Slutrapport Arbetsmetoder i sociala arbetskooperativ - förstudie

Transkript

1 Slutrapport Arbetsmetoder i sociala arbetskooperativ - förstudie November 2012 Annica Falk, projektledare SKOOPI Förstudien är finansierad av Tillväxtverket Programmet för Sociala innovationer och affärsutveckling för arbetsintegrerande sociala företag

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Inledning och projektets bakgrund Arbetsintegrerande sociala företag och sociala arbetskooperativ Supported Employment Projektets syfte och mål Syfte Mål Metodutveckling Organisation Arbetssätt och aktiviteter Kunskapsutveckling Fokusgrupp Kartläggning av arbetsmetoder Enkät Utbildning i Supported Employment Litteratur och övrigt material Resultat och effekter Arbetssätt i arbetsintegrerande sociala företag i relation till metoden supported employment Överenskommelse med klient Yrkesprofil Jobbsökande Arbetsgivarengagemang Stöd på och utanför arbetsplatsen Metod för arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsträning Stärka affärsutvecklingen i arbetsintegrerande sociala företag Diskussion en redogörelse för vilka delar av projektet som har varit framgångsrika och vilka som har varit svårast, inklusive framgångsfaktorer, 14 6 Slutsatser Indikatorer Identifierade arbetsmetoder Genomförande av gruppintervjuer Identifiera gemensamma principer Utveckla metoder Kommunicera metoderna Referenser Bilagor Principer i supported Employment och sociala arbetskooperativ

3 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Projektet Arbetsmetoder i sociala arbetskooperativ förstudie strävade efter att finna möjligheter till metodutveckling inom sociala arbetskooperativ och arbetsintegrerande sociala företag genom att studera metoden Supported Employment och jämföra den med metoder för arbetsträning och rehabilitering inom sociala företag. Projektet har genomförts under 2012 i samarbete med sociala företag. En kartläggning av befintliga arbetsmetoder har genomförts, fokusgruppsintervju och utbildning i supported employment. Det finns flera likheter och slutsatsen efter förstudien är att det finns stor potential i att kombinera supported employment med socialt företagande. Utbildning i metoden är en förutsättning men framförallt är det viktigt med forum för att kunna diskutera arbetsmetoder, i form av metodhandledning, för arbetsträning och rehabiliteringsarbete. 1.2 Inledning och projektets bakgrund Arbetsintegrerande sociala företag har som huvudändamål att skapa arbete och sysselsättning för personer som annars skulle ha svårigheter att få tillträde till arbetsmarknaden. De arbetsintegrerande sociala företagens och de sociala arbetskooperativens unika sätt att arbeta för att integrera personer på arbetsmarknaden fokuserar ofta på beskrivningen av de empowermentprocesser som uppstår då individen genom att vara delaktig i verksamheten växer in i sin roll som företagare och återtar egenmakt. Arbetsintegrerande sociala företag presenterar att de fokuserar på det friska och ser till varje människas resurser. Arbete som utgår från var och ens egen förmåga skapar ett arbetsklimat som bidrar till att personen återfår arbetsförmåga och blir en del av en större gemenskap. Arbetet utförs med företagandet, affärsverksamheten, som verktyg för att nå huvudändamålet. Deltagarna, människorna, medarbetarna eller kooperatörerna som arbetar i företagen kan ha kommit dit av olika anledningar. I stor utsträckning har de någon form av stöd till sin försörjning, via socialförsäkringssystemet, försörjningsstöd eller som stöd riktat till arbetsgivaren, som lönestöd. Den första tiden utgörs vanligen av någon form av placering eller insats från det offentliga; arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsträning, arbetspraktik, arbetsförmågebedömning eller någon form av sysselsättningsplats eller som volontär. De insatser som medför någon form av finansiering till det arbetsintegrerande sociala företaget är den del av affärsverksamheten som ofta avser merparten av företagets intäkter. För att bli en bättre utförare av dessa tjänster är flera sociala företag i behov av nya metoder för att beskriva det arbete som genomförs. SKOOPI ser att de sociala arbetskooperativen och arbetsintegrerande sociala företagen har mycket att vinna på att tydliggöra sina arbetsmetoder. 3

