SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 Kommunfullmäktige () Plats och tid Sessionssalen, Kommunhuset, Hallstahammar, klockan Beslutande Ordföranden Rolf Hahre (S), samt ledamöter enligt bifogad förteckning Övriga deltagande Ersättare enligt bifogad förteckning, samt Carina Iwemyr, sekreterare. Utses att justera Christina Aspenryd (S) och Jenny Landernäs (M) Justeringens plats och tid Kommunhuset den 19 december 2014 klockan Underskrifter Paragrafer Sekreterare Carina Iwemyr Ordförande Justerande Rolf Hahre (S). Christina Aspenryd (S) Jenny Landernäs (M) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och Kommunfullmäktige Anslaget uppsättes Anslaget nedtages Förvaringsplats för protokollet Underskrift. Carina Iwemyr

2 Kommunfullmäktige KF 164 Upprop, kungörande, protokollets justering, m m Ordföranden informerar att länsstyrelsen har utsett Barbara Hallström (FP) som ny ledamot efter Per Hagström (FP) och Christine Kanyange (FP) som ny ersättare efter Barbara Hallström (FP). att fastställa uppropet, att utse Christina Aspenryd (S) och Jenny Landernäs (M), samt att justeringen skall äga rum den 19 december 2014 klockan

3 Kommunfullmäktige KF 165 Svar på motion av Carina Byhlin (KD) om frikort till simhallen för elever som lärt sig att simma med syfte att uppnå målet i årskurs fem Dnr 123/14 I en motion väckt i kommunfullmäktige den 28 april av Carina Byhlin (KD) framförs följande: Skolverket fick 2006 i uppdrag av regeringen att förtydliga målen för simkunnighet i årskurs fem och att föreslå hur simkunnigheten skulle kunna följas upp. Uppföljningen ska ge en nationell bild av simkunnigheten. Målet efter förtydligandet är att eleverna i slutet av femte skolåret skall ha god vatten vana, vara trygg i vattnet, kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg och kunna hantera nödsituationer vid vatten. Resultatet av den första uppföljningen avseende simkunskaper hos elever i årskurs fem visar att elever inte uppnår målet enligt kursplanen i idrott och hälsa. Det motsvarar 8,3 procent av eleverna. Flickorna når målet i högre utsträckning än pojkar. Av de orsaker idrottslärarna hänvisar till om varför eleverna inte når målen är rädsla för vatten den mest förekommande. Även kulturella orsaker är relativt vanligt förekommande. Det som förenar dessa orsaker är elevernas ovana vid vatten. Många nyinvandrade elever har liten eller ingen vattenvana från besök i exempelvis simhallar eller bad utomhus. Mitt förslag är att när eleverna lärt sig simma. Att eleven och en förälder eller annan vuxen får ett frikort till badhuset i 6-8 veckor. Simläraren som skriver ut frikortet ska också upprätta en individuell träningsplan, t ex. simma 10 meter eller 25 meter beroende på hur simkunnig eleven är. På detta vis får eleven möjlighet att öva mer och det ska underlätta att uppnå målet i årskurs fem att kunna simma 200 meter. Jag föreslår kommunfullmäktige att besluta Att utreda förutsättningarna om frikort till simhallen för elever som lärt sig simma samt lämplig vuxen i Hallstahammars kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen anför i skrivelse den 9 oktober 2014: Grundskolan har en fungerande rutin som innebär att nyanlända icke simkunniga elever får extra utbildning för att lära sig att simma. Vid dessa lektioner finns både idrottslärare samt simskolepersonal tillgängliga för undervisning. Insatserna är särskilt riktade för att eleverna ska klara kunskapskraven som ställs under det sjätte skolåret. Idrottslärarna arbetar med kunskapsuppföljning under hela läsåret där det dokumenteras var inom kunskapskraven eleven befinner sig, och genom kunskapsuppföljningen kan eleven samt elevens vårdnadshavare få information om vad som behövs för att uppnå målen.

4 Kommunfullmäktige Forts KF 165 Familjer som uppbär försörjningsstöd (4 kap 1 socialtjänstlag 2001:453) vid Individ- och familjeomsorgen, kan erhålla extra bidrag för avgiftsfria bad kort för barnen att använda på fritiden trädde ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter i kraft. Hushåll med barn som går i grundskolans årskurs 4 9 eller motsvarande i andra skolformer kan ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnets deltagande i fritidsaktiviteter (fritidspeng) om hushållet vid ansökningstillfället 1. har försörjningsstöd enligt 4 kap. 1, och 2. har haft sådant stöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden (4a kap 1 socialtjänstlag 2001:453). Barn- och utbildningsnämnden har den 18 november beslutat att avge yttrande i enlighet med förvaltningens skrivelse den 9 oktober Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december Anförande hålls av Tommy Emterby (KD). I var sitt anförande yrkar Reijo Tarkka (V) och Christina Aspenryd (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. att avslå motionen om frikort till simhallen för elever som lärt sig att simma med syfte att uppnå målet i årskurs fem med hänvisning till vad som anförs av barnoch utbildningsnämnden den 18 november Exp till: Carina Byhlin Barn och utbildningsnämnden

