RESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS!
|
|
- Rickard Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! - e$ material för a$ stärka barns resiliens Med. Dr Birgi$a Kimber Örebro universitet b.kimber@telia.com
2 Vilka utmaningar och svårigheter har barnen i dagens Europa a$ möta och klara av? Krigsupplevelser Flykt Förföljelse och diskriminering Ny i e$ främmande land FaIgdom DrogproblemaJk Psykisk ohälsa Våld, hot om våld Egna funkjonshinder Särbegåvning Mobbning mm
3 Resiliens Resiliens är e$ begrepp som beskriver en individs kapacitet a$ hantera kriser, förändringar och stress och ändå fortsä$a a$ utvecklas. Det handlar om a$ utveckla motståndskrao och anpassningsförmåga samt förmågan a$ vända svårigheter Jll möjligheter. En stark resiliens minskar risken för a$ individen ska brytas ned av svårigheter.
4 Risk och skyddsfaktorer Individnivå Familjenivå Kamratnivå/socialt nätverk Skolnivå/arbetsplats Närsamhället kommunen, regionen NaJonen (samhället, lagar, regler) InternaJonellt
5 RESCUR Jag vill, jag kan, jag törs! E$ material som utvecklats av sex universitet i Europa för a$ möta de behov som finns. Kreta, Malta, Lissabon, Padova, Zagreb och Örebro. Materialet bygger på evidensbaserad forskning.
6 Materialet består av: Introducerande guide för lärare/ledare Guide för föräldrar Extramaterial med bl.a. bilder, inspelad mindfulness och en liten bok om A$ säga nej. Lärar-/ledarhandledningar tre versioner: 4-5 år 6-8 år 9-12 år Lärar-/ledarhandledningen: 6 olika teman delteman ämnen med akjviteter som har olika svårighetsgrad. Tydliga mål/lärandemål, nivå, material som behövs, akjviteten steg för steg. Lärarens bedömningslista och barnets självbedömningslista eoer varje tema.
7
8 Mindfulness-övningar inleder varje akjvitet Sagor och berä$elser ekorren Sherlock igelko$en Zelda AkJviteter lekar/övningar HemuppgiOer
9 Principer Taught and caught (Utlärd, inlärd) Integrerad i sammanhanget (inga ujfrånkommande experter) Barncentrerad Agency: barn inte passiva mo$agare utan ses som individer som har en egen röst och vilja. Universell och riktad Europeisk idenjtet och mångfald Ordet hen SAFE Steg för steg AkJvt lärande Jllräckligt mycket Jd för a$ Fokusera på a$ bygga färdigheter Explicita lärandemål. (Sequenced step-by-step training approach, AcJve forms of learning, Focus sufficient Jme on skill development, Explicit learning goals)
10 BEING DOING BECOMING (outcome) (I AM) Developmental & Situational Challenges I Become = Resilience Outcomes PRINCIPLES - taught (teacher) & caught RESILIENCE CURRICULUM (Increasing Protective & Enabling Factors/ Reducing Risk Factors) - curricular & cross curricular - universal & targeted groups - classroom, whole/school, family/community - SAFE approach - formative assessment - child-centered - child, teacher & parent resilience Resilience Curriculum (specific curriculum) DIRECT-Skills (Taught) Cross- Curricular (Curriculum) across Teacher Training Classroom Climate & Relationships, Teacher Behaviour, Attitudes & Creativity INSET INDIRECT-Processes (Caught) Whole School Whole School Policy Engagement & Education Engagement Family Community - inclusive & culturally responsive Teacher Resilience Family Resilience - evidence based [Type text] - European identity & diversity Child Wellbeing & Resilience
11 Policy En resilient Lärare/ledare Personlig kontext Stöd Tro Jllit, engagemang Förmågor Resilient lärare Beteende strategier Meso -kontext Makro - kontext Skolkontext stöd
12 Vad innebär det a$ vara en resilient lärare/ledare? Professionell dimension (är flexibel och adapjv, reflekterar, har effekjva sä$ a$ lära ut, är organiserad och förberedd, bryr sig mycket om eleverna) Social dimension (t.ex. kan lösa problem, söker hjälp och tar emot råd, goda interpersonella och kommunikajonsfärdigheter, skapar och främjar relajoner) Emo3onell dimension (tar inte saker personligt, har humor, hanterar känslor, tycker om a$ undervisa, tar hand om sig själv, hanterar jobbstress och krav, bounces back ) Mo3va3onell dimension (är posijv och opjmisjsk, håller ut, tycker om utmaningar, fokuserar på lärande och framsteg, har Jlltro Jll sig själv och sin förmåga, upprä$håller mojvajon och entusiasm)
13 Vad behövs för a$ se Jll a$ ledaren/läraren utvecklar sin egen resiliens?
14 RESCUR Jag vill, jag kan, jag törs! Kroppen och knoppen påverkar varandra. PosiJva tankar Kroppshållning Nya färdigheter
15 RESCUR Jag vill, jag kan, jag törs! EffekJv kommunikajon ex. Ämne 1 Effek3vt lyssnande Ak3vitet: Hi>a par Mål Lyssna Jll korta meddelanden. Lärandemål. Då den här övningen är över kommer jag a7: Kunna lyssna Jll e$ kort meddelade jag har hört. Nivå Bas Material som behövs Hand- eller fingerdockor, övningsblad Hi$a par, enkla meningar på papper (te.x. solen är gul; läraren är snäll; bilen är snabb). Det skall finnas två kopior av varje mening.
16 AkJviteten steg för steg 1. Börja med en Minfulnessövning 2. Läs följande och använd hand- eller fingerdockor. En dag var Zelda på väg 3ll lekplatsen. Hon närmade sig Sherlocks träd för a> fråga om han skulle gå med henne. Sherlocks mamma svarade a> Sherlock hade gå> ut för 5 minuter sedan. Sedan berä>ade Sherlocks mamma a> en storm var i antågande och bad Zelda a> säga 3ll Sherlock a> han var tvungen a> hi>a en skyddad plats innan stormen kom, samma som de all3d använder. Sherlock vet var den är, sade hans mamma. Då Zelda kom 3ll lekplatsen mö>e hon Sherlock. De började leka och plötsligt började det a> regna. Zelda sade: Åh, jag glömde a> berä>a din mamma sade a> om stormen började så skulle vi gå 3ll en skyddande plats. Sherlock och Zelda hi>ade e> bra hål i trädet och det gav bra skydd mot vädret. EQer stormen, när de var på väg hem, mö>e de Sherlocks mamma som var orolig. Hon sade: Var har ni varit? Sade jag inte 3ll er a> komma 3ll vår skyddsplats? Jag letade eqer er där. Sherlock sade: Nej, du sade a> vi måste hi>a en skyddande plats (vilken som helst). Zelda sade: Jag är ledsen men jag hade brå>om och hörde inte dina sista ord.
17 Forts. 3. Hjälp barnen a> bearbeta berä>elsen med följande frågor: Lyssnade ni noga Jll berä$elsen? Varför var Sherlocks mamma orolig? Hur kommer det sig a$ Zelda inte hörde de sista orden? 4. Hjälp barnen a> bearbeta berä>elsen med följande fråga: Har något liknande hänt er? Vem vill berä$a? 5. Lek: Stelfrusen igelko>, ekorre och björn. Detaljerad beskrivning av leken 6. Hi>a par Y$erligare två akjviteter som beskrivs 6-7. Hi>a par Y$erligare två akjviteter som beskrivs 8. Skapa en gruppregel om lyssnande Jllsammans med eleverna. Dekorera regeln (reglerna) på en affisch. Se övningsbladet Hi$a par Se övningsbladet Hi$a par
18 Hi$a par Till föräldrar: Var snäll och be ert barn a$ rita det djur de imiterade i leken Stelfrusen igelko$, ekorre och björn, eller i leken Hi$a par
19 Mindfulness
20 Tre saker du är bra på: Resväskan
21 Resväskan
22 Resväskan
23
24 Jag vill, jag kan, jag törs!
25 Lärar/ledarguide IntrodukJon där bakgrund för materialet presenteras och där lärar-/ledarhandlingarna beskrivs. Ramverket för materialet (principer och teman). Pedagogiken för materialet där pedagogiken beskrivs och också varför de olika delarna finns med. En hela-skolan ansats för resiliens. Hur man skapar en resilient skola. Lärarnas resiliens där vikten av lärarnas/ledarnas egna resiliens diskuteras. Genomförande av handledningarna där bl.a planering, utbildning och föräldrars delakjghet diskuteras.
26 Föräldraguide kort ex. EffekJvt lyssnande. Även om vuxna kan vara idealiska förebilder för akjvt lyssnande så kan barnen inte behärska denna färdighet utan träning, eoersom e$ effekjvt lyssnande kräver a$ de fokuserar på den andra personen, och inte på sig själv vilket inte kommer spontant Jll e$ barn, särskilt inte under den Jdiga barndomen. De vet också a$ de har Jllräckligt med Jd för a$ u$rycka sina behov eller problem, och de kommer lä$are och enklare a$ vända sig Jll andra för hjälp i framjden.
27 Föräldraguide ex. Det är särskilt vikjgt a$ föräldrarna lyssnar på sina barn i situajoner när de u$rycker sina känslor, behov och problem.. Till exempel, om e$ barn säger "Mamma jag är rädd, det är någon under min säng! så skulle det vara bra a$ istället för a$ säga a$ det inte finns något under sängen, a$ tända en lampa och Jllsammans med barnet ta en J$ under sängen. A$ lyssna på någon betyder inte bara a$ höra vad denne säger utan också a$ möta de behov som denne u$rycker. I det här fallet förnekar vi inte rädslan, vi minskar den genom a$ uxorska mörkret.
28 Tio sä$ a$ bygga resiliens. Skapa relajoner Undvik a$ se på kriser som a$ de är oövervinnerliga Acceptera förändring som en del av livet Rör dig hela Jden mot målet Var bestämd Hi$a olika sä$ a$ upptäcka dig själv Vårda en posijv självsyn Ha perspekjv på saker Upprä$håll en posijv framjdssyn Ta hand om dig själv Andra sä$ a$ stärka sin resiliens, (t.ex. meditajon) (Kom ihåg bounce back kan ta Jd, ha tålamod) Tänk på de du arbetar 3llsammans med, vad skulle de behöva utveckla, hur?
29 Pilotutvärdering Överlag posijvt Svårt för 3 åringar Fler sagor Mindfulness Införa hela skolåret Mindfulness- inspelning Whiteboardanpassning Föräldramaterial Skillnad mellan ledare (observajoner) Utbildning och handledning
30 Kommande utvärdering Randomiserad, kontrollerad studie Örebro universitet och Junis 10 experiment och 10 kontrollklasser (väntelista) 8 experiment och 8 kontrollgrupper inom Junis Socialtjänsten 8 grupper Pre- och postmätningar. Y$erligare datainsamling eoer e$ halvår, e$ år och y$erligare e$ år. Vi mäter implementering och effekt. Två olika informanter (barn och vuxna).
31 Kommande utvärdering Om ni är intresserade av a$ delta i studien, om medel beviljas, så ingår följande: Material Utbildning Handledning Förväntningar på lärare/ledare
32 Jag vill, jag kan, jag törs! För er som inte vill delta i studien: Materialet är grajs MEN utbildning krävs. Utbildare (för olika grupper) kommer a$ finnas. För a$ beställa utbildning kontakta: b.kimber@telia.com.
33 Intresserad av a$ delta i studien eller mer informajon: therese.skoog@oru.se charli.eriksson@oru.se b.kimber@telia.com
RESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! Birgitta Kimber Med. dr
RESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! Birgitta Kimber Med. dr b.kimber@telia.com UTMANINGAR I EUROPA Allt svårare ekonomiska, sociala och kulturella utmaningar: recession, arbetslöshet, terrorism, invandring
Läs merAtt främja barns och ungas färdigheter att klara svårigheter och kriser i livet. Hur kan vi arbeta med och bygga barns resiliens?
Att främja barns och ungas färdigheter att klara svårigheter och kriser i livet. Hur kan vi arbeta med och bygga barns resiliens? Charli Eriksson Professor emeritus i folkhälsovetenskap Begreppet Resiliens
Läs merVad kan skolan göra för att främja barns emotionella och sociala mående? Att bygga resiliens
Presentation för Göteborgs elevhälsa 21 November 2016 Vad kan skolan göra för att främja barns emotionella och sociala mående? Att bygga resiliens Therése Skoog, docent Dagens värld innebär många hot mot
Läs merPrevention i teori & praktik Visst finns det evidens för framgångsrikt förebyggande arbete mot droger. Om förebyggande arbete - prevention
Dagens presentation Prevention i teori & praktik Visst finns det evidens för framgångsrikt förebyggande arbete mot droger Charli Eriksson Professor emeritus in folkhälsovetenskap, Tidigare: Institutionen
Läs merHur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merYouth Aware of Mental health (YAM)
Youth Aware of Mental health (YAM) Kort programbeskrivning info@mentalhealthinmind.com www.y-a-m.org Presentation skapad av Mental Health in Mind Vad är YAM? YAM är ett skolbaserat program för 13-17 åringar
Läs merVerksamhetsplan 2014 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen
Verksamhetsplan för förskolan To2e. Verksamhetsplan 2014 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få
Läs merFocus on English Bedömningsstöd Maria Jones 1
1 1. Till läraren s. 3 Kor>a?at tankarna bakom materialet. 2. Vad betyder kunskapskraven för Läsa? s.4 Förklaringar Cll eleverna för a? hjälpa dem bä?re förstå vad som ejerfrågas i kunskapskraven. 2a.
Läs merKonsten a) förändra sin egen undervisning.
Konsten a) förändra sin egen undervisning anna.davidsson@annad.nu Perspek6v på förändring Inifrånstyrd mo6va6on U6frånstyrd mo6va6on Kollegialt lärande/ handledning Kontroll, uppföljning Utvecklingskultur
Läs merLärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Läs merLingonvägen Kom ner, Sotis!
JANINA KASTEVIK, SARAH UTAS & SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Familjen på Lingonvägen hittar inte sin katt Sotis. De letar överallt. Plötsligt får de syn på honom i ett träd. Hur ska de få
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merBirgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD
Birgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD b.kimber@telia.com Individnivå Gruppnivå Familjenivå Skolnivå Samhällelig nivå Brist på kärlek, omsorg och stöd Brist på tillsyn och uppfostran Brist på familjetraditioner
Läs merUtbildningskontoret. Gilla SYV!
Utbildningskontoret Gilla SYV! Jeanette Holm, klasslärare åk 1-3 Terese Andersson, lärare svenska/svenska som andra språk åk 7-9 Lotten Johansson, studie- och yrkesvägledare SYV i undervisning kan bidra
Läs merPsykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic
Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Sexualitet Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och
Läs merINFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog
Hej! Vi tänkte ge er lite tips och förhoppningsvis lite inspiration inför ert teaterbesök med MolièreEnsemblen. Barnen kommer att få se en pjäs som heter Äta själv!. Pjäsen handlar om att klara av saker
Läs merStark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/
Läs merADHD - En tillgång eller ett handikapp?
ADHD - En tillgång eller ett handikapp? "Om jag tänkte som fan kanske hela dan på mi6 liv och fann en slags mening som var sann, ja, då får jag inte glömma en förbannat vik=g grej, a6 då gäller denna sanning
Läs merVad handlar boken om?
FÖRFATTARE Ann Gomér SIDAN 1 Mimmi, valpen och kaninen Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. Vad handlar boken om? Mimmi hälsar på sin kusin Anna. Hon tar med sig sin hund Bonita
Läs merLÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merINFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen
Hej! Vi tänkte ge er lite tips och förhoppningsvis lite inspiration inför ert teaterbesök med MolièreEnsemblen. Barnen kommer att få se en pjäs som heter Tappa tand! som handlar precis om det, om att vilja
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merFilip och tunneln. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande övning innan klassen/eleven får bekanta sig med själva boken.
Filip och tunneln Introducera boken Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande övning innan klassen/eleven får bekanta sig med själva boken. Dela in klassen i tre grupper så att varje grupp
Läs merLingonvägen En lös tand
JANINA KASTEVIK, SARAH UTAS & SIDAN 1 Lingonvägen En lös tand Lärarmaterial Vad handlar boken om? Igor har en lös tand. Alla vill hjälpa honom att få loss den lösa tanden men Igor vill inte ha någon hjälp.
Läs merTro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merÅlder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.
Övning - Hur känner djuret - hur känner jag? Övning Hur känner djuret - hur känner jag? Ålder: speciellt för de yngre, - år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata
Läs merKapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.
Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång
Läs merHemliga Clowndocka Yara Alsayed
Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merLingonvägen På utflykt!
JANINA KASTEVIK, SARAH UTAS & SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Mamma, pappa, Igor och Ester åker på utflykt. När de kommer fram ska de fika, men de har glömt fikakorgen hemma. Mamma säger att
Läs merBarnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte
Läs mer2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.
En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors
Läs merVåldsutsa)a kvinnor- se, fråga och bemöta JOSEFIN GRÄNDE
Våldsutsa)a kvinnor- se, fråga och bemöta JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Socialtjänstlagen 5 kap 11 : Till socialnämndens uppgi1er hör a5 verka för a5 den som utsa5s för bro5 och dennes närstående
Läs merA" hantera konflikter och svåra människor. Bengt Kallenberg 4Focus Leadership & Recruitment
A" hantera konflikter och svåra människor Bengt Kallenberg 4Focus Leadership & Recruitment 1 Det här handlar om... vem är jobbig, vad är svår - och när? spelar det roll hur du ser på andra? komfortzonens
Läs merAktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK
Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock
Läs merSe hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS
Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä
Läs merSkilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete
Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Alla skilsmässor är olika men ändå lika... Vari består olikheterna? Alla individer är olika Tidigare
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merSÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN
SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merVerksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.
Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som
Läs merTrygghets plan. Ankarets Förskola. Backens/Långskatans förskole område Piteå Kommun
Trygghets plan Ankarets Förskola Backens/Långskatans förskole område Piteå Kommun Upprättad 20131104 revideras december 15 Vår Vision Alla på Ankarets förskola ska känna sig välkomna, känna sig trygga
Läs merLYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA
Hanna Ricksten LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Y Hon fick stor frihet att bygga upp en verksamhet i Västra Götalandsregionen för barn och unga med psykisk ohälsa. Läs Hanna Rickstens berättelse.
Läs merScary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan )
Scary Movie Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Det var en varm morgon då personen byggde denna vila. Hans son fyllde 18år idag. Han skulle få
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merBarnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Läs merDet här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merPREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER
PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER Annemi Skerfving FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa/karolinska Institutet annemi.skerfving@ki.se Beardslees familjeintervention 5-6 samtal
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans
Läs merFöräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merFöräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND
Föräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND Innehåll Sammanhanget A7 förstå och förklara föräldrastöd Föräldrastödet i Sverige Föräldrastödet i: Frankrike
Läs merEn inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare
En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet
Läs merLÄSGUIDE till Boken om Liten
LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala
Läs merLikabehandling
Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merFöräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet
Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Didaktik undervisningskonst Läraren Innehållet Didaktisk relation
Läs merNI SKA ÄLSKA VARANDRA
FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus
Läs merFÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA
Material till rapporten: Barn som flytt en riskgrupp för psykisk ohälsa Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed - ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff i din förening,
Läs merFöräldramöte P05 RIS Innebandy Mötesanteckningar i blå<! :00-19:59
Föräldramöte P05 RIS Innebandy Mötesanteckningar i blå
Läs merHUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?
HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA? INGRID PRAMLING SAMUELSSON INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar
Läs merBemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa
Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0
Läs merKan vi inte bara mysa?
4 Kan vi inte bara mysa? Bianca Film 4: Kan vi inte bara mysa? Den här filmen tar upp frågor om kommunikation, ömsesidighet, samspel och samtycke (och allas ansvar att läsa av det), samt avvägningen mellan
Läs merVälkomna till Childrens Program
Välkomna till Childrens Program Førebyggande stødprogram med ett familjeperspektiv Då kan jag inte hjälpa min mamma det får hon göra själv 27 september 2018 Hemligheten Prata inte Känn inte Lita inte på
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merVälkommen till Tryggare barn!
Välkommen till Tryggare barn! - Ny utbildning för behandlare inom socialtjänsten Vilka kan ansöka? Utbildningen riktar sig till socialtjänstens öppenvård. I första hand antas sökande med en grundutbildning
Läs merFörberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer
Godkänt den: 2017-06-19 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Innehåll Inledning... 2 Barn och procedurer...
Läs merUtveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter
2014-11- 09 Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Bäs8s Lekkamrater p ro Lä Vänner Släkten Familjen Vänner Anknyt n Temperament ing Min f röken en Pedagogiska mål Den övriga personalen Förskolan ga må
Läs merFILTRERA FILTRERA FÄRRE ÄN 5 SVAR 4,4 4,3 4,1. FÖRENING Sollentuna FK. RESPONDENT Spelare Vårdnadshavare 4,0 3,0
3,0 2,0 1,0 0,0 Den sociala dimensionen Den inkluderande dimensionen Den individuella dimensionen 3,0 3,8 2,0 1,0 0,0 Den lärande dimensionen - Motivationsklimat Den lärande dimensionen Individuell utveckling
Läs mer!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen
Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen MIMY är en kombination av Mindfulness och MediYoga, två flertusenåriga metoder som i forskning pekar på ökat
Läs merLgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Boken handlar om: Det börjar en ny kille i Antons klass. Han heter Said. Said kommer från Irak. I Irak är det krig. Därför har Said, och hans familj, flytt till Sverige. Anton och Olle tar hand
Läs merNattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)
Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet
Läs merATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD
ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall
Läs merDokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,
Läs merI berättande texter kan man arbeta med att låta eleverna leta ledtrådar och ta hjälp av följande frågor:
I många klasser jag besökt har man kommit överens om att man ska ha arbetsro, göra sitt bästa, koncentrera sig på sitt arbete, inte störa varandra o.s.v. Om vi förutsätter att alla elever gör sitt bästa
Läs merMen du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Läs merAtt vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merJag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor
Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,
Läs merLindgårdens förskola
Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merFöräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.
Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen Terese Glatz Presentation Vad är self- efficacy? - Teore/sk bakgrund
Läs merKunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet
Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.
Läs merSida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra
Innehåll: Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida 18-21 Leka med andra Det här materialet är utformat av leg. logoped Julia Andersson för elever som behöver stöd
Läs merDet anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter
Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Ann Nilsson, familjecoach, Tierps kommun Presentation Ann Nilsson Familjecoach, IFO, öppna insatser,
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merParenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter
Parenting Young Children ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter FoU- lärcenter föräldraskap och kognitiva svårigheter Lärcentret verkar för ökad kompetensutveckling
Läs mer