Forskningsrapport nr 31

Transkript

1 Centrum för idrottsforskning Forskningsrapport nr 31 En sammanställning av projekt stödda av CIF utgiven i juni 2009 Redaktör: Artur Forsberg Centrum för idrottsforskning Lidingövägen 1 Box Stockholm Tel: Hemsida: ISSN

2 Omslagsbild: Vindsurfare på sjön Roxen. Foto Jeppe Gustavsson, Scanpix

3 Kära prenumerant Tidningen som Du nu håller i ser lite annorlunda ut än ett vanligt nummer. Redaktionen håller på att ömsa skinn och behöver andrum. Vi hoppas Du har överseende med denna annorlunda tidning och finner den minst lika stimulerande och innehållsrik som ett riktigt nummer. Du får här möta över 100 av landets idrottsforskare, som redogör för sitt senast avslutade projekt med stöd från CIF. Detta är nr 31 i en lång årlig rapportserie som startade Varje projekt beskrivs med syfte, metod och resultat. Forskarna har även beskrivit vilken betydelse de anser deras forskning har för idrotten och har även angivit var den finns publicerad. Utförliga adresser finns så att man kan leta vidare på internet efter andra studier. Efter att ha skött IFRs och CIFs verksamhet sedan 1974 (35 år) och basat för konferenser, information, tidning, administration, ansökningar osv. kommer undertecknad att gå in i en ny fas av livet, guldåldern? En fantastisk period säger många 40-talister. En tonårstid på nytt, om man är frisk och har hälsan. För egen del blir det förhopppningsvis mycket av friluftsliv, sommar som vinter och även träning för veterantävlingar och Masters. Men det finns även annat försummat att ta tag i. Långa resorna till främmande miljöer och kulturer lockar - välja och vraka. Jag tycker att jag haft världens bästa jobb i alla år. Att få vara på en stimulerande, kreativ arbetsplats (GIH), med engagerande människor är en stor förmån. De första åren tillbringades mesta tiden i laboratorier och i idrottsmiljöer, där idrottare var föremål för tester. Under senare år har mitt ansvar övergått till mer administrativa uppgifter. Med glädje minns jag massor av tränarkurser, ledarutbildningar där jag fått förmånen att föreläsa och presentera aktuell forskning. En väsentlig uppgift har varit att förmedla den forskning som stöds av CIF. Tidningen Svensk idrottsforskning är ett led i detta arbete, som jag tog initiativ till 1992 och sedan dess givit ut med fyra nummer per år. Jag hoppas kunna få läsa den även i framtiden och se hur kunskapen inom svensk idrott utvecklas och fördjupas. Min efterträdare Christine Dartsch är jag säker på kommer att lyckas med att utveckla tidningen. Ett redaktionsråd har tillsatts för att underlätta arbetet. Men det viktigaste samspelet för att utveckla en tidning är Ni kära läsare, som i stor omfattning hört av Er med synpunkter och tips. Stort tack! Jag vill också rikta ett stort tack till alla idrottsforskare som genom åren bidragit med artiklar i tidningen. En översikt av alla publicerade artiklar finns på CIFs hemsida Att få samarbeta med engagerade forskare har varit ett stort privilegium. Att få vara med i denna process - från ax till limpa har varit en löneförmån. Glädjen varje gång ett nytt nummer kommit ut har varit stor. De allra bästa hälsningar och stort tack från en avgående chefredaktör Artur Forsberg

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG IDROTTSFORSKNING Andersson Torbjörn Spela fotboll bondjävlar! Lokalpatriotism och den svenska 1 fotbollen från 1950 till 2000-talets början Apelmo Elisabeth/ Unga i handikappidrotten. Idrott, genus och fysiska 2 Sellerberg Ann-Mari funktionshinder Apitzsch Erwin Kollektiv kollaps i lagidrotter 3 Appelblad Håkan Vindelälvsloppets uppgång och fall. Lagledarnas attityder och 4 deras betydelse för loppets utveckling Arnesson Leif m.fl. Inverkan av tränarbyte 5 Brink Stefan/ Från Nora-Anna till Foppa. Framväxten av det moderna 6 Nilsson Leif Sverige och vår svenska idrott speglad i utövares binamn Engström Lars-Magnus Motionsvanor i förändring - en uppföljning 7 Ericsson Ingegerd Självförtroende och fysisk aktivitet 8 Fagrell Birgitta/ Inaktiva skolor rektorn har ordet 9 Gustafsson Tommy Fahlén Josef Den ideala föreningen kollektiva föreställningar om god 10 organisering av svensk föreningsidrott Fahlström PG Svenska idrottsledare. En deskriptiv och kvalitativ 11 undersökning av ledarskap i svensk idrott Hassmén Peter m.fl. Positiva och negativa prestationsemotioner hos tävlingsidrottare 12 Johansson Lennart Ett forskningsprojekt kring Idrott och alkohol 13 Johnson Urban Prediktiv validering av mätinstrumentet Psykosociala 14 Riskfaktorer och Idrottsskada (PRIS) Karp Staffan Från barnidrott till vuxenliv. Vilka är vinnarna i idrottens 15 kvalifikationssystem? Kenttä Göran Utmattad eller fullt engagerad som coach, en jämförelse mellan 16 situationen i olika länder Larsson Håkan/ Vad betyder idrott i idrottslärarutbildning? Idrottsliga 17 Larsson Lena värden i lärarutbildning i idrott och hälsa

6 Lindwall Magnus Effekterna av motion/träning på mental hälsa, kognitiv 18 förmåga samt balans för äldre Lund Stefan Idrott och gymnasieutbildning: ungdomars val av 19 idrottsutbildning på en lokal utbildningsmarknad Lundqvist Carolina Psykologiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i elitidrott 20 Lundvall Suzanne Embodied learning in moving bodies: Exploring narratives 21 from 100 physical education teacher students Marell Agneta/ Konsumtionsbeteende och sociala identiteter; om samspelet 22 Lindahl Helena mellan konsument, subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål friåknings- och downhillcykling Molander Bo Naturlig skalning i idrott: bedömning av golfputtstyrka 23 Oddner Frans Rollövertagande En socialpsykologisk studie av 24 kommunikation på fotbollsplan Oddner Frans Barn och idrott: En internationell komparativ studie av barns 25 motiv och skäl för att börja och fortsätta med klubb- och föreningsidrott Ohlsson Anders Idrottshjältar i medierna. Exemplet Gunder Hägg 26 Olofsson Eva / Att utmana dominerande föreställningar om idrott och genus 27 Wickman Kim - hur rullstolsbasketspelare konstruerar och praktiserar sina identiteter. Ottosson Anders Kinesiologins historiska rötter och förgreningar 28 Patriksson Göran Barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter och 29 avbrottsproblem Redelius Karin Betygsättning och bedömning i ämnet idrott och hälsa 30 Rönnqvist Louise Effekten av synkroniserad metronomträning på sportprestation 31 Rönnqvist Louise/ Effects of timing and rythmicity training on golf precision 32 Sommer Marius Schantz Peter Barns och ungdomars fysiska aktiviteter vid transporter 33 Sellerberg Ann-Mari/ Alla vi är kvinnor typ, om man ska jämföra med frisk- 34 idrotten. Om genus, funktionshinder och idrottande kroppar Sjöström Michael Hälsofrämjande fysisk aktivitet och närmiljö 35

7 Sjöström Michael/ Faktorer i närmiljön som kan påverka arten och graden av 36 Bergman Patrik fysisk aktivitet Stambulova Natalia Upplevd hälsa ur ett idrotts- och motions/träningsperspektiv: 37 avslutande studie av arbetsmodellen med tillhörande instrument Sundqvist Fredrik Filosofi för fotbollsfolk ett verktyg för att förstå 38 värdekonflikter i svensk ungdomsfotboll Tamburrini Claudio Enhancing humans The impact of genetic technology on 39 society and on sports Wahlgren Lina/ Färdvägsmiljöer och dess påverkan på fysiskt aktiv 40 Schantz Peter arbetspendling Zakrisson Ingrid Demokratiska dilemman i idrottsföreningar: Hur 41 bibehålla det ideella engagemanget? FYSIOLOGISK, MEDICINSK OCH BIOMEKANISK IDROTTSFORSKNING Ahlbom Anders Mortalitet hos golfspelare 42 Alricsson Marie Gymnasieungdomars hälsa, idrottsvanor och besvärsfrekvens- 43 en jämförelse mellan Sverige, Norge och Australien Arheden Håkan/ Idrottshjärtat kardiovaskulär idrottsfysiologi 44 Steding Katarina Augustsson Jesper Studier av styrketräning, styrkemätning och funktionella 45 test vid motion, idrott och rehabilitering Bang Peter/ Lokala nivåer av insulinliknande tillväxtfaktorer (IGF) i 46 Berg Ulrika arbetande skelettmuskulatur hos människa Blomstrand Eva Effekt av uthållighetsträning på synteshastighet av 47 muskelproteiner i den tidiga viloperioden efter träning Braunschweig Frieder Utveckling av hjärtpåverkan hos äldre deltagare i 48 uthållighetsidrott Bruton Joseph Betydelsen av mitokondriellt kalcium och fria syreradikaler 49 för uttröttning av skelettmuskel Ekblom Björn/ The Physiology of Adventure Racing 50 Mattsson Mikael Ekblom Maria Neuronal aktiveringsförmåga av muskulatur 51

8 GH Esbjörnsson Mona Effekt av sprintarbete på faktorer av betydelse för 52 muskulaturens proteinomsättning speciellt med avseende på kön Essen-Gustavsson Birgitta Effekt av maximalt excentriskt och koncentriskt arbete på 53 aminosyranivåer i den humana skelettmuskulaturens typ I och typ II fibrer Gullstrand Lennart Measurements of running capacity 54 Gustafsson Thomas Cells and processes of importance for neovascularisation 55 in human skeletal muscle with exercise Halvorsen Kjartan Utveckling av teknikanalys för diskus och kulstöt 56 Holmberg Hans-Christer Integrerad biomekanisk och fysiologisk analys av klassisk 57 stil i längdskidåkning Holmberg Hans-Christer Biomekanisk analys av diagonalskidåkning på rullskidor 58 Holmberg Hans-Christer Fördjupad analys av dubbelstakning 59 Jansson Eva Fysisk träning och blodburna stamceller frisättning från 60 benmärg och homing till skelettmuskulaturen Katz Abram Betydelsen av fria syreradikaler för glukostransport i 61 skelettmuskel under fysiskt arbete Larsson Lars Reglering av muskelkontraktion på muskel- och muskel- 62 cellnivå. Effekter av åldrande, kön och fysik träning Nolan Lee Take-off and flight in amputee long jump 63 Ryman Augustsson Sofia Individuell och övervakad styrketräning i prestationshöjande 64 /Svantesson Ulla och skadeförebyggande syfte hos unga kvinnliga idrottare: En interventionsstudie Sahlin Kent Mitokondriell bildning av fria radikaler vid långvarigt arbete 65 Schagatay Erika Kardiovaskulär reglering vid extrema förhållanden 66 Sundberg Carl Johan Molekylära mekanismer för träningsinducerad mitokondriell 67 nybildning i human skelettmuskulatur Svantesson Ulla Maximal kraftutveckling, hoppförmåga och nutritionsstatus 68 hos elitidrottsutövare Tannerstedt Jörgen Effekt av olika typer av träning på aktivering av specifika 69 enzym/signalvägar som har betydelse för initiering av proteinsyntes i human muskulatur samt effekt av nutrition

9 GI Tesch Per Effekt av akut och kronisk styrketräning på skelettmuskelns 70 volym, proteinsyntes, funktion och aktivering - jämförelse mellan traditionell viktträning och styrketräning med svänghjulsergometer Thornell Lars-Eric Cellulära mekanismer till nybildning av sarkomerer orsakat av 71 excentriskt arbete Thornell Lars-Eric Fortsatta studier av stamceller/satellitceller i human muskulatur 72 Thorstensson Alf Mekanismer och träning för bålstabilitet i idrott 73 Timmons James A. Genetisk aktivering i skelettmuskulatur vid styrke- och 74 uthållighetsträning Westerblad Håkan Cellulära mekanismer för ändrad muskelfunktion under 75 uttröttning och i samband med återhämtning Wollmer Per Metabol belastning och rörelsemönster vid paddling i kajak 76 IDROTTSSKADE- OCH REHABILITERINGSFORSKNING Ackermann Paul m.fl. Kronisk sensmärta Neurovasculära mekanismer 77 Ageberg Eva Neuromuskulär funktion och träning efter knäskada (projekt) 78 Ageberg Eva Neuromuskulär funktion och träning efter knäskada (lönemedel) 79 Alfredson Håkan Kroniska smärttillstånd i senor 80 Aspenberg Per Senläkning, experimentella och kliniska studier 81 Augustsson Jesper/ Ischemisk styrketräning av lårmuskulaturen hos knäleds- 82 Wernbom Mathias opererade och friska försökspersoner avseende elektromyografi och hormonell respons Dahlberg Leif Korsbandsskada idag, idrottsinvalid i morgon. Nya 83 diagnostiska metoder att studera mekanismer bakom ledproblem Ejerhed Lars Kirurgi vid främre korsbandsskada och axelledsinstabilitet, 84 inverkan på benmineralhalten Ekstrand Jan/ Lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare 85 Hägglund Martin Ekstrand Jan/ Skaderisk vid elitfotbollsspel på konstgräs 86 Hägglund Martin

10 GJ Eriksson Karl O. Randomiserad prospektiv studie avseende rehabiliterings- 87 förlopp och livskvalitet mellan akut och fördröjd främre korsbands rekonstruktion med kroppseget hamstringstransplantat Forsgren Sture Studier av nervsubstanser, deras receptorer, kväveoxid och 88 TNFalfa vid idrotts- och motionsrelaterade skador i Achillesoch patellarsena Grävare Silbernagel Karin Evaluation, prevention, treatment of injuries in Achilles tendon 89 Karlsson Magnus Effekten av fysisk aktivitet på benmassa, skelettstorlek, 90 skelettarkitektur och kardiovaskulära riskfaktorer under tillväxt Karlsson Magnus/ Determinants for Peak Bone Mass and Bone Structure 91 Alwis Gayani During Growth Kartus Jüri En klinisk, radiologisk och histologisk långtidsstudie av 92 patienter korsbandsrekonstruerade eller revisionsopererade med två typer av autograft Kvist Joanna Funktionell stabilitet i knäleden efter skada av det främre 93 korsbandet Levi Richard Fysisk aktivitet och hälsa efter ryggmärgsskada 94 Lorentzon Mattias The role of normal genetic variations in modulating the 95 relationship between physical activity and bone mass Movin Tomas Senvävnadens skador och sjukdomar 96 Pettersson Ulrika Fysisk aktivitet hos äldre minskar detta risken för fall och 97 benskörhetsorsakade frakturer? En populationsbaserad, prospektiv fallkontrollstudie Roos Ewa Unga personer med gamla knän skada, artros och träning 98 från knäled till hjärnbark Sernert Ninni m.fl. Knälaxitetens förändring över tid efter främre korsbands- 99 rekonstruktion med knäskålssenegraft eller hamstringsgraft Stål Per Neuromuskulära förändringar i underbensmuskulatur hos 100 patienter med kronisk kompartmentsyndrom ORGANISATIONSSTÖD Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (SVEBI) 101 Svensk förening för sport management (SFSM) 102 Svensk idrottsmedicinsk förening (SIMF) 103 Svenska idrottshistoriska föreningen (SVIF) 104 Svensk idrottspsykologisk förening (SIPF) 105

11 GK

12 GL

13 1 Projektets titel Författare Institution Spela fotboll bondjävlar! Lokalpatriotismen och den svenska fotbollen från 1950 till 2000-talets början. Torbjörn Andersson, lektor i idrottsvetenskap Malmö högskola, Lärarutbildningen, Malmö högskola, Malmö Högskola, tel: , fax: torbjorn.andersson@mah.se Projektets nummer 1/03 Nyckelord Svensk fotboll, lokalpatriotism, identitet, kulturhistoria, nätverk Syfte och metod: Huvudsyftet är att klargöra fotbollens roll för konstruktionen av en lokal och regional identitet. Av intresse är också att studera hur identitetsuppbyggnaden påverkats av klass-, etnicitets- och könsaspekter. Uppmärksamheten riktas även mot hur fotbollens gemenskaper ett vi ofta skapas genom kontrasteringar mot en eller flera rivaler ett dom. Den grundläggande frågeställning jag vill ha svar på är: - Vad har skett med fotbollsklubben som identifikationsobjekt under efterkrigstidens samhällsomvandling, vilken präglats av välfärdssamhällets framväxt, flytten till storstäderna, avvecklingen av många traditionella industrier, jämställdhetsdebattens uppsving och en intensifierad invandring, marknadsanpassning och en genomgripande globalisering bland annat kännetecknad av Sveriges EU-medlemskap? I projektet analyseras och kartläggs fotbollskulturens karaktär i elva orter i Sverige: Malmö, Landskrona, Helsingborg, Mjällby, Växjö, Göteborg, Åtvidaberg, Degerfors, Södertälje, Stockholm och Umeå. Av speciellt intresse är att jämföra orterna under tidsperioden 1950 fram till idag utifrån de sociala nätverk som byggts upp innefattande kommun, företag/sponsorer, media och supportrar. Den metod som används är kvalitativ och består av tolkning av ett omfattande och varierat källmaterial (styrelseprotokoll, dags- och sportpress, kommunarkiv, internet, intervjuer, supportertidningar, matchprogram, turistbroschyrer, deltagande observationer m.m.) Resultat: Av studiens elva orter är sex helt slutförda (Helsingborg, Landskrona, Malmö, Mjällby, Växjö och Göteborg). För resterande fem orter (Degerfors, Åtvidaberg, Södertälje, Stockholm och Umeå) är i princip allt källmaterial insamlat, men texten är ej färdigskriven. Resultaten kommer att presenteras i två böcker, där del 1 kommer ut Helt kort kan summeras att fotbollens betydelse för de olika platserna skiljer sig markant åt, liksom att olika slags nätverk existerar runt de skilda klubbarna. Förhållandena har även skiftat över tid. Projektets betydelse för idrotten: Genom en studie av fotbollens identitetsskapande aspekter av dess gemenskaper och rivaliteter kan man belysa de konkurrensförhållanden (och vänskapsband) som finns inom och mellan olika grupper, stadsdelar, städer och landskap/regioner i Sverige. Sådana förhållanden är annars svåra att komma åt i ett så pass homogent land som Sverige länge varit. Överhuvudtaget har mycket lite forskning bedrivits på ämnen som rör lokalpatriotism i form av rivaliteter och konkurrensförhållanden inom Sverige, varför denna studie fyller ett vetenskapligt tomrum. Var resultaten publicerats: Idrott, historia, samhälle 2002 och En bok (del 1) kommer ut 2010, som täcker Helsingborg, Landskrona, Malmö, Mjällby, Växjö och Göteborg. Ytterligare en bok (del 2) kommer ut 2011/2012 täckandes Degerfors, Åtvidaberg, Södertälje, Stockholm och Umeå.

14 2 Projektets titel: Unga i handikappidrotten. Idrott, genus och fysiskt funktionshinder Författare: Elisabet Apelmo Institution: Sociologiska institutionen, Lunds universitet Adress: Box 114, Lund Tel fax, e-post: , , elisabet.apelmo@soc.lu.se Projektets nr: 158/08 Projektledare: Ann-Mari Sellerberg Nyckelord: Handikappidrott, funktionshinder, idrott, genus Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur unga kvinnor med ett rörelsehinder förhåller sig till sina kroppar och till idrott som socialt fält. Metod: Kvalitativa intervjuer, deltagande observation samt videodagböcker. Resultat: Min doktorsavhandling behandlar hur unga idrottande kvinnor, år, med fysiska funktionshinder i form av rörelsehinder, ser på sig själva. Den övergripande frågeställningen är: Hur förhåller sig unga kvinnor med ett rörelsehinder till sina kroppar och till idrottens fält? Med fokus på intersektionen mellan kön, klass och funktionshinder undersöks (re)produktionen av normalitet, vilka femininiteter som finns tillgängliga för de unga kvinnorna samt närvaron/frånvaron av motståndsstrategier. Teoretiskt utgår jag från en undersökning av den medicinska sociologins relevans för funktionshindersforskningen. Syftet är att överbrygga dessa båda teoretiska perspektiv genom en kritisk dialog som sätter mina informanter och deras erfarenheter i analysens centrum. Studiens strävan är att förflytta de ämnen som framkommer ur kvinnornas erfarenheter från sociologins, genusvetenskapens och idrottsvetenskapens marginaler till dess centrum. Studien syftar också till att undersöka komplexiteten i den svenska välfärdsstaten och dess nordiska modell, samt belysa spänningen mellan en inkluderande socialpolitik och en exkluderande konstruktion av skillnad. Metodologiskt försöker jag utveckla ett sätt att fånga erfarenheter av funktionshinder och idrott utifrån mina informanters ståndpunkt. Betydelse för idrotten: Bland unga med funktionshinder är det färre som idrottar och avhoppen är fler, jämfört med unga utan funktionshinder. Det finns ingen könsuppdelad statistik rörande avhopp inom handikappidrotten, men underrepresentationen vad gäller antalet kvinnliga idrottare med tävlingslicens är stor. Ökad kunskap om unga kvinnors situation inom handikappidrotten, ett obeforskat område såväl nationellt som internationellt, är därför nödvändig. Projektets publikationer: Apelmo, Elisabet 2009 Using visual methodologies in studying invisible bodies Feminist Research Methods An international conference, Stockholms universitet, (working paper) Apelmo, Elisabet 2007 Fotbollstjejer och TV-sporten. Recension av Britt-Marie Ringfjord Fotboll är livet: en medieetnografisk studie om fotbollstjejer och TV-sport Idrottsforum.org, Uppdatering 78, Apelmo, Elisabet 2007 Shit, jag kan också lyckas. Om genus, funktionshinder och idrottande kroppar. Idrottsforum.org, Uppdatering 72, Apelmo, Elisabet och Sellerberg, Ann-Mari 2006 Shit, jag kan också lyckas. Om genus, funktionshinder och idrottande kroppar. I Research Report in Sociology 2006: 3. Lund: Department of sociology, Lund University

15 3 Projektets titel: Författare: Institution, adress, telefon, Projektets nummer: Nyckelord: Kollektiv kollaps i lagidrotter Erwin Apitzsch Institutionen för psykologi, Lunds universitet, Box 213, Lund , Erwin.Apitzsch@psychology.lu.se 1/07 Kollektiv kollaps, emotionell smitta, roller Syfte, metod: Syftet var att kartlägga förekomsten av kollektiv kollaps i lagidrotter, att identifiera indikatorer på kollektiv kollaps och att komma fram till åtgärder som kan förebygga att en sådan inträffar och som kan användas om den inträffar. Projektet startade med semistrukturerade intervjuer med elittränare i olika idrotter för att få ett underlag för en enkätstudie om förekomsten av och upplevelsen av kollektiv kollaps bland de manliga elitserielagen i handboll, innebandy och ishockey. Resultat: Studier av tidningsartiklar ledde fram till den preliminära definitionen: Kollektiv kollaps inträffar när en majoritet av spelarna i ett idrottslag plötsligt presterar under förväntad standard i en match av stor, ofta avgörande, betydelse trots en normal eller bra start på matchen eller när laget underpresterar redan från matchstart. Intervjuerna med elittränarna visade att kollektiva kollapser huvudsakligen är ett psykologiskt fenomen, vid vilket känslor spelar en avgörande roll. I enkätstudien deltog endast 39% av elitserielagen. Svar erhölls från 146 spelare och 15 tränare. Av de kollektiva kollapserna inträffar 58% på bortaplan och 42% på hemmaplan. Domarna anses endast av 10% vara orsak till kollektiva kollapser. Det som inträffar vid kollektiv kollaps är att kommunikationen inom laget avtar och blir negativ. Man skäller på varandra och visar med kroppsspråk vad man tycker. Spelarnas beteende (59%) upplevs som den primära orsaken till att kollektiv kollaps inträffar. De tre faktorerna spelarnas beteende, tränarens beteende och uppvärmningen svarar för hela 83% av de uppgivna orsakerna till kollektiv kollaps. Den vanligaste känslan vid kollektiv kollaps är rädslan att förlora (17%). Projektets betydelse för idrotten: Kollektiv kollaps i viktiga eller avgörande matcher kan ha en förödande effekt på lag som råkar ut för en sådan. Även underprestation i en eller flera matcher har en negativ effekt på spelarnas humör och prestation. Därför är det viktigt att tränare och spelare är medvetna om vilka gruppmekanismer som är verksamma och vilka medel som kan användas för att försöka förhindra kollektiv kollaps och den frustration som den medför. Projektets publikationer: Apitzsch, E. (2006). Collective collapse in team sports: A theoretical approach (pp 35-46). In F. Boen, B. De Cuyper, & J. Opdenacker (Eds). Current research topics in exercise and sport psychology in Europe. Leuven: LannooCampus Publishers Baliouk, E., & Sivenius Rattigan, A. (2006). Kollektiv kollaps i fotboll. Bakomliggande faktorer och möjliga åtgärder. Psykologexamensuppsats. Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Palmqvist, H., & Svensson, S. (2007). Kollektiv kollaps i ett handbollslag på elitnivå. En studie med focus på emotionell smitta. Psykologexamensuppsats. Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Apitzsch, E. (2009). Coaches and elite players perception and experiencing of collective collapse. (In press). Apitzsch, E. (2009). A case study of a collapsing handball team. (In press)

16 4 Projektets titel: Vindelälvsloppets uppgång och fall, Lagledarnas attityder och deras betydelse för loppets utveckling Håkan Appelblad Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Umeå Författare/Projektledare: Institution: Adress: Telefon, fax, e-post: , Projektets nr: 2/07 Nyckelord: Joggning, löparvågen, stafett, individualisering, lagledare Syfte: Det övergripande syftet med projektet är att studera Vindelälvsloppets utvecklingsförlopp, och att belysa de faktorer och drivkrafter som ligger till grund för ett stort breddidrottsarrangemang i glesbygd. Metod: Projektet har delats in i ett par olika delstudier. I denna andra del av projektet genomförs intervjuer med lagledarna för deltagande lag i Vindelälvsloppet. Resultat: Vindelälvsloppet den 350 km och fyra dagar långa löparstafetten mellan Ammarnäs och Vännäsby - är ett unikt arrangemang. Vindelälvsloppet genomfördes för första gången 1984 och kulminerade i början på 1990-talet med 330 stafettlag vilket betyder ca deltagande löpare. I mitten av 1990-talet började nedgången för tävlingen som ställts in från år Vindelälvsloppet tidiga utveckling kan förklaras av den joggnings- och löparvåg som drog fram i Sverige under 1980-talet. Loppet upplevdes som någonting nytt och spännande, som väl föll in i en allmän hälsotrend. Vidare kan man konstatera det fanns ett stort lokalt engagemang för loppet längs hela Vindelådalen. Nedgångsfasen som inleddes i mitten på 1990-talet kan i första hand förklaras av att löparvågen hade planat ut och intresset för löpning minskade. Därtill kan nämnas lagledarnas stora arbetsbelastning i att mobilisera ett lag samt en tilltagande prestationsfokusering som många gånger slog sönder den sammanhållning som fanns i motionslagen. Betydelse för idrotten: Vindelälvsloppet har lockat de flesta kategorier av löpare, från världselit till motionslöpare. Lagen utgjordes av olika sammanslutningar såsom byalag, kompisgäng, arbetskamrater och löparklubbar. Huvudsakligen har loppet lockat motionslag. Som mest har 25 tävlingslag och 14 damlag deltagit i stafetten. Bortsett från arrangemanget i sig har säkerligen loppet haft en stor betydelse regionalt för att locka många människor att hålla igång med löpning. Projektets publikationer: Appelblad, H. (2008): Vindelälvsloppet, en avspegling av löparvågen. Svensk idrottsforskning Stockholm. Appelblad, H. (Work in progress) Lagledaren ska väl inte behöva springa alla sträckorna! Appelblad, H. (Work in progress) The rise and fall of the road running relay race Vindelälvsloppet in northern Sweden

