modersmål, musik, slöjd samt teknik som det finns kunskapsmål för årskurs 6. För samtliga elever tillkom avslutningsvis två frågor om eleven har extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen samt ett åtgärdsprogram. Frågorna och svarsalternativen var följande: 1. Elevens kunskaper (i respektive ämne). - Eleven har uppnått målen för undervisningen - Eleven har inte uppnått målen för undervisningen - Eleven har inte haft undervisning i ämnet 2. Har eleven åtgärdsprogram? - Ja - Nej 3. Har eleven extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen? - Ja - Nej På flera skolor har lärarna tidigare år besvarat undersökningen inkomplett, särskilt beträffande årskurs 4 och 5, vilket inneburit en osäkerhet kring resultaten på enskilda skolor. I år har därför resultaten sammanställts på individnivå och granskats av såväl förvaltningen som skolorna innan undersökningsperiodens slut. På så sätt är årets resultat mer kompletta och kvalitetssäkrade. 80 procent av eleverna i årskurs 1-5 har nått målen i alla ämnen Andelen elever i kommunen som bedöms av sina lärare ha uppnått målen för undervisningen är i de flesta ämnena ungefär procent eller högre. Måluppfyllelsen är lägre i matematik, engelska, modersmål och mycket lägre i svenska som andraspråk. I nästföljande tabell kan man även se att andelen elever som uppnått målen för undervisningen blir aningen lägre ju högre årskursen är. Det är särskilt tydligt i svenska som andraspråk. 44

89 Tabell 3. Andel elever i årskurs 1-5 som uppnått målen för undervisningen Måluppfyllelse i årskurs 1-5 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 1-5 Bild 97% 96% 97% Engelska 86% 84% 85% Hem- och konusmentkunskap 96% 92% 93% Idrott och hälsa 94% 87% 91% Matematik 95% 89% 84% 84% 84% 87% Modersmål 85% 85% 85% Musik 97% 95% 96% Biologi 97% 93% 92% 89% 89% 92% Fysik 97% 93% 91% 88% 89% 92% Kemi 97% 92% 93% 89% 89% 92% Geografi 96% 93% 91% 86% 88% 91% Historia 97% 93% 91% 89% 87% 92% Religion 97% 94% 92% 89% 88% 92% Samhällskunskap 97% 94% 92% 89% 89% 92% Slöjd 96% 96% 96% Svenska 96% 94% 92% 93% 92% 93% Svenska som andraspråk 84% 70% 63% 63% 56% 68% Teknik 93% 92% 92% Nått målen i alla ämnen 91% 83% 76% 68% 64% 77% Not: Tomma fält betyder att eleverna i den årskursen inte har kunskapsmål i det ämnet. Not: Underlaget är exklusive elever som inte har haft undervisning i ämnet. Not: "Nått målen i alla ämnen" innebär att eleven har nått målen i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Som framgår av ovanstående tabell bedöms 77 procent av Malmös elever i årskurs 1-5 nå målen i alla ämnen. På skolnivå finns det skolor där uppemot 100 procent av eleverna når målen i alla ämnen. Motsvarande resultat på andra skolor kan vara färre än hälften. Flickornas måluppfyllelse är högre än pojkarnas i Malmös skolor och den ökar för varje årskurs. Per ämne är det särskilt tydligt i svenska som andraspråk. Extra anpassningar och åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram upprättas om det krävs åtgärder i form av särskilt stöd. En annan insats en skola kan göra för en elev är extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. I årskurs 1 har 19 procent av eleverna extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen och/eller ett åtgärdsprogram. Motsvarande andel ökar i årskurs 2 och 3 till 28 procent. I årskurs 4 och 5 är andelen drygt 25 procent av eleverna. Generellt har en högre andel av pojkarna, 29 procent, extra anpassningar inom ordinarie undervisningen och/eller ett åtgärdsprogram. Motsvarande andel bland flickorna är 20 procent. Totalt sett har 13 procent av alla elever i årskurs 1-5 extra anpassningar inom ordinarie undervisningen, 9 procent har ett åtgärdsprogram och 3 procent har både och. Det finns elever som inte når målen i flera ämnen och varken har extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller ett åtgärdsprogram 34 procent av eleverna i årskurs 1-5 som inte når målen i alla ämnen har varken extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller ett åtgärdsprogram. Motsvarande andel per kön är 37 procent bland flickorna och 31 procent bland pojkarna. I årskurs 1 har 27 procent av 45

90 eleverna som inte når målen i alla ämnen varken extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen och/eller ett åtgärdsprogram, i årskurs 5 är andelen 44 procent. Diagram 36. Andel elever som har åtgärdsprogram och/eller extra anpassningar eller varken eller i årskurs % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 1. Både åtgärdsprogram och extra anpassningar 2. Åtgärdsprogram 3. Extra anpassningar 4. Varken åtgärdsprogram eller extra anpassningar 0% 86% 10% 2% 2% Nått målen i alla ämnen 27% 28% 12% 32% Inte nått målen i alla ämnen 86% 10% 2% 1% Nått målen i alla ämnen Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad 21% 32% 8% 39% Inte nått målen i alla ämnen 87% 9% 3% 1% Nått målen i alla ämnen Till antal sett så är det ungefär 3100 elever i årskurs 1-5 som inte bedöms nå målen i alla ämnen av sina lärare. 34 procent av dessa elever motsvarar sålunda över 1000 elever som varken har extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller ett åtgärdsprogram. Dessa elever återfinns på 51 av de 62 skolor i Malmö med elever i årskurs 1-5. Knappt 400 elever har inte nått målen i matematik utan att ha extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller ett åtgärdsprogram. Kommentar kring måluppfyllelseundersökningens resultat De senaste åren har det uppmärksammats genom denna undersökning att det finns elever som inte har ett åtgärdsprogram trots att de inte uppnår kunskapsmålen i alla ämnen. Skollagen har nyligen skrivits om på så vis att skolorna numera inte behöver upprätta ett åtgärdsprogram om en elev inte når målen utan bara om eleven bedöms vara i behov av särskilt stöd. Av årets kartläggning framgår återigen att det registreras att elever inte når målen utan åtgärd från skolan. Delvis kan nog detta förklaras av exempelvis osäkerhet kring vad som är att betrakta som extra anpassningar inom ordinarie undervisningen efter de senaste lagändringarna. Omfattningen av elever som inte når målen i alla ämnen och varken har extra anpassningar inom ordinarie undervisningen eller ett åtgärdsprogram indikerar emellertid att det kan finnas ett behov av att se över skolornas arbete kring elever i behov av särskilt stöd för att undersöka orsakerna. De yngre elevernas måluppfyllelse bedöms generellt mycket hög av lärarna, precis som tidigare år. Det är stora differenser vid jämförelse med de betyg som de äldre eleverna får, vilket indikerar att bedömningen skiljer sig mellan lärarna till de yngre eleverna och lärarna till de äldre eleverna. Grundskoleförvaltningen har, delvis utifrån detta material, identifierat bedömning som en av huvudmannens framtida utmaningar i sin kvalitetsrapport/lägesbedömning för Den tydliga nedgången i takt med högre årskurs när det gäller svenska som andraspråk beror nog, åtminstone delvis, på att spridningen när det gäller förutsättningarna mellan eleverna som läser svenska som andraspråk ökar i takt med högre ålder. Spridningen ökar eftersom betydelsen av att 24% 33% 7% 36% Inte nått målen i alla ämnen 89% 8% 2% 0% Nått målen i alla ämnen 40% 27% 7% 26% Inte nått målen i alla ämnen 91% 7% 1% 0% Nått målen i alla ämnen Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 44% 19% 10% 27% Inte nått målen i alla ämnen 46

91 vara nyanländ får en allt större betydelse för elevernas förutsättningar att nå målen i takt med högre ålder. 47

92 Malmös kunskapsresultat i relation till enkätresultat Grundskoleförvaltningen jämför numera skolornas enkätresultat (läs om resultaten från enkätundersökningarna på malmo.se 5 ) med kunskapsresultat med syftet att kartlägga om det finns särskilda frågor för eleverna som spelar särskilt stor roll för deras måluppfyllelse. Vid jämförelsen utvecklades ett kunskapsresultatvärde för samtliga skolor utifrån andelen elever i årskurs 3, 6 och 9 (eller den/de årskurser av dessa som fanns på skolan) som klarat alla ämnena svenska, matematik och engelska 6 på de nationella proven, genom betygen (i årskurs 6 och 9) samt genom måluppfyllelseundersökningen (i årskurs 3). Kunskapsresultatvärdet är medelvärdet av dessa olika resultat. Kunskapsresultatet har sedan satts i relation till andelen positiva elever per fråga för att se om ett mönster för Malmös skolor kan urskiljas. Skolor med en högre andel positiva elever har generellt högre kunskapsresultat Kartläggningen har, precis som förra året, visat att det finns ett generellt samband med högre kunskapsresultat och flera av de enkätfrågor som handlar om elevernas lärmiljö. Exempelvis finns det ett samband mellan en hög andel positiva svar på frågorna om trygghet respektive studiero och högre kunskapsresultat. Diagram 37. Kunskapsresultat i relation till positiva svar på enkätfrågorna om trygghet Not: Varje blå punkt är en skolas respektive enkät- och kunskapsresultat. Not: Resultatskillnaderna mellan könen på skolnivå är i huvudsak så pass små att de endast marginellt skulle påverka trendlinjen i ovanstående sambandsdiagram. Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Årskurs 3-eleverna skriver inte nationella prov i engelska men deras måluppfyllelse i de övriga ämnena grundar sig i grundskoleförvaltningens sammanställning istället på om de klarat samtliga delprov i årskurs 6 och 9 får eleverna ett sammanvägt provbetyg i ämnena. 48

93 Diagram 38. Kunskapsresultat i relation till positiva svar på enkätfrågorna om studiero Not: Varje blå punkt är en skolas respektive enkät- och kunskapsresultat. Not: Resultatskillnaderna mellan könen på skolnivå är i huvudsak så pass små att de endast marginellt skulle påverka trendlinjen i ovanstående sambandsdiagram. Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Ett liknande samband har identifierats beträffande följande frågor: Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Skolarbetet är för svårt för mig Skolor med fler positiva fritidshemselever har generellt högre kunskapsresultat Vid jämförelse med resultaten från enkäten för elever i fritidshem ombearbetades kunskapsresultatvärdet för samtliga skolor till medelvärdet av andelen elever i årskurs 3 och 6 (eller den/de årskurser av dessa som fanns på skolan) som klarat alla ämnena svenska, matematik och engelska 7 på de nationella proven, genom betygen (i årskurs 6) samt genom måluppfyllelseundersökningen (årskurs 3). Detta eftersom endast elever upp till årskurs 6 kan gå i fritidshem. Kunskapsresultatet har sedan satts i relation till andelen positiva elever per fråga på denna enkät. Vid denna jämförelse noteras också ett samband mellan tryggheten i fritidshemmet och skolans kunskapsresultat. Ett samband noteras även mellan att eleverna är positiva till sin inne- respektive utemiljö och skolornas kunskapsresultat. Dessutom förefaller det också ha en betydelse huruvida eleverna upplever att de vuxna lyssnar på dem. Kommentar kring jämförelsen mellan enkät- och kunskapsresultaten Det är viktigt att notera i diagrammen att även om trenden är tydlig så finns det skolor som avviker och har ganska positiva enkätresultat utan att ha särskilt goda kunskapsresultat, och vice 7 Årskurs 3-eleverna skriver inte nationella prov i engelska men deras måluppfyllelse i de övriga ämnena grundar sig i grundskoleförvaltningens sammanställning istället på om de klarat samtliga delprov i årskurs 6 får eleverna ett sammanvägt provbetyg i ämnena. 49

94 versa. Sambandet är med andra ord inte självklart på alla skolor. Det är också viktigt att ha i åtanke att diagrammen endast visar på ett samband. Orsakerna till sambandet kan på enskilda skolor bero på ytterligare eller andra faktorer än enbart lärmiljö. 50

95 Grundsärskolan Grundsärskolan är en egen skolform och har en egen läroplan med egna kunskapskrav. I grundsärskolan går elever som har en utvecklingsstörning och som inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål. Eleverna kan dessutom ha ytterligare funktionsnedsättningar såsom autismspektrum (i kombination med utvecklingsstörning). Inom grundsärskolan kan eleven antingen läsa ämnen eller ämnesområden (inriktning träningsskolan). Läsåret 2014/2015 gick 276 elever i grundsärskola vilket är det lägsta antalet elever som tillhört skolformen i Malmö under 2000-talet. Runt procent av grundsärskoleeleverna har de senaste åren varit inskrivna i träningsskolan. I början av 2000-talet var emellertid andelen inskrivna i träningsskolan mellan procent. Tabell 4: Statistik om eleverna i Malmös grundsärskolor Grundsärskolan i Malmö - elevuppgifter 2010/ / / / /2015 Antal elever 381 st 325 st 278 st 279 st 276 st Andel elever i träningsskolan 42% 45% 50% 42% 49% Andel elever integrerade i grundskolan 2% 0% 1% 3% 0% Källa: Skolverkets databas med Jämförelsetal Betygsresultaten i grundsärskolan I detta kapitel avhandlas betygsresultaten för de 85 grundsärskoleelever i årskurs 6-9 som önskat och fått betyg. Samma nationella betygsskala som tillämpas i grundskolan tillämpas även i grundsärskolan (se Betygen i årskurs 9 ). Betyget F och streck används emellertid inte. Eleven kan istället ha deltagit utan att ha erhållit ett betyg. Få elever i grundsärskolan får de högsta betygen Som framgår i nästföljande diagram har de allra flesta eleverna i årskurs 6-9 klarat de flesta ämnena procent av eleverna har nått målen i SO-ämnena, NO-ämnena, de praktisk-estetiska ämnena, svenska-ämnena och matematik. 76 procent har nått målen i alla ämnen. Det är emellertid få elever som erhåller de högsta betygen B och A. De allra flesta eleverna får istället C-E i betyg. Andelen elever som nått målen i alla ämnen är högre bland pojkarna än flickorna. Differensen är cirka 16 procentenheter. 51

96 Diagram 39. Betygsfördelning per ämne i årskurs 9 i grundsärskolan Not: 85 elever (33 flickor och 52 pojkar) finns i det totala underlaget av elever. Alla dessa elever har dock inte läst alla ämnen. Vidare har ämnen som endast enstaka elever läst exkluderats från sammanställningen. Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Kommentar kring betygsresultaten i grundsärskolan Faktorer som en liten elevpopulation, att endast de grundsärskoleelever som önskar betyg får betyg och att betyget F och streck inte används gör att analyser av betygsresultaten i grundsärskolan ska göras med stor försiktighet och bör sättas i relation till tidigare års betygsresultat. Ett återkommande mönster över tid är att de allra flesta eleverna är godkända men att få elever erhåller de högsta betygen. 52