SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 Kommunstyrelsen (43) Plats och tid Kommunhuset, KS-salen klockan, Beslutande Catarina Pettersson, ordf (S) ej 186 Thure Andersen (S) Christina Aspenryd (S) Tony Frunk (S) Mariette Sjölund (S) Kjell Ivemyr (S) Reijo Tarkka (V) Hans Strandlund (M) Göran Lindén (M) Marianne Avelin (C) Håkan Johansson (KD) Tommy Claesson (S) 186 Övriga deltagande Ersättarna: Rolf Hahre ,, Tommy Claesson (S) ej 186, Örjan Andersson (S), Berit Ulander (S), Richard Andersson (S), Anna Lundberg (FP) , Tommy Emterby (KD), samt Carina Iwemyr, sekreterare, kommunchef Carin Becker-Åström. Närvarorätt Utses att justera Kommunstyrelsen beslutar att medge närvarorätt för samtliga närvarande. Christina Aspenryd (S) och Hans Strandlund (M) Justeringens plats och tid Kommunhuset den 3 december 2014 klockan Underskrifter Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande Carina Iwemyr Catarina Pettersson (S) ej 186 Reijo Tarkka (V) 186. Christina Aspenryd (S) Hans Strandlund (M) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och Kommunstyrelsen Anslaget uppsättes Anslaget nedtages Förvaringsplats för protokollet Underskrift Nämndkansliet. Carina Iwemyr

2 Kommunstyrelsen () KS 167 Information från Västmanlands kommuner & landstings (VKL) beredningar Representanter för VKLs styrelse- och beredningar informerar från senaste möte.

3 Kommunstyrelsen () KS 168 Information från kommunchefen/kommunstyrelseförvaltningen Dnr 43/14 Kommunchefen informerar om Kundcenter

4 Kommunstyrelsen () KS 169 Föredragning/besvarande av frågor inför beslut Tidigare under dagen har föredragning och besvarande av frågor hållits under paragraferna: , förvaltningschef Lena Millberg , ekonomichef Kenth Erngren 173, förvaltningschef Kjell Jacobsson 173,förvaltningschef Anders Östlund 173, förvaltningschef Sven-Olof Juvas 173 kommunchef Karin Becker-Åström , förvaltningschef Lillemor Quist

5 Kommunstyrelsen () KS 170 Svar på motion av Carina Byhlin (KD) om frikort till simhallen för elever som lärt sig att simma med syfte att uppnå målet i årskurs fem Dnr 123/14 I en motion väckt i kommunfullmäktige den 28 april av Carina Byhlin (KD) framförs följande: Skolverket fick 2006 i uppdrag av regeringen att förtydliga målen för simkunnighet i årskurs fem och att föreslå hur simkunnigheten skulle kunna följas upp. Uppföljningen ska ge en nationell bild av simkunnigheten. Målet efter förtydligandet är att eleverna i slutet av femte skolåret skall ha god vatten vana, vara trygg i vattnet, kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg och kunna hantera nödsituationer vid vatten. Resultatet av den första uppföljningen avseende simkunskaper hos elever i årskurs fem visar att elever inte uppnår målet enligt kursplanen i idrott och hälsa. Det motsvarar 8,3 procent av eleverna. Flickorna når målet i högre utsträckning än pojkar. Av de orsaker idrottslärarna hänvisar till om varför eleverna inte når målen är rädsla för vatten den mest förekommande. Även kulturella orsaker är relativt vanligt förekommande. Det som förenar dessa orsaker är elevernas ovana vid vatten. Många nyinvandrade elever har liten eller ingen vattenvana från besök i exempelvis simhallar eller bad utomhus. Mitt förslag är att när eleverna lärt sig simma. Att eleven och en förälder eller annan vuxen får ett frikort till badhuset i 6-8 veckor. Simläraren som skriver ut frikortet ska också upprätta en individuell träningsplan, t ex. simma 10 meter eller 25 meter beroende på hur simkunnig eleven är. På detta vis får eleven möjlighet att öva mer och det ska underlätta att uppnå målet i årskurs fem att kunna simma 200 meter. Jag föreslår kommunfullmäktige att besluta Att utreda förutsättningarna om frikort till simhallen för elever som lärt sig simma samt lämplig vuxen i Hallstahammars kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen anför i skrivelse den 9 oktober 2014: Grundskolan har en fungerande rutin som innebär att nyanlända icke simkunniga elever får extra utbildning för att lära sig att simma. Vid dessa lektioner finns både idrottslärare samt simskolepersonal tillgängliga för undervisning. Insatserna är särskilt riktade för att eleverna ska klara kunskapskraven som ställs under det sjätte skolåret. Idrottslärarna arbetar med kunskapsuppföljning under hela läsåret där det dokumenteras var inom kunskapskraven eleven befinner sig, och genom kunskapsuppföljningen kan eleven samt elevens vårdnadshavare få information om vad som behövs för att uppnå målen.

6 Kommunstyrelsen () Forts KS 170 Familjer som uppbär försörjningsstöd (4 kap 1 socialtjänstlag 2001:453) vid Individ- och familjeomsorgen, kan erhålla extra bidrag för avgiftsfria bad kort för barnen att använda på fritiden trädde ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter i kraft. Hushåll med barn som går i grundskolans årskurs 4 9 eller motsvarande i andra skolformer kan ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnets deltagande i fritidsaktiviteter (fritidspeng) om hushållet vid ansökningstillfället 1. har försörjningsstöd enligt 4 kap. 1, och 2. har haft sådant stöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden (4a kap 1 socialtjänstlag 2001:453). Barn- och utbildningsnämnden har den 18 november beslutat att avge yttrande i enlighet med förvaltningens skrivelse den 9 oktober Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november 132. Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen om frikort till simhallen för elever som lärt sig att simma med syfte att uppnå målet i årskurs fem med hänvisning till vad som anförs av barn- och utbildningsnämnden den 18 november

