SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 Kommunstyrelsen () Plats och tid Kommunhuset, KS-salen klockan, Beslutande Catarina Pettersson (S), ordf Joakim Graning (S) Christina Aspenryd (S) Tony Frunk (S) Mariette Sjölund (S) Kjell Ivemyr (S) Reijo Tarkka (V) Hans Strandlund (M) Anna Lundberg (FP) Håkan Johansson (KD) 97, Monna Ridderström (KD) ej 97, Marianne Avelin (C) Övriga deltagande Närvarorätt Utses att justera Ersättarna Rolf Hahre (S) 97-98, Tommy Claesson (S) 97-98, Susanne Johansson (S), Berit Ulander (S), Lars Jonsson (S), Göran Lindén (M), Jenny Olsson (M) 97-98, Anna Lundberg (FP), Håkan Johansson (KD) ej 97, , samt Carina Iwemyr, sekreterare, kommunchef Carin Becker-Åström, skolchef Lena Millberg 97-98, ekonomichef Kenth Erngren , teknisk chef Kjell Jacobsson 97-98, , utredare Lennart Ahlström 98. Kommunstyrelsen beslutar att medge närvarorätt för samtliga närvarande. Kjell Ivemyr (S) och Sigge Synnergård (FP) Justeringens plats och tid Kommunhuset den 5 juni 2012 klockan Underskrifter Paragrafer Sekreterare Carina Iwemyr Ordförande Justerande Catarina Pettersson (S) Kjell Ivemyr (S) Sigge Synnergård (FP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och Kommunstyrelsen Anslaget uppsättes Anslaget nedtages Förvaringsplats för protokollet Underskrift Nämndkansliet. Carina Iwemyr

2 Kommunstyrelsen () KS 97 Redovisning av Mål och budget Dnr 124/12 Ekonomichefen redogör för befolkningsprognosen och förslag till ramar och budget

3 Kommunstyrelsen () KS 98 Information om fastighets- och lokalutredning Dnr 38/12 En extern utredare har anlitats med syfte att få en bild av dagens situation, analysera hur befolkningsutvecklingen kommer att påverka lokalanvändningen i framtiden och visa på möjliga handlingsalternativ. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt aprilsammanträde 2012 att en rapportering skall ske på dagens sammanträde. Utredare Lennart Ahlström redogör för arbetet med utredningen. På ordförandens förslag ajourneras sammanträdet 2 timmar.

4 Kommunstyrelsen () KS 99 Information om kommunens arbete angående Folkets Hus & Parks ekonomiska läge Dnr 38/12 Ordföranden informerar om föreningens ekonomiska situation.

5 Kommunstyrelsen () KS 100 Mål och budget med särskild inriktning på 2013 samt skattsats för 2013 Dnr 124/12 Målsättningen för Mål och Budgetplanen är att kommunen uppvisar en balanserad budgetplan. Ett resultat för hela mandatperioden om 1,5 procent av skatter och statsbidrag skall eftersträvas eller 1 procent för varje budgetår. Resultatmålen klaras inte i föreliggande förslag. Resultatnivån ligger i början av perioden kring 0,5 procent och i slutet 1,0 procent. Föreliggande förslag till budgetramar utgör den yttersta gräns som finns för respektive styrelse, nämnd, förbund och bolag. Verksamheten måste klaras inom tilldelad ram. Utökning inom viss del av verksamheten som inte ryms inom nu tilldelad ram måste åtföljas av motsvarande neddragning inom andra verksamhetsområden så nämnden totalt klarar uppdraget med tilldelade resurser. Uppstår konflikt mellan mål och medel sätter budgetramen gräns för måluppfyllelsen. Syftet med kommunal verksamhet är att bedriva den verksamhet man politiskt har beslutat att genomföra och inte att få ekonomisk avkastning på skattebetalarnas pengar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, det vill säga koppling mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamåls verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot kommuninvånarna tydligt. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. God ekonomisk hushållning handlar inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter som säkerställer kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Det krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. För att kunna styra verksamheterna åt rätt håll behövs bland annat verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy och kompetensförsörjningspolicy. De föreslagna målen kring god ekonomisk hushållning, skall ses som möjliggörare av förslag till KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL

6 Kommunstyrelsen () Forts KS 100 En särskild planeringsreserv tillskapas för hantering av vissa frågor. Soliditeten ska vara minst oförändrad över tiden. Målsättningen klaras inte på grund av hög investeringsnivå. Kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet bör egenfinansieras. I föreliggande förslag klaras detta inte fullt ut. 20 procent av de skattefinansierade investeringarna föreslås få lånefinansieras. Den taxe- och avgiftsfinansierade verksamheten (vatten och avloppsverksamheten samt utbyggnad av Hallstahammar stadsnät) får finansieras fullt ut med nyupplåning. Det s k balanskravet klaras för hela planperioden. Förslaget bygger på oförändrad kommunalskatt under hela planperioden, d v s 21:81 kr per skattekrona. Det är nämnders och förvaltningars uppgift att, inom ramen för de ekonomiska resurser som ställs till förfogande, nå sina verksamhetsmål. Mål och budgetplanen är en rullande treårsplan vilket innebär att en avvikelse för ett enskilt år förs över till kommande år med huvudprincipen att respektive styrelse och nämnd har huvudansvaret för sitt resultat. I planen tillförda medel för utökat antal platser måste medföra att antalet platser utökas utifrån nu inrättade/budgeterade och köpta platser med minst det antal som framgår av budgeten MBL-förhandling enligt 11 har ägt rum den 31 maj 2012 varvid ingen erinran framfördes mot förslaget. Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Alliansen (M, KD, FP och C) har den 4 juni 2012 inkommit med förslag till mål och budget för perioden Catarina Pettersson (S) yrkar att budgetförslaget skall fastställas, att kommunfullmäktiges vision och kommunfullmäktiges gemensamma mål skall var utgångspunkten för styrelsens och nämndernas planering för de kommande åren varvid dessa mål och nämndens egna mål skall följas upp årligen utifrån fastställd Mål och styrmodell inklusive beslutade indikatorer, att fastställa utdebiteringen för år 2013 fastställs till 21:81 kronor per skattekrona, att nyupplåning får ske för investeringar i nuvarande förslag till investeringsbudget med kronor 2013, kronor 2014 samt kronor 2015 och att styrelsen, nämnder, förbund och bolag skall utifrån kommunfullmäktiges mål och ramar återrapportera till kommunfullmäktige hur man avser att bedriva verksamheten för åren 2013 till 2015 med mål med bäring mot kommunfullmäktiges gemensamma mål och med de budgetmedel som ställs till för-

7 Kommunstyrelsen () Forts KS 100 fogande varvid återrapporteringen skall inlämnas till kommunstyrelsen senast den 24 oktober Hans Strandlund (M) yrkar att Alliansens förslag till budget för perioden fastställs (en till ärendet hörande bilaga). Sedan propositionsordningen godkänts ställer ordföranden först Catarina Pettersson (S) yrkande om skattesatsen under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet Petterssons yrkande. Härefter ställer ordföranden Petterssons (S) övriga yrkanden mot Hans Strandlunds (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Petterssons (S) yrkande. Kommunfullmäktige föreslås således besluta att fastställa kommunstyrelsens förslag till MÅL OCH BUDGETPLAN för perioden jämte i skrivelsen gjorda särskilda förbehåll, att kommunfullmäktiges vision och kommunfullmäktiges gemensamma mål skall var utgångspunkten för styrelsens och nämndernas planering för de kommande åren varvid dessa mål och nämndens egna mål skall följas upp årligen utifrån fastställd Mål och styrmodell inklusive beslutade indikatorer, att fastställa utdebiteringen till 21:81 kronor per skattekrona för år 2013, att nyupplåning får ske för investeringar i nuvarande förslag till investeringsbudget med kronor 2013, kronor 2014 samt kronor 2015, samt att styrelsen, nämnder, förbund och bolag skall utifrån kommunfullmäktiges mål och ramar återrapportera till kommunfullmäktige hur man avser att bedriva verksamheten för åren 2013 till 2015 med mål med bäring mot kommunfullmäktiges gemensamma mål och med de budgetmedel som ställs till förfogande varvid återrapporteringen skall inlämnas till kommunstyrelsen senast den 24 oktober Mot beslutet reserverar sig Monna Ridderström (KD), Sigge Synnergård (FP), Marianne Avelin (C) och Hans Strandlund (M), bilaga 1 100/2012.

8 Kommunstyrelsen () KS 101 Delårsrapport 1 per april 2012 jämte årsprognos samt nämndernas redogörelse över verksamheten Dnr 144/12, 155/12 Av delårsrapporten framgår att årets första delårsrapport inklusive årsprognos indikerar avvikelser för våra verksamheter. Flertalet styrelser och nämnder prognostiserar underskott på nivåer i närheten av föregående års första delårsrapport. Utifrån nu gällande budgetram överskrider verksamheterna tillgängligt utrymme med drygt 8 miljoner kronor. Den s k planeringsreserven som finns i 2012 års budget lindrar överdraget. Detta tillsammans med ett bättre skatteutfall än vad som antogs i nu gällande mål och budget samt ett fortsatt gott finansnetto innebär att totalprognosen för år 2012 ändå hamnar ovanför nollsträcket. Ett resultat om cirka 4 miljoner kronor prognostiseras för närvarande. Så låg resultatnivå innebär att någon beredskap inte finns om verksamhetens ekonomi försämras ytterligare utan då blir det underskott. Skärpt budgetkontroll samt ett aktivt arbete för att korrigera ej önskvärd utveckling påkallas. Målsättningen för Mål och Budgetplanen är att kommunen uppvisar en balanserad budgetplan. Ett resultat för hela mandatperioden om 1,5 procent av skatter och statsbidrag skall uppnås (c:a 10,5 Mkr). Föreliggande rapport indikerar ett resultat om 0,3 procent vid årets slut. Uppstår konflikt mellan mål och medel sätter budgetramen gräns för måluppfyllelsen. Syftet med kommunal verksamhet är att bedriva den verksamhet man politiskt har beslutat att genomföra och inte att få ekonomisk avkastning på skattebetalarnas pengar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, det vill säga koppling mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamåls verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot kommuninvånarna tydligt. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. God ekonomisk hushållning handlar inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter som säker-

