Inspirationsdag om social hållbarhet

Transkript

1 1

2 Inspirationsdag om social hållbarhet 26 maj, 2015 Arrangör: Samverkansområdet Hållbar samhällsutveckling (HSU), en del av Samhällskontraktet Tillsammans med: Helena Holmberg, Kunskapsproduktion AB Joakim Forsemalm, Radar arkitektur & planering AB Stig Westerdahl, Malmö högskola

3 Samhällskontraktet: Ett strategiskt partnerskap I Mälardalen satsar akademi och samhälle aktivt på kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt Eskilstuna kommun Västerås stad Landstinget Sörmland Landstinget Västmanland Mälardalens högskola

4 Samhällskontraktets övergripande mål Höja kompetensnivån i regionen Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor

5 Fyra huvudområden för samverkan Samverkansområden Kompetenscentra Framtidens arbetsliv Hållbar samhällsutveckling MKL Mälardalens kompetenscentrum för lärande MKHV Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd Samhällskontraktet en samverkansplattform Samproduktion Utveckling Lärande Kontakter Kommunikation

6 Förmiddag Välkomna! Peter Dobers Från pang-pang och förfall till snyggt, tryggt och trivsamt. BIDs (Business Improvment District) - ett verktyg för strategisk områdesförnyelse Helena Holmberg Dialoger för lärande? Om hållbarhet i samtal och samverkan Joakim Forsemalm När social hållbarhet möter organisationers vardagspraktik: om de allmännyttiga bostadsföretagen och avkastningskraven Stig Westerdahl Frågor och diskussion med inspiratörerna

7 Eftermiddag Lunch Arbetspass i mindre grupper Återrapportering, summering och diskussion Kaffe och mingel

8 Frånpang-pang och förfall till snyggt, tryggt och trivsamt Helena Holmberg, statsvetare Hjälper fasti ghetsägare, kommun oc h andra lokala aktörer med s trategisk förnyelse av be fintliga stadsdelar oc h områden med grund i e konomisk, social och ekologisk hållbarhet. Kunskapsproduktion AB 8

9 Helena Holmberg kunskapsproduktion ab

10 En stadsdels attraktivitet är en gemensamt ägd tillgång.

11 Stadsdelen som allmänningens tragedi The tragedy of the commons The dilemma of collec2ve ac2on

12 Vad är inte hållbar stadsutveckling?

13 Malmö Södra och Norra Sofielund

14 Problemnivå

15 Landskrona Centrum/Öster

16 Göteborg Backaplan

17 Malmö Södra och Norra Sofielund

18

19 Landskrona Centrum/Öster

20 Fastighetsägare i Gamlestaden Bildat september 2001 Ideell förening Initiativ: Bostads AB Poseidon Andra nyckelroller: Fastighetsägarna GFR, enskilda fastighetsägare och bostadsrättsboende Medlemmar: 4 kr/kvm) 40 av 75 fast.äg 80% av hushållen Gamlestaden ca 8000 inv.

21 Fastighetsägare i Gamlestaden Medlemsavgift: 500 kr Serviceavgift: Bostadsägare: 4 kr/kvm bostadsyta och år Lokalägare: förhandlad avgift Exempel på medlemmar: Poseidon kr/år BRF Gamlestadstorget: kr/år Balder: kr/år HSB-fastigheter i Kviberg AB: kr/år SKF: kr/år

22 Kvibsrgs Jcren?atorium r

23 LINE UP INFORMATION TICKETS & SCHEDULE APRIL 25TH - MAY 2ND UNE UP SNARKYPUPPY soldout <usa> NEFERTITI& GMLSTNJAZZ. present TheGrammy-winning, NewYork-based quasi collective. Offering raw funk which combinessensitive dynamics, relentless pocket and melodicism,lushharmony andsoulfulsimplicity. Don't missthis rare opportunity to seethis 11member band in Europe. RIGMOR GUSTAFSSON & BOHUSLÄN BIG BAND GMLSTN JA1.2 presents:rigmor Gustafsson who is one of the leadingjazz votalists in Scandinavia.Inthis exclusive concert she joins tagether with Bohuslän Big Band, Swedens most creative and fearless big band.

24 Fastighetsägare i Gamlestaden, Nyhetsbrev #4/2014 Fastighetsägare i Gamlestaden, Nyhetsbrev #3/2014 Bunkeberget - hela stadsdelens park Bunkeberget är Gamlestadens stadsdelspark och gröna lunga. Berget är en härlig naturmiljö med hisnande utsiktspunkter, klippformationer, naturliga platsbildningar och praktfulla Gamlestadsgalej 2014 blev en succe! Den sista lördagen i augusti ägdeårets upplaga av Gamlestadsgalej rum. Och mängder av Gamlestadsbor och besökare i stadsdelen passade på att mingla på Gamlestadsskolans innergård. Barnen hoppade hoppborg medan

25 Media 2014

26 Upprepade boendeenkäter Gamlestaden Trygg Otrygg Går ej ut Om du går ut ensam sent på kvällen, i din stadsdel, hur känner du dig då? Centrala Hisingen

27 Upprepade boendeenkäter 100% 90% 80% 70% Allmänt sett, hur bra tycker du att det är att bo i Gamlestaden? 60% 50% 40% Inte alls bra Inte särskilt bra Ganska bra Mycket bra 30% 20% 10% 0%

28 Upprepade boendeenkäter Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Ja Nej

29 Nybyggnation i Gamlestaden

30 Vision Hela Gamlestaden

31 Verksamhetsutredning Gamlestaden

32 Vad är hållbar stadsutveckling?

33 Elinor Ostrom: The Evolution of Institutions for Collective Action Elinor Ostrom Nobelpris ekonomi 2009

34 Elinor Ostrom: Governing the Commons. The Evolution of Institutions for Collective Action (1990) Problem: Allmänningens tragedi Otillräcklig lösning (1): myndighetsreglering Otillräcklig lösning (2): privatisering Lösning (3): Gemensamt agerande institutionaliserat samarbete

35 Elinor Ostrom: Governing the Commons. The Evolution of Institutions for Collective Action (1990) Förutsättningar - institutionaliserat samarbete Tydlig avgränsning Självorganisering - framförhandlade överenskommelser Förtroende Uthållighet långsiktighet Tillåtande statsmakter

36 Elinor Ostrom: Governing the Commons. The Evolution of Institutions for Collective Action (1990) Tre nyckelproblem måste lösas The problem of supplying a new set of institutions The problem of credible commitment The problem of mutual monitoring

37 BIDs Business Improvement Districts Långsiktig institutionaliserad samverkan mellan lokala partners med syfte att driva fram en positiv utveckling och höja nivån på daglig förvaltning i ett geografiskt avgränsat område

38 Hur få till stånd gemensamt agerande för hållbar stads- och platsutveckling?

39 Skulle BIDs vara en del av en hållbar stads- och platsutveckling i Sverige?

40 Tack! Kontakt:

41 Dialogerför lärande? Om hållbarhet i samtal och samverkan Joakim Forsemalm Bodies, Bricks and Black Boxes: Power Practices in City Conversion 2007 vid GU GRI Gothenburg Research Institute Radar arkitektur & planering AB 9

42 Dialoger för lärande? Om hållbarhet i samtal och samverkan Joakim Forsemalm Fil Dr Etnologi Radar arkitektur & planering Göteborg

43 Table 4.1 Constituents of innovation in public seeter govemancc logics Traditional Pt bllc Administration (TPA) New Public Management (NPM) New Pub/i ; Governance (NPG) System Princip/e of governance Bureaucrucy Hierurchy Market Compctition Nctwork Collnborution Focus Public service provision and quality Public service efficiency Manngerial processes Solve mullidimensional problems Knowledge Political Professional Managerial Private sector Multiple; political, professionnl. private sector, civil society etc. Ro/e ofpoliticions Visionary entrepn:neurs Commanders Metngovemors Metagovemors Orchestruting interests Ro/e ofpublic managers Implement and n:fine political ideasas c:<pcrts Devclop, refine, and implement ideas from private seetar as 'hybrid' managers Mannge interuetian In networks and participale as experts Ro/e ofciti:ens Clients - participale in procedurcs Customers - express individual prefen:nccs on public services Co-creators of public services C RADAR ARKITE.KTUR PLANERING LANDSKAP

44 CULTURAL PLANNING MEDBORGARDIALOG OCH UTVECKUNG l R.ODA, LERUMS K O M M U N C RADAR ARKITEKTUR PLANERING LANDSKAP

45 a AKADEMISKA HUS l so't'iarbete med Göteborgs umversllet DALOG CAMP.. S NACKROSEN C RADAR ARKITEKTUR PLANERING LANDSKAP

46 Genomförandet och uppföljningen är avgörande faktorer för hur väl de sociala kvaliteterna som behandlas i en plan faller ut Ett tvärsektoriellt arbetssätt är en framgångsfaktor för att integrera sociala aspekter i den fysiska planeringen All planering måste grunda sig på kunskap om geografi och historia, om befolkningens livsvillkor och de ekonomiska förutsättningarna för ett genomförande Våga lyssna aktivt Ur Att integrera sociala aspekter i den fysiska planeringen (WSP)

47 Två sorters bilder = två former av kunskap som vi använder när vi pusslar, dvs. löser våra arbetsuppgifter Erfarenhetsbaserade bilder Det som vi prövat och upplevt Detta har jag gjort Kroppen och handen Teoretiska bilder Det som vi läst och hört om Detta tror jag är sant Huvudet text och tal

48 Två sorters bilder = två former av kunskap som vi använder när vi pusslar, dvs. löser våra arbetsuppgifter Erfarenhetsbaserade bilder Det som vi prövat och upplevt Detta har jag gjort Kroppen och handen Teoretiska bilder Det som vi läst och hört om Detta tror jag är sant Huvudet text och tal

49 Erfarenhetsbaserad kunskap = så här brukar vi göra när vi planerar = så här pusslar vi idag Teorier om verkligheten/bilderna på kartongen = vad tänker vi oss att vi behöver bygga? Hur ser framtidens samhälle ut? Hur ser våra visioner om framtiden ut? Hur lägger vi nya hållbarhetspussel? Vad ska vi göra? Vilka bilder ser vi framför oss? Lägger vi samma pussel? Kan vi lägga samma pussel? Gemensamt kunskapande - vi lägger pusslet tillsammans för att skapa en delad verklighet (NPG)

50 Syftet med projektet: är att bidra med nya kunskaper om hur de offentliga välfärdsarbetet kan utvecklas och skapa värden i olika typer av samverkansytor Övergripande mål #4: Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor (Samproduktion, samarbete, avstämning)

51 Hur skapas goda kunskapsrelationer i det samverkande arbetet mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor? Vad är det svåra med sociala hållbarhet sett ur ditt epistemologiska perspektiv?

52 När social hållbarhet möter organisationers vardagspraktik Stig Westerdahl Business and Community. On organisations in the social economy 2001 vid GU Malmö högskola Pågående: Allmännyttan i en ny tid Vilken är företagsnyttan i sociala investeringar? Nyss avslutat: Allmännyttan 2.0 samhällsnytta i en ny tid (SABO: Sveriges allmännyttiga bostadsbolag) Avslutat 2014: Innovativa fastighetsbolag (Vinnova) 10

53 Social hållbarhet i praktiken Stig Westerdahl, Institutionen för Urbana Studier, Malmö högskola

54 Början Vem är jag? Urbana Studier? Vad ska det här handla om? Om att definiera Fastigheter som utgångspunkt Den svenska allmännyttan En studie om avkastningskrav Vad det lär oss - enligt mig.

55 Fastigheter och hållbarhet: två anledningar att koppla samman. Allmännyttan i Sverige och Folkhemsprojektet: social hållbarhet innan det fanns? Dagens allmännytta: "affärsmässiga principer" men också socialt ansvarstagande. Lag utan sanktioner. "Nyttan med allmännyttan" - ett forskningsprojekt med självständiga forskare finansierat av SABO.

56 Så här långt har vi alltså: Bostad som rättighet och investeringsobjekt. En svensk allmännytta i spänningsfältet affärsnytta och samhällsnytta. Ett intresse för praktiken i bolagen: särskilt redovisningspraktiken.

57 Fältstudier med intervjuer i nio olika företag inom allmännyttan De tre storstäderna Mellanstora städer; Norrköping, Örebro, Södertälje, Landskrona Små kommuner norröver: Kramfors och Berg.

58 Är de sociala projekten i bostadsområden det som utgör "social hållbarhet" i praktiken för de allmännyttiga bolagen? Njae... Är alla bolagen lika? Nej. Särskilt Berg och Kramfors skiljer ut sig. Vad är det då som är det centrala? Jo, hur bolagen räknar på nyproduktion och upprustningar.

59 Bostadsbristen Bostadsbristen ett tydligt samhällsproblem: särskilt bristen på bostäder för hushåll/människor med låga inkomster. Varför bygger allmännyttan hyresrätter som byggbolagen med inriktning på bostadsrätter. Lika dyrt, i samma lägen och med inriktning på samma kundkrets? Föreslår svaret: avkastningskraven som är olika i olika delar av staden. Höga i ytterområden - dyrt att bygga/renovera

60 Flyttat perspektivet från sociala projekt i bostadsområdet till nyproduktion och upprustningar. De allmännyttiga företagens praktik i stället för deras sätt att "definiera" eller prata om social hållbarhet... Avkastningsmått - "gör" social hållbarhet. Kluvenhet: delar av företaget är upptagna av frågorna kring "social hållbarhet", medan andra kan verka utan att vara bekymrade om det.

61 Frågor Ligger det något i detta påstående om att praktiken kan forma vad begrepp står för: bortom att försöka definiera eller ringa in det? Vilka är i så fall konsekvenserna av detta för din verksamhet/ditt projekt/ditt företag? Känns den tudelning jag skissar aktuell?

62 Gruppdiskussion 1: Hur få till stånd gemensamt agerande för hållbar stads- och platsutveckling? Skulle BIDs vara en del av en hållbar stads- och platsutveckling i Sverige?

63 Gruppdiskussion 2: Hur skapas goda kunskapsrelationer i det samverkande arbetet mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor? Vad är det svåra med social hållbarhet sett ur ett epistemologiskt perspektiv?

64 Gruppdiskussion 3: Ligger det något i detta påstående om att praktiken kan forma vad begrepp står för: bortom att försöka definiera eller ringa in det? Vilka är i så fall konsekvenserna av detta för din verksamhet/ditt projekt/ditt företag? Känns den tudelning jag skissar aktuell?