ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET

Transkript

1 Sivu 1/10 ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET Information om skolan Skola: Söderkulla skola Skolform: åk 0-6 Undervisningsspråk: svenska Skoldistrikt: Skolans kontaktuppgifter Skolans namn: Söderkulla skola Adress: Lärdomsvägen Söderkulla Telefon: Rektorns kontaktuppgifter Namn: Jan-Erik Holmkvist Telefon: E-post: [email protected] Elevantal Elevantalet klassvis: åk 1 24 åk 2 25 åk 3 a 14 åk 3 b 16 åk 4 19 åk 5 18 åk 6 25 Totalt eventuellt 141 elever. Skolans timresurs För läsåret bekräftade timresurser: allmän undervisning: 176,5 specialundervisning: 55 övriga timmar (specialuppgifter, demon, osv.):2 skolgångshandledartimmar och timmar för eftisverksamhet: 79 timmar för skolgångshandledare och 63,5 timmar för eftisledarverksamhet.

2 Sivu 2/10 Skolans personal Personal: Lärare: åk 1 Heidi Troberg-Andersson åk 2 Lisette Sundén åk 3 a Jan-Peter Österman åk 3 b Maria Mustala åk 4? åk 5 Jan-Erik Holmkvist åk 6 Teresia Holmkvist Specialklass åk 1-3, Carina Bonn-Mannerberg Specialklass åk 4-6,? Speciallärare Britt Nyberg-Jokinen Skolgångshandledare: Anna Kekki, Britta Ruuth, + två skolgångshandledartjänster som inte är besatta ännu. Annan personal: Maire Meriheinä Elevvården: Anne Salemala, Mikaela Wickström-Tillander, Yvonne Wickholm Skolans arbetstider Lektionstider må, ti, on, fre to (matrast) (matrast) Läsårets arbets- och lovtider Höstterminen: Höstlov Vårterminen: Sportlov må Ledigt fre Skolan vill avvika från kommunens bestämda arbetsdagar: Orsak och kostnadsverkan:

3 Sivu 3/10 Skolans dagliga arbetstid Lektionstider må, ti, on, fre to (matrast) (matrast) Bindande mål för Sibbo kommuns utbildningstjänsters Bindande mål för år 2015 Strategiskt / Bindande mål - Kundorienterade kommuntjänster som främjar välbefinnandet och hälsan / Målbilden en självlärande expertorganisation (fas 3) - Ständig förbättring / Utvecklingsvägen mot målbilden - Grytlocksprincipen inom ekonomin / fas 1: åtgärderna enligt fullmäktiges riktlinjer genomförs - Grytlocksprincipen inom ekonomin / fas 2: beslutsfattandet bereds och genomförs Åtgärd - Resultatenheternas konkreta mål har definierats och de uppfylls.". - Alla resultatenheter vid bildningsavdelningen bör ha minst ett pågående projekt för att uppnå målet. - Sparåtgärderna som godkändes av fullmäktige i september 2014 genomförs (bilaga). - Bildningsavdelningens förvaltning och organisation granskas. Mätare - Målen för år 2015 har uppfyllts enligt planerna. - Minst fyra definierade utvecklingsvägar. - Sparåtgärderna ha genomförts i enlighet med planerna. - Förvaltningspersonalens arbetsbeskrivningar har granskats. Skolans tyngdpunktsområden och mål Att erbjuda en kvalitativ allmän undervisning och specialundervisning samt studerandevård. Att inom ramen för vår profilering fortsättningsvis utvecka SGM (Södis Goes Moving). Att befästa den svenska kulturen och stöda mångsidig svensk skolmiljö. Skolans egna tyngdpunktsområden Motion och idrottsgädje samt social kompetens 2. IKt 3. Specialundervisning och elevvård

4 Sivu 4/10 Kommunens förordnade tyngdpunktsområden för elevvården Kommunens tyngdpunktsområden för elevvården Tema: "Det är viktigt att barn och ungdomar har en trygg och trivsam miljö" den fysiska miljön: hur skolbyggnaden och skolans lokaler kan göras trivsamma och trygga att möta sina medmänniskor, växelverkan och sociala förhållanden: hur man utvecklar verksamheten mellan människorna i skolgemenskapen så att det är tryggt i skolan och trivsamheten ökar (elevernas inbördes förhållanden, förhållandet mellan lärare och elever, elevernas delaktighet) det egna välmåendet (stödjande av elevernas psykiska, sociala och fysiska välmående) Undervisning utanför skolan och annan avvikande verksamhet Åk 3 och 4 besöker Ingmans simhall enligt uppgjort schema. Såvida det finns pengar eller skolan erhåller bidrag görs studiebesök till näromgivningen ss muséer, teatrar. Åk 6 ordnar eventuellt en minilägerskola. Eleverna i åk 3 är vänelever med förskoleeleverna. Under läsåret ordnas gemensamma program tillsammans med elever från åk 1 och 3. Före sportlovet ordnas en vintersportdag. Skolan deltar i Stafettkarnevalen. Under året hålls en temavecka "Pippi Långstrump 70 år". Morgon och eftermiddagsverksamhet Eftermiddagsverksamheten ordnas som skolans verksamhet. Elever som är i behov av morgonverksamhet har möjlighet att delta i Sipoonlahden koulus mornis. Som ansvarig edare fungerar Anna Kekki. Övriga ledare är Britta Ruuth, + två personer. Eftis har ett eget utrymme i klassrum 8. Dessutom kan eftis vid behov använda ettornas och tvåornas klassrum samt förskolans utrymme. 38 barn är inskrivna i eftis. Eftis är öppet alla skoldagar från kl Dagsprogrammet är uppbyggt enligt följande: Ledd utelek Mellanmål Lugna stunden (saga, musiklyssnande, sällskapsspel, läxläsning) Valfritt program; fri lek eller pyssel Utelek Eftis stänger Tisdagar och torsdagar aktiviteter i gymnastiksalen Eftsibarnen har möjlighet att delta i klubbar ordnade av skolan eller Hem och skola. Samarbetet med förskolans eftermiddagsvård samt Slk:s eftermiddagsverksmhet utvecklas.

5 Sivu 5/10 Klubbverksamhet Idrottsklubb Mål: - att erbjuda intresserade elever extra möjlighet att idka idrott - att förbereda eleverna för kommande skolttävlingar ss fotboll, orientering, friidrott - morgonlänk 2. Språkklubb Mål: - att erbjuda elever med svaga kunskaper i finska eller engelska möjlighet att förkovra sig - att väcka elevernas intresse för språk 3. Kortklubbar Mål; - att ta tillvara elevernas önskemål om ämnesområden/sysselsätningar som uppkommer under läsåret ss schack, kubb, boboll, korgboll, fotografering, videofilmning, musik, teater 4. Forskarklubb, läxläsnings- och studieklubb Mål; - att ge elever som är i behov av extra hjälp eller visar ett stort intresse för något temaområde att förkovra sina kunskaper 5. Mornisklubb - för eleverna i åk 1-2 som har väntetid Skolans projekt SGM "Södis goes moving" Skolans profilering är rörelseglädje och idrott. Projektet förverkligas så att alla elever har en extra gymnastiklektion varje torsdag. Eftersom alla gymnastiserar samma lektion är en stor del av verksamheten förlagd utomhus. Årstiderna och lärarnas och elevernas intresse är grunden för verksamheten. En SGM-period omfattar 4-5 veckor. Gruppsammansättningarna varierar, likaså ledarna för grupperna. Ibland anlitas även utomstående hjälp. Målet med projektet är att eleverna skall finna glädje i att röra på sig samt att eleverna skall förbättra den fysiska och psykiska hälsan. Varje SGM period avslutas med "mental träning". Med hjälp av material från Kivaskola, Lions Quest, Friends och Stegvis övas den sociala kompetensen. Skolan deltar i samarbete med de övriga svenskspråkiga skolorna i Sibbo i ett projekt vars målsättning är att öka elevernas fysiska aktivitet under hela skoldagen. Ansvarig för projektet är Teresia Holmkvist. Övriga projekt Den tredelade modellen för specialundervisning, allmänt, effektiverat och särskilt stöd som redan föregående år introducerades utvecklas så att elever som är i behov av olika stödformer kan optimera sin inlärningsförmåga. Elevvårdspersonalen, speciallärarna, klasslärarna och skolgångshandledarna arbetar mångprofessionellt gällande elevvårdsfrågorna. I början av läsåret planerar hela teamet elevvårdsverksamheten. Skolans Kivaskolateam sköter de mest akuta sociala elevvårdsärendena. Undervisningstekniken förnyas under läsåret. Varje klass har åtminstone ett It-projekt under läsåret. IKT utbildning och kurser prioriteras. Under året hålls gemensamma sångstunder i "Allsång på Skansen" stil (ca en gång/månad). Någon form av vänelevsverksamhet (förskolan), gemensamma lektioner och projekt samt tillfällen för idéutbyte ordnas under läsåret. Eftersom vi delar utrymme med Sipoonlahden koulu är samarbetet över språkgränserna en naturlig del av skolvardagen. Skolfred utlyses i samband med en tvåspråkig morgonsamling. Söderkulla skola inbjuder de finskspråkiga eleverna till Luciafest den I samband med Valborg ordnas eventuellt en gemensam temadag tillsammans med Sipoonlahden koulu. Skolan deltar i Hungerdagsinsamlingen, Unicefrundan, Motionsäventyret. Skolan deltar i det

6 Sivu 6/10 gemensamma projektet Östersjöprojektet. Skolan deltar också i projektet "Rörelse i skolan". Projektets målsättning är att eleverna skall vara fysiskt aktiva både under lektionstid och under rasterna. För att öka eleverna intresse för läsning införskaffas nya böcker. Även e-böcker anskaffas. Skolan genomför de nationella och kommunala utvärderingar. Plan för säkerställandet av elevers trygghet och välbefinnande SKOLSPECIFIK ELEVVÅRDSPLAN FÖR SÖDERKULLA SKOLA Skolans rektor ansvarar för att skolan utarbetar en skolspecifik elevvårdsplan. Planen utarbetas i samråd med undervisnings- och elevvårdspersonalen, eleverna och deras vårdnadshavare samt vid behov med samarbetspartnerna. I elevvårdsplanen beskrivs hur skolans elevvård planeras, genomförs, utvärderas och utvecklas. I kapitel 5.4 Elevvård i Sibbo kommuns läroplan beskrivs utarbetandet av och innehållet i den skolspecifika elevvårdsplanen (elevvården finns i kapitel 8 i läroplanen som träder i kraft år 2016). Följande delområden beskrivs i den skolspecifika elevvårdsplanen: Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster Gemensam elevvård och tillvägagångssätt Ordnandet av individuell elevvård Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen. Planen innehåller också en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier krisplan. Elevvårdsplanen är en del av skolans arbetsplan. Arbetsplanerna utarbetas för varje läsår, och godkänns årligen av utbildningssektionerna. I slutet av läsåret utvärderas genomförandet av elevvårdsplanen och planen uppdateras vid behov. Styrgruppen för elevvården fastställer för varje läsår ett tema för elevvårdsarbetet. Temat kan basera sig på resultaten från enkäter om elevernas välbefinnande eller det kan vara något annat aktuellt ärende i anknytning till barnens och ungdomarnas välbefinnande i Sibbo. Styrgruppen följer upp hur skolorna beaktar det årliga temat i sin egen elevvård. Vart fjärde år behandlar styrgruppen strukturen och innehållet i de skolspecifika elevvårdsplanerna. Vid behov kan de skolspecifika elevvårdsplanerna behandlas även vid andra tillfällen. De första skolspecifika elevvårdsplanerna som utarbetats enligt den nya läroplanen behandlas av styrgruppen efter att de blivit färdiga före utgången av vårterminen Den skolspecifika elevvårdsplanen ska ses över inom ett år efter det att kommunens välfärdsplan för barn och unga har setts över. Elevvårdplanen utarbetas i samarbete med skolpersonalen på planeringsdagen som hålls den 2 juni. Utkast till plan och hur det är tänkt att fungera har presenterats för

7 Sivu 7/10 Hem och skolas styrelse. Elevkåren har även delgetts planen. På föräldramötet i maj presenterades planens innehåll. Utkast och riktlinjer till plan har diskuterats under våren tillsammans med elevvårdspersonalen. I början av augusti kommer elevvårdspersonalen, lärarna och övriga intressenter att diskutera och justera tidtabeller och övriga nödvändiga åtgärder. Planen kommer också att delges elevkåren samt målsmännen i samband med föräldramötet i början av höstterminen. För nyanställda presenteras elevvårdsplanen i samband med planeringsdagen den 11 augusti. Planen förvaras i lärarrummets elevvårdsskåp. Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster Elevvården hör till alla som arbetar i skolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Elevvården genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Elevvården består av både gemensam och individuell elevvård. Vid uppskattningen av det totala behovet av elevvård används uppgifter som erhållits av eleverna och vårdnadshavarna, undervisningspersonalen samt elevvårdspersonalen. Likaså utnyttjas uppgifter från enkäter och kartläggningar om elevernas hälsa och välbefinnande. Även skolgemenskapen och skolmiljön kan vara förknippad med faktorer som påverkar behovet av elevvård. Då behovet bedöms fäster man bl.a. uppmärksamhet vid bostadsområdets eventuella särdrag och socioekonomiska faktorer. Skolspecifika faktorer är bl.a. antalet elever som erhåller intensifierat och särskilt stöd samt antalet smågrupper. Under denna punkt i elevvårdsplanen beskrivs alltså skolans uppskattning av behovet av elevvård samt förverkligandet. Det totala timantalet för elevvård uppskattas till ca 30 timmar per vecka. Skolhälsovårdaren besöker skolan varje tisdag. Skolkuratorn och skolpsykologen är i skolan måndagar och vissa fredagar eller enligt behov. Största delen av tiden används för individuell elevvård ca 70 %. 25 % av tiden används för yrkesövergripande samarbete. Ca 5 % av tiden används för gemensam elevvård. Vid behov inbjuds övriga samarbetspartner. Gemensam elevvård och tillvägagångssätt Skolans elevvårdsgrupp planerar, genomför, utvärderar och utvecklar skolans gemensamma elevvårdsarbete. Syftet med arbetet är i första hand att främja en sund, trygg och tillgänglig skolmiljö samt alla elevers välbefinnande. Skolans elevvårdsgrupp utarbetar den skolspecifika elevvårdsplanen samt följer upp och utvärderar genomförandet av planen och uppdaterar den vid behov. Skolans elevvårdsgrupp framlägger initiativ om att utveckla skolans andra planer. Skolans elevvårdsgrupp utarbetar enkäter och kartläggningar om skolan samt deltar i behandlingen av resultaten. Elevvårdsgruppen gör också förslag om hur resultaten kan utnyttjas för elevvården. Skolans elevvårdsgrupp behandlar uppgifter från undersökningar om elevernas

8 Sivu 8/10 inlärning och skolframgång med tanke på hur elevvårdsarbetet kan påverka inlärningsresultaten. Skolans elevvårdsgrupp behandlar sammandragen från skolhälsokontrollerna samt samarbetet mellan undervisningen i hälsokunskap och skolhälsovården. Till skolans gemensamma elevvård hör också ordningsregler, en modell för ingripande i skolfrånvaro, samarbete i övergångsskedena och övrigt samarbete med utomstående parter. Skolans säkerhetsplan innehåller också ärenden som ingår i den gemensamma elevvården. Skolans elevvårdgrupp består av skolans samtliga lärare samt en representant för elevvården (skolhälsovårdaren). Elevvårdsgruppen sammanträder åtminstone två gånger. På höstterminens möte planeras elevrådsverksamheten och på våren följs planerarad verksamhet upp. På hösten görs en trivsel och trygghetsenkät. Resultatet av den jämförs med tidigare genomförda enkäter och behövlig åtgärder vidtages. Även andra i kommunen utförda enkäter följs upp. Skolan följer de i kommunen gemensamt uppgjord ordningsreglerna. Reglerna gås igenom tillsammans med eleverna i början av terminen. Under året erbjuds målsmännen åtminstone ett utvecklingssamtal. Vid det tillfället erhåller målsman adekvat information om hur eleven framskridit i sina studier. Såvida det finns orsak att diskutera de elever som börjar i åk 7 inbjuds målsman till ett tillfälle där elevens skolsituation diskuteras. Skolan har utarbetat en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier (Grundläggande utbildning 29 ). Planen delges målsmännen på höstterminens föräldramöte. I skolan finns även en krisplan som ger anvisningar om hur personalen agerar vid eventuella akuta kriser, hotfulla eller farligasituationer. Elevvårdsgruppen följer upp planen och vidtar åtgärder på basen av utvärderignen. Gemensamma planer för skolorna i Sibbo (gäller alla skolor) Modell för ingripande i skolfrånvaro: hur frånvaro följs upp, hur man informerar om frånvaro och hur man ingriper Hur man förebygger användning av tobaksvaror, alkohol och andra rusmedel och hur man ingriper i användningen: Sibbo kommuns modell för rusmedelsrådgivning och handlingsmodeller för preventivt rusmedelsarbete Samarbete och tillvägagångssätt i samband med undersökningar av en sund, trygg och tillgänglig skolmiljö och välbefinnandet i skolan Samarbete i anslutning till hälsorådgivning och undervisning i hälsokunskap Hur olyckor förebyggs, hur första hjälpen är ordnad och hur barnen hänvisas till vård Diabetesanvisningar Anvisningar om skolskjutsarnas säkerhet och väntetider. Ordnandet av individuell elevvård Med individuell elevvård avses skolhälsovårdstjänster, elevvårdens psykolog- och kuratorstjänster som ges eleven, samt yrkesövergripande elevvård som gäller en enskild elev.

9 Sivu 9/10 En elev ska ges möjlighet till ett personligt samtal med elevvårdens psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att eleven har begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag. En yrkesutbildad person inom elevvården bedömer hur brådskande ärendet är. En elev ska ges möjlighet till ett personligt samtal också när elevens vårdnadshavare har tagit kontakt. Om läraren bedömer att eleven på grund av studiesvårigheter eller sociala eller psykiska problem är i behov av psykolog- eller kuratorstjänster, ska han/hon omedelbart kontakta psykologen eller kuratorn tillsammans med eleven. Om det är omöjligt att ta kontakt tillsammans, ska eleven informeras om kontakttagandet och ges en möjlighet att samtala om orsakerna till detta med läraren. En expertgrupp kan sammankallas för att utreda behovet av stöd och ordna elevvårdstjänster för en enskild elev eller en viss elevgrupp. Gruppen sammankallas av den person i undervisningspersonalen eller elevvården som ärendet på grund av personens arbetsuppgifter hör till. Även en elev och vårdnadshavare kan be att en expertgrupp sammankallas. Gruppens yrkesövergripande sammansättning bestäms från fall till fall och utgående från ärendet som behandlas. För att utse medlemmar i gruppen förutsätts elevens eller vid behov vårdnadshavarens samtycke. Med specifikt skriftligt samtycke av eleven eller vårdnadshavaren får behövliga samarbetsparter inom elevvården eller närstående till eleven delta i behandlingen av ärendet. Expertgruppen utser en ansvarsperson inom gruppen. Medlemmarna i gruppen har dessutom rätt att be behövliga experter om råd i elevens ärende. Behandlingen av en enskild elevs ärende i en expertgrupp dokumenteras i en elevvårdsjournal. Den ansvariga i gruppen antecknar i elevvårdsjournalen de uppgifter som är nödvändiga för att ordna och genomföra den individuella elevvården. Anteckningarna kan också göras av andra medlemmar i expertgruppen. Journalen förs i fortlöpande och kronologisk form. I journalen antecknas de uppgifter som bestäms i 20 i elevvårdslagen. Elevvårdsjournaler och övriga dokument som man inom elevvården upprättat eller erhållit angående enskilda elever införs i ett elevvårdsregister. Följande anvisningar och planer hör också till ordnandet av individuell elevvård: Skolhälsovårdens, vårdnadshavarnas och undervisningspersonalens samarbete i samband med omfattande hälsoundersökningar Hur vård, specialdiet eller medicinering som elevens sjukdom kräver ordnas i skolan Samarbetet i samband med intensifierat och särskilt stöd, flexibel grundläggande utbildning och sjukhusundervisning Elevvårdsstödet för elever som fått ett disciplinärt straff eller förvägrats undervisning Samarbetet med tjänsterna utanför skolan. Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare Elevvården genomförs i gott och öppet samarbete med eleverna och deras vårdnadshavare genom att beakta elevens ålder och förutsättningar. Elevens och vårdnadshavarens delaktighet i elevvården, systematiskt samarbete och information om elevvården ökar kännedomen om elevvården och sänker tröskeln att anlita tjänsterna. Eleverna och deras vårdnadshavare informeras om den elevvård som finns

10 Sivu 10/10 att tillgå och anvisas att söka de elevvårdstjänster som de behöver. Individuell elevvård grundar sig alltid på frivillighet och förutsätter elevens och vid behov vårdnadshavarens samtycke. Vårdnadshavaren har inte rätt att förbjuda en minderårig att anlita elevvårdens tjänster. På vårterminen hålls ett möte med Hem och skolas styrelse. Elevvårdsplanen utvärderas och eventuella bristfälligheter åtgärdas i nästa läsårs elevvårdsplan. Även elevkåren hörs. Diskussion med eleverna om elevvårdens arbete. På vårterminens föräldramöte presenteras även samma material. Genomförandet och uppföljningen av elevvården Utvecklingen av elevvården och utvärderingen av dess inverkan förutsätter att elevvården följs upp systematiskt och regelbundet. Den skolspecifika elevvårdsplanen som är en del av skolans arbetsplan utvärderas i slutet av läsåret och uppdateras till behövliga delar. Utbildningssektionerna behandlar årligen skolornas arbetsplaner och verksamhetsberättelser. Styrgruppen för elevvården fastställer för varje läsår ett tema för elevvårdsarbetet. Styrgruppen följer upp hur skolorna beaktar det årliga temat i sin egen elevvård. Vart fjärde år behandlar styrgruppen strukturen och innehållet i de skolspecifika elevvårdsplanerna. Vid behov kan de skolspecifika elevvårdsplanerna behandlas även vid andra tillfällen. Rektor ansvarar tillsammans med skolans personal för att planen genomförs och följs upp. I samband med trivsel- och trygghetsenkäten följs elevvårdsplanens innehåll upp. Resultatet av enkäten delges Hem och skolas styrelse samt elevkåren samt elevvårdsgruppen. Rektor håller utvecklingssamtal med personalen och i samband med det utvärderas skolans elevvårdsarbete. Föräldrarna har även möjlighet i samband med vårens föräldramöte att utvärdera skolans elevvård.