Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Lännersta förskola, skola och fritidshem Verksamhet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Genomförande och resultat läsåret 2014/2015: Förskola, skola och fritidshem Personalen har tagit del av föreläsningar kontinuerligt utifrån PBS- arbetet. Personalen rapporterar att detta givit dem ett tydligare bemötande av eleverna, vilket skapar trygghet och likvärdighet. Eleverna upplever att de blir mer sedda när de gör rätt och de tycker om när hela skolan uppmärksammar elevernas framsteg. Eleverna önskar i framtiden att PBS- arbetet fortsätter men att de tilldelas ökat inflytande vad gäller belöningar. Fokusområden utifrån PBS har under året varit: korridoren, matsalen och vissa delar av skolgården samt klassrummen. Detta har lett till att korridoren är säkrare (eleverna går i högre utsträckning), i matsalen har vi haft kvar tidigare rutiner med 5 tysta minuter efter reflektion tillsammans med elevrådet. Under de 5 tysta minuterna kan vi skapa matro. Under hösten övade de yngre årskurserna på hur de skulle gå tillväga i matsalen i enlighet med våra förväntningar/regler som beslutats i samråd med elevrådet. Arbetssättet bidrog till att ytterligare stärka matron och elevernas trygghet när de åt. Trygghetsgruppen har hösten 2015 haft PBS som en stående punkt på dagordningen. Detta har lett till att man upptäckt nya områden som behöver förtydligas, så som it- rutiner, och förväntningar/regler för klätterställningen. Ett förtydligande av detta har bidragit till att eleverna vet hur de ska göra och det har därmed uppstått färre konflikter. Fritidspedagoger har under läsåret varit aktiva lekledare under elevernas raster. De flesta elever har aktiviteter som lockar på rasterna. På kartlagda platser (fotbollsplanen, kingrutan) har vi satt in extra

2 vuxenstöd för att spelen ska gå bra till och ingen elev hamnar utanför. Detta har lett till att fler händelserapporter kunnat skrivas, då vi ser vad som sker och kan handla snabbt. Arbetssättet har även bidragit till att eleverna känt att det funnits någon de kan vända sig till, vilket framgått av genomförd trygghetsenkät. Trygghetsgruppens och EHT (elevhälsoteamet) arbete har utvärderats av pedagoger i hela verksamheten och resultatet av utvärderingen har utgjort underlag i analysarbetet, så att arbetet kommer eleverna till godo. EHT:s kompetenser har vistats i den dagliga verksamheten tillsammans med eleverna och på så sätt kunnat skapa relation, lära ut sociala färdigheter och stöttat pedagoger i hela verksamheten så att bemötandet av elever i behov av stöd blivit mer ändamålsenligt. Specialpedagog har varit delaktig i Trygghetsgruppens möten, i Eht- möten samt på pedagogmöten för att överlämna information. Detta har underlättat informationsflödet och alla pedagoger har informerats om elevers behov i sitt arbetslag i större utsträckning än tidigare. Trygghetsgruppen har kontinuerligt delgivit samtliga klasser gruppstärkande övningar via elevrådet. Dessa har upplevts som bra sätt att diskutera trygghetsfrågor. Trygghetsgruppen har arbetat enligt konsekvenstrappan och på så sätt kunnat nå elever och föräldrar så att kränkningar inte upprepas. I de fall elever behöver stöd för att följa regler har stöd satts in i form av vuxennärvaro, samt samtalsstöd från elevhälsan. Detta har stärkt berörda elever. Övningar tillsammans med kompisklasser, över klassgränserna, har genomförts. Utvärdering visar att dessa behöver planeras bättre, men generellt var de uppskattade och bidrog till att eleverna delar synen på hur man ska bete sig på allmänna platser i skolan. En vuxen har funnits till hands i nära anslutning till omklädningsrummen vilket innebär att konflikter kunnat avhjälpas då de uppstått. Elevrådet har träffats kontinuerligt och varje klass alternativt årskurs har haft två representanter, en pojke och en flicka. Rektor har deltagit under mötena. Eleverna känner sig delaktiga i besluten som fattas på skolan och vet hur de ska påverka enligt intervjuer. Utvärdering av årets planerade åtgärder Årets plan kommer att utvärderas i maj 2015 av följande grupper; - Barn och elever i förskolan, skolan samt fritidshemmet utvärderar planen via Elevrådet. - Ledningsgruppen utvärderar planen utifrån rollen som representanter för samtliga pedagogteam på förskolan och skolan. - Samtliga pedagoger i verksamheten utvärderar planen. - Skolrådets föräldrar utvärderar planen. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas

3 ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Tillsammans med barn, elever och föräldrar har vi ett gemensamt ansvar att leva och agera utifrån vår skolas vision: att varje barn ska ges förutsättningarna att nå sin fulla potential i ett tryggt klimat. Alla barn och elever i Lännersta förskola, skola och fritidshem ska känna sig trygga. Vi tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. I Lännersta förskola, skola och fritidshem är alla lika viktiga! Alla medarbetare på Lännersta förskola, skola och fritidshem arbetar utifrån ståndpunkten att vara goda förebilder. Vi agerar och utreder skyndsamt vid kännedom om upplevd diskriminering eller kränkning. I vår verksamhet arbetar Lännersta med ett praktiskt värdegrundsarbete (SWPBS) som utgår ifrån att vi skapar förväntningar/regler för hur alla på skolan ska bete sig på gemensamma ytor och i gemensamma sammanhang. De förväntningar/regler vi arbetat fram främjar ett klimat som bygger på samarbete mellan barnen och tolerans för att alla barn har olika behov. Även förskolan har införlivat delar av detta. Detta arbete fick samtlig personal utbildning i under läsåret och nu praktiseras det skolövergripande. Med hjälp av tummar kan pedagogerna kommunicera med barnen vad som är i linje med de gemensamma förväntningarna/reglerna. Genom att uppmärksamma barnen när de gör rätt ökar deras lust att göra rätt. Genom att träna dem i det som är svårt (att exempelvis reda ut en konflikt) får eleverna färdigheter som de har nytta av för livet. Elever i förskoleklass får under vårterminen träna sig på hur man löser konflikter (turas om att bestämma) samt perspektivtagande (se på saker ur den andras ögon) under ledning av psykolog, detta följs sedan upp av pedagoger på rasterna. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Pedagoger i samtliga verksamheter för kontinuerligt diskussioner på personalmöten hur bemötandet av flickor respektive pojkar i klassrummen ser ut. Det påbörjade arbetet med auskultationer i varandras barngrupper/elevgrupper i syfte att uppmärksamma vuxnas förhållningssätt i den dagliga verksamheten fortlöper under läsåret (ledningsgruppen samt förstelärarna är ansvariga för att arbetet genomförs). I fritidshemmets del av verksamheten arbetar vi även aktivt för att ta tillvara elevers olika intressen och uppmuntrar alla till lek och samarbete med olika kompisar oavsett kön. I förskolan/skolan/fritidshemmet finns böcker att använda i samband med högläsning som belyser olika typer av familjebildningar och olika minoriteter. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: regelbundna samtal förs med fokus på allas lika värde. I undervisningen och inom hela verksamheten lyfts diskussioner utifrån filmer, böcker och värdegrundsfrågor i samband med värdegrundslektioner men även kontinuerligt i vardagen. Vi arbetar med Barnkonventionen

4 - tex i samband med FN dagen - i samtliga klasser men fångar även spontana stunder för samtal och reflektion tillsammans med eleverna. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: I undervisningen och inom hela verksamheten lyfts diskussioner utifrån filmer, böcker och värdegrundsfrågor i samband med värdegrundslektioner men även utifrån händelser som sker kontinuerligt i vår omvärld. Vi arbetar med Barnkonventionen i samband med FN dagen i samtliga klasser. I verksamheten tar vi vara på värdet av olikheter för att lära av varandra. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Vi planerar organisationen kontinuerligt så att den fysiska arbetsmiljön inte utgör ett hinder för eleven/barnet. Pedagoger i hela verksamheten uppmuntrar barn och hem att vara öppna med att vi alla är olika och har olika behov. I det vardagliga arbetet i hela verksamheten uppmärksammas att alla elever/barn är lika värda oavsett behov. Diskussioner förs kontinuerligt om att alla elever/barn har olika förutsättningar och behov men samma rättigheter. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Inom det pågående arbetet för PBS förs resonemang om förhållningssätt och bemötande av elever utifrån sexuell läggning. Pedagoger i hela verksamheten delges boktips från specialpedagog/speciallärare med fokus på familjerelationer och sexuell läggning för högläsning i respektive elevgrupp/barngrupp. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Trygghetsgruppen initierar att alla pedagoger arbetar med Barnkonventionen i samband med FN dagen i samtliga barngrupper. Kontinuerligt i vår verksamhet uppmuntrar vi till åldersöverskridande lek och samarbete. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av

5 diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna PBS- gruppen har under läsåret 2014/2015 genomfört elevintervjuer och observationer som använts som underlag i arbetet med att utforma en väl förankrad och gemensam värdegrund på Lännersta skola. Dessa visar att eleverna vill kunna påverka hur man firar värdegrunden på skolan. Detta sker genom elevråden där de får ge förslag. Trygghetsgruppen sammanställer och verkställer. Trivselenkät från Trygghetsgruppen har genomförts bland eleverna, även kartor där eleverna markerat otrygga/trygga platser har använts. Utfallet har analyserats av Trygghetsgruppen tillsammans med ansvarig mentor. Analysen har utmynnat i åtgärder i vardagen för att skapa en trygg och rofylld miljö för barn/elever. Eleverna önskar påverka förväntningar och regler. Detta sker genom en PBS- utvärdering i slutet på maj, som sammanställs och utmynnar i nya förväntningar inför nästa läsår. Det sker även i framtagandet av nya förväntningar och regler där behovet blir tydligt under terminens gång pga händelserapporter. Samtliga nya förväntningar tas fram tillsammans med elevrådet, eller berörd elevgrupp. Då enstaka elever rapporterat att de känner sig ensamma på rasten och då elevhälsan i kartläggningar av elever uppmärksammat behov av stöd i lek för vissa elever, så har Fritidspedagogerna har under läsåret infört rastlekar kontinuerligt tillsammans med barnen under specifika perioder. Detta arbete bör fortgå under läsåret 2015/2016 för att öka rastvariation för barn/elever. Utifrån händelserapporter ser vi behov av möjlighet till en flexibel organisation. Reflektioner kring antalet vuxna i samband med rast har ägt rum kontinuerligt på fritidsmöten och Trygghetsgruppsmöten under läsåret. Arbetet bör kvarstå för att ständigt uppmärksamma elevernas behov av trygghet under rasttid.

6 Eleverna behöver tillgång till olika vuxna för att alltid kunna ha någon att prata med. EHT har funnits tillgängligt i vardagen vilket ses som en styrka, arbetet bör fortsätta läsåret 2015/2016. Trygghetsgruppen och EHT har representanter i samtliga grupper. Överlämningsarbetet har fungerat och bör fortgå kommande termin. Trygghetsgruppen har anordnat gruppstärkande aktiviteter genom elevrådet vilket bör fortsätta. Trygghetsgruppens arbete enligt konsekvenstrappan har genomförts och bör fortsätta kommande läsår. Planen har utvärderats i Skolrådet. Arbetssättet bör kvarstå kommande läsår. Skyltar skapas hösten 2015 och placerats ut på avsedda platser för att förtydliga PBS- arbetet och dess förväntningar. Elever arbetar med förväntningarna kontinuerligt tillsammans med all personal dagligen med start augusti Vårdnadshavare informeras om PBS- arbetets utformning i samband med föräldramöte i september Pedagogerna arbetar hösten 2015 enligt PBS kontinuerligt i vardagen genom att förstärka positivt beteende. Arbetet utmynnar i belöningar som tilldelas hela skolan vilket skapar gemenskap över klassgränserna och i pedagoggruppen. Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Planen mot diskriminering och kränkande behandling har delgetts hemmen i samband med utskick via Unikum. Diskussioner har förts om innehållet i planen i Skolrådet. Planen mot diskriminering och kränkande behandling utgör underlag i planerade gemensamma värdegrundslektioner och även i spontana samtal under hela dagen. Klassrådet har varit ett forum för att kartlägga hur detta har efterlevts. Ansvariga pedagoger i värdegrundsarbetet har kontinuerligt sett till att arbetet utgått ifrån planens begrepp och formuleringar. En presentation av planen och skolans satsning på PBS har delgetts föräldrar i samband med höstens föräldramöte. PBS- arbetet har diskuterats med eleverna kontinuerligt på elevråd men även i samband med elevmöten på fritids och under enskilda elevintervjuer. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: All personal har tilldelats planen mot diskriminering och kränkande behandling. All personal utbildas därutöver kontinuerligt i vardagen utifrån skolans värdegrundssatsning, PBS, där ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam värdegrund utgör fokus. I PBS- arbetet ingår att

7 personalen utbildas i att kontinuerligt reflektera kring gemensamma förhållningssätt och stärka sitt värdegrundsarbete tillsammans med kollegor och barn/elever i vardagen. Dokumentera: Pedagoger dokumenterar händelser i dokumentet: Händelserapport, som kontinuerligt samlas in och ses över i Trygghetsgruppen och i EHT. Eventuella fall av kränkning, diskriminering eller trakasserier dokumenteras löpande i dokumentationsverktyget PMO av specialpedagog. Lämpliga åtgärder sätts in enligt konsekvenstrappans arbetsgång. Dessa utvärderas efter fastställd tid. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.

8 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR- avdelning kan behöva kopplas in.