4 SKOOPI sökte därför under hösten 2011 medel för en förstudie till metodutveckling av arbetsmetoder för arbetslivsinriktad rehabilitering inom sociala företag. Projektet finansierades av Tillväxtverket, Programmet för Sociala innovationer och affärsutveckling för arbetsintegrerande sociala företag. 1.3 Arbetsintegrerande sociala företag och sociala arbetskooperativ Med arbetsintegrerande sociala företag avser rapporten företag som uppfyller regeringens definition om att ett arbetsintegrerande socialt företag är ett företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster) med övergripande mål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle, som skapar delaktighet för medarbetare genom ägande, avtal eller på annat dokumenterat sätt, som återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter, som är organisatoriskt fristående från offentlig sektor. Sociala arbetskooperativ enligt SKOOPIs stadgar är en fristående, demokratisk organisation av personer som av olika skäl är hindrade att arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden. Sociala arbetskooperativ verkar för att lösa behov av arbete och social gemenskap genom ett samägt företag som styrs enligt principen en medlem en röst. Ett socialt arbetskooperativ har alltid en relation till offentlig sektor genom olika typer av stöd, bidrag, försäljning av platser eller tjänster. I sociala arbetskooperativ är vinstmotivet underordnat syftet att skapa gemenskap och arbete för personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. I rapporten förekommer även begreppet sociala företag och då avses verksamheter enligt någon av ovanstående definitioner. 1.4 Supported Employment Supported Employment (SE) är ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder. Arbetssättet växte fram inom vård- och stödsystemet i USA under talet. I början av talet väcktes intresset för SE i Sverige och nu används metoden inom flera verksamheter. Utgångspunkten är att personen ska få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna få, och behålla, ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. En typ av en sådan insats är Individual Placement and Support (IPS), som är specifikt utvecklad för arbetsrehabilitering av personer med psykiska funktionshinder. I enlighet med principerna för SE ligger fokus för IPS på anställning med lön, tydlig koppling till meningsfull sysselsättning, frivillighet och inflytande över sin arbetssituation. Målgruppen för SE och IPS är densamma som för flera av de sociala arbetskooperativen liksom principerna för SE i stor grad överensstämmer med de kooperativa principerna och med huvudändamålet med de arbetsintegrerande sociala 4

5 företagen att skapa arbete för de som annars har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden. SE processen: Metoden IPS har sju principer: Vanligt lönearbete är målet Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Arbetssökandet inleds tidigt, inom en månad IPS är integrerat i det psykiatriska teamets arbete Klientens egna preferenser, intressen och val är viktiga Tillgång till kontinuerligt stöd, ingen tidsbegränsning Bidragsrådgivning och ekonomisk rådgivning tidigt Båda dessa metoder behöver överföras till ett svenskt perspektiv och metodtrogenheten kan då diskuteras. Framförallt gäller detta synen på vanligt lönearbete. I ursprungsmetoden avses inte praktik eller anställning med lönestöd.. Implementeringen av SE i Sverige har inte föregåtts av en diskussion för hur metodtrogen som en verksamhet skall vara för att anses följa SE metoden. Socialstyrelsen fick 2011 ett uppdrag från regeringen att bevilja 35 miljoner kronor årligen till ett urval av kommuner som vill utveckla försöksverksamheter med meningsfull sysselsättningsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning under åren 2011 till 2013 (Socialstyrelsen Dnr 30808/2011). Försöksverksamheterna ska utvecklas utifrån IPS- modellen. 2 Projektets syfte och mål 2.1 Syfte Projektet syftar till en förstudie för metodutveckling av arbetsinriktad rehabilitering för sociala arbetskooperativ baserat på Supported employment (SE). Resultatet av projektet skall kunna användas av SKOOPI:s medlemsföretag för att legitimera det arbetssätt som kooperativen använder för arbetsrehabilitering. 5

6 2.2 Mål Förstudiens mål är att tillsammans med sociala arbetskooperativ och arbetsintegrerande sociala företag arbeta fram förutsättningar för en arbetsmetodik för arbetsinriktad rehabilitering baserat på principerna i modellerna SE och IPS. Projektets delmål är att identifiera befintliga arbetssätt i de arbetsintegrerande sociala företagen samt att korrespondera dessa med SE och/eller IPS- modellerna. 2.3 Metodutveckling En metodutveckling som baserar sig på metoderna för SE skulle innebära att de sociala företagens sätt att arbeta med arbetsinriktad rehabilitering systematiseras och därmed erhålla högre legitimitet. SE är en evidensbaserad metod som syftar till att personer med psykisk ohälsa skall kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I enlighet med principerna för SE är fokus på anställning med lön, tydlig koppling till meningsfull sysselsättning, frivillighet och inflytande över sin arbetssituation gemensamma nämnare för arbetsrehabilitering inom de sociala företagen. 2.4 Organisation SKOOPI är projektägare och tillsatte för ändamålet en projektledare som kunde arbeta deltid under projekttiden. Då projektet avsåg en förstudie tillsattes en person från SKOOPIs styrelse tillika anställd på Coompanion Stockholm samt en person från Vägenut! kooperativen att tillsammans med projektledaren utgöra styrgrupp. En referensgrupp tillsattes utifrån deltagare i SKOOPIs projekt ARC 1., Arbetsträning, Rehabiliteringstjänster och Certifiering i sociala arbetskooperativ. Aktiviteter (enkät, utbildning, fokusgrupp) i projektet har involverat dryga hundratalet arbetsintegrerande sociala företag. Projektet genomfördes under mars 2012 till och med november Arbetssätt och aktiviteter 3.1 Kunskapsutveckling Under projektets första tid genomfördes en grundläggande föreläsning för referensgruppen och styrgruppen om metoden Supported Employment av Mimmi Darbo, ordförande i Svenska Föreningen för Supported Employment (SFSE) samt verksam inom Misa Kompetens AB. De första reaktionerna från referensgruppen innehöll en hög grad av igenkännande från de metoder som används inom arbetsintegrerande sociala företag. Två personer ur styrgruppen deltog i en konferens arrangerad av SFSE i Göteborg den 23 mars för att öka kunskaperna om SE. Konferensen fokuserade på hur personer med funktionsnedsättning kan beredas arbete med stöd av SE- coachen samt exempel på hur införandet av SE har bidragit till 1 Ett projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden som syftar till att öka kunskap om arbetsträning och rehabiliteringsarbete inom sociala arbetskooperativ 6

