Intensivundervisning i matematik Sundbyberg stad Timmersdala och Lerdala skolor i Skövde NCM, Göteborgs universitet

Transkript

1 Intensivundervisning i matematik Sundbyberg stad Timmersdala och Lerdala skolor i Skövde NCM, Göteborgs universitet

2 Uppdrag Sundbyberg Uppdrag Skövde Politiker Förvaltningschef Rektorer Lärare Intensivlärare NCM Mautv. Rektorer Lärare Intensivlärare Förskolans pedagoger

3 Varför r kämpar k en del elever med matematik? Saknar viktiga erfarenheter under förskoleåren Emotionella problem, kaotiska uppväxtförhållanden Underskott av matematikundervisning Låg arbetsinsats Bristfällig undervisning Dyslektiska problem (bl a textuppgifter) Specifika räknesvårigheter Uppgiftsorientering Arbetsminne

4 Central exekutiv Visuell-spatiala upplagring Episodisk buffert Fonologisk lagring Inre tysta talet Långtidsminnet Baddeley, 2007

5 Hålla kvar, bearbeta och uppdatera information i arbetsminnet samt stänga ute irrelevant information. Läsning Skrivning Matematik Följa instruktioner

6 Några principer för f r undervisning Övervaka elevens skolarbete Bedöm aktiviteters krav på arbetsminnet och reducera kraven när det är möjligt Skapa sammanhang i undervisningen Använd olika typer av minnesstöd i klassrummet Hjälp eleven att utveckla minnesstrategier Kontinuerlig kartläggning, analys och åtgärder Ge eleven det specialpedagogiska stöd hon behöver

7 Kompetensutveckling Utvecklingsdialog rektorer, Ingemar Gullstam Förskolan: Studiecirklar Små barns matematik Grundskolan: Studiecirklar Förstå och använda nda tal Föreläsningar geometri: Madeleine Löwing Föreläsningar samt arbete med Känguruboken,, Karin Wallby Föreläsningar av NCM samt Skolverket Handledning och stöd d till I-ma-lärarna,, NCM

8 Klassrumsobservationer - ouppmärksamma, distraherade, dagdrömmer - tillbakadragna i klassrumsdiskussioner - svårt att övervaka och kontrollera sitt arbete - svårt att komma ihåg och följa instruktioner - dålig uthållighet - presterar under sin förmåga, lär sig långsamt

9 Principer för f r intensivundervisning * Undervisningen ges av en kvalificerad matematiklärare under 10 veckor, 4 tillfällen à 40 minuter per vecka. * Ett nära samarbete mellan klasslärare och intensivlärare. * Elevens engagemang och arbetsinsatser betonas. * Undervisningen utgår från återkommande analyser av elevens kunskaper och färdigheter. * Undervisningen bygger på forskning, styrdokument och beprövad erfarenhet. * Ett nära samarbete med hemmen.

10 Skollagen Särskilt stöd 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektor. Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.

11 Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

12 Undervisning i fyra faser Den laborativa muntliga fasen Den representativa fasen Den abstrakta fasen En fas för att befästa, återkoppla och att skapa samband som grund för fortsatt lärande Minskoff & Allsopp, 2006; Lundberg & Sterner, 2006, McIntosh, 2008).

13 Några resultat från vt 2010 Åk 9: Sex av sju elever nådde målen för G. Åk 2: Elevernas resultat mellan testtillfälle 1 och 2 förbättrades med i snitt 30 %. 35 % 30 Förbättring mellan test 1 och 2 i procent F ö r b ä t t r i n g i 10 % 5 0 Intensivmatte åk 2 åk 2 åk 3 åk 4 åk 4 åk 5 åk 6 I-ma

14 Elevexempel åk k 2 -Talfakta inom de tio första talen - Uppskatta antal över 20 - Huvudräkning med addition och subtraktion med tal under 10 - Stegräkning med 2, 5 och 10 - Likhetstecknets betydelse - Räknehändelser - Språklig uttrycksförmåga - Jag kan inte. Det är svårt.

15 - Kan följa och skapa talmönster - Utföra huvudräkning i addition och subtraktion med tiotalsövergångar upp till Uppåt- och nedåträkning med bl a 2-, 5- och 10-steg i talområdet Kan grundläggande talkamrater och hundrakamrater - Kan bedöma tals relativa storlek inom talområdet Kan lösa räknehändelser och välja effektiva räknemetoder - Räknar uppgifter med addition och subtraktion med tal upp till 1000 och med 10- och 100-tals övergångar.

16 510-6 = Jaha, jag fattar varför det är bra att kunna tiokamrater. Då är det ju = Det är 80. Jag tar bort 50 från 100, det är 50, 50 och 50 är ju hundrakamrater. Sedan lägger jag till 30. Alltså är det = Jaha, vad lätt. Jag tar 3+7, för de är tiokamrater och sedan lägger jag till 8 och då är det 18. Matematik är det roligaste ämnet! Tack gode Gud för matematiken!

17 Intensivundervisning kan aldrig ersätta god klassundervisning. Den är ett komplement. En bra klassundervisning kombinerat med kvalificerat individuellt stöd, elevens egna insatser och bra uppbackning hemma det ger resultat!

18 Intensivundervisning i matematik i Skövde Samverkan mellan intensivlärare och klasslärare Intensivlärarens planering, dokumentation, föräldrakontakter Undervisningen Klasslärarnas erfarenheter Elevernas erfarenheter Föräldrarnas erfarenheter Intensivlärares erfarenheter

19 Samverkan klasslärare intensivlärare Intensivundervisning vt 2011 Två elever i åk 3, en elev i åk 4 Klassrumsobservationer, IUP, kartläggning, analys, uppföljande intervju, åtgärdsprogram, uppföljning, utvärdering

20 Intensivlärarens planering, dokumentation mm

21 Undervisningen Textuppgifter i matematik Ordavkodning, läsförståelse Matematiska ord fler, färre, lika med, term, summa, volym, talföljd, skillnad, udda, addition, subtraktion, tiotal, hundratal Inre representationer, lösningsmodell Automatiserade talfakta, effektiva räknestrategier Metakognition

22 Laborativa fasen Vilka kombinationer är möjliga? Hur många kombinationer finns det? Hur kan du beskriva det aktuella mönstret?

23 Representativa fasen

24 Talfamiljer 3+4=7 4+3=7 7-3=4 7-4=3 Abstrakta fasen

25 Laborativa fasen, räknestrategierr Talfakta Kommutativa lagen för addition Associativa lagen för addition

26 Representativa fasen

27 Abstrakta fasen

28 = Fyra och sex är tiokamrater och två till är tolv = Först tar jag sju plus tre, det är tio. Tio plus tio är tjugo, plus ett är tjugoett = Sextio plus sextio är hundratjugo, plus tio är hundratrettio = Åttio minus trettio är femtio. Hundra minus femtio är femtio. Pernilla: Frida började med att ta bort femtio från hundra. Hur kan hon ha tänkt?

29

30 LURBRAK 1. Läs hela texten och återge den med egna ord. 2. Upprepa frågan högt för dig själv och stryk under frågan. 3. Ringa in viktig information. 4. Bestäm räknesätt. Är detta ett flerstegsproblem? 5. Rita en lösning och berätta steg för steg hur du tänker. 6. Använd matematikspråket. 7. Kontrollera din lösning.

31 Läraren som modell

32 Eleven löser l uppgifter påp egen hand

33 Ordbok i matematik Markera vilka ord som är viktiga och som kan tänkas svåra. Skriv orden på tavlan. Gör en gemensam tankekarta.. faktor Multiplikation produkt gånger multiplicera Låt eleverna förklara hur produkt, faktor och multiplikation hör ihop.

34 Bokstäver, siffror och tal

35 Klasslärares kommentarer Eleverna har utvecklat positiva attityder till matematikämnet och till den egna förmågan att lära. De positiva effekterna av intensivundervisningen har även påverkat elevers intresse och engagemang inom andra ämnesområden. Förmågan att arbeta koncentrerat och uthålligt har förbättrats markant i takt med att elevens kunnande och självkänsla har växt. Detta återspeglar sig tydligt i elevens arbete i klassrummet. Föräldrarnas engagemang och delaktighet har haft goda effekter även på äldre syskons attityder till skolarbetet. Eleverna är mer motiverade vilket visar sig i ett större engagemang och ansvar för skolarbetet.

36 Elevers kommentarer Jag koncentrerar mig bättre för här finns bara matematik. Du gör matematiken rolig! Det är roligt att spela spel med pappa för jag vinner nästan jämnt. Jag behöver ingen rast, vi kan fortsätta lite till om du vill. Först tänkte jag att det skulle bli jobbigt och att jag ändå inte skulle förstå. Men jag har lärt mig jättemycket. Det är till och med roligt att hålla på med matte. Jag kan tänka mig att bli lärare. Kanske inte mattelärare? Tror du att jag kan bli mattelärare?

37 Våra egna erfarenheter Den personliga närvarons magi Effektiv TOT Undervisningen kan göras mer personlig och helt anpassad efter elevens behov Elevens engagemang och förmåga till koncentration ökar Direkt återkoppling och tillräckligt med tid Möjligheten att få vrida och vända på ett begrepp vidgar och fördjupar förståelsen Med en stärkt självkänsla ökar motivationen att lära Den nära, personliga kontakten med föräldrar ger positiva effekter.

38 Föräldrars kommentarer Hade den här undervisningen funnits när jag gick i skolan hade matematiken varit annorlunda för mig. Förr kunde elever som fick specialpedagogiskt stöd få höra att det är de där som har svårt för sig. Den attityden finns inte alls här. Tvärtom, här är det något åtråvärt och kamraterna frågar om inte de också kan få intensivundervisning. Den omedelbara återkopplingen och bekräftelsen och att framstegen blir så synliga, stärker hennes självförtroende. Hon känner sig lika trygg på båda ställena, hon vågar ställa frågor och vara aktiv och delaktig även i klassrummet. Vi är mycket tacksamma för den hjälp vi har fått det borde vara en självklarhet för alla skolor. Ju tidigare insatserna görs, desto bättre!

39