PROTOKOLL 1 (18) Rådet för förebyggande av funktionshinder

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (18) Rådet för förebyggande av funktionshinder Plats och tid Odenrummet, Samhällsbyggnad, klockan 09: Beslutande Kenneth Fahlesson, ordförande 1-3, 6-7 Pierre Lidström, kommunstyrelsen 3-11 Kerstin Olofsson, socialnämnden Ola Burström, tekniska nämnden Evelina Fahlesson, bygg- och miljönämnden Torbjörn Häggmark, barn- och grundskolenämnden Kenneth Andersson, Landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering Carin Hasslow, Landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering 3-11 Agneta Jatko, hörselgruppen 1-3, 6-7 Månika Östlund, rörelsegruppen Åke Lindqvist, medicingruppen Camilla Stenmark, medicingruppen (ordförande 4-5, 8-11) Brittis Malm, psykiatrigruppen Mats Rönnblom, syngruppen Jörgen Hedman, rörelsegruppen Tjänstepersoner Alexandra Sundberg, delaktighetssamordnare Frånvarande ordinarie Marie Lundquist, barn- och grundskolenämnden Anette Lindgren, kommunstyrelsen Lena Forsman, socialnämnden Sylvia Winbladh, utvecklingsstörningsgruppen Övriga närvarande Teckenspråkstolk 1-3, 6-7 Anders Norberg, Dövas förening 1-3, 6-7 Paragrafer 1- Underskrifter.. Kenneth Fahlesson, ordförande Alexandra Sundberg, sekreterare.. Camilla Stenmark, justerare

2 PROTOKOLL 2 (18) Rådet för förebyggande av funktionshinder Närvaro och val av justerare Ordförande hälsar välkommen till Rådet för förebyggande av funktionshinder. De närvarande presenterar sig. Camilla Stenmark föreslås som justerare. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar att välja Camilla Stenmark till justerare.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 2 Föregående protokoll och godkännande av dagordningen Protokoll från Rådet för förebyggande av funktionshinder läggs till handlingarna. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar Att fastställa dagordningen.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 3 En enklare vardag, Försäkringskassan RÅFF har bjudit in Mia Blombäck, specialist inom funktionshindersområdet på Försäkringskassan, för att berätta om myndighetens projekt En enklare vardag. Ca personer som har olika förmåner från Försäkringskassan. Inom funktionshindersområdet har man ofta beslut om flera olika ersättningar. Försäkringskassan har frågat personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga, och organisationer som arbetar för personer med funktionsnedsättningar, vad de tycker att Försäkringskassan behöver förändra för att bättre motsvara de behov som finns. Även funktionsnedsättningsföreningar har kopplats in för att förankra förbättringsarbetet. Svaren sammanfattas i att vardagen måste bli mindre krånglig för personer med funktionsnedsättning. Försäkringskassan har jobbat med att förändra sitt arbetssätt för att anpassa det till den enskildas behov. Det ska bli tryggare, enklare och mer personligt. Försäkringskassan vill bli bättre på att samordna kontakter kring olika ersättningar så att kunderna inte uppfattar det som att myndigheten ställer samma frågor många gånger. Mer om Försäkringskassans arbete och de sex löften som myndigheten har formulerat finns på /en_enklare_vardag En fråga från RÅFF handlar om hur samarbetet över myndighetsgränser ser ut t ex med barnhabiliteringen i och med att många har kontakter med flera olika myndigheter. Det finns väl upparbetat samarbete men också behov av fortsatt utveckling särskilt när det gäller personer som inte finns inom LSS men som har olika beslut hos Försäkringskassan. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar - Att tacka för och notera informationen.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 4 Ordförande informerar Ordförande Kenneth Fahlesson lämnar följande information till rådet: Skellefteå kommun har precis besvarat Myndigheten för delaktighets enkäter om tillgänglighet och delaktighet inom områdena kultur, fysisk tillgänglighet, idrott, utbildning och arbetsmarknad. Enkätsvaren ligger till grund för den kommunuppföljning som publiceras i mitten av maj. På nästa RÅFF går vi igenom Skellefteås resultat och vad vi behöver jobba mera med utifrån resultatet. Kenneth Andersson informerar om att landsting och regioner också kommer att inkluderas i enkäterna framöver. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar att notera informationen.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 5 RÅFF verksamhetsberättelse 2015 RÅFF går igenom verksamhetsberättelsen för rådets arbete Det är många viktiga frågor som lyfts och flera av dessa blivit delar av ordinarie verksamhet i kommunen. Många frågor kan också upplevas försvinna eftersom det inte finns ett enkelt sätt att följa upp framsteg inom funktionshinderspolitiken utöver nämndernas uppföljning. Återkopplingen är viktig för att alla ska känna att det är värt att fortsätta jobba med frågorna. Ett stort problem som kvarstår är frågan om fungerande hörselhjälpmedel i kommunens lokaler, en fråga som RÅFF lyft vid ett flertal tillfällen. Några kompletterande bärbara slingor har införskaffats men många lokaler är utan mikrofon och högtalare vilket också är ett problem. Beredningsgruppen har därför beslutat att bjuda in Tomas Teglund, ordförande för nämnden för support och lokaler till RÅFF i december, då temat är information och kommunikation. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar att godkänna verksamhetsberättelsen.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 6 Presentation från Dövas förening På RÅFF: s utbildningsdag i augusti gav alla funktionshindersgrupper en presentation av sina medlemmars viktigaste frågor och utmaningar. Ingen från hörselgruppen hade möjlighet att delta och Dövas förening ger därför en kort presentation av döv- och teckenspråksfrågorna på detta möte. Agneta Jatko, dövas förening, informerar. Det är stor skillnad mellan att vara döv och hörande. Det är dels en funktionsnedsättning men också en identitet. För en döv är teckenspråket modersmål. Man pratar om de sju vita åren, från födsel till sju års ålder har döva barn ingen språklig kommunikation som är tillräckligt. I 95 procent av fallen föds döva barn i en hörande familj. Familjerna utvecklar ofta ett eget påhittat teckenspråk så familjen kan kommunicera, men barnet får lära sig riktigt teckenspråk först från sju års ålder. Det betyder att barnen missar mycket under de första sju åren de inte har tillgång till ett utvecklat språk. Kunskapsbristen på grund av språkbristen hos döva barn kan leda till kognitiva skador och socialt och kulturellt utanförskap. Det påverkar döva i vuxen ålder. Förr fick döva barn ofta inte använda teckenspråket i skolan utan tvingades lära sig läsa på läppar. Äldre döva är uppvuxna i en kultur där man inte fick veta om sina rättigheter och inte haft en vana att ställa krav. Det påverkar hur äldre döva idag upplever att de kan ställa krav på sin situation. Döva äldre blir isolerade t ex på äldreboenden eftersom varken personal eller andra boende kan kommunicera. Det är stor skillnad mellan teckenspråk och TAKK (teckenstöd till talad svenska). Teckenspråk har en helt egen grammatik och egna ord, så det går inte att teckna rakt av från svenska fattade riksdagen beslut om att teckenspråket skulle vara ett godkänt språk. I språklagen från 2009 regleras teckenspråkets ställning. Teckenspråket ser olika ut i alla länder, precis som andra språk. Teckenspråk har inget skriftspråk, så döva som läser svenska gör det på sitt andra språk. Döva medborgare får idag inte ta samma del av samhällets utbud och information som hörande eftersom språket så ofta isolerar dem. Många döva är väldigt isolerade men det finns aktiva dövföreningar där döva personer kan kämpa tillsammans för sina rättigheter.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Det blir ofta svårt när döva behöver kontakt med myndigheter eftersom språkkompetens saknas. Det är inte i alla frågor man vill ta hjälp av teckenspråkskunnig släkt eller bekant. Även med tolk blir situationen begränsad eftersom tolken översätter men inte förmedlar kunskap om t ex dövkultur som är så viktig att förstå. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar att notera och tacka för den viktiga informationen.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 7 Synpunkter på utredning om dövas behov och hur de tillgodoses inom socialnämndens verksamhetsområde Ekonomi- och kvalitetsutveckling på socialkontoret har på uppdrag av förvaltningschefen genomfört en kartläggning av dövas särskilda behov och hur de tillgodoses inom socialnämndens verksamheter. Syftet har varit att se vilka behov som verksamheterna identifierat att teckenspråkiga har och hur verksamheterna tillgodoser behoven. Fokus har speciellt varit på äldreomsorgen. Förvaltningen efterfrågade en nulägesbeskrivning från verksamheterna. I uppdraget har det inte ingått att ge förslag på eventuella lösningar. Kartläggningen visar att det inte finns någon övergripande rutin för hur döva/ teckenspråkiga personers behov ska mötas inom socialnämndens verksamheter. Att utgå från personens behov, skräddarsy stöd och lösa de behov som uppstår är en återkommande beskrivning när verksamheterna berättar om hur de tillgodoser brukares inklusive teckenspråkigas särskilda behov. Ingen avdelning har identifierat något utbrett behov av teckenspråk. Socialnämnden har lämnat rapporten för synpunker till RÅFF och KPR. Dövas förening har lämnat synpunkter på utredningen. Synpunkterna har skickats ut som bilaga till kallelsen till RÅFF. Beredningsgruppen har konstaterat utifrån synpunkterna från Dövas förening att socialnämndens verksamheter och personer som själva är teckenspråkiga eller kommer i kontakt med teckenspråkiga har olika uppfattning kring hur väl det fungerar på området. Dövas förening ser att ett stort problem är att dövas perspektiv helt utlämnats i utredningen. Utredningens resultat är tydligt präglat av en okunskap både hos utredare och verksamheter om dövkultur och dövas situation. Uppfattningen är att verksamheterna tycker att det räcker med en grundläggande förståelse och möjlighet till basal kommunikation. Dövas förening betonar att behovet av kommunikation är betydligt större än så för att döva äldre ska känna sig inkluderade och trygga. Det är också viktigt att komma ihåg att äldre döva växt upp utan kunskap om sina rättigheter och är ovana att ställa krav.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Det är viktigt att inte missa barnen som har CI (Cochlea implantat). Det är många barn som har CI men det finns lite forskning kring hur det egentligen fungerar. Dessa barn lär sig talad svenska men om något inte fungerar med implantatet är de döva och saknar ofta teckenspråk. Dövas förening påpekar att det inte bara är inom socialnämndens verksamheter det finns okunskap om dövkultur och teckenspråkighet utan att detta är ett problem i samhället och kommunorganisationen generellt. Beredningsgruppen anser därför att RÅFF bör driva på att frågan drivs vidare på kommunövergripande nivå så att en konkret lösning kan nås. Örebro är ett gott exempel på där dövfrågor fungerar bättre än på många håll. Men inte heller där är döva personer anställda. Skellefteå kommun kan ta det som en utmaning att ta de goda exempel som finns men bli ännu bättre. Det här är också ett exempel på vikten av mångfald bland kommunens anställda för att ha medarbetarbetare med olika kunskap och erfarenhet. Det är också viktigt att information kring det här området och utredningar som tas fram förmedlas genom teckenspråksfilmer så att döva har en chans att följa med i vad som sägs om deras frågor. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar - Att godkänna synpunkterna och lämna dessa till socialnämnden. - Att föreslå till kommunstyrelsen att verka för att hitta en konkret lösning på kommunövergripande nivå i nära samråd med berörda, teckenspråkiga personer. Arbetet bör också se över hur samarbete med landstinget kan se ut för att få ett helhetsgrepp på lösningen. Socialförvaltningens utredning och synpunkterna från RÅFF biläggs beslutet till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Socialnämnden Kommunstyrelsen

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 8 Uppföljning av skrivelse från elöverkänsligas förening Elöverkänsligas förening i Skellefteå lämnade i juni 2015 en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen påtalas behovet av ett akutboende, ett hyreshus för permanentboende samt en föreningslokal som kan användas av elöverkänsliga i Skellefteå. Kommunstyrelsen har beslutat att följa det förslag som kommunledningskontoret har lämnat. De konstaterar att det är svårt att planera och skapa funktionella lokaler och bostäder för elöverkänslighet. Istället bör medlemmarna söka individuella stöd till elsanering och föreningen har möjlighet att söka olika former av bidrag. En utredning pågår för närvarande om elsaneringsbidraget för elöverkänslighet som svar på en motion från Moderaterna om att ta bort detta bidrag. Den väntas vara klar att presentera för Bygg- och miljönämnden i april. Beredningsgruppen har gått igenom Elöverkänsligas förenings skrivelse och förstår att föreningen menar att anpassningsbidraget inte räcker. De menar att kommunen behöver ha beredskap för äldreboendeplatser för personer med elöverkänslighet samt de akutplatser som föreningen efterfrågar när situationen blir ohållbar i det egna boendet. Detta inträffar även där personer har fått anpassningar, i och med att miljön runtomkring den egna bostaden kan förändras och då hjälper inte anpassningar i det egna boendet. Beredningen påpekar att det är en svår fråga där olika forskningresultat står mot varandra och där lagens skrivningar står emot personers behov. En lösning skulle kunna vara att personer själva går ihop och bildar kollektiva eller social företag som driver den typen av boende som efterfrågas, men det kräver energi som personer med elöverkänslighet ofta inte har på grund av sin livssituation. Beslut - Att följa beredningsgruppens beslut och i nuläget avvakta förvaltningens utredning.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 9 Yttrande över landstingets funktionshinderspolitiska strategi Skellefteå kommun har fått möjlighet att yttra sig över landstingets förslag till strategi för det funktionshinderspolitiska arbetet Stöd och service har fått uppdraget att sammanställa ett förslag till yttrande som kommer att presenteras för socialnämnden. Landstingets strategi har arbetats fram i samråd med funktionsnedsättningsföreningarnas länsorganisationer. Det är nytt för landstinget att ha en strategi istället för en plan och det ger också större möjligheter att fördela uppdrag till olika verksamheter. Förslaget har tagits fram tillsamman med funktionsnedsättningsföreningarna i kommunens tillgänglighetsgrupp och RÅFF: s beredningsgrupp. På grund av kort stoppdatum går ärendet till RÅFF som information. Beslut - Att notera informationen.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Smågruppsdiskussion om viktiga frågor inom det sociala området Funktionsnedsättningsföreningarnas ledamöter jobbar i bikupor med att identifiera vilka frågor inom det sociala området som är viktigast för deras grupper. Politiska ledamöter diskuterar i bikupor på vilket sätt var och en inom sitt politiska nämnduppdrag på bästa sätt kan bidra till att förbättra tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning inom det sociala området. Funktionsnedsättningsföreningarnas återkoppling: Tillgänglighet ska kännas naturligt och inte konstlat. Viktigt att tänka universell design från början så det inte behöver komma till anpassningar i efterhand. Viktigt att tänka på att det som är nödvändigt för några oftast är bra och användbart för alla. Samordning mellan olika myndigheter och aktörer så att ingen faller mellan stolarna. När det är olika aktörer och olika regler får personer inte alltid det stöd som behövs och kan därmed bli socialt begränsad. T ex ansvaret för att träna en person på att framföra en elrullstol. Hjälpmedlet föreskrivs inte om personen inte kan handha det, men utan att ha hjälpmedlet kan personen inte träna på att hantera det. För att kunna ha fullgott socialt liv är färdtjänst en huvudfråga. Att man kan beställa den snabbt och enkelt, att den kommer i tid och att bemötandet är gott. Fungerande kollektivtrafik som är tillgänglig och har ett gott bemötande. Att bussutropen på bussarna fungerar under hela resan och inte kan stängas av chauffören. Ledsagarservice som en insats inom LSS är inte riktat till synskadade och blinda. Det skulle vara en viktig insats för att göra möjligt för många personer med synnedsättning att vara fullt ut aktiva, mer än de två timmar i veckan man kan få utan beslut. Landstingets habiliteringsverksamhet är viktig, att olika funktionsnedsättningsgrupper får tillgång till träning inom

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 olika områden, till exempel framföra rullstol, synrehabiliteringens roll i miljöträning, käppteknik med mera. Politiska ledamöternas återkoppling: Inom tekniska nämnden handlar det mycket om att tillgängliggöra utemiljön på allmänna platser som gator, torg, lekplatser. Det har hänt mycket på senare år men finns mycket kvar. En sak som gått åt fel håll är att kommunen idag inte har egna projektörer utan tar in externa. Det blir svårare att hålla kompetensen och förståelsen för tillgänglighet genom hela kedjan. Politiker kan påverka att kunskap, utbildning och kompetens inom tillgänglighet och delaktighet finns inom politiken och på förvaltningarna så att man kan ställa krav och inkludera tillgänglighetsperspektivet i allt arbete. Politiker kan utveckla hur vi kommunicerar och samråder med befolkningen runt olika frågor. Viktigt att vara ödmjuk inför behovet att lära sig mer även som politiker. Samråd mellan politik och föreningar är värdefullt. Politiken kan ställa större krav på ökad tillgänglighet till information och kommunikation. Det kan gälla bland annat kundtjänst, webb, samhällsinformation, orienteringstavlor, personlig service med mera. Arbetsmarknadsfrågor är viktiga att fokusera på eftersom det är en viktig grund till att kunna ha ett socialt liv och hälsa. Det gäller för alla att sätta på sig tillgänglighetsglasögonen, att ha tillgänglighet och delaktighet som ledstjärna i alla beslut som fattas. Det kan behövas att politiker ställer mer krav på att det sker samråd med föreningarna när beslutsunderlag inom viktiga frågor tas fram. Politiker kan också följa upp att kunskapen och medvetenheten kommer hela vägen ut i verksamheterna. Politiken kan efterfråga delaktighets- och tillgänglighetsfrågor mer i ordinarie uppföljning så som kvartalsrapporter och delårsrapporter. Om uppföljningen blir en del av det löpande uppföljningsarbetet glöms det inte bort.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Referensgruppens frågor Camilla Stenmark hänvisar till 2 i beredningsprotokoll för en fullständig beskrivning av referensgruppens frågor.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Delaktighetssamordnarens information Eftersom strategin Ett Skellefteå för alla nu är reviderad börjar arbetet med att göra ord till verklighet. Alla nämnder och bolag är ansvariga för detta. Under våren görs en grundlig nulägesanalys av funktionshinderspolitiken. Nämnder och bolag gör en nulägesbeskrivning för sina verksamhetsområden. Nulägescaféer kommer att hållas med personer med funktionsnedsättningar och deras närstående i Byske, Lövånger och centrala stan. Nulägesbeskrivningarna kommer att läggas ihop med resultatet från MFD: s kommunuppföljning och bli ett underlag för nämnder och bolag att formulera konkreta mål för funktionshinderspolitiken. Den 17 maj kommer Glada Hudikteatern att framföra sin föreställning Trollkarlen från Oz på Skellefteå kraft arena. Det är en del i ett terminslångt arbete inom skolan där alla elever i årskurs 4-5 jobbar med normer, fördomar och funktionsnedsättningsfrågor. RÅFF: s ledamöter kommer att få biljetter till dagföreställningen. Myndigheten för delaktighet har precis kommit med en ny jämställdhetsanalys om delaktighet och levnadsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. Rapporten lyfter den viktiga frågan om hur olika diskrimineringsgrunder samspelar. Något som vi i Skellefteå också behöver uppmärksamma mer och bli bättre på att knyta ihop för att stärka varandra inom civilsamhället, t ex medverka i Pride och olika integrationssatsningar.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Övriga frågor Mats Rönnblom anmäler en övrig fråga om värdverksamheten på NUS. Landstinget gick ut stort med värdverksamhet och ledsagning på NUS i Umeå. Verksamheten fungerar inom själva sjukhuset, men i landstingets uppdrag ingår inte att ledsaga från bussen till sjukhuset. Det är utlagt på taxi utföra. Det ska dessutom beställas några dagar i förväg. Det är omöjligt att veta hur lång tid besöket tar, så det är svårt att beställa returledsagningen i förväg. Man drar sig för att åka kollektivt i och med detta. Landstinget svarar att det finns diskussioner inom landstinget att utveckla arbetet med ledsagning i egen regi för att inte ha flera aktörer inblandade och förenkla för användare särskilt vid anslutningar från kollektivtrafik till sjukhus. Kenneth Andersson tar med uppdaterad information till nästa RÅFF. Sylvia Winbladh, FUB, har förhinder att delta men har bett att rådet ska notera regeringens beslut att satsa 190 miljoner kronor under 2016 på kompetenssatsning riktad till baspersonal inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet, inklusive LSS. Av dessa medel ska Socialstyrelsen fördela 178 miljoner kronor, som stimulansmedel för kompetenssatsningar i kommunerna. FUB hoppas verkligen att det tas tillvara på denna möjlighet och att LSSpersonal utbildas. Föreningen rekommenderar att Conny Bergqvist bjuds upp för föreläsning. Conny är FUB riksförenings ombud som själv har en utvecklingsstörning och under många år har rest landet runt och föreläst om LSS ur ett personligt perspektiv.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Nästa sammanträde Rådet för förebyggande av funktionshinder behöver flyttas från 18 maj som planerat. RÅFF ger delaktighetssamordnaren uppdrag att hitta en ny dag för nästa RÅFF. Referensgrupp blir som tidigare beslutat den 13 april och beredningsmöte är den 27 april.