Kartläggning av arbetsmetoder i sociala arbetskooperativ

Transkript

1 Kartläggning av arbetsmetoder i sociala arbetskooperativ Oktober 2012 Annica Falk, projektledare SKOOPI Delrapport i ett projekt finansierat av Tillväxtverket Programmet för Sociala innovationer och affärsutveckling för arbetsintegrerande sociala företag

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING INLEDNING OCH RAPPORTENS BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR 4 2 GENOMFÖRANDE ENKÄT 4 3 RESULTAT AVTAL MED OFFENTLIGA AKTÖRER DELAKTIGHET ARBETSMETODER ARBETSLEDARE OCH HANDLEDARE 9 4 REFLEKTIONER 10 5 REFERENSER 12 6 BILAGA ENKÄT 13 2

3 1 Inledning 1.1 Inledning och rapportens bakgrund SKOOPI sökte under hösten 2011 medel för en förstudie till metodutveckling av arbetsmetoder för arbetslivsinriktad rehabilitering inom sociala företag. Projektet finansierades av Tillväxtverket, Programmet för Sociala innovationer och affärsutveckling för arbetsintegrerande sociala företag och genomfördes under mars 2012 till och med november De arbetsintegrerande sociala företagens, och de sociala arbetskooperativens, unika sätt att arbeta med arbetsintegrering fokuserar ofta på en beskrivning av de empowermentprocesser som blir följden när individen, genom att vara delaktig i en verksamhet, växer in i sin roll som företagare och därigenom återtar känslan av egenmakt. För att bli bättre utförare av rehabiliteringstjänster finns det ett behov av att beskriva det arbete som genomförs inom de sociala arbetskooperativen och att tydliggöra vilka metoder som används. Supported Employment (SE) är ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder. Arbetssättet växte fram inom vård- och stödsystemet i USA under talet. I början av talet väcktes intresset för SE i Sverige och nu används metoden inom flera verksamheter. Utgångspunkten är att personen ska få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna få, och behålla, ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. En typ av en sådan insats är Individual Placement and Support (IPS), som är specifikt utvecklad för arbetsrehabilitering av personer med psykiska funktionshinder. I enlighet med principerna för SE ligger fokus för IPS på anställning med lön, tydlig koppling till meningsfull sysselsättning, frivillighet och inflytande över sin arbetssituation. Målgruppen för SE och IPS är densamma som för flera av de sociala arbetskooperativen. Principerna för SE stämmer i hög grad överens med de kooperativa principerna och med huvudändamålet för de arbetsintegrerande sociala företagen att skapa arbete för de som annars har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden. SKOOPI menar, att de sociala arbetskooperativen och de arbetsintegrerande sociala företagen har mycket att vinna på att tydliggöra sina arbetsmetoder och därmed arbeta professionellt som utförare av arbetsträning- och rehabiliteringstjänster. 1.2 Syfte Förstudiens mål var, att tillsammans med sociala arbetskooperativ och arbetsintegrerande sociala företag, arbeta fram förutsättningar för en arbetsmetodik för arbetsinriktad rehabilitering, baserad på principerna i modellerna Supported Employment (SE) och IPS (Individual Placement and support). Ett delmål inom 3

4 projektet var att identifiera befintliga arbetssätt i de arbetsintegrerande sociala företagen, samt att jämföra dessa med SE och/eller IPS- modellerna. Föreliggande rapport innehåller en sammanställning av de enkätsvar som lämnades under oktober Frågeställningar Hur arbetar de sociala företagen med introduktion av nya deltagare? Använder arbetsintegrerande sociala företag några särskilda metoder för att arbeta med arbetsträning och rehabilitering? Finns det några skillnader mellan arbetsintegrerande sociala företag som är kooperativa, jämfört med de som inte är det? 2 Genomförande 2.1 Enkät För att ta reda på hur arbetet genomförs inom sociala arbetskooperativ och arbetsintegrerande sociala företag, utarbetades en enkät utifrån innehållet i SKOOPI:s ARC- utbildning 1. Enkäten, som var webbaserad sändes till totalt 413 st. mottagare på arbetsintegrerande sociala företag i Sverige, under oktober Enkäten var aktiv under tre veckor och en påminnelse skickades ut efter tio dagar. Totalt svarade 145 mottagare på enkäten. Vid närmare granskning visar det sig att de representerade 134 arbetsintegrerande sociala företag. I tre fall har enkäten besvarats av två personer på samma företag. Hänsyn till detta har inte tagits i resultatsammanställningen. Deras svar har registrerats på en del av frågorna och har därmed räknats in i resultatet. Svarsfrekvensen på enkäten är därmed 49 procent, beräknat på de 271 arbetsintegrerande sociala företag som finns i Sverige enligt Tillväxtverket. Genom att använda en webbaserad enkät finns det möjlighet att använda sk tvingande svar. Dvs. att respondenten måste svara på en viss fråga för att kunna gå vidare i enkäten. Ett sådant tvingande svar har endast förekommit på en av frågorna, nämligen Om deltagarna kan söka medlemskap efter en tid i företaget. Genom att inte använda tvingande svar, har möjligheten funnits för respondenterna att stega sig igenom enkäten utan att besvara alla frågorna. Detta har lett till ett högt internt bortfall på flera av frågorna. Fördelen är att respondenter som inte känner sig säkra på hur de ska svara på en viss fråga, ändå kan tänkas svara på andra frågor i enkäten. Antalet slutförda enkäter motsvarar 35 procent (96 st) av det totala antalet svarande. På flertalet av frågorna förekommer alltså ett internt bortfall. Antalet respondenter som ingår i resultaten framgår av tabellerna. 1 Ett projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden som syftar till att öka kunskap om arbetsträning och rehabiliteringsarbete inom sociala arbetskooperativ. 4

5 Tabell 2.1 Beskrivning av respondenter Fördelning i Antal procent Kön n=108 Kvinna Man Företaget är ett kooperativ n= Av tabell 2.1 framgår att drygt två tredjedelar av de som svarat på enkäten identifierar sig som ett kooperativ. Det överensstämmer väl med den lista över arbetsintegrerande sociala företag som är registrerade hos Tillväxtverket (2012). Av de som har svarat på enkäten är den geografiska spridningen över landet stor. 56 kommuner finns representerade i materialet. Flest respondenter finns i Göteborg (15 st.), Stockholm (7 st.), Sundsvall (3 st.), Uppsala (3 st.). 3 Resultat 3.1 Avtal med offentliga aktörer Tabell 3.1 Fördelning av offentliga kunder för arbetsträning/ försäljning av tjänster till/ har deltagare från fördelat på procent Procent Antal Arbetsförmedlingen Kommun/socialtjänst/arbetsmarknadsenhet Försäkringskassan Kriminalvården Landstinget De allra flesta som har besvarat enkäten, säljer platser för arbetsträning och rehabilitering eller har deltagare från ovanstående offentliga kunder. De som förekommer i minst utsträckning, är landstinget och Kriminalvården. I enkäten ställdes också frågor om, i vilken utsträckning som företagen har skriftliga avtal med kunderna. Med tanke på det låga antalet av arbetsintegrerande sociala företag som har svarat på enkäten, går det inte att statistiskt säkerställa dessa resultat. I underlaget som presenteras nedan, framgår att företag som är kooperativ inte har skriftliga avtal med de offentliga kunderna i samma utsträckning som övriga företag. I övrigt framkommer väldigt få skillnader. 5

6 Tabell 3.2 Frågor om avtal om uppdrag mellan arbetsintegrerande sociala företag och offentlig sektor. Kooperativ Ej kooperativ Samtliga Antal Har skriftliga avtal för försäljning av platser Avtalet innehåller krav på mål som ska uppnås n=95 Utför arbetsförmågebedömning på uppdrag av beställare Det förekommer också att de arbetsintegrerande sociala företagen utför arbetsförmågebedömning på uppdrag av beställare. Enkäten visar att drygt hälften av dessa använder någon form av verktyg för denna bedömning. Se nedan: Arbetsförmedlingens modell Bedömning av Delaktighet i Aktivitet, Model Of Human Occupation, Dialog om Arbetsförmåga. Arbetsterapeut jobbar med dessa bedömningar. Tidspassning, fungerande i arbetsgrupp, arbetstakt, vilken typ av arbetsuppgifter fungerar/fungerar inte Egen modell 7-TJUGO modellen Individuella bedömningar Individuell handlingsplan Kurator, samtalsterapi Lista med punkter Lösningsfokuserad metodik med små konkreta mätbara delmål. Mäta framsteg OCN Samtal med delutvärdering Social redovisning Vi har olika parametrar beroende på frågeställningen, ex fungera i grupp, hur länge stående, sittande, ljud, stress, tunga lyft mm, graderat utifrån skalor! 3.2 Delaktighet Kravet på delaktighet i det arbetsintegrerande sociala företaget, är en del av den definition som skiljer företagen från exempelvis offentligt drivna verksamheter eller privatägda rehabiliteringsföretag eller företag med sociala mål i allmänhet. Med delaktighet i arbetsintegrerande sociala företag, menas möjligheten att, utöver utformningen av egna arbetsuppgifter, även medverka i beslutsprocesser i företaget, utvecklingsarbete och planering av verksamheten. En viktig förutsättning för delaktighet är att låta deltagare ansöka om medlemskap i företaget, som exempelvis i ett socialt arbetskooperativ, där de som är medlemmar i kooperativet också äger verksamheten. 6

7 Tabell 3.3 Frågor om mottagande av deltagare fördelat på procent Kooperativ Ej kooperativ Antal n=96 Deltagaren kan söka medlemskap i företaget n=89 Vi har bestämda rutiner för mottagande av nya deltagare n=95 Personer med egen erfarenhet av återgång till arbetsmarknaden deltar i introduktion av nya deltagare n=95 Använder introduktionsplan för nya deltagare I 68 procent av företagen kan deltagare i verksamheterna söka medlemskap i företaget/föreningen. Detta sker efter olika lång tid, vanligast förekommande är från första dagen upp till sex månader. Möjligheten att söka medlemskap infaller efter viss prövotid eller då det inträffar ett anställningsförhållande. Det förefaller vara större sannolikhet att uppnå full delaktighet i beslutsprocesser i kooperativa företag, jämfört med övriga arbetsintegrerande sociala företag. Över 80 procent av de som har svarat på enkäten, berättar att de har bestämda rutiner för hur de tar emot nya deltagare. Där finns ingen betydande skillnad mellan kooperativa företag och övriga arbetsintegrerande sociala företag. Däremot visar resultaten att, i de fall då företaget är ett kooperativ, så deltar personer med egen erfarenhet av återgång till arbetsmarknaden, i högre utsträckning i introduktionen av nya deltagare. Detta kan möjligtvis förklaras av att när det är större sannolikhet att en person är delaktig/medlem i en verksamhet, så tar individen också ett större ansvar för de nya deltagare som kommer till företaget. Introduktion av nya deltagare har diskuterats under SKOOPI:s ARC- utbildning som ett viktigt verktyg för att konkretisera målet med placeringen. Av de som har svarat på enkäten, uppger tre av fyra att de använder sig av introduktionsplaner. Det vanligaste, enligt resultaten, är att planerna följs upp en gång i månaden. 3.3 Arbetsmetoder Arbetsträning är en insats som syftar till att skapa arbetsliknande förhållanden för att systematiskt träna en deltagares fysiska, psykiska och sociala funktions- och arbetsförmåga. Arbetet sker utan krav på prestation och kan börja i liten omfattning för att öka efter hand. Respondenterna fick besvara ett antal påståenden om på vilket sätt de arbetar med arbetsträning och rehabiliteringsarbete. Svarsalternativen har tagits fram utifrån hur SKOOPI:s medlemsföretag, och deltagare på ARC- utbildningen, har beskrivit sina metoder. Enkätens resultat visar därför på hög överensstämmelse med dessa påståenden. Vissa variationer kan dock noteras. 7

8 Tabell 3.4 Hur arbetar ni ert företag med arbetsträning och rehabiliteringsarbete fördelat på procent Lite Mycket Antal Deltagare närvarar i gemensamma möten Skapa en lugn och rogivande miljö Att ha arbetsträning i liten grupp Att ha anpassade arbetsuppgifter Att ge deltagaren möjlighet att prova olika arbetsuppgifter Att träna deltagarna på att komma i tid Lite innebär väldigt lite samt lite. Mycket innebär mycket samt väldigt mycket Arbetsträning i liten grupp är ett område som företagen i låg utsträckning anser beskriva arbetssättet. Däremot är förekomsten av anpassade arbetsuppgifter en mycket viktig del av hur företagen beskriver hur de arbetar. Stor vikt läggs även vid att ge deltagaren möjlighet att prova på olika arbetsuppgifter. De arbetsintegrerande sociala företagen har ofta flera olika verksamhetsområden inom samma företag och goda förutsättningar finns för deltagare som efter en tid vill byta arbetsuppgifter att göra detta, utan att behöva lämna den trygghet som skapats under arbetsträningen. Tabell 3.5 Vad anses som viktigt för en lyckad arbetsträning fördelat på procent Inte så Viktigt Mycket Antal viktigt viktigt Att varje deltagare har en personlig arbetsledare/ handledare/ motivatör Att ge stöd i att söka arbete Att ha enskilda (motiverande samtal) mellan handledare/deltagare Att skapa tillit och förtroende till motivatören Att ha tydliga mål med arbetsträningen För att uppnå huvudändamålet med arbetsintegrerande sociala företag, att integrera människor som har svårt att få eller behålla ett arbete i samhället och ett arbetsliv, finns flera faktorer som kan förklara vad som anses viktigt. Det som respondenterna i störst utsträckning har markerat som mycket viktigt, är att skapa en relation mellan deltagare och motivatör, som bygger på tillit och förtroende. Det är intressant att en fjärdedel markerar att det inte är så viktigt med stöd till att söka arbete. Det kan möjligtvis förklaras av att de personer som kommer till de sociala företagen som deltagare genom en placering, i första hand inte anses redo att söka arbete. Men det kan också förklaras av att påståendet kan uppfattas som att deltagaren under arbetsträningen inte ska fokusera på att söka annat arbete, utan snarare att återfå arbetsglädje och självkänsla. 8

9 3.4 Arbetsledare och handledare Tabell 3.6 Frågor kring arbetsledare/handledare fördelat på procent Kooperativ Ej kooperativ Antal n=91 Arbetsledaren är anställd i det sociala företaget Arbetsledaren är anställd i kommunen Arbetsledaren är anställd i annan organisation n=91 Arbetsledaren är medlem i det sociala företaget n=91 Arbetsledaren får regelbunden handledning utifrån Vidare ställdes frågor kring arbetsledarna eller handledarna i företaget. Resultaten visar att i över hälften av företagen är arbetsledaren anställd av det arbetsintegrerande sociala företaget, men hos en knapp femtedel av företagen är arbetsledaren anställd av kommunen. Det är framförallt i de kooperativa företagen som handledarna är anställda av kommunen. Detta indikerar att hos de sociala arbetskooperativen är inflytandet från kommunen större än hos övriga arbetsintegrerande sociala företag, där endast en person är anställd av kommunen. Det går också att utläsa ur resultaten att extern handledning för arbetsledaren förekommer hos två femtedelar av de arbetsintegrerande sociala företagen som besvarat enkäten, men att det förekommer i betydligt högre utsträckning hos de företag som har uppgett att de är ett kooperativ. När det gäller information om vilken typ av utbildning/kompetens som förekommer i de sociala företagen hos de personer som är handledare eller motivatörer, framkommer att spridningen av kompetensen är väldigt stor. Tabell 3.7 Frågor kring utbildning hos handledare/motivatörer fördelat på procent Totalt Antal n=77 Annat Intern ledarskapsutbildning MI Motiverande samtal Coachutbildning Situationsanpassat ledarskap ARC utbildning Salutogent ledarskap 11 9 Exempel på annat är; ESL- pedagogik, Handledarutbildning i sociala företag på Väddö, Handledarutbildning genom Folkuniversitet i Göteborg, kooperativt företagande, arbetsmiljö, riskbedömning, Ledarutbildning aktiva tjejer, Leg psykolog, Lösningsfokuserat arbete, Mentorskap, Pedagogisk utbildning, Psykiatrisk sjuksköterska, Psykoterapi steg 1, Samhalls och AFs utbildning för arbetsledare/vägledare, Socionomutbildning och UGL. Bland de utbildningar som efterfrågas är MI och situationsanpassat ledarskap mest eftertraktat, därefter finns ett intresse för supported employment hos en tredjedel av de som har besvarat enkäten. 9

10 Tabell 3.8 Frågor om efterfrågan på utbildning hos handledare/motivatörer fördelat på procent Totalt Antal n=77 Situationsanpassat ledarskap MI Motiverande samtal Supported Employment ARC utbildning Coachutbildning Salutogent ledarskap Annat Exempel på annat är; Handledarutbildning, arbetsrätt, UGL, lösningsfokuserat arbete, mentorskap, grupprocesser, ESL, verksamhetsledarutbildning, kunskap om funktionsnedsättningar, beroendelära mm. 4 Reflektioner Syftet med enkäten var att ta reda på mer om hur de arbetsintegrerande sociala företagen arbetar med arbetsträning och rehabiliteringsarbete. Svaren i enkäten ska ligga till grund för hur SKOOPI kan arbeta vidare med befintliga arbetssätt, för att närma sig metoderna inom Supported Employment och IPS. Ett annat syfte med enkäten var att se om det förekommer skillnader i hur företagen som är kooperativa arbetar med deltagare, jämfört med de som inte är det. Enkäten visar att arbetsintegrerande sociala företag har en dokumenterad relation till offentlig sektor och att de arbetar aktivt som utförare av arbetsträning och rehabiliteringstjänster samt att de genomför arbetsförmågebedömning på uppdrag av myndigheten. För detta arbete används en variation av verktyg och metoder. Insatsen arbetsträning används som ett sätt att finansiera en placering på ett arbetsintegrerande sociala företag, för deltagare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Förväntningen på insatsen bör tydliggöras i det avtal som upprättas mellan beställare och utförare. Det framgår av denna undersökning att det ofta saknas beskrivning av mål i de avtal som reglerar insatsen för deltagare. Eftersom tydliga mål med placeringen ses som en del av förutsättningen för att arbetsträningen ska bli lyckad, bör samtliga parter verka för att förbättra dessa rutiner. De flesta svarar att de har rutiner för introduktion av nya deltagare och att de har introduktionsplaner. Att tydliggöra mål och förväntningar med uppdraget ingår i supported employment- metoden och kan vara ett sätt, för de arbetsintegrerande sociala företagen, att mer systematiskt arbeta mot dessa mål. När det gäller själva arbetsträningen fyller handledaren/motivatören är särskilt viktig roll för att åstadkomma en lyckad arbetsträning. Att skapa trygga relationer mellan deltagare och handledare blir en förutsättning för att deltagaren ska tillgodogöra sig arbetsträningen. Unikt för arbetsintegrerande sociala företag är att det ingår i företagens natur att skapa anpassade arbetsuppgifter utifrån individens förmåga, och 10

11 att det finns förutsättningar att prova på olika arbetsuppgifter. I förhållande till supported employment som söker en arbetsplats utifrån individens förutsättningar och intresse, har arbetsintegrerande sociala företag istället möjligheten att låta deltagare prova andra arbetsuppgifter utifrån sina intressen. De företag som är kooperativa, tar i större utsträckning tillvara på individernas resurser genom att också låta tidigare deltagare medverka vid introduktion av nya deltagare. Att se egen erfarenhet av återgång till arbetsmarknaden som resurs, blir ett sätt att möjliggöra en karriär för deltagare inom företaget. De som önskar, kan i hög utsträckning söka medlemskap och förväntas ta ansvar för företaget och för att vara delaktiga i företagens mål att skapa goda förutsättningar för andra att återgå till arbetsmarknaden. Till skillnad från supported employment som särskiljer arbetscoachens roll från företaget, tar handledaren/motivatören med egen erfarenhet inom arbetsintegrerande sociala företag på sig rollen som stöd under introduktionen och ger fortsatt stöd efter avslutad arbetsträning. Detta bidrar till att skapa trygghet även efter avslutad arbetsträning när deltagaren, i förekommande fall, kan bli anställd på företaget. Att möjliggöra ett bibehållet uppföljande, livslångt, stöd på arbetsplatsen, anses vara det svåraste steget att följa för att vara metodtrogen supported employment. Genom att finnas tillhands inom företaget och vara en del av arbetsgruppen, har arbetsintegrerande sociala företag större förutsättningar att faktiskt fullfölja detta. Enkäten visar också att den utbildning som efterfrågas näst efter MI och situationsanpassat ledarskap är supported Employment. Idag är sociala företag underrepresenterade bland de aktörer som arbetar med arbetsträning och rehabilitering utifrån SE- metoden, andra aktörer är Misa, Stiftelsen Activa, Arbetsförmedlingens SIUS- konsulenter och kommunala SE- handläggare. Det finns flera skäl till att arbetsintegrerande sociala företag i större utsträckning bör belysa sina befintliga metoder. Men arbetsintegrerande sociala företag kan också vinna på att hämta inspiration från SE för att ytterligare systematisera sina metoder och därmed också kvalitetssäkra metoderna för arbetsträning. 11

12 5 Referenser Karriärstöd, Vägenut! Coompanion Göteborgsregionen, Mattson, E., Björck, L., Metodbok Arbetsmaterial SKOOPI Arbetsträning och rehabiliteringsarbete, ARC- projektet, Tillväxtverket, Företagen som öppnar dörren till arbetslivet. Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012 Verktygslåda för Supported Employment, EUSE, SFSE,

13 6 Bilaga 6.1 Enkät I vilken kommun har företaget sitt säte? g som svarar på enkäten är: Kvinna Man Hur många personer är anställda i företaget? Hur många personer är totalt i verksamheten? Företaget är ett kooperativ. Vi skulle vilja veta mer om era arbetsledare/handledare Arbetsledarna är anställda i det sociala företaget Arbetsledarna är anställda av kommunen Arbetsledarna är anställda av en annan organisation Arbetsledarna är medlemmar i kooperativet/ägare av det sociala företaget Arbetsledarna på företaget får regelbundet handledning utifrån. Deltagarna i verksamheten kan ansöka om medlemskap/delägarskap i det sociala företaget. Om, efter hur lång tid? Vi säljer arbetsträningsplatser/tjänster till/ har deltagare från Kommunen/Socialförvaltningen/Arbetsmarknadsenheten Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kriminalvården Landstinget Har ni skriftliga avtal med någon av ovanstående parter om platser? Ställs det i något av avtalen krav på vilka mål som ska uppnås? Gör ni arbetsförmågebedömning av deltagarna på uppdrag av beställare? Använder ni något verktyg/modell för detta? Beskriv gärna, namnge verktyget/modellen Har ni bestämda rutiner för hur ni tar emot nya deltagare? Deltar personer med egen erfarenhet av återgång till arbetsmarknaden i introduktionen av nya deltagare? Använder ni någon form av introduktionsplan/handlingsplan/genomförandeplan för deltagarna? 13

14 Hur ofta följer ni upp planen? 1 gång i månaden 4 gånger per år Mer sällan Hur ni arbetar i ert sociala företag med arbetsträning och rehabiliteringsarbete? Väldigt lite Lite Mycket Väldigt mycket Att deltagarna närvarar i gemensamma möten Att skapa en lugn och rogivande miljö Att ha arbetsträning i en liten grupp Att ha anpassade arbetsuppgifter Att ge deltagaren möjlighet att prova olika arbetsuppgifter Att träna deltagarna på att komma i tid Hur viktigt anser du att dessa påståenden är för en lyckad arbetsträning. Inte så viktigt Viktigt Mycket viktigt Att varje deltagare ska ha en personlig handledare /motivatör/arbetsledare Att ge stöd i att söka arbete Att ha enskilda (motiverande samtal) mellan handledare/deltagare Att skapa tillit och förtroende till motivatören Att ha tydliga mål med arbetsträningen Har era motivatörer/arbetsledare genomgått några/några av följande utbildningar? Motiverande samtal, MI Situationsanpassat ledarskap Salutogent ledarskap Coachutbildning ARC utbildning Intern ledarskapsutbildning Supported employment utbildning Annat, ange vad Vilka utbildningar/kurser skulle ni vilja att arbetsledarna deltar i? Motiverande samtal, MI Situationsanpassat ledarskap Salutogent ledarskap Coachutbildning ARC utbildning Supported employment utbildning Annat, ange vad 14