7 att öka antalet anställningar hos de organisationer, myndigheter och ideella, som har ökat sina kunskaper om SE. Övrig kunskap har inhämtas genom litteraturstudier Fokusgrupp Referensgruppen träffades under två tillfällen för att reflektera över likheter och skillnader mellan arbetsmetoder i SE och i arbetsintegrerande sociala företag. Vid det första tillfället diskuterades grundprinciperna i SE och jämfördes med arbetsintegrerande sociala företag (bilaga 1). Vid det andra tillfället fokuserades på att beskriva på vilket sätt arbetsintegrerande sociala företag arbetar inom SE- metodens fem steg; Överenskommelse, yrkesprofil, jobbsökande, arbetsgivarengagemang och stöd på och utanför arbete. Fokusgruppssamtalen leddes av Annette Dünkelberg på Coompanion Stockholm som också sammanställde arbetssätten i de arbetsintegrerande sociala företagen. Fokusgruppens sammansättning bestod av deltagare från SKOOPIs ARC- utbildning och från de sociala företagen Vägenut! kooperativen, Glimten i Idre, Jobbverket i Tyresö, Industrihuset i Roslagen och Origo resurs. 3.2 Kartläggning av arbetsmetoder Förstudien identifierade variationer av arbetsmetoder inom sociala arbetskooperativ. Inom ramen för Arvsfondsprojektet ARC skedde den april SKOOPI:s årliga konferens/kongress. 65 personer från 32 sociala arbetskooperativ deltog i diskussioner om befintliga arbetsmetoder och vad som kännetecknar dessa. Exempel på arbetsmetoder enligt SKOOPIs medlemsföretag är: Sociala företag skapar möjligheter för personer att komma ut i arbetslivet Ger en chans till utveckling. Skapar en meningsfull vardag Får personer att känna sig behövd Bidrar till social träning med tider, rutiner Tar till vara på personens kompentens skapar självförtroende Gemensamma erfarenheter skapar förtroende, öppenhet och gemenskap Matchning är viktigt, av person och arbetsuppgifter Arbetsträning på en liten arbetsplats Lugn och rogivande miljö Tid för samtal varje dag Medarbetare med egenerfarenhet Inom ARC- projektet har en metodbok om arbetsträning börjat ta form. Där har Egenerfarenhet som metod definierats enligt följande: I ett arbetskooperativ använder man sig själv och sin egen erfarenhet som verktyg i arbetet med de arbetstränande (Mattson & Björck 2012). 7