5 Kommunfullmäktige KF 166 Svar på motion av Jenny Landernäs (M), Hans Strandlund (M), Göran Lindén (M), Rolf Norrman (M), Stieg Andersson (M), Torbjörn Estelli (M) och Anders Randelius (M) gällande införande av digitalkunskap i skolan i Hallstahammar Dnr 259/13 Jenny Landernäs (M), Hans Strandlund (M), Göran Lindén (M), Rolf Norrman (M), Stieg Andersson (M), Torbjörn Estelli (M) och Anders Randelius (M), har väckt en motion i kommunfullmäktige den 25 november I motionen anförs att Sverige har en lång tradition av att vara i framkant när det gäller teknik och teknisk utveckling. Vi har en mycket bred allmän IT-kompetens och förståelse, vi har under många år levererat många tekniska innovationer. En bransch som varit i fokus på sistone är svensk dataspelsutveckling som växer så det knakar, men det ställs även större digitala krav i de allra flesta yrken idag där ett bra exempel på detta är cnc-operatörer. Hallstahammar har en lång brukstradition med basindustri i fokus, duktiga personer vars innovationer har skapat bättre förutsättningar för många likväl som det har skapat många arbetstillfällen i kommunen. Vi ska fortsätta att ligga i framkant när det gäller innovationer och teknik, men rätt förutsättningar måste till. Vi vill därför införa digitalkunskap och särskilt programmering i skolan. Genom att införa digitalkunskap i skolan kan vi stärka framtiden för eleverna i Hallstahammar. Den digitala världen är enorm, spännande och i allra högsta grad framtidsinriktad. I dagens läroplan finns det skrivelser om att eleverna ska lära sig använda digitala redskap på ett bättre sätt, det är bra, men ännu bättre är det om man faktiskt förstår hur tekniken bakom är uppbyggd. Då öppnas ytterligare en dimension av förståelse men också en möjlighet till påverkan. Kunskap om teknik, och särskilt programmering, är en av de viktigaste bitarna för att vara med och skapa framtiden. Vi vill främja den digitala inkluderingen samtidigt som vi vill öka ungas intresse för digitala innovationer och på sikt tekniska utbildningar. I det digitaliserade samhälle som finns idag är kunskap om kod och programmering nästintill en förutsättning för att på ett korrekt sätt kunna analysera sin omvärld. Vi vill ge fler möjlighet att förstå den bakomliggande tekniken och också kunna påverka programmerade förutsättningar. Nästan alla ungar har en ganska väl utvecklad relation till modern teknik som datorer, smartphones, läsplattor och liknande. Många är fantastiskt duktiga och väldigt många är fantastiskt engagerade i detta. Och med engagemang finns det också en stor vilja att lära. Vi vill ta tillvara på den. Vi ser att det går att implementera detta på många sätt i skolan, i befintliga ämnen som matte, svenska och engelska, som elevens val eller som extralektioner utanför skoltid i samband med exempelvis fritids.

6 Kommunfullmäktige Forts KF 166 Med anledning av ovanstående yrkar Nya Moderaterna i Hallstahammar på att verksamheten tar fram en plan på hur digitalkunskap och programmering skulle kunna införas i Hallstahammars kommun med målet att införa detta under läsåret 14/15. Barn- och utbildningsförvaltningen anför i skrivelse den 13 oktober 2014: Skolorna i Hallstahammar har under senare år strävat efter att använda modern digital teknik i undervisningen för att engagera och motivera eleverna för skolarbetet och därmed uppnå högre kunskapsresultat. Exempel på detta är satsningen på En-till-en på Tunboskolan som pågått flera år och som också införts på Lindboskolan. Elever i år 1-5 får en ökad tillgång till datorer via Lindboskolan och det nedlagda Kantzowska gymnasiet. Barn- och utbildningsförvaltningen förväntar sig att lärare alltmer använder digitalteknik i undervisningen i strävan efter högre kunskapsresultat. Intresset för tekniken behöver öka. Digitalteknik utgör inget eget ämne i skolans tim- och kursplaner. Hur och i vilken omfattning den digitala tekniken skall användas i skolarbetet och infogas i undervisningen hanteras av lärare, skolledning och IT-pedagog. Kommunens ITpedagog arbetar tillsammans med flera rektorer med en ny IT-plan för kommunens skolor. Den är övergripande och oberoende av den tekniska utrustningen. I detta arbete har kommunens skoldatagrupp och skolornas data-ansvariga en viktig roll. I arbetet ingår att undersöka möjligheterna att öka digital kunskap i skolan inom ramen för skolans ordinarie verksamhet. Det kommer att se olika ut på de olika stadierna. Målsättningen är att strukturera och förbättra elevernas digitalanvändning för ökad måluppfyllelse. Avslutningsvis föreslår förvaltningen att frågan om digitalkunskap hanteras i den IT-plan som håller på att tas fram. Och man påpekar även att enklare programmering utanför timplanen innebär behov av kompetens och extra resurser. Barn- och utbildningsnämnden har den 18 november beslutat att avge yttrande i enlighet med förvaltningens skrivelse den 13 oktober Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december Anförande hålls av Jenny Landernäs (M), Anna Lundberg (FP) och Stieg Andersson (M) i vilka de yrkar bifall till motionen. I var sitt anförande yrkar Christina Aspenryd (S), Catarina Pettersson (S) och Reijo Tarkka (V) bifall till kommunstyrelsens förslag. Anförande hålls av Rolf Norrman (M).

7 Kommunfullmäktige Forts KF 166 Sedan propositionsordningen godkänts beslutar kommunfullmäktige med bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Jenny Landernäs (M) m fl yrkande om att bifalla motionen. att motionen gällande införande av digitalkunskap i skolan i Hallstahammar ska vara besvarad med hänvisning till att barn- och utbildningsnämndens förvaltning arbetar med att ta fram en ny IT-plan för kommunens skolor. Mot beslutet reserverar sig Jenny Landernäs (M), Hans Strandlund, (M), Rolf Norrman (M), Monica Magnusson (M), Torbjörn Estelli (M), Stieg Andersson (M), David Lindberg (FP); Anna Lundberg (FP), Barbara Hallström (FP), Tommy Emterby (KD), Tommy Engström (KD), Sari Svanström (C), Marianne Avelin (C). Exp till: Jenny Landernäs Hans Strandlund Göran Lindén Rolf Norrman Stieg Andersson Torbjörn Estelli Anders Randelius Barn och utbildningsnämnden

8 Kommunfullmäktige KF 167 Mål och budget för Hallstahammars kommun Dnr 152/14 Kommunfullmäktige beslutade den 16 december om ny mål och budget för åren 2014 till Kommunfullmäktige beslutade bland annat: att kommunfullmäktiges vision och kommunfullmäktiges gemensamma mål skall var utgångspunkten för styrelsens och nämndernas planering för de kommande åren och att dessa mål och nämndens egna mål skall följas upp årligen utifrån fastställd Mål och styrmodell inklusive beslutade indikatorer, att budgetramarna för åren 2014 och 2015 gäller för styrelsens och nämndernas planering för de kommande två åren varvid 2014 är ju valår och det nyvalda kommunfullmäktige har att ta ställning till budgeten för kommande år ( ), att något beslut om Mål och budget under juni månad 2014 kommer ej att ske utan processen med planen för åren sker lokalt i nämnderna under våren sommaren och kommunfullmäktige fattar beslut om Mål och budgetplanen under november eller december 2014 varvid planen i första hand bör behandla åren 2016 och 2017 medan år 2015 mer har karaktären av avstämning av den ram som nu föreslås. Under våren och förhösten har styrelsen och nämnderna arbetat med mål och budgetplanen för perioden Fokus skulle enligt fullmäktigebeslutet ligga på de två sista åren och första året i planen, 2015 mer skulle ha karaktären av avstämning mot redan beslutad ram för år Redan tidigt påkallade flertalet nämnder svårigheter att inom den tilldelade ramen för år 2015 bedriva en verksamhet som ryms inom ramen. Under försommaren kunde en sammanställning av läget inför perioden uppvisa stora avvikelser mellan tilldelad ram och nämndernas behov/önskemål/obalanser. Målsättningen för Mål och Budgetplanen är att kommunen uppvisar en balanserad budgetplan. Ett resultat för hela mandatperioden om 1,5 procent av skatter och statsbidrag skall eftersträvas eller 1 procent för varje budgetår. Resultatmålen klaras inte i föreliggande förslag. Budgetramarna för våra nämnder/förvaltningar är utökade med drygt 31 miljoner kronor mellan budget 2014 och plan Mellan åren 2013 och 2014 utökades ramarna med 36 miljoner kronor. Under de senaste två budgetåren har alltså ramarna för våra verksamheter utökats med sammanlagt 67 miljoner kronor. Under samma period har skattekraften ökat med 55 miljoner kronor samt ytterligare 5 miljoner kronor pga god befolkningstillväxt i kommunen. För närvarande uppvisas befolkningssiffror som ligger 100 personer över nu gällande befolkningsprognos. För att täcka skillnaden mellan ökade budgetramar och skatteintäkter har avkastningen i pensionsportföljen används för att delvis täcka utgående pensioner. Dessutom har resultatnivån i föreliggande förslag lagts strax ovanför noll. Alla till buds stående medel har använts för att så långt möjligt förbättra budgetramarna för våra verksamheter. Föreliggande förslag till budgetramar utgör den yttersta gräns som finns för respektive styrelse, nämnd, förbund och bolag. Verksamheten måste klaras inom tilldelad ram. Utökning inom viss del av verksamheten som inte ryms inom nu tilldelad ram måste åtföljas

9 Kommunfullmäktige Forts KF 167 av motsvarande neddragning inom andra verksamhetsområden så nämnden totalt klarar uppdraget med tilldelade resurser. Syftet med kommunal verksamhet är att bedriva den verksamhet man politiskt har beslutat att genomföra och inte att få ekonomisk avkastning på skattebetalarnas pengar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, det vill säga koppling mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot kommuninvånarna tydligt. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. God ekonomisk hushållning handlar inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter som säkerställer kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Det krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. For att kunna styra verksamheterna åt rätt håll behövs bland annat verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy och kompetensförsörjningspolicy. Kommunfullmäktiges mål kring god ekonomisk hushållning, skall ses som möjliggörare av förslag till KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Soliditeten ska vara minst oförändrad över tiden. Kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet bör egenfinansieras. I föreliggande förslag klaras detta. Den taxe- och avgiftsfinansierade verksamheten (vatten och avloppsverksamheten samt utbyggnad av Hallstahammar stadsnät) får finansieras med nyupplåning. Det sk balanskravet klaras för hela planperioden. Förslaget bygger på oförändrat kommunalskatt, d v s 21:81 kr per skattekrona. Det är nämnders och förvaltningars uppgift att, inom ramen för de ekonomiska resurser som ställs till förfogande, nå sina verksamhetsmål. Mål och budgetplanen är en rullande treårsplan vilket innebär att en avvikelse för ett enskilt år förs över till kommande år med huvudprincipen att respektive styrelse och nämnd har huvudansvaret för sitt resultat. I planen tillförda medel för

10 Kommunfullmäktige Forts KF 167 utökat antal platser samt övriga riktade satsningar måste genomföras i enlighet vad som framgår i denna skrivelse. Respektive MoB-plan redovisas i en särskild skrivelse och är antagen av respektive nämnd. I dessa planer beskriver nämnderna har man avser att arbeta med sina uppdrag med de medel som ställts till förfogande. Kommunfullmäktige har i oktober månad (KF 126/14) fastställt utebiteringen till 21:81 kronor per skattekrona för år Kommunalt partistöd för år 2015 utgår med kronor/parti representerat i kommunfullmäktige samt kronor/mandat i kommunfullmäktige. Totalt partistöd 2015, 838,5 tkr. MBL-förhandling har ägt rum 26 november Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december Kommunfullmäktige tillställs Alliansens budgetförslag vid sittande bord. Ekonomichef Kenth Erngren informerar om förutsättningarna för arbetet med Mål och budget Budgetdebatten inleds med att kommunstyrelsens ordförande Catarina Petterson (S) redogör för föreliggande budgetförslag. Avslutningsvis yrkar Pettersson bifall till kommunstyrelsens förslag. I var sitt anförande redogör Tony Frunk (S) för bygg- och miljönämndens budgetförslag, Catarina Pettersson (S) för tekniska nämndens budgetförslag, Christina Aspenryd (S) för barn- och utbildningsnämndens budgetförslag, Thure Andersen (S) för kultur- och fritidsnämndens budgetförslag och Mariette Sjölund (S) för socialnämndens budgetförlag. Avslutningsvis avslutas anförandena med att var och en yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Anföranden hålls av Reijo Tarkka (V), Åsa Kfouri (MP), Peter Ristikartano (MP), Agneta Ivemyr (S) och Inga-Britt Helgesson (S) i vilka de yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Anna Lundberg (FP) och Jenny Landernäs (M) redogör för Alliansen budgetförslag. Avslutningsvis yrkar Landernäs och Lundberg att Alliansens förslag till måloch budgetplan för perioden fastställs, en till ärendet hörande bilaga. Anförande hålls av David Lindberg (FP).

11 Kommunfullmäktige Forts KF 167 Sedan propositionsordningen godkänts beslutar kommunfullmäktige med bifall till kommunstyrelsen förslag och avslag på Anna Lundberg (FP) m fl yrkande om bifall till Alliansens förslag till mål- och budgetplan. Votering begärs och verkställs. Ordföranden föreslår att voteringspropositionen bestäms så att den som röstar för kommunstyrelsens förslag röstar ja och den som röstar för bifall till Anna Lundberg (FP) m fl yrkande om bifall till Alliansens förslag till mål- och budgetplan röstar nej. Voteringspropositionen godkänns och votering genomförs. Ordföranden finner att omröstningen utfallit så att 27 ledamöter röstat ja och 17 nej, (bilaga 1 167/2014). Kommunfullmäktige har således bifallit kommunstyrelsens förslag. således att fastställa kommunstyrelsens förslag till MÅL OCH BUDGET för perioden jämte i skrivelsen gjorda särskilda förbehåll, att kommunfullmäktiges vision och kommunfullmäktiges gemensamma mål skall vara utgångspunkten för styrelsens och nämndernas planering för det kommande året varvid dessa mål och nämndens egna mål skall följas upp årligen utifrån fastställd Mål och styrmodell inklusive beslutade indikatorer, att nyupplåning får ske för investeringar i nuvarande förslag till investeringsbudget med kronor för 2015 års investeringar, att gemensam uppföljning av verksamhetens innehåll och resultat skall ske per sista april och per sista augusti varav uppföljningen sista augusti är en komplett delårsrapport medan aprilprognosen mer har karaktär av årsprognos, samt att nämndernas uppföljning, omfattning och periodicitet beslutar respektive nämnd om och vid avvikelse i verksamhetens innehåll eller resultat skall kommunstyrelsen skyndsamt underrättas och handlingsplan över hur budgetbalansen skall nås upprättas. Exp till: Samtliga nämnder och styrelsen Ekonomienheten

12 Kommunfullmäktige KF 168 Ram för nyupplåning samt ram för omsättning av befintlig låneportfölj Dnr 253/14 Det är kommunfullmäktige som har rätten att fatta beslut om upplåning. Kommunfullmäktige kan dock föra ned rätten att fatta beslut om upplåning till kommunstyrelsen eller annan nämnd genom delegering av beslutanderätten. Delegeringen kan framgå av kommunstyrelsens eller nämndens reglemente men kan också finnas i ett särskilt beslut eller annan handling som exempelvis kommunens budget. Kommunfullmäktige får dock enligt kommunallagen inte delegera beslutanderätten i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, som exempelvis frågor av större ekonomisk vikt. Dit torde de flesta större upplåningarna tillhöra. Det råder ett så kallat delegeringsförbud för dessa ärenden. Delegeringsförbudet anses dock inte gälla om kommunfullmäktige fattar beslut om årliga ramar för upplåning. Eftersom kommunfullmäktige då angett gränserna för de ekonomiska åtagandena, anses beslut om upplåning inom dessa ramar inte längre ha den principiella beskaffenhet som endast är förbehållet kommunfullmäktige. Det föreligger dock en viss skillnad mellan nyupplåning, som ökar kommunens skuldbörda, och omsättning av lån, som innebär en oförändrad skuldbörda. Det kan därför vara lämpligt, att kommunfullmäktige anger ramarna för såväl nyupplåning som omsättning av lån. Rambesluten kan lämpligen fattas i samband med beslut om kommunens budget. För att det tydligt skall framgå inom vilka ramar kommunstyrelsen fattar beslut om upplåning bör även kommunstyrelsen och eventuell delegat särskilja vad som är ny upplåning och omsättning av lån vid beslut om upplåning. Kommunstyrelsen har möjlighet att delegera rätten, att fatta beslut om lån till delegat enligt 6 kap. 33 kommunallagen. Enligt 6 kap. 34 kommunallagen får dock inte kommunstyrelsen delegera rätten, att fatta beslut i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Ett sådant delegeringsförbud torde dock sällan bli aktuellt vid upplåning då kommunfullmäktige angett ramar för nyupplåning och omsättning av lån. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december Jenny Landernäs (M) yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag med hänvisning till investeringsplanen i Alliansens budgetförslag. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar kommunfullmäktige med bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Jenny Landernäs (M) yrkande.

13 Kommunfullmäktige Forts KF 168 att kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, d v s öka kommunens skulder, med kronor under år 2015, med utgångspunkt i föreslagen investeringsplan i Mål och budgetdokumentet, samt att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att omsätta lån, motsvarande ett rambelopp om högst kronor. Mot beslutet reserverar sig Jenny Landernäs (M), Hans Strandlund (M), Rolf Norrman (M), Monica Magnusson (M), Torbjörn Estelli (M), Stieg Andersson (M), David Lindberg (FP); Anna Lundberg (FP), Barbara Hallström (FP), Tommy Emterby (KD), Tommy Engström (KD), Sari Svanström (C), Marianne Avelin (C). Exp till: Ekonomienheten

14 Kommunfullmäktige KF 169 Fortsatt amorteringsfrihet för lån med kommunal borgen m m - Strömsholms golfklubb Dnr 249/14 Ekonomichefen anför i skrivelse den 18 november 2014 att Strömsholms Golfklubb har i ny framställan under oktober 2014 anhållit om amorteringsfrihet för sina lån i Nordea Bank. Strömsholms Golfklubb beviljades 1999 kommunal borgen för byggande av en niohålsbana i Mölntorp (Kf 94/1999) ändrades borgensförbindelsen genom beslut i kommunfullmäktige (Kf 107/2002) från en borgen att bygga en niohålsbana till en generell borgen för klubben om kronor (skulden idag uppgår till drygt 3,3 Mkr). Klubben har för närvarande utnyttjat borgen genom att hos Nordea Bank uppta två lån. Klubben har haft amorteringsfrihet för ett av lånen. Tidsperioden för amorteringsfrihet löper nu ut och klubben anhåller därför om kommunens godkännande för fortsatt amorteringsfrihet. På lån ett hos Nordea amorterar klubben kronor per år och Nordea har under hand meddelat att man är villig att medge amorteringsfrihet för lån två under förutsättning att borgensmannen godkänner detta. Strömsholms Golfklubb anhåller därför hos Hallstahammars kommun om godkännande för fortsatt amorteringsfrihet för lånen. Syftet med anhållen är inte i första hand att klubben har svårigheter med sin ekonomi, utan man redovisar per sista september följsamhet mot sin budget. Klubben har dock behov av att avsätta medel för att själva kunna hantera oförutsedda händelser utan att man tvingas söka korta krediter. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 om fortsatt amorteringsfrihet under ett år för ett av lånen. Kultur- och fritidsnämnden har under hand tillstyrkt fortsatt amorteringsfrihet under Strömsholms Golfklubb har beviljats stöd från Allmänna arvsfonden (470 tkr) samt från Svenska Golfförbundet (100 tkr) för att iordningsställa ett övningsområde för att förbättra möjligheterna till att bredda rekryteringsbasen. Klubben behöver själva också bidra till finansieringen. För att underlätta detta önskar klubben fortsatt amorteringsfrihet för lånet om kronor hos Nordea. Dessutom önskar föreningen för det andra lånet, som f n uppgår till kronor som amorteras med kronor/år sänkt och om möjligt amorteringsfrihet även för detta lån. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december I ett anförande yrkar Catarina Pettersson (S) bifall till kommunstyrelens förslag. att medge amorteringsfrihet under 2 år för golfklubbens ena lån i Nordea (skuld kr),

15 Kommunfullmäktige Forts KF 169 att för det andra lånet (skuld f n kr) medge sänkt amorteringstakt, samt att för åren 2015 och 2016 medges att amorteringstakten sänks till kronor/år. Exp till: Ekonomienheten Strömsholms Golfklubb

16 Kommunfullmäktige KF 170 Utökad borgen samt beslut om ram för omteckning av borgen vid lånekonverteringar av befintliga lån gällande AB Hallstahem för år 2015 Dnr 252/14 Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2014 om ramborgen för AB Hallstahem för år Beslut om ramborgen för år 2015 bör beslutas vid samma sammanträde som Mål och budget behandlas. Ekonomichefen anför i skrivelse den 18 november 2014 att kommunens ramborgen för år 2014 för AB Hallstahem uppgår till knappt 531 miljoner kronor. Hallstahem arbetar aktivt med sin låneportfölj och behöver därför relativt ofta ha ny borgensteckning från kommunen. Kommunens beslut om borgen är i allmänhet av principiell beskaffenhet och är därför förbehållet kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan dock delegera rätten att fatta beslut om borgensåtaganden om kommunfullmäktige angett ramar för borgensåtagandet. Föreslås att kommunfullmäktige fattar beslut om borgen upp till ett totalt högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas. När det gäller preskriptionstiderna för lån och borgen, löper dessa individuellt, vilket innebär att ett preskriptionsavbrott för lånet inte innebär ett preskriptionsavbrott för borgensåtagandet. Ett borgensåtagande kan därför preskriberas före låneförbindelsen. Borgensåtagandet preskriberas efter 10 år. Detta medför att ett borgensbeslut inte får vara äldre än 10 år när lån beviljas. Det åligger kommunen att tillse att borgensbeslutet inte är för gammalt när lånet beviljas. Förslaget omfattar beslut om rambelopp för borgen avseende AB Hallstahem. Totalt uppgår ramborgen till 556 miljoner kronor. Av beloppet avser 50,4 Mkr nyteckning och 505,6 Mkr befintliga krediter. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december att såsom för egen skuld ingå borgen för AB Hallstahems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 556 miljoner kronor varvid det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, att beloppsgränsen för omsättning inom ett års sikt sätts till högst 556 Mkr, samt att delegera till kommunstyrelsen att teckna borgen för AB Hallstahems låneförpliktelser inom ett totalt rambelopp om 556 miljoner kronor. Exp till: Ekonomienheten AB Hallstahem

17 Kommunfullmäktige KF 171 Justering av budgetramar 2015 för IT-kommunikationskostnader Dnr 251/14 Ekonomichefen anför i skrivelse den 18 november 2014 att kommunens ITkommunikationskostnader fördelas mellan kommunstyrelsen och nämnderna på så sätt att infrastrukturen (fiberkablar fram till respektive verksamhetslokal) bärs av kommunstyrelsen. Nämnderna tar den s k portavgiften utifrån del av debiteringen från Samkom (det samägda kommunikationsoperatörsbolaget där Hallstahammar är delägare). Antalet portar har över tiden utökats vartefter fibernätet byggts ut. För att undvika att nätutbyggnaden medför undanträngningseffekter föreslås att även portavgiften nu hanteras gemensamt för hela kommunen under kommunstyrelsen. Idag tas halva avgiften ut av nämnderna. Följande justeringar av budgetramarna för år 2015 föreslås: Från tekniska nämnden överförs 63 tkr Från socialnämnden överförs 310 tkr Från barn- och utbildningsnämnden överförs 362 tkr Från kultur- och fritidsnämnden överförs 64 tkr Från bygg- och miljönämnden överförs 14 tkr Till kommunstyrelsen överförs 813 tkr (Totalt beräknas portavgifterna uppgå till tkr för år 2015) Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december Anförande hålls av Jenny Landernäs (M) i vilket hon yrkar bifall till första attsatsen och avslag på andra att-satsen i kommunstyrelsens förslag med hänvisning till Alliansens budgetförslag. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar kommunfullmäktige med bifall till kommunstyrelens förslag och avslag på Jenny Landernäs (M) avslagsyrkande. att portavgifter hanteras gemensamt för hela kommunen under kommunstyrelsen, samt att justera budgetramarna för år 2015 mellan kommunstyrelsen och nämnderna enligt följande: Från tekniska nämnden överförs 63 tkr Från socialnämnden överförs 310 tkr Från barn- och utbildningsnämnden överförs 362 tkr

18 Kommunfullmäktige Forts KF 171 Från kultur- och fritidsnämnden överförs 64 tkr Från bygg- och miljönämnden överförs 14 tkr Till kommunstyrelsen överförs 813tkr (Totalt beräknas portavgifterna uppgå till tkr för år 2015) Mot beslutet reserverar sig Jenny Landernäs (M), Hans Strandlund (M), Rolf Norrman (M), Monica Magnusson (M), Torbjörn Estelli (M), Stieg Andersson (M), David Lindberg (FP); Anna Lundberg (FP), Barbara Hallström (FP), Tommy Emterby (KD), Tommy Engström (KD), Sari Svanström (C), Marianne Avelin (C). Exp till: Ekonomienheten Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Bygg- och miljönämnden

19 Kommunfullmäktige KF 172 Sammanhållen trafikbudget från år 2015 samt justering av budgetramar Dnr 250/14 Ekonomichefen anför i skrivelse den 18 november 2014 att under de senaste åren har frågan om en sammanhållen trafikbudget varit aktuell. Vårt brukslinjekoncept bygger ju i grunden på en idé om att framförallt busstrafiken är totalintegrerad utifrån behoven i kommunen Det innebär ju att linjerna är öppna och avgiftsfria för resenärer i mån av plats. Idag schablonfördelas busstrafiken utifrån en modell som inte fullt ut längre motsvarar faktiskt utfall. Utbudet har efterhand utökats och kompletterats med viss form av specialfordon. Utöver detta finns sedan exempelvis taxitransporter för att lösa vissa former av transporter. Färdtjänst och riksfärdtjänst handläggs inom kommunstyrelseförvaltningen men har budgeterats inom socialnämnden. Övriga specialtransporter utifrån gällande lagstiftning har efter beslut av verksamhetschef (t ex rektor) verkställs i samverkan mellan supportenheten inom barn- och utbildningsnämnden och kollektivtrafiksamordnaren. Någon förändring beträffande beslut och verkställigheten föreslås inte utan när beslut/verkställighet sker utifrån speciallagstiftning så ligger ansvaret oförändrat. Inledningsvis föreslås att transportkostnader exklusive, gymnasieskolkorten samt gymnasiesärskoletransporterna, flyttas till en gemensam trafikbudget under kommunstyrelsen. Följande budgetjusteringar föreslås utifrån nu gällande trafikproduktion och priser: Från socialnämnden överförs tkr (färdtjänst, riksfärdtjänst, servicelinjen samt flexlinjen) Från barn- och utbildningsnämnden överförs tkr (skolskjutar, badresor, specialtransporter m m, dock exkl gymnasiekostnaderna enligt ovan) Till kommunstyrelsen överförs tkr (Total trafikbudget under ks från år 2015, tkr). Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december Anförande hålls av Jenny Landernäs (M) i vilket hon yrkar bifall till första attsatsen och avslag på andra att-satsen i kommunstyrelsens förslag med hänvisning till Alliansens budgetförslag. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar kommunfullmäktige med bifall till kommunstyrelens förslag och avslag på Jenny Landernäs (M) avslagsyrkande. att transportkostnader exklusive, gymnasieskolkorten samt gymnasiesärskoletransporterna, flyttas till en gemensam trafikbudget under kommunstyrelsen, varvid den totala trafikbudgeten för år 2015 är tkr, samt

20 Kommunfullmäktige Forts KF 172 att budgetjusteringar görs utifrån nu gällande trafikproduktion och priser: Från socialnämnden överförs tkr (färdtjänst, riksfärdtjänst, servicelinjen samt flexlinjen) Från barn- och utbildningsnämnden överförs tkr (skolskjutar, badresor, specialtransporter m m, dock exkl gymnasiekostnaderna enligt ovan) Till kommunstyrelsen överförs tkr. Mot beslutet reserverar sig Jenny Landernäs (M), Hans Strandlund (M), Rolf Norrman (M), Monica Magnusson (M), Torbjörn Estelli (M), Stieg Andersson (M), David Lindberg (FP); Anna Lundberg (FP), Barbara Hallström (FP), Tommy Emterby (KD), Tommy Engström (KD), Sari Svanström (C), Marianne Avelin (C). Exp till: Ekonomienheten Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden

21 Kommunfullmäktige KF 173 Principer för kommunalt partistöd Dnr 258/14 Kommunfullmäktige antog den 29 november principer för kommunalt partistöd. Genom en förändring av bestämmelserna i Kommunallagen (1991:900) som trätt i kraft , har förutsättningarna för kommunens partistöd ändrats. Dock ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla för partistöd som avser tid före den 15 oktober Bestämmelserna om kommunernas möjlighet att ge ekonomiskt bidrag och annat stöd framgår av 2 kapitlet 9-12 i Kommunallagen. Avbestämmelserna framgår att: Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt vallagen Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige. Sådant stöd får dock endast ges under ett år efter det att representationen upphörde. Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt vallagen ska beaktas vid fördelningen av partistödet Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för sitt ändamål Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december I ett anförande yrkar Catarina Pettersson (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. att upphäva sitt beslut den 29 november ,

22 Kommunfullmäktige Forts KF 173 att partistöd ska ges som grundstöd och mandatstöd med belopp som fastställs årligen i budget, att fastställa att grundstöd till i fullmäktige representerat parti ska utöver värdet av fri tillgång till lokaler i kommunhuset samt vaktmästeri och tryckservice från kommunens personal utgå med 10 % av det totala budgetbeloppet för partistödet delat med antalet partier i kommunfullmäktige utbetalningsåret, att partistöd ska kvarstå i ett år för parti eller mandat som upphört att vara representerat i fullmäktige, samt att partistöd betalas ut årligen efter beslut av fullmäktige, samt att, har redovisning och granskningsrapport enlig 2 kap. 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats till kommunen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Exp till: Ekonomienheten Samtliga partier Reglementspärmen Administrativa chefen f k

23 Kommunfullmäktige KF 174 Tomtpris vid friköp av tomträttsmark för småhus Dnr 247/14 Efter beslut av kommunfullmäktige den 28 september medger kommunen försäljning av tidigare upplåtna tomträtter. Under åren har försäljningspriset för småhus varit 70 procent av marktaxeringsvärdet fastställt 2005 för aktuell tomt. För år 2015 föreslås samma försäljningspris gälla. För år 2016 och framåt föreslås priset vara 70 procent av gällande marktaxeringsvärde. Tekniska nämnden föreslår den 17 november att fullmäktige ska besluta att fastlägga att priset för friköp av tomträttsmark för småhus typkod 220 under år 2015 ska vara 70 procent av marktaxeringsvärdet fastställt 2005 för aktuell tomt, att fastlägga att priset för friköp av tomträttsmark för småhus typkod 220 under år 2016 och framåt ska vara 70 procent av vid varje tid gällande marktaxeringsvärdet för aktuell tomt, samt att tekniska nämnden kompenseras för det nettointäktsbortfall som en försäljning av en tomt innebär. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december I ett anförande yrkar Catarina Pettersson (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. att fastlägga att priset för friköp av tomträttsmark för småhus typkod 220 under år 2015 ska vara 70 procent av marktaxeringsvärdet fastställt 2005 för aktuell tomt, att fastlägga att priset för friköp av tomträttsmark för småhus typkod 220 under år 2016 och framåt ska vara 70 procent av vid varje tid gällande marktaxeringsvärde för aktuell tomt, samt att tekniska nämnden kompenseras för det nettointäktsbortfall som en försäljning av en tomt innebär. Exp till: Tekniska nämnden Reglementspärmen Ekonomienheten

24 Kommunfullmäktige KF 175 Arvodesbestämmelser för förtroendevalda inom Hallstahammars kommun Dnr 260/14 Arbetet med att ta fram ett förslag till arvodesbestämmelser har utförts efter politiska direktiv i den så kallade arvodesgruppen och har över tid involverat många parter; politiker från majoritetens partier såväl som politiker från oppositionens partier samt tjänstemän. Målsättningen har varit tydliga bestämmelser kring arvoden för förtroendevalda. I föreslagna arvodesbestämmelser knyts alla arvoden, såväl årsarvoden som löpande sammanträdesarvoden, till att utgöra andelar av aktuellt arvode för riksdagens ledamöter. Arvodesbeloppen justeras varje år från 1 januari med samma procentuella tal som för arvodet till riksdagsledamot. I årsarvodena, vilka omfattar kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens arbetsutskott, ordförande för nämnder samt ledamöter i nämndernas arbetsutskott, ingår ett antal uppgifter som den förtroendevalda förväntas utföra. Dessa uppgifter framgår i arvodesbestämmelserna. Dessa förtroendevalda (med undantag för kommunstyrelsens ordförande) erhåller styrkt förlorad arbetsinkomst, styrkt förlorad semesterförmån, styrkt förlorad pensionsförmån. Årsarvodet utbetalas med en tolftedel per månad. För de sammanträden som genomförs utöver det som framgår av arvodesbestämmelserna utges sammanträdesarvode. Kommunstyrelsens ordförande föreslås få 90 % av riksdagsledamots arvode, övriga årsarvoderade till förtroendevalda framgår av särskild tabell. För förtroendevald som inte omfattas av årsarvode, t ex kommunfullmäktiges ledamöter eller ledamöter i nämnderna, utgår sammanträdesarvode. Till detta kommer ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst, styrkt förlorad semesterförmån, styrkt förlorad pensionsförmån. Aktuellt arvode för riksdagsledamot under 2015 är kronor, vilket innebär att sammanträdesarvodet under 2015 uppgår till 162 kronor per timme, 81 kronor per halvtimme samt inställningsarvode 162 kronor per timme. Förslaget till sammanträdesarvode: - Sammanträdesarvodet per timme utgör 0,022 % av årsarvodet till riksdagsledamot. - För första timmen utgår en timmes sammanträdesarvode, samt ett inställningsarvode (samma summa som aktuellt sammanträdesarvode), därutöver, - 0,011 % av årsarvodet till riksdagsledamot per påbörjad halvtimme (halvtimmesarvode). Avrundning till närmaste hel- eller halvtimme.

25 Kommunfullmäktige Forts KF Arvode för protokollsjustering utgår med motsvarande arvode för första timmen vid sammanträde, d v s en timmes sammanträdesarvode samt inställningsarvode. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår för högst två timmar vid protokollsjustering. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december Anförande hålls av Catarina Pettersson (S). I ett anförande yrkar Jenny Landernäs (M) bifall till kommunstyrelsens förslag. På begäran av Jenny Landernäs (M) beslutar kommunfullmäktige att Alliansens synpunkter får biläggas protokollet, bilaga 1 175/2014. att med upphävande av sina beslut den 15 december och den 18 juni anta arvodesbestämmelser för förtroendevalda inom Hallstahammars kommun, samt att utvärdering ska ske senast den 31 december Exp till: HR-enheten Reglementspärmen Ekonomienheten

26 Kommunfullmäktige KF 176 Avgiftstaxa för kultur och fritidsnämndens fritidsverksamhet fr o m 1 januari 2015 Dnr 259/14 Kommunfullmäktige beslutade den 31 maj om fastställande av nya regler för bidrag till föreningar i Hallstahammars kommun, samt ny avgiftstaxa för barn- och bildningsnämndens fritidsverksamhet fr o m den 1 januari Kultur- och fritidsförvaltningen anför i skrivelse den 14 november 2014 att ett förslag finns om att förändra taxesystemet så att taxorna inte är så höga utan sänks i vissa hallar/anläggningar jämfört med andra. Förslag är att sänka taxorna i ishallen och på konstgräsplanen för vissa grupper samt i boulehallen. För att få balans i budget för detta föreslås taxorna att höjas i idrottshallarna från låga nivåer till lite högre. Taxorna förblir fortfarande differentierade men närmar sig varandra något. För budgeten blir det ett nollsummespel. Övriga avgifter är oförändrade. Hall/anläggning Nuvarande taxa Ny taxa 2015 Ishall 200:-/timme (ungdom) 150:-/timme (ungdom) Konstgräsplan 200:-/timme (ungdom) 150:-/timme (ungdom) Boulehall 160:-/timme (vuxna) 120:-/timme (vuxna) Boulehall 80:-/timme (ungdom) 60:-/timme (ungdom) I ishallen och på konstgräsplanen är det ungdomsgrupper i föreningar inom Hallstahammars kommun som avses. Förslag på höjningar av taxor. Hall/anläggning Nuvarande taxa Ny taxa 2015 Stor idrottshall 60:-/timme (ungdom) 80:-/timme (ungdom) Stor idrottshall 280:-/timme (privat) 300:-/timme (privat) Liten idrottshall 40:-/timme (ungdom) 60:-/timme (ungdom) I idrottshallarna är det ungdomsgrupper i föreningar inom Hallstahammars kommun som avses. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december I ett anförande yrkar Thure Andersen (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Anförande hålls av Catarina Pettersson (S).

27 Kommunfullmäktige Forts KF 176 att med upphävande av sitt beslut den 31 maj i tillämpliga delar fastställa avgiftstaxa för kultur- och fritidsnämndens fritidsverksamhet fr o m den 1 januari 2015 i enlighet med en till ärendet hörande bilaga, att bemyndiga kultur- och fritidsnämnden att besluta om mindre justeringar av avgiften, samt att uppdra till kultur- och fritidsnämnden att se över taxan för att möjliggöra att föreningar utanför kommunen ska kunna hyra anläggningar för en längre tid till en annan taxa än vad som framgår i föreliggande förslag. Exp till: Kultur- och fritidsnämnden Reglementspärmen

28 Kommunfullmäktige KF 177 Överenskommelse med Länsstyrelsen i Västmanlands län och Migrationsverket gällande ensamkommande barn Dnr 238/14 Kommunfullmäktige har den 24 november beslutat att teckna överenskommelse med Länsstyrelsen i Västmanlands län och Migrationsverket avseende 15 ensamkommande flyktingbarn med permanent uppehållstillstånd, samt att teckna överenskommelse med Länsstyrelsen i Västmanlands län och Migrationsverket avseende 8 platser för asylsökande ensamkommande flyktingbarn Socialförvaltningen anför i skrivelse den 13 november 2014 bland annat att alla kommuner i länet fick ett utskick från Länsstyrelsen gällande de rekommenderade talen för mottagande av ensamkommande barn. Grunden för detta var Migrationsverkets nya prognos för mottagande av ensamkommande barn i landet. I Länsstyrelsen skrivning fick Hallstahammar en rekommendation att utöka antalet platser för asylsökande barn från 8 till 12 platser. Vidare föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att göra ändring i överenskommelsen med Länsstyrelsen och Migrationsverket enligt Länsstyrelsens rekommendation om höjning av antalet platser för asylsökande ensamkommande barn från 8 till 12 platser. Socialnämnden har den 20 november beslutat föreslå fullmäktige att teckna överenskommelse med Länsstyrelsen i Västmanlands län och Migrationsverket avseende 12 platser för asylsökande ensamkommande flyktingbarn. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 1 december I var sitt anförande yrkar Mariette Sjölund (S), Åsa Kfouri (MP), Anna Lundberg (FP), Jenny Landernäs (M), Catarina Pettersson (S), Stieg Andersson (M) och Tony Frunk (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Anförande hålls av Terese Stien (SD) i vilket hon yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar kommunfullmäktige med bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Terese Stiens (SD) avslagsyrkande. att, med upphävande av sitt beslut den 24 november i tillämpliga delar, teckna överenskommelse med Länsstyrelsen i Västmanlands län och Migrationsverket avseende 12 platser för asylsökande ensamkommande flyktingbarn.

29 Kommunfullmäktige Forts KF 177 Mot beslutet reserverar sig Terese Stien (SD), Benny Johansson (SD), Ove Grandin (SD) och Greger Lundell (SD). Exp: Länsstyrelsen i Västmanlans län, Västerås Socialnämnden

30 Kommunfullmäktige KF 178 Svar på interpellation av Marianne Avelin (C) avseende Linnéalokalen i Kolbäck Dnr 255/14 Marianne Avelin (C) anför i en interpellation den 21 november 2014: Kommunen äger sedan en tid tillbaka Linnealokalen med tillhörande biograf i Kolbäck. Mötleslokalen med kök är det bra verksamhet i och möjlighet för föreningar att hyra dagtid, men biografdelen är lite utnyttjad. Med anledning av detta frågar Centerpartiet: Hur mycket kostar biografen/år? Finns det planer på att hyra ut till kulturarrangemang eller annan verksamhet för att därmed få intäkter? Eller är det rivning som återstår? Tekniska nämndens 1:e vice ordförande Ove Andersson (V) läser upp tekniska nämndens ordföranden Kjell Ivemyrs svar Kostnaden för driften av Linneagården i Kolbäck uppgår till omkring fyrahundra kronor kvadratmetern, då räknat på hela byggnadsytan på ca elvahundrakvadratmeter. Angående de outnyttjade lokalerna i byggnaden som nämns i interpellationen, så finns det möjligheter att hyra lokalerna för föreningar och övriga intressenter som vill nyttja dem. I dagsläget finns inga planer på att riva dessa lokaler. Anförande hålls av Marianne Avelin (C), Hans Strandlund (M), Ove Andersson (V) och Catarina Pettersson (S). Interpellationen anses härmed vara besvarad.

31 Kommunfullmäktige KF 179 Svar på interpellation av Sigge Synnergård (FP) angående f d förskolan Myrans lokaler Dnr 256/14 Sigge Synnergård (FP) anför i en interpellation den 24 november 2014: Sedan något år är Myran som tidigare var en förskola nedlagd och det var ett riktigt beslut att Myran blev nedlagd i samband med att Förskolan Lärkan byggdes. Miljön i Myran var undermålig och inte lämplig som förskola. De senaste året har det varit många turer fram och tillbaka angående en rivning av Myran. Tidigare i år frågade jag på Tekniska nämnden, varför river vi inte Myran, då blev svaret att det fanns planer för Myran. Vid nästkommande möte då var Myran aktuell för rivning och inga planer fanns längre. Beslut togs därför i Tekniska nämnden att Myran skulle rivas, nu har det beslutet tagits tillbaka. Jag undrar nu varför? att interpellationen skall tas upp för besvarande vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde.