Fortbildningsdag. För gymnasielärare 31 oktober 2012

Transkript

1 Fortbildningsdag För gymnasielärare 31 oktober 2012

2 Information till deltagare För första gången ordnas nu en fortbildningsdag för regionens gymnasielärare på alla av Mittuniversitetets campus under en och samma dag. Arrangemanget är ett led i universitetets nya satsning på regional samverkan och vår förhoppning är att programmet ska ge dig nya kunskaper, vara en inspirationskälla i din egen undervisning samt ge dig tillfälle att träffa och utbyta erfarenheter med andra lärare. Vi erbjuder ett brett och varierat program med inslag från många av våra ämnen och från vår forskning. De föreläsningar som sänds via bildkonferens kommer att kunna ses från alla tre campusorter dvs. Härnösand, Sundsvall och Östersund. Detta innebär att du kan befinna dig på en ort men ta del av föreläsningarna som sker via bildkonferens från de andra orterna. Var föreläsaren befinner sig går att se i schemat nedan. Om de är rödmarkerade innebär det att de finns fysiskt på den orten (gäller endast bildkonferens). Praktiska detaljer I detta dokument finns ett schema för alla orter med tider och salar samt information om varje programpunkt. Praktiska detaljer för varje campus/ort finns i ett separat dokument. Där finner du bl a detaljer om parkering, fika och karta över våra campus så att du lätt ska kunna hitta dit du ska. På varje campus kommer det även att finnas värdar som kan hjälpa dig. All information kommer att skickas ut till den e-post adress du registrerade vid anmälan. Information och dokument kommer även att vara tillgängliga på hemsidan: Utvärdering Vi vill väldigt gärna veta vad du tycker om denna Fortbildningsdag och även få in tips, idéer och förslag på hur dagen kan förbättras och utvecklas. På vår hemsida kommer det att finnas en webbaserad utvärderingsenkät som vi gärna vill att ni fyller i. Vi kommer även att skicka en påminnelse om detta till dig efter Fortbildningsdagen. Vi hoppas på en trevlig och givande dag tillsammans med er! VÄLKOMMEN!

3 Pass Härnösand Sundsvall Östersund Åsa Eklund - God funktion före belastning hur lyckas vi med det i skolan? Lars Sandin - Samhällskunskap mellan legitimering och kritik. Sal O Maria Nordmark - Hur kan man använda IKT för att utveckla undervisningen och främja lärande? Daniel Nilsson - Experiment med energi - Introduktion till några energifrågeställningar och hur man kan illustrera dem. Sal O Göran Bostedt - Skola, demokrati och medborgarskap. Reflektioner utgående från Lgr Lena Boström - Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar Masoud Kamali - Integration i en globaliserad värld. Birgit Gustafsson - Kommunikation i matematik en viktig förmåga. Sal O Evelina Landstedt - Vad påverkar killars och tjejers psykiska hälsa? Birgit Gustafsson - Workshop om bedömning i matematik. Sal O213 Ulrika Gidlund & Ingela Norberg - Workshop om bedömning av uppsatser/texter i svenskämnet. Sal O121 Åsa Eklund - God funktion före belastning hur lyckas vi med det i skolan? Maria Nordmark - Hur kan man använda IKT för att utveckla undervisningen och främja lärande? Karin Jarnqvist - Sociologi i gymnasieskolan reflektioner utifrån aktuell forskning. Sal M204 Göran Bostedt - Skola, demokrati och medborgarskap. Reflektioner utgående från Lgr11. Evangelia Petridou - A government for, by, and of the people: who elects the president of the United States? Sal M207 Karin Jarnqvist - Workshop om sociologi i gymnasieskolan. Sal M204 LUNCH Lena Boström - Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar. Jennie Sandström - Klimatpåverkan på sjöar i Västernorrland En inspirationsföreläsning om aktuell forskning. Sal M204 Masoud Kamali - Integration i en globaliserad värld. Sven Olofsson - Hur kan vi utveckla elevernas vetenskapliga skrivande? Sal M207 Evelina Landstedt - Vad påverkar killars och tjejers psykiska hälsa? Jennie Sandström - Tips på laborationer med vattentema. Sal O304 Åsa Eklund - God funktion före belastning hur lyckas vi med det i skolan? Petter Stenmark - Kundfokuserad produktutveckling/experimentella metoder. Sal P1322 Klas Borell - Vad är det för fel med konspirationsteorier? Sal G1352 Maria Nordmark - Hur kan man använda IKT för att utveckla undervisningen och främja lärande? Anders Jonsson - Workshop i radioaktivitetsmätning. Sal P1322 Göran Bostedt - Skola, demokrati och medborgarskap. Reflektioner utgående från Lgr11. Maria Nordmark - workshop på temat: Vad bidrar rörlig bild, radio och medier med i lärande och undervisning? Sal G1350 Marie Cronskär - Hur gör vi personliga reservdelar till människor? Sal P1322 Lena Boström - Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar. Lina Johansson - Fysisk aktivitet från ett psykosocialt perspektiv. Sal G1352 Morgan Fröling - Miljöpåverkan i systemperspektiv - Livscykelanalys av produkter och tjänster. Sal P1322 Anna Sörensson - Samhällsentreprenörskap. Sal G1350 Masoud Kamali - Integration i en globaliserad värld. Andreas Karlsson & Elisabet Rondung - Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under resten av livet. Sal G1352 Evelina Landstedt - Vad påverkar killars och tjejers psykiska hälsa? Maria Warne - Photovoice fotografera, reflektera och agera. En metod för att arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Sal G1350

4 Campus Härnösand Skola, demokrati och medborgarskap Reflektioner utgående från Lgr11 GÖRAN BOSTEDT, docent i statsvetenskap, institutionen för utbildningsvetenskap (UTV), Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar Livslångt lärande, att-lära-sig-lära och lärstrategier skrivs fram som viktiga och avgörande kompetenser i dagens kunskapssamhälle. Men för att kunna stödja elever i deras lärande behövs kunskaper om hur de lär sig. Denna föreläsning bygger på en undersökning av ca 1000 elevers lärstrategier vid tio olika gymnasieprogram. Finns skillnader i lärstrategier för elever på ex fordonsprogrammet jämfört med samhällsprogrammet? Skiljer sig flickors och pojkars lärande? Hur kan man som lärare matcha både individen och gruppen? Pedagogiska konsekvenser och didaktiska utmaningar belyses. LENA BOSTRÖM, docent i pedagogik (tidigare gymnasielärare), institutionen för utbildningsvetenskap (UTV), Mittuniversitetet, har under tio års tid forskat om elevers lärande och lärares undervisning. Samhällskunskap mellan legitimering och kritik Föreläsningen handlar om samhällskunskapsämnet och undervisningen i detsamma, och att försöka visa hur man kan betrakta samhällskunskapen som fångad i en oundviklig spänning mellan att legitimera och kritisera samhällsförhållanden och maktanspråk. Detta kommer att ske utifrån ett resonemang om olika sätt att se på relationen mellan kunskap och ideologi. LARS SANDIN, doktorand i pedagogik, institutionen för utbildningsvetenskap (UTV), Kommunikation i matematik en viktig förmåga Kommunikation är en av de förmågor som undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla. Kommunikation av matemaikinnehållet där både lärare och elever är delaktiga kan synliggöra missförstånd samtidigt som förståelsen för matematiken fördjupas. Forskningsresultat från studier av lärares, elevers och lärarstudenters kommunikation av matematik kommer att presenteras. BIRGIT GUSTAFSSON, doktorand i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik, institutionen för tillämpad naturvetenskap och design (NVD), Mittuniversitetet, är även gymnasielärare och läromedelsförfattare.

5 Workshop om bedömning i matematik Vi utgår från elevlösningar och diskuterar bedömning och betygssättning för att på så sätt konkretisera kursplanen i matematik. BIRGIT GUSTAFSSON, doktorand i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik, institutionen för tillämpad naturvetenskap och design (NVD), Mittuniversitetet, är även gymnasielärare och läromedelsförfattare. Workshop om bedömning av uppsatser/texter i svenskämnet Vi utgår från elevtexter och diskuterar bedömning och betygssättning. Vad säger betygskriterierna i Gy 11? INGELA NORBERG, universitetsadjunkt i svenska språket, institutionen för humaniora (HUM), Mittuniversitetet och ULRIKA GIDLUND, universitetsadjunkt, institutionen för utbildningsvetenskap (UTV), Mittuniversitetet, är båda ämneslärare i svenska med mångårig erfarenhet från skolan. Experiment med energi - Introduktion till några energifrågeställningar och hur man kan illustrera dem DANIEL NILSSON, lärare i energiteknik, institutionen för tillämpad naturvetenskap och design (NVD),

