PROTOKOLL 1 (19) Kommunala handikapprådet

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (19) Kommunala handikapprådet Plats och tid Rum E4, stadshusets entréplan, klockan 09: ande Kenneth Fahlesson, ordförande Torvald Stefansson, kommunstyrelsen Maria Wiksten, kommunstyrelsen Ola Burström, tekniska nämnden Marie Lundqvist, barn- och grundskolenämnden Kenneth Andersson, landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering Åke Lindqvist, medicingruppen Camilla Stenmark, medicingruppen Bibbi Lindgren, rörelsegruppen Stellan Holmström, rörelsegruppen Inger Andersson Öberg, psykiatrigruppen Britt-Inger Lundstedt, hörselgruppen Mats Rönnblom, syngruppen Håkan Andersson, socialnämnden Agneta Hansson (adjungerad), socialnämnden Ersättare Anette Lindgren, kommunstyrelsen Curt Nilsson, medicingruppen Agneta Jatko, dövas förening Tjänstemän Malin Stare, sekreterare Erik Nordlund, säkerhetssamordnare, kommunledningskontoret 3-4 Christer Löfstedt, utvecklingsledare, support och lokaler 3-4 Anders Boman, säkerhetshandläggare, support och lokaler 3-4 Louise Furberg, ungdomsresurs, kommunledningskontoret 3-4 Åsa Israelsson, avdelningschef, Stöd och service 5 6 Andreas Olofsson, VD, Skelleftebuss 9 Jan Öhmark, vice ordförande, Skelleftebuss 9 Frånvarande Daniel Ögren, socialnämnden Paragrafer 1-13 Underskrifter.. Kenneth Fahlesson, ordförande Malin Stare, sekreterare.. Camilla Stenmark, justerare

2 PROTOKOLL 2 (19) Kommunala handikapprådet Närvaro och val av justerare De närvarande presenterar sig. Camilla Stenmark föreslås som justerare. att välja Camilla Stenmark till justerare.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 2 Föregående protokoll och godkännande av dagordningen Protokoll från kommunala handikapprådet läggs till handlingarna. En ny punkt läggs till dagordningen, Tillgänglighet i fullmäktigesalen. att fastställa dagordningen.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 3 Ordförande informerar Ordförande Kenneth Fahlesson lämnar följande information till rådet: Arbetet har påbörjats med att ta fram en strategi för kommunens vision om medborgare. Medborgardialog är en viktig del av arbetet och ett flertal öppna workshops ordnas under våren. Tillgänglighetsfrågor och arbete med Ett Skellefteå för alla måste spela en central roll i arbete med att uppnå visionen. Det är allas ansvar att jobba för att uppnå visionen och allas ansvar att se till att vi bjuder in till en kommun där vi vill ha medborgare helt oavsett funktionsförmåga. Det finns en nytryckt broschyr om KHR som delas ut på sammanträdet. Ordförande påminner om redovisningen och planeringen av aktiviteter inom den handikappolitiska planen Ett Skellefteå för alla. Inlämning från nämnderna till socialnämnden senast 7 april. Förändrad verksamhet i Burträsk. Flytt av särskilt boende till tomma hus Skebo har. Förslag till nämnden om start av ny gruppbostad i Burträsk. om folkomröstning angående centrumbron är klart. Söndag den 25 maj 2014 hålls en folkomröstning i Skellefteå kommun om byggandet av en centrumbro ska ske. Svaret på de tre röstsedlarna blir ja, nej eller blankt. Från och med 1 april 2014 är avgiften för besök av kommunens hälsooch sjukvårdspersonal 100 kr/besök. För den som är inskriven i hemsjukvården och även har insatser från hemtjänsten ingår hälso- och sjukvårdsavgiften i maxtaxan. Anpassning av hjälpmedel är avgiftsfritt. Ett tvåårigt projekt startas upp 1 april 2014 som innebär att det blir avgiftsfritt för den med färdtjänst att åka med kollektivtrafiken. Till att börja med avser projektet stadstrafiken och kan eventuellt utökas efterhand. att notera informationen.