RESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! Birgitta Kimber Med. dr
|
|
- Karolina Linda Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! Birgitta Kimber Med. dr
2 UTMANINGAR I EUROPA Allt svårare ekonomiska, sociala och kulturella utmaningar: recession, arbetslöshet, terrorism, invandring Utmaningarna för social integration och rättvisa förvärras Behov av utbildning av god kvalitet och stöd till utsatta grupper helst från den tidiga barndomen
3 UTMANINGAR FORTS Den högsta andelen av diskriminering i Europa sker på grund av etniskt ursprung (European Commission 2012) Bland individer från minoriteter, som tex. romer, invandrare och flyktingar, finns en öka risk för avhopp, frånvaro och misslyckande i skolan, social utslagning och psykiska hälsoproblem. De genomsnittliga avhoppen bland ungdomar med invandrarbakgrund i Europa är dubbelt så stor som infödda. (vissa grupper mer marginaliserade än andra t.ex. Romer)
4 BARNEN Flykting- och invandrarbarn i Europa är en växande grupp som utsätts för betydande risker i sin utveckling, såsom dåliga levnadsförhållanden, bristande tillgång till utbildning, skydd, och hälsooch sjukvårdstjänster, ökad risk för missbruk, vanvård, våld, utnyttjande, människohandel eller påtvingad militär rekrytering, avsaknad av sociala nätverk och separation från sina familjer(unicef,2005, UNHCR, 2007) Barn med särskilda utbildningsbehov som t.ex funktionshinder kommer troligen att möta hinder under sin uppväxt och utbildning.
5 SPECIFIKA UNDERGRUPPER INOM UNIVERSELL ANSATS Barn i missbruks miljöer Romska barn Barn med speciella utbildnings behov. Protectiv e factors Lack Risk factors Weaker Family Suuport Discrimination Limited Learning Opportunities INVANDRARE - FLYKTINGAR
6 RISK OCH SKYDDSFAKTORER Individnivå Familjenivå Kamratnivå/socialt nätverk Skolnivå/arbetsplats Närsamhället kommunen, regionen Nationen (samhället, lagar, regler) Internationellt
7 NIO SAKER ALLA BARN BEHÖVER? Struktur Konsekvenser Föräldra-barnanknytning Många starka relationer En kraftfull identitet En känsla av kontroll En känsla av tillhörighet (kultur, andlighet, mening i livet) Rättigheter och skyldigheter Vad kan RESCUR Iag vill, jag kan, jag törs ge?
8 RESILIENS En framgångsrik anpassning, såsom akademiska prestationer, hälsosamma relationer, välbefinnande och frånvaron av inåtriktade (internaliserade) eller utåtriktade (externaliserade) problem vid motgångar, såsom till exempel fattigdom, hemlöshet och familjesammanbrott och konflikter (Masten, 2011). När det handlar om en individ beskriver resiliens hur pass bra hon är på att handskas med kriser, förändringar och stress utan att brytas ner av dem. En del människor kan det från början. Andra behöver hjälp med att inte låta sig knäckas av minsta svårigheter, utan snarare kunna se dem som utmaningar som de kan växa av. (myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) Det handlar om att stödja barnen att bygga sina copingfärdigheter och anpassningskapacitet och att utveckla hälsosamma stödjande relationer (National Scientific Council on the Developing Child, 2015). Mer än att bara ta sig igenom. Komma ur kriser stärkt, jfr med en gummisnodd
9 RESILIENS Till skillnad från en extraordinär förmåga eller en egenskap som ett barn föds med handlar resiliens "mer om vanliga reaktioner som fokuserar på styrkor" (Masten 2001, p.228). Uppbyggnaden av resiliens kan starta vid tidig ålder när barnet hjärna och personlighet fortfarande utvecklas (Diamond & Lee, 2011, Cavioni & Zanetti, 2015).
10 JAG ÄR Utvecklings- och situationella utmaningar JAG BLIR = Resiliens LÄROMEDEL I RESILIENS (Öka skyddande & möjliggörande faktorer/ Minska riskfaktorer) DIREKT- Färdigheter (Utlärda) INDIREKT Processes (inlärda) Barns välbefinnande & resiliens
11 DIREKTA Färdigheter (utlärda) Läroplan i resiliens (specifik läroplan) In i andra läroplaner och ämnen
12 INDIREKTA Processer (inlärda) Lärarutbildning Träning Klassrumsklimat & Relationer, Beteende, Attityder & kreativitet hos lärare/ledare Lärarnas/ ledarnas resiliens Hela skolan Genomsyra hela skolan Policy för hela skolan Engagemang & utbildning Familj Familjens resiliens Engagemang Samhälle Samhällets resiliens
13 BEING DOING BECOMING (outcome) (I AM) Developmental & Situational Challenges I Become = Resilience Outcomes PRINCIPLES - taught (teacher) & caught RESILIENCE CURRICULUM (Increasing Protective & Enabling Factors/ Reducing Risk Factors) - curricular & cross curricular - universal & targeted groups - classroom, whole/school, family/community - SAFE approach - formative assessment - child-centered - child, teacher & parent resilience Resilience Curriculum (specific curriculum) DIRECT-Skills (Taught) Cross- Curricular (Curriculum) across Teacher Training Classroom Climate & Relationships, Teacher Behaviour, Attitudes & Creativity INSET INDIRECT-Processes (Caught) Whole School Whole School Policy Engagement & Education Engagement Family Community - inclusive & culturally responsive Teacher Resilience Family Resilience - evidence based [Type text] - European identity & diversity Child Wellbeing & Resilience
14 Personlig kontext Stöd Policy En resilient Lärare/ledare Tro tillit, engagemang Förmågor Resilient lärare Beteende strategier Meso -kontext Makro - kontext Skolkontext stöd
15 VAD INNEBÄR DET ATT VARA EN RESILIENT LÄRARE/LEDARE? Professionell dimension (är flexibel och adaptiv, reflekterar, har effektiva sätt att lära ut, är organiserad och förberedd, bryr sig mycket om eleverna) Social dimension (t.ex. kan lösa problem, söker hjälp och tar emot råd, goda interpersonella och kommunikationsfärdigheter, skapar och främjar relationer)
16 VAD INNEBÄR DET ATT VARA EN RESILIENT LÄRARE/LEDARE? Emotionell dimension (tar inte saker personligt, har humor, hanterar känslor, tycker om att undervisa, tar hand om sig själv, hanterar jobbstress och krav, bounces back ) Motivationell dimension (är positiv och optimistisk, håller ut, tycker om utmaningar, fokuserar på lärande och framsteg, har tilltro till sig själv och sin förmåga, upprätthåller motivation och entusiasm)
17 ATT FRÄMJA BARNS RESILIENS Jag vill, jag kan, jag törs! har, med hjälpa av EU medel, skapats av 6 universitet i Europa i syfte att främja barns (4-12år) resiliens. Materialet kan användas i olika sammanhang: gruppverksamhet, klassrum mm.
18 STRUKTUR FÖR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! Introduktionsguide Tre handledningar: 4-5, 6-8, 9-12 år med bakgrund, aktiviteter, lärartips och bedömningsscheman Samma teman för alla åldrar (spiral) Två delteman med tre ämnen inom varje deltema Utvecklingsanpassad snarare än åldersbestämd, upp till läraren/ledaren Inom varje grupp tre nivåer: (bas, medel, avancerad), läraren/ledaren avgör Föräldraguide
19 TEMAN Att utveckla ett positivt tänkande Att bygga på styrkor Att utveckla självbestämmande Att förbättra kommunikationsfärdigheter Att bygga hälsosamma relationer Att göra svårigheter till möjligheter
20 PRINCIPER SAFE (Sequenced step-by-step training approach, Active forms of learning, Focus sufficient time on skill development, Explicit learning goals) Taught (teacher) and caught (utlärd och inlärd) Integrerad i sammanhanget (inga utifrånkommande experter) Barncentrerad Universell och riktad Europeisk identitet och mångfald Ordet hen
21 PRINCIPER FORTS.: Utvecklingsinriktad och inkluderande, flexibel och lyhörd för behoven hos olika elever, vilket understryker alla barns rätt till en god utbildning i resiliens och visar på ett engagemang för social rättvisa och en medvetenhet om risker för diskriminering på grund av individuella utbildningsbehov, minoritetsstatus och fattigdom. Spiral (samma teman i alla åldrar) Integrerad i undervisningen Baserad på den kunskap som finns
22 LÄRARHANDLEDNING Mål Material Lärandemål Mindfulness Övningarna i detalj Hemuppgift
23 EFFEKTIV KOMMUNIKATION EX (6-8ÅR) Ämne 1 Effektivt lyssnande När denna del är avslutad bör elever klara att: Lyssna till korta meddelande. Följa en instruktion. Skilja mellan aktivt och passivt lyssnande. Aktivitet: Hitta par Mål Lyssna till korta meddelanden. Lärandemål. Då den här övningen är över kommer jag att: Kunna lyssna till ett kort meddelade jag har hört. Nivå Bas Material som behövs Hand- eller fingerdockor, övningsblad Hitta par, enkla meningar på papper (te.x. solen är gul; läraren är snäll; bilen är snabb). Det skall finnas två kopior av varje mening.
24 Aktiviteten steg för steg 1. Börja med en Minfulnessövning 2. Läs följande och använd hand- eller fingerdockor. En dag var Zelda på väg till lekplatsen. Hon närmade sig Sherlocks träd för att fråga om han skulle gå med henne. Sherlocks mamma svarade att Sherlock hade gått ut för 5 minuter sedan. Sedan berättade Sherlocks mamma att en storm var i antågande och bad Zelda att säga till Sherlock att han var tvungen att hitta en skyddad plats innnan stormen kom, samma som de alltid använder. Sherlock vet var den är, sade hans mamma. Då Zelda kom till lekplatsen mötte hon Sherlock. De började leka och plötsligt började det att regna. Zelda sade: Åh, jag glömde att berätta din mamma sade att om stormen började så skulle vi gå till skyddsplatsen. Sherlock och Zelda hittade ett bra hål i trädet och det gav bra skydd mot vädret. Efter stormen, när de var på väg hem, mötte de Sherlocks mamma som var orolig. Hon sade: Var har ni varit? Sade jag inte till er att komma till vår skyddsplats? Jag letade efter er där. Sherlock sade: Nej, du sade att vi måste hitta en skyddande plats (vilken som helst). Zelda sade: Jag är ledsen men jag hade bråttom och hörde inte dina sista ord.
25 3. Hjälp barnen att bearbeta berättelsen med följande frågor: Lyssnade ni noga till berättelse? Varför var Sherlocks mamma orolig? Hur kommer det sig att Zelda inte hörde de sista orden? 4. Hjälp barnen att bearbeta berättelsen med följande fråga: Har något liknande hänt er? Vem vill berätta? 5. Lek: Stelfrusen igelkott, ekorre och björn. Deltagarna i den här leken är igelkotten, ekorren och björnen. Innan ni börjar leken förklara hur varje deltagare ser ut när de är stelfrusna. (igelkotten kanske kryper ihop, ekorren ser ut som han dansar och björnen kanske fryser till is med sina armar och ben brett isär). Eleverna rör sig runt i rummet och dansar till den snabba och glada musiken. När läraren stänger av musiken (med ryggen mot eleverna) skall eleverna frysa till is och bli stående så tills läraren bestämmer vilka som skall lämna leken. Till exempel Alla ekorrar lämnar. Sedan vänder sig läraren mot barnen och stämmer av vilka som är ekorrar, igelkottar eller björnar. De elever som har lämnat leken blir lärarens hjälpreda och observerar aktivt de andra eleverna som fortfarande är med.
26 6. Hitta par Eleverna bildar par. En elev lämnar rummet. Varje par bestämmer sig för ett ljud de vill göra t.ex. vovv, vovv eller mjau, mjau eller mu, mu. Efter att de kommit överens om ett ljud, be eleverna att sprida sig i rummet och be den elev som hade gått ut att komma in och hitta par. Eleven skall klappa en annan på axeln och denna skall då låta som de kommit överens om. Eleven fortsätter med att klappa en annan elev på axeln osv. Om eleven hittar ett par så får det paret gå till sidan. Leken är över då alla par har hittats. 7. En elev som väljs ut med hjälp av en räkneramsa (tex. Ole dole doff) lämnar rummet. Eleverna som är kvar i rummet tar fram papper med enkla meningar skrivna på. Eleven som har lämnat rummet skall hitta paret till meningen. 8. Skapa en gruppregel om lyssnande tillsammans med eleverna. Dekorera regeln (reglerna) på en affisch. Hemuppgift Se övningsbladet Hitta par
27 Till föräldrar: HITTA PAR Var snäll och be ert barn att rita det djur de imiterade i leken Stelfrusen igelkott, ekorre och björn, eller i leken Hitta par.
28 ELEVENS OCH LÄRARENS BEDÖMNING Lärarens/ledarens bedömningslista (alla delmål finns specificerade och läraren gör en bedömning från har ej observerat till Befäst Läraren gör också en bedömning av: elevens styrkor, behov och mål för förbättring. Elevens självskattningslista Alla delmål finns specificerade och eleven gör en bedömning (med hjälp av ledsen, glad och neutral gubbe) om påståendet(målet) stämmer, stämmer delvis eller inte alls samt hur mycket de har tyckt om att göra aktiviteten. Eleven talar också om vad hen vill lära sig mer av och vad hen tyckte om att lära sig.
29 MINDFULNESS
30 MINDFULNESS
31 RESVÄSKAN Tre saker du är bra på
32
33
34
35 LÄRAR/LEDARGUIDE Introduktion där bakgrund för materialet presenteras och där lärar-/ledarhandlingarna beskrivs. Ramverket för materialet (principer och teman). Pedagogiken för materialet där pedagogiken beskrivs och också varför de olika delarna finns med. En hela-skolan ansats för resiliens. Hur man skapar en resilient skola. Lärarnas resiliens där vikten av lärarnas/ledarnas egna resiliens diskuteras. Genomförande av handledningarna där bl.a planering, utbildning och föräldrars delaktighet diskuteras.
36 FÖRÄLDRAGUIDE KORT EXEMPEL UR BAKGRUNDEN Effektivt lyssnande. Även om vuxna kan vara idealiska förebilder för aktivt lyssnande så kan barnen inte behärska denna färdighet utan särskild träning, eftersom ett effektivt lyssnade kräver att de fokuserar på den andra personen, och inte på sig själv vilket inte kommer spontant till ett barn, särskilt inte under den tidiga barndomen. Därför är det bra att kombinera aktivt lyssnande med att uttrycka egna tankar och personliga preferenser i olika lekar och aktiviteter. Effektivt lyssnande gör det möjligt för barn att lära känna, förstå och acceptera andra personer. I ett förhållande där vuxna har en effektiv förmåga att lyssna kommer barnen att uppleva att andra människor bryr sig om vad de tycker, behöver och känner. De vet också att de har tillräckligt med tid för att uttrycka sina behov eller problem, och de kommer lättare och enklare att vända sig till andra för hjälp i framtiden.
37 FÖRÄLDRAGUIDE EX. Det är särskilt viktigt att föräldrarna lyssnar på sina barn i situationer när de uttrycker sina känslor, be hov och problem, vill dela med sig till föräldrarna av sina synpunkter eller erfarenheter, eller stä ller frågor om något eller någon. Till exempel, om ett barn säger "Mamma jag är rädd, det är någon under min säng! så skulle det vara bra att istället för att säga att det inte finns något under sängen, att tända en lampa och tillsammans med barnet ta en titt under sängen. Att lyssna på någon betyder inte bara att höra vad denne säger utan också att möta de behov som denne uttrycker. I det här fallet förnekar vi inte rädsla, vi minskar den genom att utforska mörkret.
38 10 SÄTT ATT BYGGA RESILIENS Skapa relationer Undvik att se på kriser som att de är oövervinnerliga Acceptera förändring som en del av livet Rör dig hela tiden mot målet Var bestämd Hitta olika sätt att upptäcka dig själv Vårda en positiv självsyn Ha perspektiv på saker Upprätthåll en positiv framtidssyn Ta hand om dig själv Andra sätt att stärka sin resiliens, (t.ex. meditation) (Kom ihåg bounce back kan ta tid, ha tålamod)
39 PILOTUTVÄRDERING Överlag positivt Svårt för 3 åringar Fler sagor Mindfulness Införa hela skolåret Mindfulnessinspelning Whiteboardanpassning Föräldramaterial Skillnad mellan ledare (observationer) Utbildning och handledning
40 KOMMANDE UTVÄRDERING Junis och Örebro universitet Gruppverksamhet i Junis regi och i förskole- eller skolklasser Experiment- och kontrollgrupper/klasser 3 års uppföljning Intresserad av att delta?
Att främja barns och ungas färdigheter att klara svårigheter och kriser i livet. Hur kan vi arbeta med och bygga barns resiliens?
Att främja barns och ungas färdigheter att klara svårigheter och kriser i livet. Hur kan vi arbeta med och bygga barns resiliens? Charli Eriksson Professor emeritus i folkhälsovetenskap Begreppet Resiliens
Läs merRESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS!
RESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! - e$ material för a$ stärka barns resiliens Med. Dr Birgi$a Kimber Örebro universitet b.kimber@telia.com Vilka utmaningar och svårigheter har barnen i dagens Europa
Läs merVad kan skolan göra för att främja barns emotionella och sociala mående? Att bygga resiliens
Presentation för Göteborgs elevhälsa 21 November 2016 Vad kan skolan göra för att främja barns emotionella och sociala mående? Att bygga resiliens Therése Skoog, docent Dagens värld innebär många hot mot
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merBirgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD
Birgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD b.kimber@telia.com Individnivå Gruppnivå Familjenivå Skolnivå Samhällelig nivå Brist på kärlek, omsorg och stöd Brist på tillsyn och uppfostran Brist på familjetraditioner
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Läs merINFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog
Hej! Vi tänkte ge er lite tips och förhoppningsvis lite inspiration inför ert teaterbesök med MolièreEnsemblen. Barnen kommer att få se en pjäs som heter Äta själv!. Pjäsen handlar om att klara av saker
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.
Läs merNattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)
Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet
Läs mer2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.
En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors
Läs merLokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision
Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss
Läs merPrevention i teori & praktik Visst finns det evidens för framgångsrikt förebyggande arbete mot droger. Om förebyggande arbete - prevention
Dagens presentation Prevention i teori & praktik Visst finns det evidens för framgångsrikt förebyggande arbete mot droger Charli Eriksson Professor emeritus in folkhälsovetenskap, Tidigare: Institutionen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs merIsberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.
Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror
Läs merRedo att lära bokmärke
AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merDokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merVi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merÅrlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merJunibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola är att barnen
Läs merKörlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill
Anne-Marie Körling föreläsning c 2019 Körlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill Frågor jag ställer mig Vill jag vara elev i mitt eget klassrum? Hör jag om jag sitter på elevens plats? Ser jag om
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Läs merText att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir
Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Bild 1 Att stödja inklusion Bild 2 Att sätta in verktyget i ett sammanhang IRIS Improvement
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merErsnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,
Läs merBarnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Läs merDet här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merGimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen
Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder
Läs merMen du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merVerksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.
Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013
20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet
Läs merMalmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020
Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2014/15
Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merÅlder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.
Övning - Hur känner djuret - hur känner jag? Övning Hur känner djuret - hur känner jag? Ålder: speciellt för de yngre, - år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata
Läs merLikabehandling
Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan
Läs merSyfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.
LPP Etik och estetik: En varelse som representerar mig. Kacper Rozanski Beskrivning av elevgrupp Den här pedagogiska planeringen riktar sig till en grupp på 40 st elever som går i årskurs 3 och är tänkt
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet
Likabehandlingsplan Förskolan Norrskenet Bakgrund Denna likabehandlingsplan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt Läroplan för förskolan (Lpfö-98)
Läs merBackstugans förskola
Backstugans förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för att nå målen och
Läs merPlan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015
Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Läs merLikabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola
Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och
Läs merSociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?
Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade
Läs merINTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?
INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot
Läs merFörskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
Läs merHÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Läs merVätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg och förskola Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merMyrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ingrid Ahlèn, Ella Hanska, Carina Carlson
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merVanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
Läs merBli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation
Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Åsa Wahlström Smith och Henry Ascher Varför finns det barn på flykt i en papperslös situation? Söker asyl avslag Ärendet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merIdentitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016
Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3
Läs merTrakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.
Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i
Läs merArbetsplan Violen Ht 2013
Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merJag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor
Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merMål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde
2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och
Läs merDet gränslösa arbetet - kan vi hantera det?
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning
Läs merAnknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merHur ska du komma ihåg allt du ser, hör och kommer att tänka på idag?
HEJ! Helena Wallberg Sluta gissa! Hur ska du komma ihåg allt du ser, hör och kommer att tänka på idag? Explicit undervisning Kamratlärande Metakognitiva strategier Vetenskapsrådet: Tre forskningsöversikter
Läs merVästanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Västanvindens förskola avdelning Månen och Solen Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merFörskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018
Plan mot kränkande behandling och Diskriminering Aktiva åtgärder Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018 Bakgrund Alla barn på förskolan har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering
Läs merLingonvägen En lös tand
JANINA KASTEVIK, SARAH UTAS & SIDAN 1 Lingonvägen En lös tand Lärarmaterial Vad handlar boken om? Igor har en lös tand. Alla vill hjälpa honom att få loss den lösa tanden men Igor vill inte ha någon hjälp.
Läs mer