7 Kommunstyrelsen () KS 171 Svar på motion av Jenny Landernäs (M), Hans Strandlund (M), Göran Lindén (M), Rolf Norrman (M), Stieg Andersson (M), Torbjörn Estelli (M) och Anders Randelius (M) gällande införande av digitalkunskap i skolan i Hallstahammar Dnr 259/13 Jenny Landernäs (M), Hans Strandlund (M), Göran Lindén (M), Rolf Norrman (M), Stieg Andersson (M), Torbjörn Estelli (M) och Anders Randelius (M), har väckt en motion i kommunfullmäktige den 25 november I motionen anförs att Sverige har en lång tradition av att vara i framkant när det gäller teknik och teknisk utveckling. Vi har en mycket bred allmän IT-kompetens och förståelse, vi har under många år levererat många tekniska innovationer. En bransch som varit i fokus på sistone är svensk dataspelsutveckling som växer så det knakar, men det ställs även större digitala krav i de allra flesta yrken idag där ett bra exempel på detta är cnc-operatörer. Hallstahammar har en lång brukstradition med basindustri i fokus, duktiga personer vars innovationer har skapat bättre förutsättningar för många likväl som det har skapat många arbetstillfällen i kommunen. Vi ska fortsätta att ligga i framkant när det gäller innovationer och teknik, men rätt förutsättningar måste till. Vi vill därför införa digitalkunskap och särskilt programmering i skolan. Genom att införa digitalkunskap i skolan kan vi stärka framtiden för eleverna i Hallstahammar. Den digitala världen är enorm, spännande och i allra högsta grad framtidsinriktad. I dagens läroplan finns det skrivelser om att eleverna ska lära sig använda digitala redskap på ett bättre sätt, det är bra, men ännu bättre är det om man faktiskt förstår hur tekniken bakom är uppbyggd. Då öppnas ytterligare en dimension av förståelse men också en möjlighet till påverkan. Kunskap om teknik, och särskilt programmering, är en av de viktigaste bitarna för att vara med och skapa framtiden. Vi vill främja den digitala inkluderingen samtidigt som vi vill öka ungas intresse för digitala innovationer och på sikt tekniska utbildningar. I det digitaliserade samhälle som finns idag är kunskap om kod och programmering nästintill en förutsättning för att på ett korrekt sätt kunna analysera sin omvärld. Vi vill ge fler möjlighet att förstå den bakomliggande tekniken och också kunna påverka programmerade förutsättningar. Nästan alla ungar har en ganska väl utvecklad relation till modern teknik som datorer, smartphones, läsplattor och liknande. Många är fantastiskt duktiga och väldigt många är fantastiskt engagerade i detta. Och med engagemang finns det också en stor vilja att lära. Vi vill ta tillvara på den. Vi ser att det går att implementera detta på många sätt i skolan, i befintliga ämnen som matte, svenska och engelska, som elevens val eller som extralektioner utanför skoltid i samband med exempelvis fritids.

8 Kommunstyrelsen () Forts KS 171 Med anledning av ovanstående yrkar Nya Moderaterna i Hallstahammar på att verksamheten tar fram en plan på hur digitalkunskap och programmering skulle kunna införas i Hallstahammars kommun med målet att införa detta under läsåret 14/15. Barn- och utbildningsförvaltningen anför i skrivelse den 13 oktober 2014: Skolorna i Hallstahammar har under senare år strävat efter att använda modern digital teknik i undervisningen för att engagera och motivera eleverna för skolarbetet och därmed uppnå högre kunskapsresultat. Exempel på detta är satsningen på En-till-en på Tunboskolan som pågått flera år och som också införts på Lindboskolan. Elever i år 1-5 får en ökad tillgång till datorer via Lindboskolan och det nedlagda Kantzowska gymnasiet. Barn- och utbildningsförvaltningen förväntar sig att lärare alltmer använder digitalteknik i undervisningen i strävan efter högre kunskapsresultat. Intresset för tekniken behöver öka. Digitalteknik utgör inget eget ämne i skolans tim- och kursplaner. Hur och i vilken omfattning den digitala tekniken skall användas i skolarbetet och infogas i undervisningen hanteras av lärare, skolledning och IT-pedagog. Kommunens IT-pedagog arbetar tillsammans med flera rektorer med en ny IT-plan för kommunens skolor. Den är övergripande och oberoende av den tekniska utrustningen. I detta arbete har kommunens skoldatagrupp och skolornas data-ansvariga en viktig roll. I arbetet ingår att undersöka möjligheterna att öka digital kunskap i skolan inom ramen för skolans ordinarie verksamhet. Det kommer att se olika ut på de olika stadierna. Målsättningen är att strukturera och förbättra elevernas digitalanvändning för ökad måluppfyllelse. Avslutningsvis föreslår förvaltningen att frågan om digitalkunskap hanteras i den IT-plan som håller på att tas fram. Och man påpekar även att enklare programmering utanför timplanen innebär behov av kompetens och extra resurser. Barn- och utbildningsnämnden har den 18 november beslutat att avge yttrande i enlighet med förvaltningens skrivelse den 13 oktober Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Hans Strandlund (M) yrkar bifall till motionen. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar kommunstyrelsen med bifall till arbetsutskottets förslag och avslag på Hans Strandlunds (M) yrkande.

9 Kommunstyrelsen () Forts KS 171 Kommunfullmäktige föreslås besluta att motionen gällande införande av digitalkunskap i skolan i Hallstahammar ska vara besvarad med hänvisning till att barn- och utbildningsnämndens förvaltning arbetar med att ta fram en ny IT-plan för kommunens skolor. Mot beslutet reserverar sig Hans Strandlund (M), Håkan Johansson (KD), Marianne Avelin (C) och Göran Lindén (M).

10 Kommunstyrelsen () KS 172 Överenskommelse om samverkan kring utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga åren Dnr 229/14 Västmanlands kommuner och landsting, VKL, har den 20 oktober 2014 inkommit till Hallstahammars kommun med förslag till överenskommelse om samverkan kring utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga åren Barn- och utbildningsförvaltningen anför i skrivelse den 23 oktober 2014: Befintliga resurser är idag ansträngda för att räcka till för barn- och ungdomar i förskolans och skolans vardag. Den tid som idag finns att tillgå för personal i olika befattningar direkt riktad till barn och ungdomar i verksamheten behöver finnas kvar. Nätverk och samverkan är av godo för att samordna/samverka uppdrag, kompetens osv. men måste ställas i förhållande till den tid som återstår för direkt verksamhet. Likaså föreslås att årsplaner för samverkan lämnas årligen till VKL. Hur omfattande organisation behövs? Nätverkande och övergripande möten ska effektivt leda till måluppfyllelse direkt till barn och ungdomar för att vara berättigade. En varning för att mycket arbetstid går till övergripande möten och att det tar lång tid innan barn och ungdomar nås direkt att vinsten med samverkan. Tillgängliga resurser är begränsade. Vidare framförs synpunkter över de föreslagna konkreta insatserna och man konstaterar att de flesta är genomförbara men att någon insats är mer tveksam. Avslutningsvis anför barn- och utbildningsförvaltningen att tillsammans med ovanstående synpunkter på genomförande föreslås att kommunen antar överenskommelsen. Barn- och utbildningsnämnden har den 18 november beslutat att föreslå kommunstyrelsen att avge yttrande över Västmanlands kommuner och landstings förslag om överenskommelse om samverkan kring utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga åren i enlighet med barn- och utbildningsförvaltningens skrivelse den 23 oktober Socialförvaltningen anför i skrivelse den 31 oktober 2014 bland annat att kommunerna i Västmanland, Landstinget Västmanland och Länsstyrelsen i Västmanlands län har ställt sig bakom en länsstrategi för folkhälsa. Syftet med länsstrategin är att utveckla en stark samverkan och kompetens inom områdena: - Kunskapsunderlag om hälsoläget Liv & Hälsa Vuxen/Ung - Psykisk hälsa för barn och unga vuxna Länsstrategin kompletterades med en överenskommelse om en utvecklingsplan , som beskriver mål och parternas åtaganden. I den uppföljning som genomförts framgår att länsstrategins utvecklingsplan har påverkat parternas utvecklingsarbete med folkhälsa. Det sker framsteg hos flera av parterna samtidigt som man kan konstatera att det tar tid att utveckla arbetet för en bättre folkhälsa.

11 Kommunstyrelsen () Forts KS 172 Socialnämnden har den 20 november beslutat att föreslå kommunstyrelsen att godkänna överenskommelsen om samverkan kring utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga åren Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom förslag till överenskommelse om samverkan kring utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga åren Exp till: Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Västmanlands kommuner och landsting, Norra Källgatan 22, Västerås

12 Kommunstyrelsen () KS 173 Mål och budget för Hallstahammars kommun Dnr 152/14 Kommunfullmäktige beslutade den 16 december om ny mål och budget för åren 2014 till Kommunfullmäktige beslutade bland annat: att kommunfullmäktiges vision och kommunfullmäktiges gemensamma mål skall var utgångspunkten för styrelsens och nämndernas planering för de kommande åren och att dessa mål och nämndens egna mål skall följas upp årligen utifrån fastställd Mål och styrmodell inklusive beslutade indikatorer, att budgetramarna för åren 2014 och 2015 gäller för styrelsens och nämndernas planering för de kommande två åren varvid 2014 är ju valår och det nyvalda kommunfullmäktige har att ta ställning till budgeten för kommande år ( ), att något beslut om Mål och budget under juni månad 2014 kommer ej att ske utan processen med planen för åren sker lokalt i nämnderna under våren sommaren och kommunfullmäktige fattar beslut om Mål och budgetplanen under november eller december 2014 varvid planen i första hand bör behandla åren 2016 och 2017 medan år 2015 mer har karaktären av avstämning av den ram som nu föreslås. Under våren och förhösten har styrelsen och nämnderna arbetat med mål och budgetplanen för perioden Fokus skulle enligt fullmäktigebeslutet ligga på de två sista åren och första året i planen, 2015 mer skulle ha karaktären av avstämning mot redan beslutad ram för år Redan tidigt påkallade flertalet nämnder svårigheter att inom den tilldelade ramen för år 2015 bedriva en verksamhet som ryms inom ramen. Under försommaren kunde en sammanställning av läget inför perioden uppvisa stora avvikelser mellan tilldelad ram och nämndernas behov/önskemål/obalanser. Målsättningen för Mål och Budgetplanen är att kommunen uppvisar en balanserad budgetplan. Ett resultat för hela mandatperioden om 1,5 procent av skatter och statsbidrag skall eftersträvas eller 1 procent för varje budgetår. Resultatmålen klaras inte i föreliggande förslag. Budgetramarna för våra nämnder/förvaltningar är utökade med drygt 31 miljoner kronor mellan budget 2014 och plan Mellan åren 2013 och 2014 utökades ramarna med 36 miljoner kronor. Under de senaste två budgetåren har alltså ramarna för våra verksamheter utökats med sammanlagt 67 miljoner kronor. Under samma period har skattekraften ökat med 55 miljoner kronor samt ytterligare 5 miljoner kronor pga god befolkningstillväxt i kommunen. För närvarande uppvisas befolkningssiffror som ligger 100 personer över nu gällande befolkningsprognos. För att täcka skillnaden mellan ökade budgetramar och skatteintäkter har avkastningen i pensionsportföljen används för att delvis täcka utgående pensioner. Dessutom har resultatnivån i föreliggande förslag lagts strax ovanför noll. Alla till buds stående medel har använts för att så långt möjligt förbättra budgetramarna för våra verksamheter. Föreliggande förslag till budgetramar utgör den yttersta gräns som finns för respektive styrelse, nämnd, förbund och bolag. Verksamheten måste klaras inom tilldelad ram. Utökning inom viss del av verksamheten

13 Kommunstyrelsen () Forts KS 173 som inte ryms inom nu tilldelad ram måste åtföljas av motsvarande neddragning inom andra verksamhetsområden så nämnden totalt klarar uppdraget med tilldelade resurser. Syftet med kommunal verksamhet är att bedriva den verksamhet man politiskt har beslutat att genomföra och inte att få ekonomisk avkastning på skattebetalarnas pengar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, det vill säga koppling mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot kommuninvånarna tydligt. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. God ekonomisk hushållning handlar inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter som säkerställer kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Det krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. For att kunna styra verksamheterna åt rätt håll behövs bland annat verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy och kompetensförsörjningspolicy. Kommunfullmäktiges mål kring god ekonomisk hushållning, skall ses som möjliggörare av förslag till KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Soliditeten ska vara minst oförändrad över tiden. Kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet bör egenfinansieras. I föreliggande förslag klaras detta. Den taxe- och avgiftsfinansierade verksamheten (vatten och avloppsverksamheten samt utbyggnad av Hallstahammar stadsnät) får finansieras med nyupplåning. Det sk balanskravet klaras för hela planperioden. Förslaget bygger på oförändrat kommunalskatt, dvs 21:81 kr per skattekrona. Det är nämnders och förvaltningars uppgift att, inom ramen för de ekonomiska resurser som ställs till förfogande, nå sina verksamhetsmål. Mål och budgetplanen är en rullande treårsplan vilket innebär att en avvikelse för ett enskilt år förs över till kommande år med huvudprincipen att respektive

14 Kommunstyrelsen () forts KS 173 styrelse och nämnd har huvudansvaret för sitt resultat. I planen tillförda medel för utökat antal platser samt övriga riktade satsningar måste genomföras i enlighet vad som framgår i denna skrivelse. Respektive MoB-plan redovisas i en särskild skrivelse och är antagen av respektive nämnd. I dessa planer beskriver nämnderna har man avser att arbeta med sina uppdrag med de medel som ställts till förfogande. Kommunfullmäktige har i oktober månad (KF 126/14) fastställt utebiteringen till 21:81 kronor per skattekrona för år Kommunalt partistöd för år 2015 utgår med kronor/parti representerat i kommunfullmäktige samt kronor/mandat i kommunfullmäktige. Totalt partistöd 2015, 838,5 tkr. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Det noteras att Alliansen kommer att presenterar sitt förslag till mål och budget för vid fullmäktige sammanträde den 15 december. Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa kommunstyrelsens förslag till MÅL OCH BUDGET för perioden jämte i skrivelsen gjorda särskilda förbehåll, att kommunfullmäktiges vision och kommunfullmäktiges gemensamma mål skall vara utgångspunkten för styrelsens och nämndernas planering för det kommande året varvid dessa mål och nämndens egna mål skall följas upp årligen utifrån fastställd Mål och styrmodell inklusive beslutade indikatorer, att nyupplåning får ske för investeringar i nuvarande förslag till investeringsbudget med kronor för 2015 års investeringar, att gemensam uppföljning av verksamhetens innehåll och resultat skall ske per sista april och per sista augusti varav uppföljningen sista augusti är en komplett delårsrapport medan aprilprognosen mer har karaktär av årsprognos, samt att nämndernas uppföljning, omfattning och periodicitet beslutar respektive nämnd om och vid avvikelse i verksamhetens innehåll eller resultat skall kommunstyrelsen skyndsamt underrättas och handlingsplan över hur budgetbalansen skall nås upprättas. Mot beslutet reserverar sig Hans Strandlund (M), Håkan Johansson (KD), Marianne Avelin (C) och Göran Lindén (M).

15 Kommunstyrelsen () KS 174 Ram för nyupplåning samt ram för omsättning av befintlig låneportfölj Dnr 253/14 Det är kommunfullmäktige som har rätten att fatta beslut om upplåning. Kommunfullmäktige kan dock föra ned rätten att fatta beslut om upplåning till kommunstyrelsen eller annan nämnd genom delegering av beslutanderätten. Delegeringen kan framgå av kommunstyrelsens eller nämndens reglemente men kan också finnas i ett särskilt beslut eller annan handling som exempelvis kommunens budget. Kommunfullmäktige får dock enligt kommunallagen inte delegera beslutanderätten i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, som exempelvis frågor av större ekonomisk vikt. Dit torde de flesta större upplåningarna tillhöra. Det råder ett så kallat delegeringsförbud för dessa ärenden. Delegeringsförbudet anses dock inte gälla om kommunfullmäktige fattar beslut om årliga ramar för upplåning. Eftersom kommunfullmäktige då angett gränserna för de ekonomiska åtagandena, anses beslut om upplåning inom dessa ramar inte längre ha den principiella beskaffenhet som endast är förbehållet kommunfullmäktige. Det föreligger dock en viss skillnad mellan nyupplåning, som ökar kommunens skuldbörda, och omsättning av lån, som innebär en oförändrad skuldbörda. Det kan därför vara lämpligt, att kommunfullmäktige anger ramarna för såväl nyupplåning som omsättning av lån. Rambesluten kan lämpligen fattas i samband med beslut om kommunens budget. För att det tydligt skall framgå inom vilka ramar kommunstyrelsen fattar beslut om upplåning bör även kommunstyrelsen och eventuell delegat särskilja vad som är ny upplåning och omsättning av lån vid beslut om upplåning. Kommunstyrelsen har möjlighet att delegera rätten, att fatta beslut om lån till delegat enligt 6 kap. 33 kommunallagen. Enligt 6 kap. 34 kommunallagen får dock inte kommunstyrelsen delegera rätten, att fatta beslut i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Ett sådant delegeringsförbud torde dock sällan bli aktuellt vid upplåning då kommunfullmäktige angett ramar för nyupplåning och om sättning av lån. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunfullmäktige föreslås besluta att kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, d v s öka kommunens skulder, med kronor under år 2015, med utgångspunkt i föreslagen investeringsplan i Mål och budgetdokumentet, samt

16 Kommunstyrelsen () Forts KS 174 att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att omsätta lån, motsvarande ett rambelopp om högst kronor. Vidare beslutar kommunstyrelsen, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut ovan att ekonomichefen har rätt, att för kommunstyrelsens räkning nyupplåna, dvs öka kommunens skulder, med totalt kronor under år 2015 med utgångspunkt i föreslagen investeringsplan i Mål och budgetdokumentet , samt att ekonomichefen under år 2015 har rätt att omsätta lån, motsvarande ett rambelopp om högst kronor. Exp till: Ekonomichefen

17 Kommunstyrelsen () KS 175 Fortsatt amorteringsfrihet för lån med kommunal borgen m m - Strömsholms golfklubb Dnr 249/14 Ekonomichefen anför i skrivelse den 18 november 2014 att Strömsholms Golfklubb har i ny framställan under oktober 2014 anhållit om amorteringsfrihet för sina lån i Nordea Bank. Strömsholms Golfklubb beviljades 1999 kommunal borgen för byggande av en niohålsbana i Mölntorp (Kf 94/1999) ändrades borgensförbindelsen genom beslut i kommunfullmäktige (Kf 107/2002) från en borgen att bygga en niohålsbana till en generell borgen för klubben om kronor (skulden idag uppgår till drygt 3,3 Mkr). Klubben har för närvarande utnyttjat borgen genom att hos Nordea Bank uppta två lån. Klubben har haft amorteringsfrihet för ett av lånen. Tidsperioden för amorteringsfrihet löper nu ut och klubben anhåller därför om kommunens godkännande för fortsatt amorteringsfrihet. På lån ett hos Nordea amorterar klubben kronor per år och Nordea har under hand meddelat att man är villig att medge amorteringsfrihet för lån två under förutsättning att borgensmannen godkänner detta. Strömsholms Golfklubb anhåller därför hos Hallstahammars kommun om godkännande för fortsatt amorteringsfrihet för lånen. Syftet med anhållen är inte i första hand att klubben har svårigheter med sin ekonomi, utan man redovisar per sista september följsamhet mot sin budget. Klubben har dock behov av att avsätta medel för att själva kunna hantera oförutsedda händelser utan att man tvingas söka korta krediter. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 om fortsatt amorteringsfrihet under ett år för ett av lånen. Kultur- och fritidsnämnden har under hand tillstyrkt fortsatt amorteringsfrihet under Strömsholms Golfklubb har beviljats stöd från Allmänna arvsfonden (470 tkr) samt från Svenska Golfförbundet (100 tkr) för att iordningsställa ett övningsområde för att förbättra möjligheterna till att bredda rekryteringsbasen. Klubben behöver själva också bidra till finansieringen. För att underlätta detta önskar klubben fortsatt amorteringsfrihet för lånet om kronor hos Nordea. Dessutom önskar föreningen för det andra lånet, som f n uppgår till kronor som amorteras med kronor/år sänkt och om möjligt amorteringsfrihet även för detta lån. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunfullmäktige föreslås besluta att medge amorteringsfrihet under 2 år för golfklubbens ena lån i Nordea. (skuld kr),

18 Kommunstyrelsen () Forts KS 175 att för det andra lånet (skuld f n kr) medge sänkt amorteringstakt, samt att för åren 2015 och 2016 medges att amorteringstakten sänks till kronor/år.

19 Kommunstyrelsen () KS 176 Utökad borgen samt beslut om ram för omteckning av borgen vid lånekonverteringar av befintliga lån gällande AB Hallstahem för år 2015 Dnr 252/14 Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2014 om ramborgen för AB Hallstahem för år Beslut om ramborgen för år 2015 bör beslutas vid samma sammanträde som Mål och budget behandlas. Ekonomichefen anför i skrivelse den 18 november 2014 att kommunens ramborgen för år 2014 för AB Hallstahem uppgår till knappt 531 miljoner kronor. Hallstahem arbetar aktivt med sin låneportfölj och behöver därför relativt ofta ha ny borgensteckning från kommunen. Kommunens beslut om borgen är i allmänhet av principiell beskaffenhet och är därför förbehållet kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan dock delegera rätten att fatta beslut om borgensåtaganden om kommunfullmäktige angett ramar för borgensåtagandet. Föreslås att kommunfullmäktige fattar beslut om borgen upp till ett totalt högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas. När det gäller preskriptionstiderna för lån och borgen, löper dessa individuellt, vilket innebär att ett preskriptionsavbrott för lånet inte innebär ett preskriptionsavbrott för borgensåtagandet. Ett borgensåtagande kan därför preskriberas före låneförbindelsen. Borgensåtagandet preskriberas efter 10 år. Detta medför att ett borgensbeslut inte får vara äldre än 10 år när lån beviljas. Det åligger kommunen att tillse att borgensbeslutet inte är för gammalt när lånet beviljas. Förslaget omfattar beslut om rambelopp för borgen avseende AB Hallstahem. Totalt uppgår ramborgen till 556 miljoner kronor. Av beloppet avser 50,4 Mkr nyteckning och 505,6 Mkr befintliga krediter. Arbetsutskottet har behandlat ärenden den 24 november Kommunfullmäktige föreslås besluta att såsom för egen skuld ingå borgen för AB Hallstahems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 556 miljoner kronor varvid det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, att beloppsgränsen för omsättning inom ett års sikt sätts till högst 556 Mkr, samt att delegera till kommunstyrelsen att teckna borgen för AB Hallstahems låneförpliktelser inom ett totalt rambelopp om 556 miljoner kronor.

20 Kommunstyrelsen () Forts KS 176 Vidare beslutar kommunstyrelsen, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut att undertecknande av skuldebrev och borgensåtaganden, som är beslutade med stöd av delegering, skall undertecknas två i förening enligt gällande underskriftsbemyndigande. Exp till: Ekonomichefen

21 Kommunstyrelsen () KS 177 Justering av budgetramar 2015 för IT-kommunikationskostnader Dnr 251/14 Ekonomichefen anför i skrivelse den 18 november 2014 att kommunens ITkommunikationskostnader fördelas mellan kommunstyrelsen och nämnderna på så sätt att infrastrukturen (fiberkablar fram till respektive verksamhetslokal) bärs av kommunstyrelsen. Nämnderna tar den s k portavgiften utifrån del av debiteringen från Samkom (det samägda kommunikationsoperatörsbolaget där Hallstahammar är delägare). Antalet portar har över tiden utökats vartefter fibernätet byggts ut. För att undvika att nätutbyggnaden medför undanträngningseffekter föreslås att även portavgiften nu hanteras gemensamt för hela kommunen under kommunstyrelsen. Idag tas halva avgiften ut av nämnderna. Följande justeringar av budgetramarna för år 2015 föreslås: Från tekniska nämnden överförs 63 tkr Från socialnämnden överförs 310 tkr Från barn- och utbildningsnämnden överförs 362 tkr Från kultur- och fritidsnämnden överförs 64 tkr Till kommunstyrelsen överförs 799 tkr (Totalt beräknas portavgifterna uppgå till tkr för år 2015) Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunfullmäktige föreslås besluta att portavgifter hanteras gemensamt för hela kommunen under kommunstyrelsen, samt att justera budgetramarna för år 2015 mellan kommunstyrelsen och nämnderna enligt följande: Från tekniska nämnden överförs 63 tkr Från socialnämnden överförs 310 tkr Från barn- och utbildningsnämnden överförs 362 tkr Från kultur- och fritidsnämnden överförs 64 tkr Till kommunstyrelsen överförs 799 tkr (Totalt beräknas portavgifterna uppgå till tkr för år 2015)

22 Kommunstyrelsen () KS 178 Sammanhållen trafikbudget från år 2015 samt justering av budgetramar Dnr 250/14 Ekonomichefen anför i skrivelse den 18 november 2014 att under de senaste åren har frågan om en sammanhållen trafikbudget varit aktuell. Vårt brukslinjekoncept bygger ju i grunden på en idé om att framförallt busstrafiken är totalintegrerad utifrån behoven i kommunen Det innebär ju att linjerna är öppna och avgiftsfria för resenärer i mån av plats. Idag schablonfördelas busstrafiken utifrån en modell som inte fullt ut längre motsvarar faktiskt utfall. Utbudet har efterhand utökats och kompletterats med viss form av specialfordon. Utöver detta finns sedan exempelvis taxitransporter för att lösa vissa former av transporter. Färdtjänst och riksfärdtjänst handläggs inom kommunstyrelseförvaltningen men har budgeterats inom socialnämnden. Övriga specialtransporter utifrån gällande lagstiftning har efter beslut av verksamhetschef (t ex rektor) verkställs i samverkan mellan supportenheten inom barn- och utbildningsnämnden och kollektivtrafiksamordnaren. Någon förändring beträffande beslut och verkställigheten föreslås inte utan när beslut/verkställighet sker utifrån speciallagstiftning så ligger ansvaret oförändrat. Inledningsvis föreslås att transportkostnader exklusive, gymnasieskolkorten samt gymnasiesärskoletransporterna, flyttas till en gemensam trafikbudget under kommunstyrelsen. Följande budgetjusteringar föreslås utifrån nu gällande trafikproduktion och priser: Från socialnämnden överförs tkr (färdtjänst, riksfärdtjänst, servicelinjen samt flexlinjen) Från barn- och utbildningsnämnden överförs tkr (skolskjutar, badresor, specialtransporter m m, dock exkl gymnasiekostnaderna enligt ovan) Till kommunstyrelsen överförs tkr (Total trafikbudget under ks från år tkr). Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunfullmäktige föreslås besluta att transportkostnader exklusive, gymnasieskolkorten samt gymnasiesärskoletransporterna, flyttas till en gemensam trafikbudget under kommunstyrelsen, varvid den totala trafikbudgeten får år 2015 är tkr, samt att budgetjusteringar görs utifrån nu gällande trafikproduktion och priser: Från socialnämnden överförs tkr (färdtjänst, riksfärdtjänst, servicelinjen samt flexlinjen)

23 Kommunstyrelsen () Forts KS 178 Från barn- och utbildningsnämnden överförs tkr (skolskjutar, badresor, specialtransporter m m, dock exkl gymnasiekostnaderna enligt ovan) Till kommunstyrelsen överförs tkr

24 Kommunstyrelsen () KS 179 Detaljplan för Västtuna 2 (PL 211) för samråd Dnr 248/14 Efter det att ägaren för fastigheten Västtuna 1:33 har inkommit med en ansökan om planbesked beslutade kommunstyrelsen den 13 oktober bl a att kommunen kommer att påbörja planarbete så snart avtal tecknats mellan Hallstahammars kommun och sökande och att planarbetet beräknas ta ca 8 månader. Ett förslag till detaljplan har tagits fram för Västtuna 2. Planens syfte är att ändra den gällande planens bestämmelse om allmänt ändamål till bostadsändamål för att möjliggöra tillkommande av framtida bostäder. Planförslaget föreslås sändas ut på samråd. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunstyrelsen beslutar att skicka ut planförslag för Västtuna 2 (PL 211) på samråd. Exp till: Planavdelningen

25 Kommunstyrelsen () KS 180 Principer för kommunalt partistöd Dnr 258/14 Kommunfullmäktige antog den 29 november principer för kommunalt partistöd. Genom en förändring av bestämmelserna i Kommunallagen (1991:900) som trätt i kraft , har förutsättningarna för kommunens partistöd ändrats. Dock ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla för partistöd som avser tid före den 15 oktober Bestämmelserna om kommunernas möjlighet att ge ekonomiskt bidrag och annat stöd framgår av 2 kapitlet 9-12 i Kommunallagen. Avbestämmelserna framgår att: Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt vallagen Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige. Sådant stöd får dock endast ges under ett år efter det att representationen upphörde. Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt vallagen ska beaktas vid fördelningen av partistödet Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för sitt ändamål Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport Arbetsutskottet beslutade den 24 november att utan eget förslag överlämna ärendet till kommunstyrelsen

26 Kommunstyrelsen () Forts KS 180 Catarina Pettersson (S) yrkar att partistöd ska ges som grundstöd och mandatstöd med belopp som fastställs årligen i budget, att fastställa att grundstöd till i fullmäktige representerar parti ska utöver värdet av fri tillgång till lokaler i kommunhuset samt vaktmästeri och tryckservice från kommunens personal utgå med 10 % av det totala budgetbeloppet för partistödet delat med antalet partier i kommunfullmäktige utbetalningsåret, att partistöd ska kvarstå i ett år för parti eller mandat som upphört att vara representerat i fullmäktige, att partistöd betalas ut årligen efter beslut av fullmäktige, och har redovisning och granskningsrapport enlig 2 kap. 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats till kommunen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Pettersson (S) yrkande. Kommunfullmäktige föreslås besluta att upphäva sitt beslut den 29 november , att partistöd ska ges som grundstöd och mandatstöd med belopp som fastställs årligen i budget, att fastställa att grundstöd till i fullmäktige representerar parti ska utöver värdet av fri tillgång till lokaler i kommunhuset samt vaktmästeri och tryckservice från kommunens personal utgå med 10 % av det totala budgetbeloppet för partistödet delat med antalet partier i kommunfullmäktige utbetalningsåret, att partistöd ska kvarstå i ett år för parti eller mandat som upphört att vara representerat i fullmäktige, samt att partistöd betalas ut årligen efter beslut av fullmäktige, samt att, har redovisning och granskningsrapport enlig 2 kap. 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats till kommunen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

27 Kommunstyrelsen () KS 181 Fortsatt deltagande i Mälaren en sjö för miljoner (MER) Dnr 63/13 Planeringen av projektet Mälaren en sjö för miljoner har pågått sedan Ett första uppstartsmöte ägde rum i september Under 2013 fick samtliga kommuner i Mälarens avrinningsområde erbjudande om att gå med, vilket 20 kommuner beslutade att göra. Mälarens vattenvårdsförbund erbjuder nu Hallstahammars kommun att fortsatt delta i rubricerat projekt. Kostnaden för medverkan i projektet är 1 kr/invånare. Bygg- och miljöförvaltningen gör i skrivelse den 23 oktober 2014 följande bedömning: Förvaltningen bedömer projektet som viktigt för en av regionens viktigaste naturresurser Mälaren. Det är viktigt att Hallstahammar, i egenskap av en kommun med stränder i Mälaren, ställer upp med ekonomiskt bidrag. Miljökvalitetsnormerna för Mälaren ska enligt gällande målsättning vara uppnådda år 2021 i de flesta fallen. Förvaltningen anser att samverkan såsom aktuellt projekt MER är en väl vald väg för att ha möjligheter att klara normerna. Samverkan ger en mindre kommun som Hallstahammar möjligheter att kunna agera inom flera områden samtidigt. Det ger också möjligheter att lösa problemen i ett högre tempo än om kommunen agerar enskilt. Bygg- och miljönämnden har den 19 november beslutat att som sitt yttrande föreslå att kommunstyrelsen beslutar om fortsatt medverkan för Hallstahammars kommun i projektet Mälaren en sjö för miljoner under förutsättning att tekniska nämnden medfinansierar 75 % av beloppet. Tekniska förvaltningen anför i skrivelse inkommen den 7 november 2014 bl a att målet för projektet är att Mälaren skall ha en god ekologisk status I projektet har hitintills hållits ett antal seminarier bl a om kommunal vattenplanering, fria vandringsvägar för fisk, förorenade sediment samt om dagvatten. Projektet har även medfört möjlighet till erfarenhetsutbyte med övriga deltagande aktörer i projektet. För närvarande är 38 kommuner runt Mälaren med i projektet. Projektet har under de gångna åren möjliggjort kunskapsutbyte och erfarenhetsutbyte för kommunen till en relativt låg kostnad. Tekniska förvaltningen föreslår därför att kommunen ska delta på samma premisser som föregående period. Tekniska förvaltningen föreslår att bygg- och miljö och tekniska förvaltningen delar på denna kostnad. Tekniska nämnden har den 17 november beslutat att som sitt yttrande till kommunstyrelsen meddela att tekniska nämnden även fortsättningsvis vill delta i projektet Mälaren en sjö för miljoner under förutsättning att byggoch miljönämnden medfinansierar 25 % av beloppet och att kostnaden härför ianspråktas från va-verksamheten.

28 Kommunstyrelsen () Forts KS 181 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunstyrelsen beslutar att fortsatt medverka i projektet Mälaren en sjö för miljoner varvid kostnaden skall belasta tekniska nämnden och bygg- och miljönämnden, i enlighet med nämndernas beslut den 19 november respektive den 17 november Exp till: Bygg- och miljönämnden Tekniska nämnden Mälarens Vattenvårdsförbund, c/o Länsstyrelsen i Västmanlans län, Västerås

29 Kommunstyrelsen () KS 182 Nominering av objekt till en uppdaterad naturvårdsplan - för yttrande till Länsstyrelsen i Västmanlands län Dnr 173/14 Länsstyrelsen i Västmanlands län anhåller i missiv den 17 juni 2014 om att få förslag till objekt till en uppdaterad naturvårdsplan för Västmanlands län. De nuvarande planerna Naturvårdsplan för Västmanlands län och Landskapsbild Friluftsliv i Västmanlands län härstammar från Anhållan om förlängd tid för inlämnande av kompletterande förslag till tidigare projekt till Länsstyrelsen har beviljats till den 5 december Länsstyrelsen gjorde 2011 en förstudie inför en eventuell uppdatering av den nuvarande naturvårdsplanen genom att bland annat samla in synpunkter och idéer från länets kommuner. I denna studie framkom det att många av kommunerna anser att naturvårdsplanen är ett bra underlag men att den idag inte är aktuell, att den inte är användarvänlig och att den är svår att hitta i. Det fanns även önskemål om att ha all information samlad på ett och samma ställe, dels för att det blir lättare att hitta samt att man minimerar risken för att missa någonting. Bygg- och miljöförvaltningen har i sin beredning samrått med Naturskyddsföreningen. I förvaltningens skrivelse redovisas förslag till vilka objekt som bör ingå i planen. Bygg- och miljönämnden har den 22 oktober beslutat att överlämna förslag till nomineringar i enlighet med förvaltningens och Naturskyddsföreningens synpunkter. Kultur- och fritidsnämnden har den 25 september beslutat att uttala att man inte har några nya objekt att tillföra den uppdaterade naturvårdsplanen. Tekniska nämnden har den 29 september uttalat att man inte har några specifika objekt att lägga till plan samt att man ställer sig positiv till en uppdatering av planen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunstyrelsen beslutar att som sitt förslag över nominering av ytterligare objekt till en uppdaterad naturvårdsplan överlämna bygg- och miljönämnden beslut den 22 oktober , samt

30 Kommunstyrelsen () Forts KS 182 att överlämna Naturskyddsföreningens skrivelse till Länsstyrelsen i Västmanlands läns samt föreslår Länsstyrelsen att fortsättningsvis remittera ärenden till Naturskyddsföreningen i Hallstahammar och andra föreningar som kan ha intresse för natur- och friluftsliv. Exp till: Länsstyrelsen i Västmanlans län, Västerås (skrivelse) Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden

31 Kommunstyrelsen () KS 183 Cykelinfrastruktur i Västmanland Regional Cykelstrategi på kort och lång sikt - för yttrande Dnr 233/14 Länsstyrelsen i Västmanland har tillsammans med Trafikverket, Regionala kollektivtrafikmyndigheten och länets kommuner tagit fram en regional cykelstrategi för Västmanland län. Cykelstrategin syftar till att skapa en samsyn över behov och prioritering av åtgärder som är kopplade till cykelinfrastruktur i länet. Hallstahammars kommun har den 22 oktober 2014 fått förslag till Cykelinfrastruktur i Västmanland Regional Cykelstrategi på kort och lång sikt för yttrande. Yttrande ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 3 december Tekniska förvaltningen anför i skrivelse den 4 november 2014 att: Tidplanen för när viktiga infrastrukturprojekt med nya cykelleder kan starta är satt till Hallstahammars kommun anser att detta är för långt fram i tiden. Många projekt i länet finns redan nu i kommunala cykelplaner och borde kunna startas upp tidigare. I cykelstrategin anges att samverkan mellan Länsstyrelse, Trafikverket, Regionala kollektivtrafikmyndigheten och kommunerna är viktig för att nå en samsyn i planeringen. Hallstahammars kommun ser detta som positivt. I cykelstrategin borde det tydligare framgå hur detta ska gå till. Cykelfrågorna riskerar annars att få en lägre prioritet än andra infrastrukturfrågor. I cykelstrategin anges att arbetspendling, barns säkra skolvägar samt hela resandeperspektivet är mycket viktiga områden i cykelstrategin. Stategin bör utformas så att man knyter ihop kommunens tätorter med varandra och sen att man går vidare och knyter ihop kommunerna med varandra. Vidare anför förvaltningen att det saknas beskrivning kring hur detta åtgärdsområde ska uppnås. Förslaget till cykelstrategi är allmänt skrivet och det saknas konkreta beskrivningar kring hur den beskrivna strategin ska kunna nås. Strategin borde vara mer konkret utformad mot hur cyklandet i länet skulle kunna öka i omfattning. Det finns många angelägna cykelprojekt i länet som kan starta omedelbart. I strategin saknas en beskrivning av dessa projekt samt hur prioriteringen mellan olika projekt är tänkt att ske. Tekniska nämnden har den 17 november 2014 beslutat att avge yttrande i enlighet med förvaltningens skrivelse den 4 november Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom tekniska nämndens yttrande den 17 november 2014 samt överlämna Hallstahammars kommuns cykelplan i vilken framgår kommunens prioriteringar över cykelvägar, samt

32 Kommunstyrelsen () Forts KS 183 att uttala att det är brådskande att cykelvägar prioriteras där vägar anses farliga och oskyddade för cyklister. Exp till: Länsstyrelsen i Västmanlans län, Västerås (skrivelse) Tekniska nämnden

33 Kommunstyrelsen () KS 184 Tomtpris vid friköp av tomträttsmark för småhus Dnr 247/14 Efter beslut av kommunfullmäktige den 28 september medger kommunen försäljning av tidigare upplåtna tomträtter. Under åren har försäljningspriset för småhus varit 70 procent av marktaxeringsvärdet fastställt 2005 för aktuell tomt. För år 2015 föreslås samma försäljningspris gälla. För år 2016 och framåt föreslås priset vara 70 procent av gällande marktaxeringsvärde. Tekniska nämnden föreslår den 17 november att fullmäktige ska besluta att fastlägga att priset för friköp av tomträttsmark för småhus typkod 220 under år 2015 ska vara 70 procent av marktaxeringsvärdet fastställt 2005 för aktuell tomt, att fastlägga att priset för friköp av tomträttsmark för småhus typkod 220 under år 2016 och framåt ska vara 70 procent av vid varje tid gällande marktaxeringsvärdet för aktuell tomt, samt att tekniska nämnden kompenseras för det nettointäktsbortfall som en försäljning av en tomt innebär. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 november Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastlägga att priset för friköp av tomträttsmark för småhus typkod 220 under år 2015 ska vara 70 procent av marktaxeringsvärdet fastställt 2005 för aktuell tomt, att fastlägga att priset för friköp av tomträttsmark för småhus typkod 220 under år 2016 och framåt ska vara 70 procent av vid varje tid gällande marktaxeringsvärde för aktuell tomt, samt att tekniska nämnden kompenseras för det nettointäktsbortfall som en försäljning av en tomt innebär.