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 4 Säkerhetsplanering och utrymning ur ett funktionsnedsättningsperspektiv Vid KHR: s sammanträde gick brandlarmet i Brinken och mötesdeltagarna fick prova på förutsättningarna för evakuering av personer med varierade funktionsnedsättningar från stadshusets tredje våning. Mötesdeltagarna upplevde otydlighet på flera punkter. Säkerhetssamordnare Erik Nordlund, utvecklingsledare Christer Löfstedt och säkerhetshandläggare Anders Boman deltar i sammanträdet för att svara på frågor och bemöta inlämnade synpunkter. Christer inleder med att definiera vilka de allmänna lokalerna i stadshuset är: Kundtjänst och korridoren österut samt garaget. Resterande del av huset hyrs av olika förvaltningar och det är dessa som ansvarar för brandskydd, förutom de tekniska delarna. Utrymning När brandlarmet går och hissarna stängs ner blir det svårt att evakuera rullstolsburna. Rullstolar kan lämnas och personerna bäras ner för trappan, men det är en stor utmaning om det rör sig om exempelvis mycket storväxta personer eller personer med smärtproblematik. Svar: Hissarna ska inte användas vid risk för brand huvudregel är att ta sig till en annan brandcell företrädesvis trapphusen när det gäller stadshuset eftersom varje våning utgör en brandcell. Räddningstjänsten har utrustning och kunskap att evakuera personer från sådana platser. Ingen information om brandceller där det är säkert att invänta evakuering med hjälp av räddningstjänsten. Svar: Utrymningsplanerna kommer att uppdateras. I övrigt, se svaret ovan. Kommunala handikapprådet kan naturligtvis planera sina möten på bottenvåningen i huset, men det ställer krav på att fungerande möteslokaler finns. Bland annat saknas hörslinga i E4, den största lokalen på bottenplan, och ljudstörningar förekommer från den intilliggande matsalen. Svar: Mobil hörslinga finns att låna i kundtjänst. Eventuellt kan man använda sammanträdesrum i andra byggnader. Hur resonerar kommunen avseende säkerhet kring medarbetare med funktionsnedsättning? Ska personal med funktionsnedsättningar utifrån ett brandsäkerhetsperspektiv placeras på bottenplan? Svar: Detta är enligt SBA (Systematisk Brandskydds Arbete) & LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor) en organisatorisk fråga som bör (ska) handläggas förvaltningsvis.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Larmsystem Det saknas röstutrop på plan tre i samband med brandlarm. För en person med kognitiva funktionsnedsättningar kan det vara mycket svårt att förstå vad ett ljudande brandlarm innebär om det inte kompletteras med röstinformation. Det kan gälla exempelvis personer som befinner sig på sammanträde, klienter eller personer inom daglig verksamhet som jobbar på Brinken. Svar: Utrymningslarmet är utrustat med talat utrymningsmeddelande i fastighetens allmänna lokaler. I övrigt är detta en organisatorisk fråga som ligger på den verksamhet som nyttjar lokalen ifråga. Det saknas larmsystem som är säkert för döva eller personer med grav hörselnedsättning. Ljudsystemet måste kompletteras med ett lampsystem så att en ljussignal kan tala om att larm utlösts. Svar: Se svar på föregående fråga. Information och kommunikation Det fanns personer med gula västar i huset i samband med utrymningen, men det var oklart om dessa var räddningsledare. Tydligare markering behövs för att tydligare kommunicera vem man kan vända sig till. Svar: Verksamheterna/förvaltningarna har i vissa fall utrustat sina utrymningsledare med gula västar som är märkta utrymningsledare dessa personer är de som har ansvar för att ta och ge information till den organisation som de företräder enligt respektive verksamhet/förvaltnings brandskyddsplan. Bristande information om vad som hände när vi väl hade utrymt huset. Nu började personer gå tillbaka in i huset eftersom de upplevde att vi bara stod utanför och inte fick veta någonting. Det är en enorm säkerhetsrisk. Det är särskilt viktigt att personer med funktionsnedsättningar får tydlig information om vad som pågår. Svar: Verksamheternas utrymningsledare har ansvar för att uppdatera räddningsledare. Erik Nordlund informerar om att en högtalaranläggning ska införskaffas. Återsamlingsplats Bristande information om återsamlingsplats för mötesdeltagare. Ska kommunmedarbetare som befinner sig på ett möte återsamlas med sin arbetsgrupp eller med övriga mötesdeltagare? Var ska politiker återsamlas? Svar: Mötesdeltagare följer med den verksamhet som har bokat mötet. I övrigt bör verksamhetens utrymningsplan och policy styra detta. Säkerhet i stadshuset får inte betraktas endast som en arbetsmiljöfråga eftersom det ständigt rör sig utomstående personer på alla våningar i huset, som mötesdeltagare, klienter etc.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 Svar: Mötesdeltagare och klienter har koppling till någon verksamhet i fastigheten och sorterar under dess ansvar. 1. Att vid senare tillfälle diskutera om en annan möteslokal är möjlig att använda vid sammanträdena. 2. Att i övrigt notera informationen.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 5 Skellefteå kommuns samarbete med företaget Kommunlex Kommunala handikapprådets referensgrupp har enhälligt uttalat att man önskar att Skellefteå kommun inte anlitar företaget Kommunlex för kommande utbildningar. Detta efter information som framkommit om företaget efter en granskning i Kalla Fakta i november Avdelningschef för Stöd och service Åsa Israelsson berättar om hur kommunen använt företaget Kommunlex: 2009 anlitades Kommunlex av Stöd och service tillsammans med Resursavdelningen på Skol- och kulturkontoret. Målgruppen var LSS-handläggarna på avdelningarna och beställare var avdelningscheferna. Det var en utbildningsinsats för att stärka handläggarna i sin roll att tillämpa och tolka LSS-lagen. De som deltog uppfattade honom som seriös och kunnig inom området och han använde inte det raljerande språkbruk som visades upp i tvprogrammet. Åsa menar att Stöd och service arbetar med juridiska ställningstaganden och månar om en korrekt rättstillämpning, det är därför nödvändigt med vidareutbildning i rättstolkning. Det är även viktigt att de konsulter som anlitas har ett förhållningssätt som står för en god etisk och moralisk grund. att notera informationen.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 6 Handikappomsorgens namnbyte till Stöd och service för personer med funktionsnedsättning Efter att handikappomsorgen gått ut och informerat om namnbytet till Stöd och service har det uppstått oro inom funktionsnedsättningsrörelsen. Vissa föreningar är oroliga för att personer med störst behov av vård och omsorg prioriteras bort i och med att Stöd och service uttrycker att fokus ska ligga på att stötta de friska förmågorna. Avdelningschef för Stöd och service Åsa Israelsson informerar om det salutogena arbetssättet och tanken bakom namnbytet: Till grund för namnbytet ligger en utredning som pekar på att ordet handikapp lägger fokus på människors begränsningar. Namnbytet handlar om ett förhållningssätt, att se till det friska hos varje individ och att bibehålla och utveckla det man har. Stöd och service arbetar med LSS-lagen som grund. Omsorgen är den stora delen men det handlar också om att utveckla självständighet och medbestämmande. Det handlar inte om antingen eller utan både och. Med ett alltför stort omsorgstänkande finns risk för att man begränsar individen. Det rehabiliterande arbetssättet är ett sätt att se på människor och det som kan utvecklas ska ges den möjligheten. Åsa informerar även om serviceförklaringar vad medborgaren kan förvänta sig eller inte förvänta sig av kommunens olika stöd och insatser inom socialt stöd och omsorg. Idag finns ett ökat behov av att vara tydligare även om LSS-lagen i sig är tydlig. De grupper av funktionshinder som Stöd och service arbetar med kan ha kommit in via olika ingångar, till exempel äldreomsorgen eller Individ och försörjningsstöd, avdelningarna arbetar med samordning mellan sig. En benämning som inte alltid uppskattas att det används är ordet brukare. Åsa berättar att brukare inte används när man talar med en person, enskilt ska det heta klient. Vid exempelvis statistik så gäller däremot brukare. När det handlar om personer som bor på boenden är benämningen hyresgäster. Det är socialstyrelsen som ställer upp vissa regler om vad benämningen ska vara.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 att notera informationen.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 7 Kommunala handikapprådets verksamhetsberättelse 2013 Handikappkonsulenten har sammanställt en verksamhetsberättelse för KHR att godkänna verksamhetsberättelsen.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 8 Ny ersättning för föreningarnas ledamöter Från 1 januari 2014 har arvodet för ledamöter i kommunala handikapprådet och kommunala pensionärsrådet som utses av föreningar höjts. Ledamöter erhåller 382 kronor per ordinarie sammanträde (ej pensions- eller semesterlönegrundande). Ledamot som har inkomstbortfall ersätts som kommunalt företroendevald vad avser ersättning för sammanträdestiden (schablonberäknat belopp). Reseersättning utbetalas enligt det kommunala reseavtalet. att notera informationen.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 9 Tillgänglighet i kollektivtrafiken KHR har bjudit in Andreas Olofsson, VD Skelleftebuss och Jan Öhmark, vice ordförande Skelleftebuss för att ställa frågor och lämna synpunkter på tillgänglighet i den lokala kollektivtrafiken. Via referensgruppen har inkommit klagomål om att det finns busschaufförer i den lokala kollektivtrafiken som inte hjälper till att få in rullstolar i bussar som saknar ramp. Funktionsnedsättningsrörelsen har upprepade gånger påtalat vikten av att få vara med i diskussioner rörande kollektivtrafikutveckling men upplever inte att deras synpunkter och kunskap tas i beaktande. Andreas inleder med att informera om att Skelleftebuss är ett stort bolag som driver innerstadstrafik och även upphandlad trafik. När det gäller den upphandlade trafiken är det länstrafiken som har rådighet över hur bussarna ska vara beskaffade. Andreas anser att det är bra att man satsar på tillgänglighet men han tycker att arbetet startats i fel ände. Det första som borde åtgärdats är infrastrukturen, i detta fall hållplatserna. Infrastrukturen är en kärnfråga, tar man sig inte till bussen hjälper det inte med en anpassad buss. Det är kommunen som ansvarar för hållplatsen och Skelleftebuss för själva kuren. Ansvarsfördelningen mellan kommunen och Skelleftebuss ska tydliggöras i avtal som förutsätts vara klart till hösten 2014 då den nya trafiken för Skelleftebuss ska starta upp. För innerstadstrafiken finns tio bussar som kan sänkas ner för att ta in rullstol, dock behövs det ändå hjälp för att ta sig in i bussen med rullstol. De bussar som används för sträckan mellan Skellefteå och Skelleftehamn är inte lika bra tillgänglighetsmässigt. Där används i dagsläget så kallade dragspelsbussar (ledbussar) och dessa är inte nedsänkningsbara. I takt med reinvesteringar söker Skelleftebuss nya lösningar och Andreas berättar att det nu har kommit sänkbara ledbussar. Sedan ett antal år har Skelleftebuss utrop i text och bild i stadstrafiken, dock inte till Skelleftehamn. I mars 2013 köptes ett nytt biljettsystem in som inte var kompatibelt. Andreas meddelar att Skelleftebuss tänker frångå den lösningen och istället satsa på en samlad upphandling där allt ingår. Idag är ändå den visuella återgivningen bättre än tidigare då det är möjligt att se flera hållplatser. Skelleftebuss har inte haft någon samverkan angående nya busslinjer, detta beror på att de ännu inte har något förslag de kan stå för, menar Andreas. Tanken med de nya linjerna är att det ska bli en tätare trafik, fler turer mornar och kvällar samt även under helgerna. De hål som finns i tidtabellen ska täppas till. I och med det nya resecentrumet kommer även infrastrukturen att bli bättre, Skelleftebuss vill också få till fler väderskydd och fler cykelställ i närheten av

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 busshållplatsen. Även framledes kommer stadstrafiken och Skelleftehamnstrafiken att vara förlagd till Kanalgatan. Andreas nämner tre faktorer för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv: Pris, tid och hur spontan man kan vara för att åka kollektivt. Ett sätt att minska ledtiden för biljettförsäljning är att det ska finnas möjlighet att ha löst biljett via en mobil applikation redan innan man kliver ombord. För att stimulera detta går det att styra prissättningen. Chip and go är ett annat sätt att minska ledtiderna. Chip and go gör det möjligt att köpa biljett utan att slå in sin pinkod. Här menar Mats Rönnblom, syngruppen, att det finns en tillgänglighetsproblematik där, då alla inte kommer att kunna hantera detta. Åke Lindqvist, medicingruppen, anser att det idag är höga priser vid övergångar, bussbyten. Andreas rekommenderar då att köpa exempelvis ett femkort där övergång ingår istället för enkelbiljett där det däremot inte ingår övergång mellan bussarna. att notera informationen

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Rapporteringar a) Nämnderna Socialnämnden rapporterar: På mötet i maj ska dragning om avgift för hemsjukvård samt hjälpmedel upp. Reviderade riktlinjer inom äldreomsorgen - en del omflyttningar avseende omvårdnad till service. Omvårdnadsavgiftens maxtak höjs från kr per månad till kr från och med den 1 mars. Om hälsocentralen i Skelleftehamn flyttas så ska äldreomsorgen använda lokalerna till äldreboende. Klart för om- och tillbyggnation av äldreboendet Skogsbacken i Boliden. E- hälsa. Socialnämnden uppdrar åt socialkontoret att påbörja processen med övergång till digital teknik för trygghetslarm samt att ta fram en långsiktig plan för finansiering, organisation och samverkan inom e-hälsa. Nu är det klart med folkomröstningen avseende centrumbron. Det finns dock en del problem nationellt med att hitta bra informationsmaterial för gruppen synskadade. Dessa frågor är ofta uppe i valnämnden. Alla som upptäcker hinder uppmanas att rapportera in dessa till valnämnden. Kommunstyrelsen rapporterar: Höjd avgift för trygghetslarm. Från och med 1 mars är avgiften 195 kr per månad mot tidigare 169 kr per månad invånare 2030, påminnelse om möjligheten att besöka de workshops som genomförs på olika orter. Tekniska nämnden rapporterar: Enligt anvisningarna från transportstyrelsen är det nu svårare att få parkeringstillstånd. Man måste nu vara i behov av levande stöd. Skellefteå kommun tillämpar dock mer generösa regler för att få tillstånd än vad som krävs. Enligt

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 lagstiftningen är bötessumman för den som olovligen står på en handikapparkering ettusen kronor. Barn- och grundskolenämnden rapporterar: Nämnden arbetar med omstruktureringar för skolor och förskolor. Landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering rapporterar: Under par år har en organisationsförändring genomförts inom nämndens ansvarsområde. Ett antal verksamheter har samlats under habiliteringscentrum, med en gemensam chef, Gunilla Larsson. I landstinget likabehandlingsplan upptäcktes att den funktionshinderpolitiska planen inte var så väl dokumenterad. En arbetsgrupp ska nu föra in det perspektivet. Hur är landstinget som arbetsgivare då personer med funktionsnedsättning ska rekryteras? Som landsting och stor arbetsgivare måste vi bli bättre på detta. Landsting och kommuner måste samlas angående hjälpmedelsförsörjningen i länet. Vi ser att köpen av hjälpmedel gått ner. Landstinget sitter med specialistkunskaper och köper inte kommuner hjälpmedel i viss omfattning har vi svårt att upprätthålla kompetensen. Vi måste samlas för att diskutera hur vi ska säkerställa den höga kompetensen vi har här i länet. b) Referensgruppen Referensgruppen hade möte den 15januari. Referensgruppen hade bjudit in kommunsekreterare Lotta Fahlgren Lidström, för att prata om medborgarförslag och hantering av skrivelser, synpunkter och klagomål. Med på mötet fanns representanter från cirka tio föreningar. c) Tillgänglighetsgruppen Tillgänglighetsgruppen hade sitt senaste möte den 31 januari. Gruppens minnesanteckningar har varit utskickade med kallelsen. d) Handikappkonsulenten Handikappkonsulenten är tjänstledig 13 februari till 14 april.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 e) Socialkontorets informatör Ej närvarande Syngruppen: Arbetar med att få fram en tjänst via sms om hinder på stan. Nu kommer informationen via internet och Facebook, vilket inte alla har tillgång till. Hörselgruppen: Arbetat med det fria samtalet. Hur man kan dämpa ljuden för de med hörselskada. att notera rapporteringen.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Tillgänglighet i fullmäktigesalen att frågan lämnas till beredningen som arbetar fram en skrivelse. 12 Övriga frågor Inga frågor

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Nästa sammanträde Kommunala handikapprådet sammanträder nästa gång den 14 maj klockan i lokal E4, Stadshuset. Beredningsgruppen sammanträder den 22 april. Referensgruppen sammanträder den 9 april.