6 Campus Sundsvall A government for, by, and of the people: who elects the president of the United States? EVANGELIA PETRIDOU, doktorand i statsvetenskap, institutionen för samhällsvetenskap (SHV), Vad påverkar killars och tjejers psykiska hälsa? EVELINA LANDSTEDT, lektor i folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskap (IHV), Sociologi i gymnasieskolan reflektioner utifrån aktuell forskning Med sociologi som ämne i gymnasieskolan får unga utökade möjligheter att förstå och kritiskt tolka sin samtid och sin egen plats i tillvaron. Under seminariet ges några reflektioner kring vad sociologi kan vara och hur ämnet kan gestaltas för unga. Reflektionerna utgår från aktuella kursplaner samt forskning inom områden relevanta för lärare i sociologi och övriga intresserade av sociologiämnet. KARIN JARNKVIST, lektor i sociologi, institutionen för samhällsvetenskap (SHV), Workshop om sociologi i gymnasieskolan Här är tillfället för dig som vill tänka kreativt kring hur Mittuniversitetet och gymnasieskolor i regionen kan samverka för att utveckla sociologiämnet i gymnasieskolan. Några frågor som behandlas är: Vilka behov finns av fortbildning och utbildning av gymnasielärare? och Hur kan samverkan ske kring undervisning i gymnasieskolan respektive universitetet? KARIN JARNKVIST, lektor i sociologi, institutionen för samhällsvetenskap (SHV), Hur kan vi utveckla elevernas vetenskapliga skrivande? Att träna elevers och studenters vetenskapliga tänkande är ett av utbildningssystemets viktigaste uppgifter. Fokus för detta seminarium är lärarens roll i överföringen från tanke till handling och särskilt vägen mot ett utvecklat vetenskapligt skrivande. En av utgångspunkterna för frågan om didaktisk tillämpning och progression hämtas här från den amerikanska modellen Scientific Literature Review Guiding the inquiry. SVEN OLOFSSON, Fil. Dr. i historia, projektledare för gymnasiesamverkan, Regionalt utvecklingsnätverk (RUN), institutionen för humaniora (HUM), Mittuniversitetet, är även gymnasielärare.

7 Klimatpåverkan på sjöar i Västernorrland En inspirationsföreläsning om aktuell forskning Denna föreläsning kommer att handla om sjöar som ekosystem och vilka effekter som klimatförändringar har på sjöar, både mer generellt och med sjöar i Västernorrland som konkreta exempel. Utgångspunkten är ett pågående forskningsprojekt på Mittuniversitetet som bland annat tittar på data från mitten av 80- talet där länsstyrelsen följer flera sjöar i ett nationellt övervakningsprogram. JENNIE SANDSTRÖM, doktorand i biologi, institutionen för tillämpad naturvetenskap och design (NVD), Tips på laborationer med vattentema Tips på hur man kan utföra enklare analyser av vatten som kan vara bra att följa upp med på lab efter till exempel en halvdagsexkursion vid en sjö. Exempelvis hur man kan ta reda på koncentrationen av klorofyll samt analysera vattenfärg (hett forskningsämne idag). Handfasta övningar kombineras med teori och olika tips på labbar. JENNIE SANDSTRÖM, doktorand i biologi, institutionen för tillämpad naturvetenskap och design (NVD),

8 Campus Östersund Vad är det för fel med konspirationsteorier? Påståenden om att månlandningen aldrig ägt rum eller att muslimer i hemlighet samverkar med kulturetablissemanget för att ta över Europa är exempel på konspirationsteorier. Men vad är egentligen konspirationsteorier och varför tror så många människor på förklaringar av det här slaget? Och hur kan samhällsvetenskapen användas för att kritiskt pröva konspirationsteorier? KLAS BORELL, professor i sociologi, verksam på socionomutbildningen, Mittuniversitetet, är redaktör för Svenska sociologförbundets tidskrift Sociologisk Forskning och har varit gästprofessor i Libanon och vid flera universitet i USA, har nyligen avslutat ett större forskningsprojekt om svenska muslimska församlingar och forskar idag om fientliga grannreaktioner mot sociala etableringar. Integration i en globaliserad värld Globalisering har förändrat människors livsvillkor. Globalisering sker inte bara på en abstrakt och global nivå utan har konkreta och lokala konsekvenser för oss alla. Rikedomar, fattigdom och sociala problem har globaliserats och påverkar oss i vilket land och samhälle än vi befinner oss i. Föreläsningen kommer att beröra globaliseringens lokala konsekvenser i allmänhet och dess påverkan på den nationella integrationen i synnerhet. Fokus kommer att ligga på de stora utmaningar som tvingar oss att hitta nya vägar framåt för att kunna leva tillsammans och skapa ett bättre samhälle för alla. MASOUD KAMALI, professor i socialt arbete, institutionen för socialt arbete (SOA), Mittuniversitetet, har bland annat varit ledare för ett stort forskningsprojekt finansierat av EU med titeln "The European Dilemma", har också varit statlig utredare för "Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering". Bland hans publikationer är: "Distorted Integration", "Kulturkompetens i socialt arbete" och "Racial Discrimination: Institutional Patterns and Politics". God funktion före belastning hur lyckas vi med det i skolan? ÅSA EKLUND, adjunkt i idrottsvetenskap samt testchef vid Nationellt Vintersportcentrum, Institutionen för hälsovetenskap (IHV), Photovoice fotografera, reflektera och agera. En metod för att arbeta med elevers delaktighet och inflytande MARIA WARNE, doktorand inom folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskap (IHV),

9 Hur kan man använda IKT för att utveckla undervisningen och främja lärande? Den snabba tekniska utvecklingen och digitaliseringen av information och kommunikation påverkar lärande och undervisning. Digitala lärresurser och nätet skapar variation i lärandet genom att samma lärandeobjekt kan visas på flera multimediala sätt. Den nya lärarutbildningen ska genomsyras av fyra övergripande perspektiv där informations- och kommunikationsteknik som utbildningsresurs utgör ett av dessa. De nya styrdokumenten för barn- och ungdomsskolan har IKT och digital kompetens som genomgripande kunskapsområden. Målet med Utbildningsradions (UR) satsning i området är att stärka lärares multimodala kunskap och didaktiska kompetens genom ett webbaserat utbildningspaket för blivande och verksamma lärare. Genom att utgå från akademiska texter och koppla ihop dessa med lärresurser i form av program och länkar mm erbjuds den studerande att själv erfara att lära multimodalt, att reflektera kring detta lärande samt att få kunskap om hur man kan arbeta med användning av digitala resurser som didaktiska verktyg. MARIA NORDMARK, Konceptutvecklare, Interaktiva medier, Utbildningsradion (UR). Workshop på temat: Vad bidrar rörlig bild, radio och medier med i lärande och undervisning? MARIA NORDMARK, Konceptutvecklare, Interaktiva medier, Utbildningsradion (UR). Fysisk aktivitet från ett psykosocialt perspektiv Vi vet att regelbunden fysisk aktivitet ökar hälsa och välbefinnande men idag är en majoritet av befolkningen inaktiv. Att förändra beteenden är ett krav hur kan vi göra det?! LINA JOHANSSON, adjunkt inom idrottsvetenskap, institutionen för hälsovetenskap (IHV), Mittuniversitetet, undervisar i idrottspsykologi och idrottsdidaktik, därutöver verksam inom nationella idrottsorganisationer och arbetar med en tillämpad approach inom ämnet idrottspsykologi. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under resten av livet. Många känner oro för utvecklingen av barns och ungas hälsa, speciellt när vi vet att förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Vad vet vi och vad kan vi göra? ULRIKA DANIELSSON, adjunkt, fil. Dr., ANDREAS KARLSSON, adjunkt, leg. psykolog samt ELISABET RONDUNG, leg. psykolog, institutionen för samhällsvetenskap (SHV), Samhällsentreprenörskap ANNA SÖRENSSON, doktorand vid Åbo Akademi, adjunkt i företagsekonomi, institutionen för samhällsvetenskap (SHV),

10 Kundfokuserad produktutveckling/experimentella metoder Hur kan företag arbeta mer systematiskt med kundbehov i sitt produktutvecklingsarbete? Hur kan experimentella metoder användas för att förbättra produkter och processer? Föreläsningen tar upp dessa två frågor, med exempel från outdoorbranschen. PETTER STENMARK, adjunkt i kvalitetsteknik, institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU), Miljöpåverkan i systemperspektiv Livscykelanalys av produkter och tjänster Vår konsumtion av varor och tjänster ger inte bara upphov till negativ miljöpåverkan när de används eller när de blivit sopor. Vår miljö påverkas genom hela kedjan från det att vi tar ut råvaror ur naturen till dess att produkten är sluthanterad, och hur mycket den påverkas beror av vad vi väljer att göra i varje steg. Ibland kan ett val som verkar bra i ett steg ge än större negativa konsekvenser i en annan del av produktlivscykeln. Att hantera sådana samband är mycket viktigt för hållbar utveckling. Livscykelanalys är en metod som kan hjälpa till med detta. MORGAN FRÖLING, Tekn. Dr., lektor i ekoteknik, institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU), Workshop i radioaktivitetsmätning Kärnkraftsolyckan i Fukushima har på nytt aktualiserat spridning av radioaktiva ämnen i naturen. I vår del av Sverige kan vi fortfarande märka konsekvenserna av Tjernobylolyckan för 25 år sedan om vi mäter radioaktiviteten i biologiskt material från områden som drabbades av nedfallet. Behovet av att kunna mäta och förstå sådant som vi inte kan se har på nytt aktualiserats. Deltagarna får gärna ta med sig egna prover (inte frysta) av t ex lavar, svamp, bär eller fisk (som brukar innehålla radioaktivitet) för analys. Provet ska ha volymen 1 dl och inte vara fruset. ANDERS JONSSON, docent i miljövetenskap, institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU), Hur gör vi personliga reservdelar till människor? Ett intressant forskningsområde inom Mittuniversitetet är individanpassade implantat. Hur fungerar det, vad gör Mittuniversitetet inom området och vad kan vi förvänta oss i framtiden? MARIE CRONSKÄR, doktorand i Sportteknologi, institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU),