Framtidens hållbara miljöer

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens hållbara miljöer"

Ann-Christin Nyberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Framtidens hållbara miljöer Lokalt, (= kommunen, staden och stadsdelen) Hållbart, (ekologisk, ekonomisk och socialt) Implementerbart, (effektiv genomförande av policy, styrmedel, åtgärder )? (Genom vilka åtgärder kan kommuner få till stånd en ekonomisk, ekologisk och social hållbar stadsdel?)

2 Styrningens nya problem Strukturomvandling (NPM, marknadsliberalisering, privatisering ) har gett oss nya förvaltningspolitiska problem: Från Government (staten) till Governance (nätverkstyrning) Den nya treenigheten: Politiker tjänstemän privata aktörer Nya implementeringsproblem?

3 Faktorer som påverkar 26 kommuners energistyrning Faktorer som påverkar energipolicys Klassisk byråkrati (Ees) Nätverk (UK) Resurser effektiv ineffektiv effektiv ineffektiv Intressen för mot för mot Omgivning engagerad oengagerad samverkan engagerad oengagerad samverkan Organisering hierarkisk platt hierarkisk platt

4 Kända styrningsproblem Resurser De flesta kommuner har tillräckligt med resurser (erfarenheter från pågående forskning inom Uthållig kommun, Hållbar stadsutveckling, Etableringsreformen) Intressen De flesta tjänstemän prioriterar mellan olika styrmedel och åtgärder utifrån deras uppfattning om åtgärdens nödvändighet och möjlighet att lyckas (erfarenheter från den misslyckade implementeringen av ER i Västmanlands kommuner och lyckade implementering av Ees åtgärder i 26 kommuner)

5 Kända problem fort. Omgivning TJänstemän i de flesta kommuner är bra på att samarbete med andra tjänstemän, men inte med privata aktörer (Uthållig kommun) Ex: vad gäller de kommuner som valda att satsa på transportåtgärder i Uthållig kommun visade det sig att ju fler aktörer som samverkade kring de berörda åtgärderna desto mindre effektiv var utfallet Organisering Det visar sig också att ju mer hierarkisk en tjänstemans egen organisation är desto mer effektiv är den på att implementera transportåtgärder!

6 Fallet hållbar stadsdelsutveckling Vem är vi? Sektorsgruppen HSU tillvaratar korsbefruktningar mellan olika områden och kompetenser på MDH I den andan har tre MDH forskare, en statsvetare, en energitekniker och en miljötekniker samlats för att utgöra stommen i HSU:s forskning.

7 Det är i arbetet med Hållbar stadsutveckling som styrningsproblematiken kan skönjas Projekt Järvalyftet (Järva) Klivet (Södertälje) RegGov (Ronna) Gårdsten (Göteborg)

8 Bostadsorienterad diskurs Boendeorienterad diskurs Områdesorienterad diskurs Problemen s orsaker Bostädernas egenskaper och sammansättning (fysiskt kapital) Boendes individuella resurser och förmågor (humankapital) Bostadsområdet som social kontext (socialt kapital) Problemens uttryck Små lägenheter, låg standard, bristande tillgänglighet, outhyrda lägenheter Betalningssvårigheter, bidragsberoende, arbetslöshet, låg utbildningsnivå, kriminalitet, missbruksproblem Dålig social sammanhållning, ensidig hushålls- eller boendesammansättning stigmatisering, stigmatiserande strukturer Åtgärder Upprustning, Ombyggnad) 1. Ombyggnation, (Järvalyftet) 2. Större variation i lägenhetsutbudet (Järvalyftet) 3. Energieffektivisering (Gårdsten) 4. Nya upplåtelseformer (nya) (Utbildning, socialvård, Arbetsmarknadsinsatser) 1. Jobbskapande (Klivet, Järvalyftet) 2. Mässor, träffpunkter, jobbtorg, m.m. (Järvalyftet) 3. Utbildning, lärlingsutbildningar (Järvalyftet, Klivet, RegGov) 4. Trygghet, rykte (Järva, Västerås stad, Eskilstuna kommun) (Grannskapsarbete, närdemokratiprojekt, områdespolitik, ändrade upplåtelseformer, förtätning) 1.Frivilliga organisationer (Järvalyftet, Here4U) 2.Jobbskapande (Klivet, Järvalyftet) 3. Fysik miljö (energieffektivisering)

9 Framgångsrika åtgärder (+) Misslyckade åtgärder (-) 1. Arbetsmarknadsåtgärder (samarbete mellan myndigheter, kommunala visstidsanställningar Klivet) 2. Utbildning, lärlingsutbildning (Klivet) 3. Trygghet, rykte, (Västerås stad, Eskilstuna kommun) 4. Mässor, träffpunkter, jobbtorg, m.m. 5. Ombyggnation 6. Frivillighetsorganisationer (Here4U, Lugna gatan, Nattvandring, föreningar städar staden) 7. Större variation i lägenhetsutbudet/nya upplåtelseformer 8. Energieffektivisering (Gårdsten, Eskilstuna) 1. Arbetsmarknadsåtgärder (samarbete mellan myndigheter, kommunala visstidsanställningar Järva) 2. Utbildning, lärlingsutbildning (Järva 3. Trygghet, rykte, (Järva)

10 Hypoteser All tre typer av åtgärder är framgångsrika!!! Alltså problemet ligger inte i åtgärderna i sig!! Endast (sociala) åtgärder riktad mot de boende misslyckas överlag!! Vi ställer därför åtgärder riktad mot de boende i centrum för vår forskning!!! Vår hypotes är att problemen med implementeringen av misslyckade åtgärder inte är så mycket ett demokratiskt problem utan ett byråkratiskt problem!!!!!!!!!

11 Vad vet vi nu? Med facit i hand kan det konstateras att de föreslagna åtgärderna ibland saknar vetenskaplig grund och i vissa kontexter är verkningslösa ( Järvalyftet ): Ex. deltagande demokrati! Nätverkstryningens ineffektivitet vad gäller policy utfall! Ansvarsutkrävande problemet! Politiken har hittills fokuserat på symptomen till miljonområdesproblematiken men inte alltid orsakerna!!! Ingen Zauber formell (= BEST PRACTICES )

12 Vad kan vi göra? 1.Kartlägga tidigare och pågående åtgärder i andra städers miljonprogramsområden 2.Avgöra vilka variabler socioekonomiska, såväl fysiska och policyorienterade (Ostroms modell) förklarar hur och identifiera vilka aktörer fattar beslut som leder till effektiva och hållbara åtgärder

14 Ostroms modell: IAD ramverket

15 Projektet Hållbar stadsutveckling i Eskilstuna kommun och Västerås stad Delprojekt 1: Energianvändning i Lagersberg (ekologisk hållbarhet) 1. Avgöra om tillämpning av smarta tekniska och energisnåla lösningar kan höja attraktiviteten i de berörda stadsdelarna: Kan denna teknik göra stadsdelen till förebild för andra stadsdelar och kommuner? 2. Avgöra om en ökning i de boendes energimedvetenhet kring klimatfrågor kan leda till en förändrad energiförbrukning i stadsdelen

16 Fort. Delprojekt 2 (a och b): Kontext och styrning (social och ekonomisk hållbarhet) fokuserar på kommunernas ansträngningar att vidta och implementera nämnda eller liknande åtgärder Även förvaltningens byråkrati eller (sedan strukturomvandlingen) privata aktörers implementeringssträvanden påverkas av samma faktorer som; tillgång till resurser, de egna och andra aktörers intressen, relationer till omgivningen och organisering (Rothstein 2007)

17 Behov av följeforskning? Sex tillfällen har angetts i tidsplaneringen för att forskarlaget ska förmedla sina senaste resultat till berörda aktörer Delprojekt 2b inkorporerar MDHs medverkan i styrningsanalysen (alltså delprojekt 1)

18 Diskussion Frågor?

Relevanta dokument

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.