9 Kommunstyrelsen () Forts KS 101 ställer kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Det krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. För att kunna styra verksamheterna åt rätt håll behövs bland annat verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy och kompetensförsörjningspolicy. I de antagna målen kring god ekonomisk hushållning samt indikatorer hur målen skall stämmas av ger goda betingelser för att följa upp och påvisa om rätt riktning gäller. Det s k balanskravet klaras enligt prognosen för år 2012 och det skulle i så fall medföra att kommunen för elfte året i rad kan redovisa överskott. Till prognosresultatet skall sedan påföras reavinsten för försålda tomträtter. Hittills i år har 9 tomter sålts och försäljningsintäkten uppgår till drygt 1 miljon kronor. Utöver detta tillkommer sedan på kostnadssidan vår årliga kostnadsföring av Citybaneprojektet samt på intäktssidan återbetalning från FORA för avtalsförsäkringar. Utöver dessa poster bör dessutom nämnas stora anspråk från försäkringsbolag för översvämningsskador sommaren 2009, samt ekonomiska bekymmer för vissa lokalägande föreningar som kommunen gått i borgen för. Det är nämnders och förvaltningars uppgift att, inom ramen för de ekonomiska resurser som ställs till förfogande, nå sina verksamhetsmål. Mål och budgetplanen är en rullande treårsplan vilket innebär att en avvikelse för ett enskilt år förs över till kommande år med huvudprincipen att respektive styrelse och nämnd har huvudansvaret för sitt resultat. Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Catarina Pettersson (S) yrkar att delårsrapporten fastställs, att styrelsen, förbundet och nämndernas rapporter noteras som en anmälan, samt uttala att mål och budgetplanen är en rullande treårsplan vilket innebär att en avvikelse för ett enskilt år förs över till kommande år med huvudprincipen att respektive styrelse och nämnd har huvudansvaret för sitt resultat. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Pettersson (S) yrkande. Kommunfullmäktige föreslås således besluta att fastställa delårsrapport ett för år 2012 jämte årsprognosen,

10 Kommunstyrelsen () Forts KS 101 att notera styrelsen, förbundet och nämndernas rapporter som en anmälan, samt att uttala, att mål och budgetplanen är en rullande treårsplan vilket innebär att en avvikelse för ett enskilt år förs över till kommande år med huvudprincipen att respektive styrelse och nämnd har huvudansvaret för sitt resultat.

11 Kommunstyrelsen () KS 102 Utökad borgen samt beslut om ram för omteckning av borgen vid lånekonverteringar av befintliga lån gällande AB Hallstahem för år 2013 Dnr 110/12 Kommunfullmäktige beslutade den 20 juni 2011 om ramborgen för AB Hallstahem för år Beslut om ramborgen för år 2013 bör beslutas vid samma sammanträde som Mål och budget behandlas. Kommunens ramborgen för år 2012 för AB Hallstahem uppgår till knappt 536 miljoner kronor. Hallstahem arbetar aktivt med sin låneportfölj och behöver därför relativt ofta ha ny borgensteckning från kommunen. Ekonomichefen anför i skrivelse den 24 maj 2012 att kommunens beslut om borgen är i allmänhet av principiell beskaffenhet och är därför förbehållet kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan dock delegera rätten att fatta beslut om borgensåtaganden om kommunfullmäktige angett ramar för borgensåtagandet. Föreslås att kommunfullmäktige fattar beslut om borgen upp till ett totalt högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas När det gäller preskriptionstiderna för lån och borgen, löper dessa individuellt, vilket innebär att ett preskriptionsavbrott för lånet inte innebär ett preskriptionsavbrott för borgensåtagandet. Ett borgensåtagande kan därför preskriberas före låneförbindelsen. Borgensåtagandet preskriberas efter 10 år. Detta medför att ett borgensbeslut inte får vara äldre än 10 år när lån beviljas. Det åligger kommunen att tillse att borgensbeslutet inte är för gammalt när lånet beviljas. Förslaget omfattar beslut om rambelopp för borgen avseende AB Hallstahem. Totalt uppgår ramborgen till 531 miljoner kronor. Av beloppet avser 20,4 Mkr nyteckning och 510,6 Mkr befintliga krediter Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Catarina Pettersson (S) yrkar att kommunens skall såsom för egen skuld ingå borgen för AB Hallstahems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 531 miljoner kronor varvid det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, att beloppsgränsen för omsättning inom ett års sikt sätts till högst 531 miljoner kronor, samt att delegera till kommunstyrelsen att teckna borgen för AB Hallstahems låneförpliktelser inom ett totalt rambelopp om 531 miljoner kronor. Vidare yrkar Pettersson att undertecknande av skuldebrev och borgensåtaganden, som är beslutade med stöd av delegering, skall undertecknas två i förening enligt gällande underskriftsbemyndigande. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Petterssons (S) yrkande.

12 Kommunstyrelsen () Forts KS 102 Kommunfullmäktige föreslås således besluta att såsom för egen skuld ingå borgen för AB Hallstahems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 531 miljoner kronor varvid det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, att beloppsgränsen för omsättning inom ett års sikt sätts till högst 531 miljoner kronor, samt att delegera till kommunstyrelsen att teckna borgen för AB Hallstahems låneförpliktelser inom ett totalt rambelopp om 531 miljoner kronor. Vidare beslutar kommunstyrelsen, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut ovan att undertecknande av skuldebrev och borgensåtaganden, som är beslutade med stöd av delegering, skall undertecknas två i förening enligt gällande underskriftsbemyndigande.

13 Kommunstyrelsen () KS 103 Ram för nyupplåning , ram för omsättning av kommunens befintliga lån 2013, samt delegation härför Dnr 156/12 Ekonomichefen anför i skrivelse den 24 maj 2012 att det är kommunfullmäktige som har rätten att fatta beslut om upplåning. Kommunfullmäktige kan dock föra ned rätten att fatta beslut om upplåning till kommunstyrelsen eller annan nämnd genom delegering av beslutanderätten. Delegeringen kan framgå av kommunstyrelsens eller nämndens reglemente men kan också finnas i ett särskilt beslut eller annan handling som exempelvis kommunens budget. Kommunfullmäktige får dock enligt kommunallagen inte delegera beslutanderätten i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, som exempelvis frågor av större ekonomisk vikt. Dit torde de flesta större upplåningarna tillhöra. Det råder ett så kallat delegeringsförbud för dessa ärenden. Delegeringsförbudet anses dock inte gälla om kommunfullmäktige fattar beslut om årliga ramar för upplåning. Eftersom kommunfullmäktige då angett gränserna för de ekonomiska åtagandena, anses beslut om upplåning inom dessa ramar inte längre ha den principiella beskaffenhet som endast är förbehållet kommunfullmäktige. Det föreligger dock en viss skillnad mellan nyupplåning, som ökar kommunens skuldbörda, och omsättning av lån, som innebär en oförändrad skuldbörda. Det kan därför vara lämpligt, att kommunfullmäktige anger ramarna för såväl nyupplåning som omsättning av lån. Rambesluten kan lämpligen fattas i samband med beslut om kommunens budget. För att det tydligt skall framgå inom vilka ramar kommunstyrelsen fattar beslut om upplåning bör även kommunstyrelsen och eventuell delegat särskilja vad som är ny upplåning och omsättning av lån vid beslut om upplåning. Kommunstyrelsen har möjlighet att delegera rätten, att fatta beslut om lån till delegat enligt 6 kap. 33 kommunallagen. Enligt 6 kap. 34 kommunallagen får dock inte kommunstyrelsen delegera rätten, att fatta beslut i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Ett sådant delegeringsförbud torde dock sällan bli aktuellt vid upplåning då kommunfullmäktige angett ramar för nyupplåning och om sättning av lån. Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Catarina Petterson (S) yrkar att kommunstyrelsen skall få nyupplåna, d v s öka kommunens skulder, med totalt kronor under år 2013 samt för år 2014 och 2015 med totalt kronor per år med utgångspunkt i

14 Kommunstyrelsen () Forts KS 103 föreslagen investeringsplan i Mål och budgetdokumentet och att kommunstyrelsen under år 2013 har rätt att omsätta lån, motsvarande ett rambelopp om högst kronor per år. Monna Ridderström (KD) yrkar att kommunstyrelsen skall ha rätt att öka kommunens skulder med 10 miljoner kronor per år, Sedan propositionsordningen godkänts beslutar kommunstyrelsen med bifall till Catarina Pettersson (S) yrkande och avslag på Monna Riddersströms (KD) yrkande. Kommunfullmäktige föreslås således besluta att kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, d v s öka kommunens skulder, med totalt kronor under år 2013 samt för år 2014 och 2015 med totalt kronor per år med utgångspunkt i föreslagen investeringsplan i Mål och budgetdokumentet, samt att kommunstyrelsen under år 2013 har rätt att omsätta lån, motsvarande ett rambelopp om högst kronor per år. Mot beslutet reserverar sig Monna Ridderström (KD), Sigge Synnergård (FP), Marianne Avelin (C) och Hans Strandlund (M).

15 Kommunstyrelsen () KS 104 Ändring av kommungräns mellan Hallstahammars och Västerås kommuner - fråga om underställande av länsstyrelsens prövning Dnr 148/12 Lantmäteriet anför i underrättelse den 16 maj 2012 att fastighetsreglering berörande jord- och skogsbruksfastigheterna Hallstahammars-Åby 3:1, Forkesta 1:9 och Väster-Skogsta 1:3 har sökts av ägaren till fastigheterna genom köp och av ytterligare en köpare som i sint tur har förvärvat Forkesta 1:9 och Väster- Skogsta 1:3 samt del av Hallstahammars-Åby 3:1. Fastighetsregleringen medför att kommungränsen mellan Hallstahammars och Västerås kommuner behöver ändras. Föranleder fastighetsbildning ändring av gräns för kommunen skall kommunen underrättas om fastighetsbildningen och dess inverkan på indelningen i förvaltningsområden. Lantmäteriet har bedömt att det inte finns behov att begära medgivande till detta om det inte begärs av berörd kommun eller församling. Hallstahammars kommun bereds tillfälle att senast den 22 juni 2012 inkomma med begäran om att den aktuella fastighetsbildningen, som medför kommungränsdragning, ska underställas länsstyrelsens prövning. Tekniska nämnden föreslår den 21 maj 57 att fullmäktige ska besluta att fastighetsregleringen ska underställas länsstyrelsens prövning. Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Catarina Pettersson (S) yrkar att fastighetsregleringen skall underställas länsstyrelsens prövning. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Petterssons (S) yrkande. Kommunfullmäktige föreslås således besluta att fastighetsreglering berörande del av Hallstahammars Åby 3:1, Väster Skogsta 1:3 och Forkesta 1:9 ska underställas länsstyrelsens prövning.

16 Kommunstyrelsen () KS 105 Yttrande gällande slussanläggningen i Stockholm samt uppdraget att underlätta en effektiv process för att åstadkomma en ny reglering av Mälarens vattennivåer mål nr Dnr 121/12 Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, anhåller i skrivelse den 11 april 2012 om bl a Hallstahammars kommuns yttrande i mål nr Yttrande skall vara Mark- och miljödomstolen tillhanda senast den 14 juni Stockholms Stad har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken till vattenverksamhet såväl vid Slussenområdet som utanför området samt därtill nya vattenhushållningsbestämmelser för Mälaren och tillstånd till påverkan på Natura områden. Hallstahammars kommun berörs närmast med anledning av att en ny regleringsstrategi föreslås för Mälaren. Syftet med strategin är att; Minska risken för översvämning runt Mälaren Minska risken för låga vattennivåer i Mälaren Förhindra saltvatteninträngning I förslaget till ny reglering av Mälarens nivåer minskar risken för extremt höga respektive extremt låga vattennivåer i Mälaren i Huvudalternativet. I regleringsstrategin är målet att hålla Mälaren under nivån 1,39 (Rh 2000) och över 0,69 m (Rh 2000). Regleringen innebär därför att risken för höga vattennivåer i Mälaren minskar. I översiktsplanen anges att all planering, eller andra typer av förändringar, som berör Strömsholmsområdet ska beakta områdets status som riksintresse för kulturmiljö, naturmiljö och friluftsliv samt Natura 2000-område. Planering som rör Mälaren med öar och strandområden ska beakta områdets status som riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken. Vägningar behöver göras mellan riksintressenas värden och den planerade förändringen, så att inte påtaglig skada på något riksintresse uppstår. När det gäller strandnära naturmiljöer i Mälaren redovisas små till måttligt positiva konsekvenser för ekosystemen strandängar och vassar. Detta beror på att den nya regleringen medför ökade vårhögvatten som därmed skapar en större inomårsvariation och på så sätt stärker vegetationszoneringen på strandängarna. Ökade vårhögvatten medför också ökad islyftning som gynnar vassarna. Mälaren har av Fiskeriverket bedömts vara av riksintresse för yrkesfisket. Inom de delar av Mälaren med Freden som ingår i kommunen är fem yrkesfiskare verksamma. Vid tillståndsprövningar bör stor vikt fästas vid vilka konsekvenser åtgärden har på vattenkvaliteten. Av huvudalternativet framgår att möjligheter till fiskvandring mellan Mälaren och Saltsjön kommer att stärkas

17 Kommunstyrelsen () Forts KS 105 genom anläggning av ny fiskväg med avbördning 1 m 3 /s. Detta bedöms medföra små till måttliga positiva konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren. För Hallstahammars kommuns del visade MSB:s kartering att det även utifrån nuvarande reglering (nollalternativet) till största del endast är åkermark och ett fåtal ekonomibyggnader som direkt påverkas vid en översvämning som motsvarar även de mest extrema nivåerna. Således ingen stor påverkan på samhällsviktiga funktioner med undantag av ett pumphus vid Borgåsund och en kort sträckning av järnvägen vid Borgåsund, då vid nivåer över 1000-årsflöde. För yrkesjöfarten kan dock konsekvenserna av höga eller låga vattennivåer i Mälaren vara mycket besvärande. Framförallt är låga nivåer besvärliga eftersom djupgående i Mälaren f.n. är begränsat till 6,8 meter. Dock är huvudförslaget i utredningen oförändrad medelnivå i Mälaren och med en bättre reglering av nivåerna påverkar förslaget inte yrkessjöfarten i någon större utsträckning. Inom Hallstahammars kommun berörs fastigheterna Boda 1:5, Herrevad 3:2, Strömsholm, 1:29, 1:89, 1:134, 3:5-6, 3:12, 7:46, 8:1, 8:44, 8:48, Säby 1:6, Utnäs 1:1-2. Kommunstyrelseförvaltningen, bygg- och miljöförvaltningen, tekniska förvaltningen har utarbetat ett förslag till gemensamt yttrande över Mark- och miljödomstolens remiss. Bygg- och miljönämnden samt tekniska nämnden har beslutat att ställa sig bakom förslaget till yttrande. Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Catarina Pettersson (S) yrkar att yttrande skall avges i enlighet med skrivelse den 22 maj Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Pettersson (S) yrkande att avge yttrande över Mark- och miljödomstolens mål nr gällande slussanläggningen i Stockholm samt uppdraget att underlätta en effektiv process för att åstadkomma en ny reglering av Mälarens vattennivåer i enlighet med skrivelse den 22 maj Exp till: Nacka Tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Box 1104, Nacka Strand (30 ex) Bygg- och miljönämnden Tekniska nämnden

18 Kommunstyrelsen () KS 106 Framtida användning av båtarna Rex och Albert för yttrande Dnr Kultur- och fritidsnämnden har den 24 maj beslutat att, under förutsättning av att kommunstyrelsen inte har något att erinra, sälja/överlåta Rex till Vänföreningen Rex vänner varvid villkoret är att Rex deltar årligen i kommunen i samband med några evenemang och att båten bara får trafikera Strömsholms Kanal och Mälaren samt att den inte får säljas vidare, att försälja Albert till Strömsholms Sjöfart AB. Det noteras att beslutet var enhälligt. Vidare beslutade kultur- och fritidsnämnden att inhämta kommunstyrelsens yttrande i ärendet. Av beslutet framgår att Hallstahammars kommun sedan en tid tillbaka äger två fartyg, bogserbåten Rex och pråmen Albert. Ett beslut om deras framtid måste nu fattas eftersom båda fartygen är i behov av akut underhåll. Görs ingenting i år för att bevara dem riskeras båtarna att gå förlorade och kommunen tappar därmed en viktig del av Strömsholms Kanals historia. Albert byggdes i början av 1990-talet som ett ALU-projekt som en tidstypisk kopia av äldre tiders pråmar på Strömsholms Kanal. Inga förlagor finns kvar. Man tvingades att dyka och dokumentera vrak för att finna utformningen. Pråmen stod färdig Besiktning av båten i slutet av november 2011 gav bekräftelse att Albert är i akut behov av åtgärder med dock inte hopplöst svampangripen. Skrovet rätt hyggligt intakt med behov av byte av några bord i vattenlinjen och några angripna spant som behöver åtgärdas. Innanmätet inklusive större delen av däcket måste rivas ut/bort och kasseras och bytas. Skrovet behöver torka ordentligt och luftas under täckning av hela båten men med god luftning. Dels måste stora delar av däcket bytas ut och även en del av inredningen, styrhuset m m. Fem bord måste bytas och drevningen göras om i sin helhet. För att förhindra framtida skador måste en täckställning anordnas liksom ny möblering på däcket (50 stolar inkl väderskydd) införskaffas. Iordningställs båten i sjödugligt skick kan den sedan säljas för till ett sjöfartbolag som trafikerar kanalen. Pråmen kan då användas för kortare lokala kanalresor för grupper, klasser och enskilda. Att få extern finansiering för renoveringen av Albert har undersökts men tyvärr finns inga sådana medel tillgängliga i dagsläget. Rex har varit i kanalen sedan 1919 och är den enda kvarvarande bogserbåten med intakt teknik, ånga etc i Strömsholms Kanal. Den lokala förening bestående av ångtekniska entusiaster som en gång i tiden skötte om Rex har i dagsläget varken medel eller personella resurser att förvalta det långsiktiga bevarandet av fartyget. En ångmaskin ska regelbundet köras för att må bra. Då fartyget nu stått för ankar under ett antal år har resulterat i att Rex nu är i akut behov av underhåll av både ångmaskinen och skrovet. Den årliga kostnad som kulturoch fritidsförvaltningen har för båtarna är kronor.

19 Kommunstyrelsen () Forts KS 106 I kultur- och fritidsförvaltningens skrivelse den 15 maj 2012 redogörs för olika ställningstagande angående båtarnas framtid. Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Catarina Pettersson (S) yrkar att kommunstyrelsen skall ställa sig bakom kultur- och fritidsnämndens beslut den 24 maj Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Petterssons (S) yrkande att ställa sig bakom kultur- och fritidsnämndens beslut den 24 maj Exp till: Kultur- och fritidsnämnden

20 Kommunstyrelsen () Forts KS 107 Ny avgiftstaxa för turist, bad och campings verksamhetsområden fr o m den 1 mars 2013 Dnr Kommunfullmäktige fastställde den 30 maj ny avgiftstaxa inom badcamping-turisms verksamhetsområde fr o m den 1 mars Enhetschefen för bad och camping har upprättat förslag till ny avgiftstaxa för turist, bad och campings verksamhetsområden som skall gälla fr o m den 1 mars Enligt förslaget kommer bl a badentrén för vuxna att öka från 30 kronor till 35 kronor. Vidare har bl a kortet om tio besök samt säsongskorten för skolungdom höjts. Vidare har en avgift tillkommit avseende camping. Under lågsäsong införs att man kan bo 3 nätter och betala för 2. Det är oförändrade avgifter vid Vallmobadet. Kultur- och fritidsnämnden har den 24 maj beslutat förslås fullmäktige att fastställa ny avgiftstaxa inom bad-camping-turisms verksamhetsområde fr o m den 1 mars Arbetsutskottet har ej behandlat ärendet. Catarina Pettersson (S) yrkar att ny taxa för bad och campings verksamhetsområden skall gälla f r om den 1 mars 2013, att kultur- och fritidsnämnden bemyndigas att besluta om mindre justeringar av avgiften och att enhetschefen bemyndiga satt besluta om avgift för sådan tillfällig upplåtelse etc som ej är reglerad i taxan. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Pettersson (S) yrkande. Kommunfullmäktige föreslås således besluta att fastställa ny avgiftstaxa för turist, bad och campings verksamhetsområden att gälla f r om den 1 mars 2013 i enlighet med en till ärendet hörande bilaga, att bemyndiga kultur- och fritidsnämnden att besluta om mindre justeringar av avgiften, att bemyndiga enhetschefen att besluta om avgift för sådan tillfällig upplåtelse etc som ej är reglerad i taxan.

21 Kommunstyrelsen () KS 108 Avgifter i hemsjukvården fr o m den 1 september 2012 Dnr 149/12 Ansvaret för hemsjukvården går den 1 september 2012 över från landstinget till kommunerna. Det innebär att personer som bor i eget boende men är inskrivna i hemsjukvården skrivs över till kommunal regi. Likaså de som inte med egen kraft eller med hjälp kan ta sig till sin vårdcentral (tröskelprincipen). Samtliga som fyllt 18 år och bor i eget boende omfattas av övergången. Socialförvaltningen anför i skrivelse 7 maj 2012 bl a att övergången lyfter upp frågan om avgifter gällande insatser. Dagsläget beskrivs med att Landstinget inte tagit ut någon avgift för besök av distriktssköterska hos en hemvårdspatient. När det gäller hembesök (tröskelprincipen) har en avgift om 50:-/besök tagits ut, dock har varje person endast betalat för en avgift per dag, även om det varit flera besök. På jourtid (kvällar, nätter och helger) har en avgift på 150:-/besök tagits ut. Vidare anförs att det finns också skillnader i hur avgifterna för hemsjukvården läggs, vissa kommuner har den som en del av hemtjänsttaxan och andra väljer att lägga den som en helt separat avgift. Om man väljer att lägga avgiften för hemsjukvård/hembesök som en del av hemtjänsttaxan så skyddar de till viss del de som redan idag har omfattande insatser från hemtjänsten och då också redan betalar det man förmår i hemtjänstavgift. Men det kan komma att bli en avgift för personer som idag inte har någon hemtjänst, men har hemsjukvårdsinsatser, och som tidigare inte har betalt någon avgift för dessa insatser. Att lägga avgiften för hemsjukvård helt utanför hemtjänsttaxan kan skapa stora problem hos dem som redan idag har svårigheter att rent ekonomiskt klara av att betala sina kostnader. En avgift kan också vara ett incitament till att stimulera personer som har förmågan att ta sig till vårdcentralen, att göra detta istället för att få insatserna i hemmet. Det finns också viss risk för att personer som har behov av insatser och får dessa i hemmet trots att de har förmågan att ta sig till sin vårdcentral, blir isolerade av denna anledning. Inställningen i kommunen är att aktivera alla och få dem att ta ett eget ansvar så långt det är möjligt. Socialnämnden har den 24 maj beslutat föreslå kommunfullmäktige att fastsälla taxa för hemsjukvården. Catarina Pettersson (S) yrkar att avgiften för hemsjukvårdsinsatser fastställs till 300 kronor per månad oavsett antal insatser samt att avgifter för hembesök fastställs till 75 kronor/besök på vardagar och 150 kronor/besök på kvällar, nätter och helger. Vidare yrkar Pettersson att avgiften ska ses som en del av hemtjänsttaxan varför maxtaxan gäller. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Pettersson (S) yrkande.

22 Kommunstyrelsen () Forts KS 108 Kommunfullmäktige föreslås således besluta att fr o m den 1 september 2012 fastställa avgift för hemsjukvårdsinsatser till 300 kronor per månad, oavsett antal insatser, att fr o m den 1 september 2012 fastställa avgift för hembesök enligt följande: vardagar 75 kronor per besök kvällar, nätter och helger 150 kronor per besök, samt att avgiften ska ses som en del av hemtjänsttaxan varför maxtaxan gäller.

23 Kommunstyrelsen () KS 109 Revisionsrapporten Granskning av missbruksvården Dnr 25/12 De förtroendevalda revisorerna har, med anlitande av Kommunal Sektor inom PwC, utarbetat rapporten Granskning av Missbruksvården, vilken har behandlats och godkänts vid revisorernas sammanträde den 23 januari Rapporten har den 25 januari 2012 översänts tillsammans med följebrev till socialnämnden för yttrande. Av följebrevet framgår bl a att revisorerna har granskat hur socialnämnden säkerställer att missbruksvården inom kommunen är ändamålsenlig och har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Revisorernas granskning visar bl a att nämnden inte i tillräcklig omfattning säkerställt att missbruksvården är ändamålsenlig eller har den kvalitet som lagstiftning och de egna målen anger. Trots tydliga mål samt struktur för styrning och uppföljning är vår bedömning att verksamheten inte lyckats nå upp till målen. Vidare anförs: Granskningen visar också att arbetet med uppföljning av insatser kan förbättras. Revisorerna konstaterar även att nämnden i låg utsträckning använt sig av bedömningsinstrument för bedömning av problemtyngd och hjälpbehov i utredningar. Revisorerna vill vidare få svar på varför 12-stegsbehandling inte används på hemmaplan i stället för att köpa dessa behandlingsinsatser från behandlingshem sam t varför antalet institutionsplaceringar under 2011 ökat så mycket. Revisorerna har i tidigare granskning uppmärksammat socialnämnden på att behandlingshem anlitas utan att dessa är upphandlade. Varför har upphandling ännu inte genomförts vad avser behandlingshem och övriga institutionsplaceringar? IFO-chefen har den 7 maj 2012 sammanställt ett förslag till yttrande över revisionsrapporten. I yttrandet bemöts revisorernas punkter med ett antal åtgärder som har genomförts eller kommer att genomföras för att komma tillrätta med bristerna. Socialnämnden har den 24 maj beslutat att yttra sig i enighet med IFO-chefens skrivelse. Catarina Pettersson (S) yrkar att rapporten skall noteras som en anmälan.

24 Kommunstyrelsen () Forts KS 109 Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Catarina Pettersson (S) yrkande att notera rapporten som anmälan. Exp till: Socialnämnden Revisorerna c/o Per Hedfors, Lidbecksgatan 10, Hallstahammar

25 Kommunstyrelsen () KS 110 Nya sammanträdesarvoden till kommunalt förtroendevalda fr om 1 juli 2012 Dnr Enligt 2 kap 8 i nu gällande bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda, som fastställdes av kommunfullmäktige , skall grundarvode, maximibelopp och särskilt dagarvode till kommunalt förtroendevalda fastställas av arbetsgivardelegationen. Arbetsgivardelegationen beslutade den 7 maj att höja ovan nämnda arvoden. Arbete med att se över regler och arvoden till förtroendevalda pågår. Ett första steg är att fatta beslut om sammanträdesarvodet. Förslaget bygg på att förrättningsarvodet separeras från förlorad arbetsinkomst. Arvodet förslås utgöra 0,00022 % av riksdagens helårsarvode (nu kr). Nya sammanträdesarvoden föreslås därför enligt följande fr o m den 1 juli 2012: 150 kronor per timme, samt ett inställningsarvode om 150 kronor för första timmen 75 kronor/påbörjad halvtimme Maximalt 600 kronor per sammanträde om högst fyra timmar Maximibelopp om kronor/dag Därutöver utgår ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Personalutskottet har behandlat ärendet den 23 maj Kommunfullmäktige föreslås besluta att med upphävande av sitt beslut den 15 december i i tillämpliga delar och med verkan fr o m den 1 juli 2012 fastställa nya sammanträdesarvoden enligt följande: 150 kronor per timme, samt ett inställningsarvode om 150 kronor för första timmen 75 kronor/påbörjad halvtimme Maximalt 600 kronor per sammanträde om högst fyra timmar Maximibelopp om kronor/dag Därutöver utgår ersättning för förlorad arbetsförtjänst, samt att sammanträdesarvodet fortsättningsvis skall utgöra 0,00022 % av riksdagens helårsarvode (f n kr).

26 Kommunstyrelsen () KS 111 Anmälningar Följande anmälningar noteras: - allmänna ärenden/handlingar enligt anmälningsbilaga daterad delegationsbeslut enligt anmälningsbilaga daterad I anslutning till anmälningarna informerar ordföranden att extra sammanträde med kommunstyrelsen kommer att hållas den 18 juni 2012 klockan Anmälningarna föranleder inget kommunstyrelsens beslut.