Att främja barns och ungas färdigheter att klara svårigheter och kriser i livet. Hur kan vi arbeta med och bygga barns resiliens?

Transkript

1 Att främja barns och ungas färdigheter att klara svårigheter och kriser i livet. Hur kan vi arbeta med och bygga barns resiliens? Charli Eriksson Professor emeritus i folkhälsovetenskap

2 Begreppet Resiliens Resiliens kan definieras som en framgångsrik anpassning, såsom akademiska prestationer, hälsosamma relationer, välbefinnande och frånvaron av inåtriktade (internaliserade) eller utåtriktade (externaliserade) problem vid motgångar, såsom till exempel fattigdom, hemlöshet och familjesammanbrott och konflikter (Masten, 2011). Huvudtemat är att utrusta barnen med den kompetens som de behöver för att hantera livets prövningar och övervinna alla hinder de möter på livets väg. ayer_embedded

3 Begreppet Resiliens - forts Det handlar om att stödja barnen att bygga sina copingfärdigheter och anpassningskapacitet och att utveckla hälsosamma stödjande relationer (National Scientific Council on the Developing Child, 2015). Till skillnad från en extraordinär förmåga eller en egenskap som ett barn föds med handlar resiliens "mer om vanliga reaktioner som fokuserar på styrkor" (Masten 2001, p.228). Uppbyggnaden av resiliens kan starta vid tidig ålder när barnet hjärna och personlighet fortfarande utvecklas (Diamond & Lee, 2011, Cavioni & Zanetti, 2015).

4 VÄGAR ATT STÄRKA BARNS FÖRMÅGA ATT KLARA LIVETS SVÅRIGHETER

5 Behov av kunskap Inflytande Lagom kravnivå Nycklar till kunskap Vilja Verklighetsanknytning Egenaktivitet Learning by doing Förstå Göra Erfarenhet Reflektion Dialog Kunna Återkoppling Självtillit Variation

6 Bemästrandets villkor: Samhörighet Kompetens Dyaden minst en nära förtrogen Familjen bekräftelse och samhörighet Nätverket gemensamma värderingar och stöd Kunna någonting Vara till nytta Få och ta ansvar Utveckla kärleken till nästan Bemöta och hantera kriser

7 En förändringsteori esources/multimedia/videos/theory_ of_change/

8 Den saknade pusselbiten M J Elias Socialt och emotionellt lärande är basen för skolans förebyggande och hälsofrämjande uppdrag Skolprestationer har samband med utvecklingen av social och känslomässig förmåga Sociala och emotionella förmågor är viktiga för medborgarskapet i en demokrati

9 Positiv utveckling hos barn och ungdomar Skolframgång Koordinerade familj-, skol- och kommunprogram Socialt, emotionellt och akademisk lärande Hälsa Personlig utveckling Engagerad medborgare CASEL at UIC

10 Från fragmentering till sammanhang Att komma från till hit CASEL at UIC

11

12 RECUR Resiliens Curriculum for Early Years and Primary Schools in Europe stöds av Education and Culture DG, Comenius Lifelong learning program Projektet startade i december 2012 och slutar i november 2015 Koordinator Partners

13 Syfte Projektet syftar till att utveckla en studieplan för resiliens för barn i förskolan och de tidiga skolåren i Europa genom ett interkulturellt och transnationellt samarbete mellan partnerinstitutionerna Sverige: RESCUR: Jag vill, jag kan, jag törs

14 Varför ett material i Europa?

15 Utmaningar i Europa Europa - med allt hårdare ekonomiska, sociala och kulturella utmaningar: recession, arbetslöshet, terrorism, invandring. Det är en tid då utmaningarna för social integration och rättvisa håller på att förvärras av de nuvarande socioekonomiska förändringar Det tredje strategiska målet för Europarådets "'Strategic Framework for European Cooperation in Education and Training for 2020" understryker behovet av utbildning av god kvalitet och stöd till utsatta grupper med utgångspunkt från den tidiga barndomen

16 Utmaningar Den högsta andelen av diskriminering i Europa sker på grund av etniskt ursprung (European Commission, 2012). Bland individer från etniska och kulturella minoriteter, såsom romer, invandrare och flyktingar, finns en ökad risk för avhopp, frånvaro och misslyckande i skolan, social utslagning och psykiska hälsoproblem. Till exempel är de genomsnittliga avhoppen från skolan bland ungdomar med invandrar ursprung i Europa är dubbelt så stor som infödda ungdomar, men priset är ännu högre för den romska befolkningen, som är bland de mest socialt marginaliserade i samhället

17 Flykting- och invandrarbarn i Europa är en annan växande grupp som utsätts för betydande risker i sin utveckling, såsom dåliga levnadsförhållanden, bristande tillgång till utbildning, skydd och hälso- och sjukvårdstjänster, ökad risk för missbruk, vanvård, våld, utnyttjande, människohandel eller påtvingad militär rekrytering, avsaknad av sociala nätverk och separation från sina familjer (UNICEF, 2005, UNHRC, 2007) Barn med särskilda utbildningsbehov, såsom funktionshinder eller särskild begåvning, kommer sannolikt också att möta hinder under sin uppväxt och utveckling. Funktionshinder, som termen antyder, har i allmänhet setts ur ett riskperspektiv när det gäller de negativa konsekvenser för individens välbefinnande.

18 Specifika gruppgrupper inom universell ansats ROMSKA BARN Barn med speciella utbildningsbehov Barn med funktionshinder Protective factors Lack Risk factors Weaker Family Suuport Discrimination Limited Learning Opportunities INVANDRARE - FLYKTINGAR

19 RESCUR ett svar på dessa utmaningar Materialet syftar också till att stimulera unga utsatta barn i Europa att utnyttja sina styrkor för att övervinna de utmaningar i livet samtidigt som de fortsätter att växa och frodas. Materialets mål: Att utveckla och förbättra barns sociala och emotionella lärande och resiliens-färdigheter Att främja barns positiva och sociala beteende och hälsosamma relationer Att främja barns psykiska hälsa och välbefinnande, i synnerhet bland dem som löper risk för psykiska problem Att förbättra barns skolengagemang, motivation och lärande

20 Programmet består av Fem manualer: Guide för lärare Lärarhandledning för tidiga år (4-5 år) Lärarhandledning för tidiga skolår (6-8 år) Lärarhandledning för åldrarna 9-12 år Guide för föräldrar Verktyg och resurser Har presenterats i vetenskapliga artiklar och vid internationella konferenser

21

22

23 Teoretisk ramverk

24 Begreppet Resiliens Det handlar om att utveckla motståndskraft och anpassningsförmåga samt förmågan att vända svårigheter till möjligheter. En stark resiliens minskar risken för att individen ska brytas ned av svårigheter. Huvudtemat i studieplanen är att utrusta barnen med den kompetens som de behöver för att hantera livets prövningar och övervinna alla hinder de möter på livets väg.

25 Utvecklingsuppgift = Vad ett barn behöver lära sig i en viss ålder Vuxenförmåga = Vilket beteende som är viktigast för att stödja att barnet tillägnar sig en viss utvecklingsuppgift

26 Nio saker alla barn behöver? Struktur, Konsekvenser, Föräldra-barnanknytning, Många starka relationer En kraftfull identitet En känsla av kontroll En känsla av tillhörighet (kultur, andlighet, mening i livet) Rättigheter och skyldigheter Trygghet och stöd Vad kan RESCUR Iag vill, jag kan, jag törs ge? Film

27 Struktur för rescur Tre manualer : 4-5, 6-8, 9-11 år Samma teman för alla åldrar (spiral) Utvecklingsanpassad snarare än åldersbestämd, upp till läraren/ledaren Inom varje grupp tre nivåer: (bas, medel, avancerad), läraren avgör Föräldrahandledning

28 Referensram för RESCUR

29 JAG ÄR Utvecklings- och situationella utmaningar JAG BLIR = Resiliens STUDIEPLAN I RESILIENS (Öka skyddande & möjliggörande faktorer/ Minska riskfaktorer) DIREKT-Färdigheter (Utlärda) INDIREKT Processes (inlärda) Barns välbefinnande & resiliens

30 DIREKTA Färdigheter (utlärda) Studieplan i resiliens (specifik lan) In i andra läroplaner och ämnen

31 INDIREKT Processes (inlärda) Lärarutbildning Träning Klassrumsklimat & Relationer, Beteende, Attityder & kreativitet hos lärare/ledare Lärarnas/ ledarnas resiliens Hela skolan Genomsyra hela skolan Policy för hela skolan Engagemang & utbildning Familj Familjens resiliens Engagemang Samhälle Samhällets resiliens

32

33 Vad innebär det att vara en resilient lärare/ledare? Professionell dimension (är flexibel och adaptiv, reflekterar, har effektiva sätt att lära ut, är organiserad och förberedd, bryr sig mycket om eleverna) Social dimension (t.ex. kan lösa problem, söker hjälp och tar emot råd, goda interpersonella och kommunikationsfärdigheter, skapar och främjar relationer) Emotionell dimension (tar inte saker personligt, har humor, hanterar känslor, tycker om att undervisa, tar hand om sig själv, hanterar jobbstress och krav, bounces back ) Motivationell dimension (är positiv och optimistisk, håller ut, tycker om utmaningar, fokuserar på lärande och framsteg, har tilltro till sig själv och sin förmåga, upprätthåller motivation och entusiasm)

34 Policy Personlig kontext Stöd Tro tillit, engagemang Förmågor Resilient lärare Skolkontext stöd Beteende strategier Meso -kontext Makro - kontext

35 Principer

36 Studieplanens principer Europeisk identitet och mångfald Evidensbaserad Formativt bedömd av både klassrumslärare och elever själva Söker bidra till en god etiska standard genom reflekterande praktik Integrerad i skolans verksamhet och generella läroplan mer än en aktivitet genomförd av utifrån kommande experter Spiralansats med identifierade nyckeltema allt från tidiga år, tidiga skolår och mellanstadiet i grundskolan Söker aktuell kunskapsbas och stöd i linje med EUs agenda för excellens och konkurrenskraft på den globala nivån Ingår i andra delar av skolarbetet liksom i pedagogik, relationer och management i klassrummet Utvecklingsinriktad och inkluderande, flexibel och lyhörd för behoven hos olika eleven, vilket understryker alla elever rätt till en god utbildning i resiliens och visar på ett engagemang för social rättvisa och en medvetenhet om risker för diskriminering på grund av individuella utbildningsbehov, minoritetsstatus och fattigdom

37 Kunskapsbaserade teman

38 Teman i materialet

39 Teman 1.Att utveckla kommunikationsfärdigheter a. Effektiv kommunikation b. Bestämdhet 2. Att skapa och bevara hälsosamma relationer a. Hälsosamma relationer b. Samarbetsfärdigheter, empati och etiskt resonemang c. Bekväma känslor 3. Att utveckla självbestämmande a. Problemlösning b. Autonomi och självbestämmande 4. Att utveckla ett positivt tänkande a. Positivt och optimistiskt tänkande b. Hopp, lycka och humor 5. Att bygga på styrkor a. Positiv självbild och självkänsla b. Att använda sina styrkor akademiskt och socialt 6. Att göra svårigheter till möjligheter a. Att hantera bakslag och motgångar b. Att hantera avvisande c. Att hantera konflikter i familjen d. Att hantera förlust e. Att hantera mobbning f. Att hantera förändringar och övergångar

40 Lärarmanualerna Mål Material Lärandemål Mindfulness Övningarna i detalj Hemuppgift

41 RESCUR Jag vill, jag kan, jag törs! Kroppen och knoppen påverkar varandra. Positiva tankar Kroppshållning Nya färdigheter

42 Mindfulness

43 Mindfulness-övningar inleder varje aktivitet Sagor och berättelser ekorren Sherlock igelkotten Zelda Aktiviteter lekar/övningar Hemuppgifter

44 Tre saker du är bra på Resväskan

45

46

47

48 Föräldramedverkan

49 10 sätt att bygga resiliens Skapa relationer Undvik att se på kriser som att de är oövervinnerliga Acceptera förändring som en del av livet Rör dig hela tiden mot målet Var bestämd Hitta olika sätt att upptäcka dig själv Vårda en positiv självsyn Ha perspektiv på saker Upprätthåll en positiv framtidssyn Ta hand om dig själv Andra sätt att stärka sin resiliens, (t.ex. meditation) Tänk på dem du arbetar tillsammans med, vad skulle de behöva utveckla, hur?

50 Pilotutvärdering Överlag positivt Svårt för 3 åringar Fler sagor Mindfulness Införa hela skolåret Mindfulness- inspelning Whiteboardanpassning Föräldramaterial Skillnad mellan ledare (observationer) Utbildning och handledning

51 Kommande utvärdering Randomiserad, kontrollerad studie Örebro universitet och Junis 10 experiment och 10 kontrollklasser (väntelista) 8 experiment och 8 kontrollgrupper inom Junis Socialtjänsten 8 grupper Pre- och postmätningar. Ytterligare datainsamling efter ett halvår, ett år och ytterligare ett år. Vi mäter implementering och effekt. Två olika informanter (barn och vuxna).

52 Kommande utvärdering Om ni är intresserade av att delta i studien, om medel beviljas, så ingår följande: Material Utbildning Handledning Förväntningar på lärare/ledare

53 Jag vill, jag kan, jag törs! För er som inte vill delta i studien: Materialet är gratis MEN utbildning krävs. Utbildare (för olika grupper) kommer att finnas. För att beställa utbildning kontakta: b.kimber@telia.com.

54 Intresserad av att delta i studien eller mer information: Therese.skoog@oru.se Charli.eriksson@oru.se b.kimber@telia.com