8 Projekteringshandlingar för trafiksignaler

Transkript

1 8 Projekteringshandlingar för trafiksignaler 8.1 Allmänt De handlingar som normalt, i förekommande fall, upprättas är: Signalplan, planritning Kabelplan, planritning Signaländringsplan, planritning Kabeländringsplan, planritning Kabelförteckning Anslutningscheman Säkerhetstider, konfliktmatris Funktionsbeskrivningar (grafisk och text) Detektorfunktioner Väg-Tid-diagram Startorderlistor Tekniska beskrivningar (ATB, OTB) Arbetsbeskrivning för markarbeten Mängdförteckning eller mängdbeskrivning Överslagskostnadsberäkning Kommunikationutrustning De handlingar som beskriver en signalanläggnings tekniska funktion kan sammanfattat kallas funktionshandlingar. Dessa är: Säkerhetstider, konfliktmatris, konfliktpunkter Funktionsbeskrivningar (grafiska eller text) Detektorfunktioner Väg-Tid-diagram Startorderlistor Tekniska beskrivningar (allmän, särskild) Dessa skall tillsammans med den fysiska utformningen, signalplanen, beskriva signalanläggningens funktion så noggrant att styrutrustning kan programmeras därefter. I projekteringen ska beskrivas hur detektorer, detektorfunktioner, signalgrupper och signalgruppsfunktioner hänger samman och styr signalanläggningen. Det är viktigt att se alla handlingarna som en helhet då samtliga har kopplingar till varandra och måste överensstämma. Tillämpas exempelvis variabel gultid i en signalgrupp måste detta återspeglas både i funktionsbeskrivningen, detektorfunktionerna och i redovisningen av rödspärrtider. Den grafiska funktionsbeskrivningen brukar kallas programmerarens nothäfte och har till uppgift att förmedla projektörens avsikt mer lättförstått och överblickbart än med text. Allt går inte att beskriva grafiskt så komplettering med text behövs både på funktionsbeskrivningen och med hjälp av de andra kompletterande dokumenten. Trafiksignalprojekteringen delas ofta in i två delar, Mark och Ovan mark, se Projekteringsdelar. VGU VV publikation 2004:

2 Handlingarna ska ligga till grund för: Utredning och/eller Byggande Programmering Anläggningsdokumentation, för underhåll och funktionskontroll (vid exempelvis driftsfrågor, trafikolyckor). Ombyggnad Signalplan, kabelplan och samtliga funktionshandlingar skall finnas uppdaterade i anläggningen hos väghållaren. Normal praxis är att en omgång handlingar ska finnas i anläggningen för driftsändamål. Brister i dokumentationen bör snarast åtgärdas alternativt nyupprättas eller omprojekteras. Till skillnad från andra projekteringshandlingar, profilritningar, vägmålning etc förutsätts att trafiksignalens funktioner skall ändras många gånger under anläggningens livstid. Därför bör planritningar och funktionshandlingar upprättas i digital form. 8.2 Signalplan Planen beskriver anläggningens yttre utrustning, dess geometri (placering av refuger, övergångsställen, tryckknappar, stolpar, signaler, bakgrundsskärmar, detektorer) samt en översiktlig beskrivning av den trafiktekniska funktionen (fasbilder). I signalplanen kan även anges (och redovisas) krav på prioritering, prioriterade fordons riktningar, hänvisningar till speciella tidplaner m.m. FIGUR 8-1 Exempel på ingående moment i signalplan I en korsning indelas och numreras signalgrupperna normalt medsols från huvudgata i väster (om möjligt) med början på fordonssignalgrupper följda av signalgrupper för cykel- och gångpassager. 94 VGU VV publikation 2004:

3 På liknande sätt numreras signalstolparna F1: Fordonssignalgrupp F2: Fordonssignalgrupp... C7: Cykelsignalgrupp G8: Gångsignalgrupp 6 FIGUR 8-2 Signalgruppslitterering Detektorerna numreras i körriktningen utifrån tillfarten och in mot korsningen löpande medsols i alla tillfarter. Detektorer märks även med avstånd till stopplinje på ritningen. Vissa väghållare har annan praxis t ex att tillhörande signalgruppsnummer redovisas i numreringen. Placering av induktiva detektorslingorna skall utföras med tanke på den/de funktioner som detektorerna skall få i anläggningen. Aktuella funktioner från LHOVRA-metodiken skall beaktas. Vidare skall detektorerna placeras så att risk för feldetektering minimeras. Noteras bör att en slingdetektors minimimått är ca. 1 x 1 meter, under denna storlek riskeras funktionen. Induktiva detektorer kan även ge feldetekteringar även om trafik inte direkt passerar över detektorn, känslighetsavståndet är ca. 0. meter. Behovet av detektorer som kan ge fordon som har passerat stopplinjen och befinner sig i korsningen rätt att förlänga rödtid bör övervägas vid stor vänstersvängandel och sekundärkonflikt. Om behov av prioritering av något slag föreligger, skall detta utredas och signalplanen kompletteras med detektorer etc. för prioritering, se kap Prioritering i trafiksignalanläggningar. Prioritering av särskilda fordon redovisas också alltid på funktionsbeskrivning. Placering av signaler beskrivs i kap 6 Geometrisk utformning. Signalernas riktning visas också översiktligt genom inriktningen på ritningssymbolen. Detta kan vara svårt att åskådliggöra om olika signaler placeras nära varandra eller ritningen innehåller många detaljer i övrigt. Minimimått och viktiga detaljer så som stolpars placering och avstånd till refugekant, kabelbrunnars utförande etc. beskrivs normalt genom typritningar och detaljritningar. VGU VV publikation 2004:

4 FIGUR 8-3 Ttypbeteckningar för signalplanen. 8.3 Kabelplan Kabelplanen utförs normalt i principiell form vilket då anges på ritning. Den principiella kabelplanen skall beskriva hur kanalisation, brunnar och kablar med anslutningspunkter ska förläggas i anläggningen på ett tydligt och schematiskt sätt. Kabelsamordningsplaner begärs vid behov av berörda parter. Kabeltyp (signal-, detektor-, samordningskabel el dyl) och beteckning med antal ledare och dimension skall framgå för samtliga kablar. Antal kablar, serviskabels anslutning, antal och dimensioner på kabelförläggningsrör, kabelförläggningsstandard (EBR-standard) för kabelgravar och skydd bör också redovisas. Uppgifter om elmatning/servis begärs av elleverantör. En kabelförteckning upprättas utifrån kabelplanen med kabellängder angivet från kopplingspunkt till kopplingspunkt samt summerat per kabeltyp. 96 VGU VV publikation 2004:

5 8.4 Signal- och Kabeländringsplan Ändringsplaner upprättas med fördel vid ombyggnad. Där skall endast framgå vad som ändras från den befintliga anläggningen som hjälp för utföraren. Därvid måste anslutningarna till befintlig anläggning och eventuell flyttning av utrustning beskrivas. 8. Funktionshandlingar 8..1 Funktionsbeskrivning, signalväxlingsschema Med funktionsbeskrivning avses normalt den grafiska framställningen av signalgruppernas funktioner över tiden. Den brukar även kallas signalväxlingsschema eller funktionsschema. Den grafiska redovisningen behöver dock nästan alltid kompletteras med någon text. Beroende på vilken typ av styrning funktionsbeskrivningen avser brukar den förkortas: FBO, funktionsbeskrivning oberoende styrning FBS, funktionsbeskrivning samordnad styrning FBL, funktionsbeskrivning lokal samordning. De funktioner som kan behöva definieras i projekteringen beskrivs i kap Styrteknik. Dessa funktioner kan sedan kombineras och tillämpas enligt LHOVRA-metodiken, se Signalreglering med LHOVRA-teknik, Projekteringshandbok, Vägverket Publikation 1991:1. På respektive funktionsbeskrivning skall redovisning av eventuella prioriteringsåtgärder göras. Funktionsbeskrivning Funktionsbeskrivningen, se FIGUR 8.4 ska göras i följande steg: Steg 1 Beräkna säkerhets- och spärrtider, se VVFS. Steg 2 Beräkna signalgruppernas tidsättning (min- och maxtider, fråntider etc) se RVT, VGU och DV 8. Steg 3 Bestäm signalgruppernas funktioner (växling till grönt, rött, privilegietider med mera). Steg 4 Bestäm detektorlogiker och deras funktion (anmälan, förlängning av max-, från-, gul-, rödtid, intervalltid med mera). Om aktuell korsning ska ingå i lokal och/eller central samordning upprättas: vägtiddiagram per tidplan och sammanställning av analyser av tidplaner med moderna metoder typ TRANSYT eller liknande särskilda funktionsbeskrivningar om så behövs kriterier för tidplaneval DV 8 Föreskrifter och allmänna råd för trafiksignaler beskriver arbetsmomenten mer i detalj liksom lämpliga arbetssätt. VGU VV publikation 2004:

6 Styrorder FIGUR 8-4 Principiell uppbyggnad av funktionsbeskrivning På nästa sida redovisas typbeteckningar för funktionsbeskrivningen. 98 VGU VV publikation 2004:

7 BETECKNINGAR FÖR SIGNALGRUPPENS BETEENDE OCH TIDMÄTANDE FUNKTIONER Visar Grönt-Gult-Rött / Har Rödtid (Tider enligt konfliktmatrisen) Villkorslinjer utefter vilka "Start/Stopp/Klar"- besked skickas mellan konflikterande signalgrupper Visar Rött-Rödgult-Grönt Har Rödgult-Mingrönt ( s) Har Fast Gult ( s) Får Start-tillåtelse från startpunkt 3 2 Har särskilda villkor för Gult (Fast Gult 3 s + Variabelt Gult 2 s) Får Start-tillåtelse, Lokalt / Centralt 4 Har Rödtid enligt spärrmatris och samtidigt en Variabel rödtid (4 s) Växlar alltid till grönt oavsett grönbehov (ingen särskild beteckning) 1 Kan själv kvarhålla grönt upp till Maxgrönt (1 s). Har därefter Vilogrönt Växlar endast till grönt om den har behov... Hänger kvar i Vilogrönt tills den växlas till Gult av konflikterande grupper (ingen särskild beteckning)...eller får behov under en villkorlig ej tidsbegränsad () Privilegietid, (under vilken starten får överlåtas)... Växlar ovillkorligt till rött när grönbehovet upphör (även efter Maxgrönt)...eller får grönbehov under en villkorlig tidsbegränsad (8 s) Privilegietid, (under vilken starten får överlåtas) 8 6 Har Fast Fråntid (6 s) Hindras i växling till rödgult/grönt om en Beroendegrupp (7) har grönbehov, tills den påbörjat sin växling till rödgult/grönt, och därefter under en Beroendetid (2 s) 7B2 10 Har Variabel Fråntid (10 s) Gånggrupp har Fiktivt Rödgult (tid mätes) Gånggrupp hänger kvar tills den växlas till rött av konflikterande grupper/har Rödtid Gånggrupp har Gågrönt (12 s) 12 Gånggrupp växlar ovillkorligt till rött när grönbehovet upphör/har Grönblink TILLÄMPNINGSEXEMPEL 1 F1 Privilegietid () Variabel Fråntid (10 s) Fast Gult (3 s) Variabel Gult (2 s) Fast rödtid Variabel Rödtid (4 s) F3 Beroendetid (2 s i förhållande till G7) Rödgult Mingrönt ( s) Maxgrönt (1 s) (Förlängnings-)Intervall G Röd Detektorlogik Anmäler 7B2 8 Grön Detektorlogik Förlänger Efter upphört Grönbehov (eller Maxtid) i F1 får F3 Start-tillåtelse. F3 stoppställer F1 om F3 har Grönbehov (eller får Grönbehov under villkorlig oändlig Privilegietid), Efter stoppställning tillåtes F1 mäta Variabel Fråntid (max 10 s), Fast Gult (3 s) och Variabelt Gult (max 2 s), varefter den mäter Rödtid (enligt Spärrmatrisen). Den får dessutom samtidigt tillgång till en Variabel Rödtid (max 4 s). F3 påbörjar därefter sin växling till rödgult/grönt genom att först mäta en Beroendetid (2 s) i förhållande till gruppen 7 (förutsatt att denne är anmäld). F3 växlar till Rödgult, mäter sedan Mingrönt och tilldelas samtidigt en tillgänglig Maxtid (1 s). G7 får Start-tillåtelse tillsammans med F3. Den får då tillgång till en villkorlig begränsad Privilegietid (8 s), som börjar avräknas när annan icke konflikterande signalgrupp påbörjar sin växling till rödgult. Under denna tid kan en sen Anmälan inkomma och resultera i växling till grönt. G7 mäter en Fiktiv Gultid (1, s) följt av Gågrönt (1 s). Den hänger kvar i vilogrönt tills den stoppställes. Den växlar då till Gårött och mäter därefter Rödtid (enligt Spärrmatrisen). Privilegietid (8 s) Fiktiv Gultid Gågrönt (12 s) Gårött VÄGVERKET Ritad av Konstruerad av Granskad av Datum TRAFIKSIGNALER BETECKNINGAR OMARBETADE FRÅN DV8, BILAGA 3 BILAGA FIGUR 8- Funktioner i Funktionsbeskrivningen 8..2 Detektorfunktioner Detektorer knutna till samma signalgrupp samverkar enligt tidluckametoden för att förlänga signalgruppens variabla status, se kapitel Styrteknik. I nedanstående tabell redovisas detektorfunktioner. I detektorfunktioner beskrivs varje detektors funktioner och kopplingar till signalgrupper i tabellform. För varje funktion anges tidluckametodens intervalltider. De funktioner som kan behöva definieras i projekteringen beskrivs i kap.7.3 Detektorfunktioner. Se även LHOVRA-handboken. VGU VV publikation 2004:

8 FIGUR 8-6 Principiell redovisning av detektorfunktioner 100 VGU VV publikation 2004:

9 8..3 Säkerhetstider, konfliktmatris Hur säkerhetstiden skall räknas och vilka konflikter som avses beskrivs i VVFS /RVT 9.0. I det nedanstående redovisas beräkning av rödtid. Se även kapitel.7.3 Funktioner vid rött. Su Sf Beräkning av rödtid R = Su / Vu - Sf / Vf - RG - (G-T) där: R = Rödtid (s) Su = Utrymningssträckan inkl dim fordonslängd (bil = 6 m och buss = 1 m) Vu = Utrymmande fordons hastighet (m/s) Sf = Framryckningssträckan Vf = Framryckande fordons hastighet (m/s) RG = Rödgul (s) G = Gultid (s) T = Passagetid efter växling till gult (s) FIGUR 8-7 Rödtidsberäkning Säkerhetstidsberäkning och konfliktpunkter skall redovisas. Säkerhetstiderna reduceras till rödtid och spärrtid som motsvarar de parametrar som programmeras in i styrutrustningen. Dessa redovisas i en konfliktmatris se figur nedan. Normalt kommer matrisen att vara symetrisk kring diagonalen för konflikterande signalgrupper. Signalgrupper kan också göras ensidigt konflikterande d v s grupp a hindrar grupp b från att starta men ej tvärtom. Därvid blir matrisen asymetrisk. Ensidiga konflikter skall noteras i text på handlingen. Både rödtid och spärrtid bör alltid redovisas. VGU VV publikation 2004:

10 F R Å N U T R Y M M A N D E KONFLIKTMATRIS TILL FRAMRYCKANDE ,1 0,1 3,2 0,1 0,2 1,0 3,6 3,6 2,3 1,8 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1,3 0,1 1,0 1,2 0,7 0,1 0,1 1,4 0,6 0,2 2,3 0,1 3, RÖDTID ANMÄRKNINGAR OM INSTÄLLNING SKA SKE SÅSOM SPÄRRTID SKA REDOVISADE VÄRDEN FÖR RÖDTID ÖKAS MED TID FÖR FAST GULT (GRÖNBLINK) SAMT MED YTTERLIGARE 0, SEKUNDER. +2, +2, +4, +2, +2, +4, +3, +, FIGUR 8-8 Principiell utformning av konfliktmatris 8..4 Väg- tiddiagram och startorderlistor Väg-tiddiagram skall redovisas för samordnad styrning av trafiksignaler. tid Grön våg väg FIGUR 8-9 Principiellt Väg-tid-diagram (grönvåg enbart i en riktning) Tider för startorder till samtliga signalgrupper utläses och nedtecknas därefter i startorderlistor. Startorderlistor kan bifogas separat eller infogas på funktionsbeskrivning. 8.6 Övriga handlingar Beskrivningar De tekniska beskrivningarna sätter kraven på levererad utrustning. Normalt bifogas en särskild teknisk beskrivning (objektspecifik). En allmän teknisk beskrivning ligger till grund från Vägverkets DV 8. För arbete i mark görs normalt en arbetsbeskrivning. En kabelförteckning upprättas utifrån kabelplanen med kabellängder angivet från kopplingspunkt till kopplingspunkt samt summerat per kabeltyp som underlag till arbetet men är ej att förväxla med mängdförteckning. 102 VGU VV publikation 2004:

11 8.6.2 Mängdbeskrivningar och mängdförteckningar Mängdförteckning (MF) har tidigare upprättats enligt särskild ordning. Se särskilt MF 9 för projekt i Vägverkets regi. MF 9 kräver särskild anpassning av projektören för trafiksignaler. Nya underkonton behöver bl a läggas till för en komplett redovisning. ME -9, mätnings- och ersättningsregler för MF -9 kan avvika i vissa punkter jämfört med den traditionella indelningen av trafiksignalprojekt. Mängdbeskrivning enligt AMA används allt oftare vid större projekt men ger endast en relativt översiktlig bild av trafiksignalarbetet. VGU VV publikation 2004:

12