8 Personer med egenerfarenhet är en viktig beståndsdel i hur de sociala arbetskooperativen motiverar individen till arbete. De har en förståelse för vilka svårigheter som en person möter och har samtidigt en insikt om att ställa realistiska krav på arbetsförmåga. Egenerfarenhet bidrar till engagemang och solidaritet med de arbetstränande och fungerar som förebilder som visar att det går att bygga upp ett nytt liv. Det bidrar även till ansvarstagande och en vilja att utveckla sig själv och företaget Enkät Under oktober månad skickades en webbenkät (bilaga 2) till samtliga arbetsintegrerande sociala företag i Sverige för att besvara frågor kring arbetet med arbetsträning och rehabilitering. Svarsfrekvensen var 49 procent. Enkäten utformades med utgångspunkt i resultaten från SKOOPI:s kongress samt med jämförelser med i SE- metodens fem steg. Frågeställningen var: Hur arbetar de sociala företagen med introduktion av nya deltagare? Använder arbetsintegrerande sociala företag några särskilda metoder för att arbeta med arbetsträning och rehabilitering? Finns det några skillnader mellan arbetsintegrerande sociala företag som är kooperativa jämfört med de som inte är det? Resultaten, som sammanställdes i en rapport 2, visade att rutiner för introduktion av nya deltagare är en etablerad metod inom arbetsintegrerande sociala företag. I hög utsträckning medverkar personer med egen erfarenhet av återgång till arbetsmarknaden i introduktionen av nya deltagare, i synnerhet hos de företag som är kooperativa. Beträffande arbetsträning så utmärker sig de sociala företagen genom att alla anser sig kunna erbjuda anpassade arbetsuppgifter och möjligheten att få prova på olika arbetsuppgifter. 3.3 Utbildning i Supported Employment För att ytterligare förankra kunskaper om SE- metoden hos de sociala företagen erbjöds tio personer från SKOOPI:s medlemsföretag en tre dagars metodutbildning i Supported Employment. Utbildningen genomfördes av Misa Kompetens AB under november med deltagare från Kooperativ KOS, Kooperativet Glöden, Kooperativet Capella, Jobbverket i Tyresö, Hamnkompaniet i Norrtälje, Hushållsfixarna och HK Sundsvall. Deltagarna erhöll teoretisk och praktisk kunskap om metoder och förhållningssätt inom SE. Kursdeltagarna uppskattade nya infallsvinklar om verktyg som kan användas i kontakt med deltagare så som att tydliggöra förväntningar på varandra eller att aktivt ta reda på intressen för att styra kommande karriärval och vikten av systematiska instruktioner för att skapa en tillgänglig arbetsplats. 3.4 Litteratur och övrigt material 2 Kartläggning av arbetsmetoder i sociala arbetskooperativ, Falk, SKOOPI

9 Material för jämförelse har inhämtas från den Europeiska föreningen för Supported Employment (EUSE) som tagit fram en Verktygslåda för Supported Employment. Misa AB har arbetat fram metoden ISA, individuellt stöd i arbete som baserar sig på SE. Projektledningen har även tagit del av annat material som referenslitteratur för jämförelserna samt dialog med utbildare i metoden och styrelserepresentanter i SFSE. 4 Resultat och effekter Inom detta avsnitt kommer projektets resultat att redovisas. Referensgruppen har tagit del av sex grundprinciper, som beskriver hur supported employment förhåller sig till arbetsträning och hänfört dessa principer till de sociala företagens sammanhang. Några motsättningar till hur SE metodiken kan överföras till socialt företagande har inte kunnat beskrivas. De som inom projektet representerar sociala företag har sett SE som förenligt med tankesättet i deras verksamheter. En deltagare beskriver detta så här: Så här har vi ju arbetat hela tiden. Vi har byggt upp rutiner i företaget på intuition, såsom vi vill att det ska vara, utan att veta att det fanns en metod som var likadan. Grundprinciper SE Arbetsintegrerande sociala företag i relation till SE Motivation till arbete. Skapas genom att vara delaktig i ett sammanhang, att få ta ansvar, få beröm för framsteg. Utgå från individens val och önskemål. Fokuserar på deltagares resurser istället för att se hinder. Att arbeta 100 % av sin egen förmåga. Arbete först träning sen Arbete i verkliga företag, driver näringsverksamhet som producerar varor och/eller tjänster. Integrerad del i övriga rehabiliteringsinsatser. Kontakt med offentlig sektor är viktig, arbetsträningen sker i verkliga miljöer. Stödet är inte tidsbegränsat. Stödet fortgår så länge placeringen/anställningen pågår, i den mån som personen behöver det. Målet är anställning på den reguljära arbetsmarknaden Anställning i ett arbetsintegrerande sociala företag är också den reguljära arbetsmarknaden. Lönestöd är en del av den svenska välfärdsmodellen och bör därför inte uteslutas. Målet för SE är att personerna ska få ett avlönat arbete, i avlönat arbete avses inte praktik, frivilligt arbete, eller yrkesutbildning. Med betalt arbete avses att man ska få lön i rimlig relation till utfört arbete, minimilön ska vara lägsta möjliga lön. Övriga villkor som pension, semester osv ska vara samma som för andra anställda. Inom SKOOPI har frågan om lön för utfört arbete varit en målsättning från starten. Vägen till anställning med lön kan däremot gå via exempelvis praktik för att stärka självförtroende, öka kunskap och skapa förutsättningar för att individen ska bli mer anställningsbar. Vissa leverantörer av SE har visat sig fördröja individernas möjlighet till anställning på grund av skäl som finansiering, minskad ersättning, med underlåtelse att låta 9

10 klienterna utvecklas av dessa anledningar (EUSE, Verktygslåda). Detta kan möjligtvis även vara aktuellt i arbetsintegrerande sociala företag, här är det viktigt att fortsätta skapa förutsättningar på en politisk nivå för att personer med funktionsnedsättningar inte hålls tillbaka utan däremot ska det finnas incitament för att fler personer ska få tillträde till arbetsmarknaden. Inom arbetsintegrerande sociala företag kan individen få ersättning via socialförsäkringssystemet, aktivitetsstöd, a- kassa, försörjningsstöd eller lön med eller utan lönestöd. Då målsättningen är avlönat arbete kan detta inte ses som motsättning med intentionerna i SE. Det är inte alltid som det finns möjlighet till anställning, då kan vi ju istället använda metoden till stöd för att söka arbete utanför företaget. 4.1 Arbetssätt i arbetsintegrerande sociala företag i relation till metoden supported employment Inom detta avsnitt kommer skillnader och likheter med supported employment att beskrivas utifrån vardera av de fem grundstenarna i SE processen; Överenskommelse med klient, yrkesprofil, jobbsökande, arbetsgivarengagemang och stöd på och utanför arbetsplatsen. SE modellen beskrivs utifrån Verktygslådan (EUSE) och Individuellt stöd i arbete (Misa) Överenskommelse med klient SE- modellen utvecklades ursprungligen för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få eller behålla ett arbete. Detta är också huvudändamålet med arbetsintegrerande sociala företag. I likhet med SE har sociala företag fokus på att erbjuda riktiga arbeten snarare än arbetsförberedande utbildning. Inom sociala företag är det en framgångsfaktor att personer får vara delaktiga i riktiga företag med ansvar över sin egen situation med möjlighet att bidra till företagets utveckling, som personerna växer och därmed ökar sin delaktighet i samhället. Den överenskommelse som SE- coachen träffar tillsammans med den enskilde kan jämföras med de introduktionsplaner som arbetsintegrerande sociala företag använder sig av för att tydliggöra förväntningar, introducera personen till arbetsplatsen, sätter upp mål och struktur i form av tider/arbetsuppgifter och plan för uppföljning. I sociala företag är det oftast beställande myndighet som ligger till grund för hur planen utformas. De ser olika ut beroende på uppdragsgivaren. I likhet med SE är det en fördel om informationen delges deltagaren på ett tydligt och lättbegripligt sätt, både skriftligt och muntligt. Arbetsintegrerande sociala företag menar att tydliga mål med placeringen är en förutsättning för en lyckad arbetsträning Yrkesprofil Målet med yrkesprofilverktyget är att hitta en matchning mellan klientens färdigheter och stödbehov kontra arbetsgivarens matchning. Att pröva sin arbetsförmåga genom 10

11 praktik ingår i detta verktyg. Syftet med placeringen skall vara under en begränsad tid och ska leda till att individen får möjlighet att utveckla sina kompetenser. Delaktighet i valet av plats och jobbsökande leder oftare till lyckad matchning. Verktygen ska hjälpa individen att göra välinformerade val om sina möjligheter till arbete. Valen skall vara realistiska och vara en väg till framtida karriär. Empowerment i processen framhålls av SE. Intresse och förmågor är av stor vikt för förståelse för karriärmöjligheter. Individen behöver också uppmärksammas på att själv avgöra vilket stöd som ska vara gällande på arbetsplatsen. Fördelarna med yrkesprofilprocessen är att verktyget arbetas fram tillsammans med individen på de sätt som bäst passar personen i fråga. Praktik och stöd testas och diskuteras i anslutning till arbetsplatsen, aktiviteter som genomförs för att ta fram yrkesprofilen är mer levande och dynamiska än och bedömningen skulle ske på ett kontor. Att genomföra en yrkesprofil kan jämföras med de sociala företagens möjligheter att låta deltagarna pröva på olika arbetsuppgifter på kooperativet. Delaktighet och empowerment i att kunna påverka sin situation och styra efter intresse skapar goda förutsättningar att lyckas med processen. Miljön för var yrkesprofileringen sker är särskilt gynnsam om det sker på det sociala företaget, i en riktig arbetssituation på en riktig arbetsplats. Resultaten i den enkät som genomfördes inom projektet visade att möjligheten att kunna erbjuda anpassade arbetsuppgifter utgjorde en av de viktigaste beståndsdelarna för att beskriva de sociala företagens arbetssätt. Stor vikt läggs även vid att deltagaren ges möjlighet att prova på olika arbetsuppgifter. De arbetsintegrerande sociala företagen har ofta flera olika verksamhetsområden inom samma företag och goda förutsättningar finns för deltagare som efter en tid vill byta arbetsuppgifter att göra detta, utan att behöva lämna den trygghet som skapats under arbetsträningen. Användandet av en handlingsplan eller ett profileringsverktyg ser olika ut på olika sociala företag och ingen standardmall finns som gäller för alla. Yrkesprofil kan vara en välkommen metod att följa. Under SE- utbildningen diskuterades särskilt möjligheten till karriärplanering som en viktig del inom det sociala företaget. Möjligheten att växa in i rollen som motivatör för att stötta nya deltagare på arbetsplatsen innebär en ny roll för den som kommit till kooperativet som deltagare. Sociala företag ser den egna erfarenheten av återgång till arbetsmarknaden som en resurs vilket innebär en skillnad mot företag som ibland kan ha avsatt speciella arbetsuppgifter för en person med funktionsnedsättning att utföra. SE precis som arbetsintegrerande sociala företag ser vikten av att lyfta fram karriärmöjligheter inom företaget även för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Jobbsökande 11

12 I detta steg ska potentiella arbetsgivare kontaktas. Stor vikt läggs vid SE- coachens färdigheter att finna lämpliga platser för anställning. I detta steg är det inte längre bara individens behov som är avgörande, arbetsgivarens behov är något som coachen måste ta hänsyn till för att processen ska fungera. SE manar till kreativitet och fantasi för att finna arbeten som är särskilt lämpade för individen och koppla samman detta med arbetsgivarens behov. I Verktygslådan (EUSE) nämns en risk i att identifiera delar av ett arbete för att finna arbetsuppgifter som individen kan genomföra med framgång. Det är viktigt att lösningarna inte blir för kortsiktiga och riskerar utvecklingsmöjligheter för individen på sikt ska kunna utföra mer komplicerade arbeten hos samma arbetsgivare (karriärplanering). Inom arbetsintegrerande sociala företag är det ett naturligt steg i att skapa arbetstillfällen och arbeten för de deltagare som visar intresse och förmågor till att bidra i företaget. När företaget har tillräckliga ekonomiska resurser att anställa och bekosta den del av lön som inte anställningsstödssystemen ersätter leder detta vanligen till en anställning. Sociala företag kan rimligen förvänta sig att individen tjänar pengar till sin egen lön för att en anställning kan komma till stånd utan att några motsättningar till SE Arbetsgivarengagemang Arbetsgivarna utgör en viktig part inom SE och deras perspektiv på anställningen spelar en avgörande roll för en lyckad matchning. Det är också bra att få arbetsgivarna att se hur anställning eller beredande av praktikplatser kan vara en del av att ta ett socialt ansvar. För arbetsintegrerande sociala företag som arbetsgivare är detta helt naturligt som en del av värdegrunden och syftet med företaget Stöd på och utanför arbetsplatsen Att ge ett kontinuerligt stöd på arbetsplatsen är i sig inte främmande för arbetsintegrerande sociala företag som har arbetsledare/handledare/motivatörer som en del i arbetslaget. Stödet skall enligt metodtrogen SE vara livslångt. Inom Arbetsförmedlingens insatser är SIUS- konsulentens möjlighet till uppföljande stöd högst ett år. Inom det sociala företaget ges stödet så länge anställningen pågår. Stödet utgörs kortfattat inom SE som en arbetsprocess som består av en introduktion, att lära känna arbetsplatsen och arbetsuppgifterna, en fas av stabilisering då arbetsuppgifterna börjat sätta sig, därefter påbörjas en nedtrappning av stöd och en tid för uppföljning. Detta kan också beskrivas som en systematisk instruktion i en 7- stegs process (Misa, 2012). Place- then train har varit viktigt inom SE och för att detta ska ske genom stöd ska också SE- coachen finnas med under processen. De sociala företagen har utarbetade rutiner för introduktion och använder sig i hög grad av tidigare deltagare, som har egen erfarenhet av återgång till arbetsmarknaden. 12

13 Under introduktionen informeras deltagarna om företagets rutiner och introduceras till arbetet genom främst anpassade arbetsuppgifter. Att motivera deltagare att ta större ansvar sker vanligen genom uppmuntran för utförd arbetsuppgift, men också genom viss grad av prova- på eller gör- om- och- gör rätt. Målet är att skapa en självkänsla i arbetet och förmågan att ta egna initiativ uppmärksammas. En dialog genom regelbundna möten, såsom medlemsmöten, arbetsmöten och uppföljningsmöten skapar olika forum för att ge feed- back. 4.2 Metod för arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsträning Arbetsintegrerande sociala företag arbetar med arbetsträning och rehabilitering på ett sätt som i hög grad överensstämmer med supported employment- metodiken. De båda arbetssätten är förenliga med varandra och en kombination av dessa skulle vara ett fruktbart sätt att vidareutveckla arbetsmetoderna inom de sociala företagen. Sociala företag skulle vinna på att komplettera sina arbetsmetoder genom att tydliggörande av processens olika steg. Från första studiebesöket till anställning och möjlig medlem i företaget och eventuell start av nytt socialt företag. Influenser från SE skulle också innebära en utökad kontakt med det övriga näringslivet. En SE metod för sociala arbetskooperativ/arbetsintegrerande sociala företag skulle komplettera befintlig SE med det som är unikt för sociala företag; rollen av motivatör/coach med egenerfarenhet. Processbeskrivning av arbetsmetod för sociala arbetskooperativ/ arbetsintegrerande sociala företag För att kunna utveckla metoder av arbetsträning i sociala företag kan två vägar vara ett alternativ: 1. Att använda SE metoden inom sociala företag för att stärka deltagares väg till anställning utanför det sociala företaget men använda praktikplatser inom befintliga sociala företag som en del av Yrkesprofil och Jobbsökande. 13

14 2. Att utveckla befintliga metoder för arbetsträning och rehabiliteringsarbete med influenser från SE och se anställning inom det sociala företaget som ett mål. 4.3 Stärka affärsutvecklingen i arbetsintegrerande sociala företag Förstudien har tagit fasta på möjligheterna för arbetsintegrerande sociala företag att stärka sin affärsutveckling genom att öka sin kunskap om de metoder som används inom arbetsträning och rehabiliteringsarbete. Influenser från andra metoder är viktiga för utvecklingen likväl som det är viktigt att värna om det som är unikt för sociala företag att utgå från att individers resurser kan användas som motivation för andra stödja andra att utvecklas. Av de personer som utbildades i supported employment fann flera av dem metoden förenlig med sociala företag och känner igen delar av metoden och arbetssätten. Däremot saknas kunskaper om hur stöd till anställning utanför arbetsplatsen ska kunna rymmas inom befintliga resurser. För detta, menar deltagarna i utbildningen, krävs ett ytterligare uppdrag, från kommunen eller arbetsförmedlingen, för att kunna finansiera sådana aktiviteter. Insatsen Stöd till personligt biträde är ett sätt för att finansiera detta, men även uppdrag som kompletterande aktör inom Arbetsförmedlingen skulle kunna komplettera befintliga affärsidéer. Förstudien bekräftar att de sociala företagens arbetsmetoder för arbetsträning och rehabiliteringsarbete stämmer väl överens med innehållet i SKOOPI:s ARC utbildning. En komplettering med SE- metoden skulle utgöra en bra förutsättning för att systematisera detta arbete och tydliggöra målen för alla inblandade parter. Det finns ett intresse av att veta mer om Supported employment men företagen har också signalerat om behov av andra ledarskapsutbildningar och motiverande samtal. Företagen kämpar med små resurser för att få vardagen att fungera internt, att skapa kontakter med näringslivet för att stötta deltagare utanför arbetsplatsen kan möjligtvis prioriteras bort, särskilt som deltagare som visar på stor utveckling gärna bör stanna i företaget. Det är ett pågående dilemma för sociala företag som inte heller har möjlighet att anställa alla personer samtidigt som de resursstarka med stor sannolikhet lämnar företaget. 5 Diskussion Förstudien har visat att det inte finns några hinder för att arbetsintegrerande sociala företag ska kunna fortsätta utvecklas inom supported employment. Förhållningssättet är förenligt med arbetsintegrerande sociala företag. Både referensgruppen och kursdeltagarna har visat stort intresse för att veta mer om metoden. Inga formella förkunskaper eller högre utbildning är nödvändig för att tillskansa sig metoden. 14

15 Arbetet med kartläggning av befintliga arbetsmetoder har visat på svårigheter i att definiera skillnaden mellan arbetsmetod, arbetssätt, rutiner och formella krav på uppdraget (arbetsträning). Arbetssätten har utvecklats på olika sätt hos de sociala företagen och några skillnader i framgång har inte studerats inom ramen för detta projekt. Det visar sig dock finnas några skillnader för arbetsintegrerande sociala företag som är organiserade som kooperativ. De uppger i högre utsträckning att de låter deltagare med egenerfarenhet delta i introduktionen av nya deltagare samt att deltagare kan söka medlemskap i företaget i högre utsträckning. Detta indikerar att det finns en högre grad av delaktighet i de kooperativa företagen. Kartläggningen genomfördes av projektledaren, istället för genom som planerat av konsulter. Detta har medfört att det ekonomiska utfallet av projektkostnaden har minskat. Ekonomisk redogörelse bifogas slutrapporten. 6 Slutsatser För eventuellt genomförandeprojekt ligger den största utmaningen i att anpassa metoden till socialt företagande i utbildningssammanhang. SKOOPI har erfarenhet av att anpassa utbildningar till sociala arbetskooperativ vilket är en bra förutsättning för en implementering av SE. SKOOPI skulle också kunna utgöra ett nätverk för att diskutera arbetsmetoder för sociala företag under nätverksträffar. Eventuella utbildningsinsatser bör fokusera på att visa nyttan för företagen att utöka sina befintliga affärsidéer med att också erbjuda SE som metod för deltagare som placeras i ett socialt företag. Följande slutsatser har förstudien bidragit till: SE kan kombineras med socialt företagande Utbildning i SE är en förutsättning men även forum för att diskutera formerna för denna metod Sociala företag skulle vinna på att arbeta systematiskt med arbetsträning och rehabiliteringstjänster Anställning på ett socialt företag är också en anställning 7 Indikatorer 7.1 Identifierade arbetsmetoder Projektet har tillsammans med SKOOPI:s medlemmar identifierat arbetsmetoder för att arbeta med arbetsträning och rehabiliteringstjänster. Sociala företag skapar möjligheter för personer att komma ut i arbetslivet Ger en chans till utveckling. Skapar en meningsfull vardag Får personer att känna sig behövd Bidrar till social träning med tider, rutiner Tar till vara på personens kompentens skapar självförtroende 15

16 Gemensamma erfarenheter skapar förtroende, öppenhet och gemenskap Matchning är viktigt, av person och arbetsuppgifter Arbetsträning på en liten arbetsplats Lugn och rogivande miljö Tid för samtal varje dag Medarbetare med egenerfarenhet 7.2 Genomförande av gruppintervjuer Två fokusgruppsintervjuer har genomförts tillsammans med referensgruppen. 7.3 Identifiera gemensamma principer Se bilaga Utveckla metoder Projektet har som förstudie utvecklat en processkarta som ett genomförandeprojekt kan utvecklas ur. 7.5 Kommunicera metoderna Metoderna har kommunicerats till de sociala företag som deltagit i förstudien samt till SKOOPI:s ARC utbildning som ämnar använda delar av materialet för att utveckla handboken inom ARC. Annica Falk Projektledare SKOOPI info@skoopi.coop

17 8 Referenser Markström U., m. fl, Arbete för alla? - Införande och resultat av Supported Employment i en svensk kommun, 2011, CEPI, Kunskapscentrum i Västerbotten,. Karriärstöd, Vägenut! Coompanion Göteborgsregionen, Mattson, E., Björck, L., Metodbok Arbetsmaterial SKOOPI Arbetsträning och rehabiliteringsarbete, ARC- projektet, Misa, Individuellt stöd i arbete en svensk variant av supported employment metoder och verktyg, EUSE, Verktygslåda för Supported Employment, SFSE,

18 9 Bilagor 9.1 Principer i supported Employment och sociala arbetskooperativ Supported Employment Sociala arbetskooperativ/asf Individualitet Varje individ är unik, Ser till var och ens förmåga. Fokuserar på resurser med egna intressen, resurser, villkor och livshistoria. istället för hinder. Respekt aktiviteterna ska vara åldersanpassade, I ASF består aktiviteterna av riktigt arbete i riktiga värdiga och bygga på individens förutsättningar. företag. Alla arbetar 100 % av egen förmåga Självbestämmande SE hjälper personer att bygga på ASF utgår från varje individs förmåga och sina intressen uttrycka sina val och definiera sin plan anpassar arbetet utifrån intresse och var behoven finns i utifrån personliga förutsättningar och omgivningens företaget. möjligheter. Främjande av brukarperspektiv. Informerade val SE hjälper personer att förstå sina möjligheter fullt ut så att de kan välja i enlighet med sina resurser och med en förståelse för konsekvenserna av sina val. Empowerment SE hjälper personer att fatta beslut om livsstil och delaktighet i samhället. Eget engagemang är centralt i planering, utvärdering och utveckling av tjänsterna. Sekretess Att information som lämnas till SE- aktörerna behandlas som konfidentiella. Klienten har tillgång till alla uppgifter som rör den enskilde och om uppgifter ska lämnas ut ska samtycke finnas. Flexibilitet Strukturer kan ändras beroende av användarens behov. Tjänsterna ska vara flexibla och lyhörda och kan anpassas för att uppfylla specifika krav. Tillgänglighet All information och lokaler för SE ska vara fullt tillgängliga för alla människor med funktionsnedsättning. Delaktighet i sin egen arbetssituation, stöttar personer att bli aktiva och ta ansvar över sin egna situation och företagets utveckling. Delaktighet i sociala arbetskooperativ innebär också att vara medlem i det gemensamt ägda företaget. Egenmakt, möjliggörande och delaktighet, att ta makten över sitt eget liv. Genom empowerment bygger människor upp sin självkänsla. En form av rehabilitering genom delaktighet och hjälp med självhjälp. Människor stärker sin sociala kompetens och öka förutsättningarna för att lyckas i sitt arbetsliv. Samtycke/överenskommelser med myndigheterna kring de personer som företagen säljer platser för. Inom kooperativen behandlas dessa uppgifter olika. Kan behöva tydliggöras med mer information. Genom att ASF ofta har möjlighet till fler arbetsuppgifter inom företaget finns det stora förutsättningar till att vara flexibel. Flexibiliteten sträcker sig även över dygnet. ASF har hög medvetenhet om att arbeta med personer med funktionsnedsättningar, då många av de som arbetar har egen erfarenhet av detta. Egenerfarenheten blir en resurs för att stödja andra i samma situation. 18