17 5 Titel: Titel: Inverkan av tränarbyte Inverkan av tränarbyte Medverkande: Leif Arnesson, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, Medverkande: Östersund. Tel: , Leif Arnesson, Mittuniversitetet, Khalik Salman, Institutionen Mittuniversitetet, för samhällsvetenskap, Institutionen för 831 samhällsvetenskap, 25 Östersund. Tel: , Östersund. Tel: , Khalik Salman, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, Östersund. Tel: , Ghazi Shukur, Växjö Universitet, Ekonomihögskolan, Växjö (och Ghazi Shukur, Växjö Jönköping Universitet, International Ekonomihögskolan, Business 351 School). 95 Växjö Tel: , (och Jönköping International Business School). Tel: , Projektnummer: 3/07 Nyckelord: Projektnummer: 3/07 team performance, coaching ability, coaching experience, succession, quantile regression Nyckelord: team performance, coaching ability, coaching experience, succession, quantile Syfte regression och metod: Syftet är att jämföra effekterna av tränarbyten. Vi utgår från tränarbyten mellan säsonger och tränarbyten under säsong och studerar hur ett lags prestationsförmåga utvecklas på kort och Syfte lång och sikt metod: (Se figur). Syftet Vi är har att kombinerat jämföra effekterna deskriptiv av statistik, tränarbyten. olika Vi varianter utgår från av minsta tränarbyten kvadratmetoden samt mellan kvantil säsonger regression. och tränarbyten Därigenom under har vi säsong kunnat och hantera studerar problem hur ett i lags form prestationsförmåga av skeva data och outliers och utvecklas har kunnat på kort dra och mer lång detaljerade sikt (Se slutsatser figur). Vi än har i tidigare kombinerat studier deskriptiv om tränarbytets statistik, betydelse olika för lagets prestationsförmåga. varianter av minsta kvadratmetoden samt kvantil regression. Därigenom har vi kunnat hantera problem i form av skeva data och outliers och har kunnat dra mer detaljerade slutsatser än i tidigare studier om tränarbytets betydelse för lagets prestationsförmåga. Tränarens Tränarens Andra Förmåga Erfarenhet faktorer Tränarbyte Tidpunkt Ordinärt Extraordinärt Lagets Byte byte prestationsnivå Prestations förmåga Kort sikt Lång sikt Resultat: Byte av tränare löser sällan problemet, oavsett när det sker. Låt åtminstone bli att byta tränare under pågående säsong. Byt absolut inte tränare när det går riktigt dåligt för laget. Byt aldrig ut en duktig tränare. Resultat: Byte av tränare löser sällan problemet, oavsett när det sker. Låt åtminstone bli att byta tränare under pågående säsong. Byt absolut inte tränare när det går riktigt dåligt för laget. Byt aldrig ut en Projektets betydelse för idrotten: Minskad benägenhet att byta tränare (Exempel: 4 duktig tränare. sparkade elitserietränare i ishockey fram till jul 2007/2008, 0 motsvarande period 2008/2009.) Mest spridda resultat från Mittuniversitetet Våra resultat blev till sanning, inte bara i Projektets svenska media, betydelse utan för de har idrotten: spritts Minskad till stora delar benägenhet av världen. att byta tränare (Exempel: 4 sparkade elitserietränare i ishockey fram till jul 2007/2008, 0 motsvarande period 2008/2009.) Mest spridda resultat Publicering: från Mittuniversitetet Salman, K, Arnesson Våra L &Shukur, resultat blev G, 2009, till sanning, Coach Succession inte bara i and svenska Team media, utan de har Performance: spritts till stora The delar Impact av of världen. Ability and Timing Swedish Ice Hockey Data, Journal of Publicering: Quantitative Salman, Analysis K, in Arnesson Sports, Vol. L &Shukur, 5 : Iss. 1, G, Article 2009, 2. Coach Succession and Team Performance: The ( Impact of Ability and Timing Swedish Ice Hockey Data, Journal of Quantitative Analysis in Sports, Vol. 5 : Iss. 1, Article 2. (

18 6 Projektets titel: Från Nora-Anna till Foppa. Framväxten av det moderna Sverige och vår svenska idrott speglad i utövares binamn Projektledare: Stefan Brink Författare: Leif Nilsson Institution/myndighet: Institutet för språk och folkminnen/sofi, Box 135, Uppsala; Telefon, e-post: , leif.nilsson@sofi.se Projektnr: 5/07 Nyckelord: språk, smeknamn, svenska idrottare, samhällsförändringar Syfte och metod: Syftet med detta projekt är att låta idolnamn på idrottsfolk belysa sportens och samhällets utveckling under det senaste seklet. Den språkliga kategori som specialstuderas går vetenskapligt under benämningen binamn men är allmänt mer känd som smeknamn. Det rör sig om ett slags karakteriserande tillägg till en individs officiella personnamn, någon gång pejorativt till sin natur (då snarast öknamn), men ofta rosande och roande. Just tack vare binamnens speciella semantiska innehåll, av för individen ofta beskrivande karaktär, blir de särskilt intressanta att studera. Olika samhällen och olika tider nyttjar dessutom olika slags binamn, vilket kan göra dem till tidsmarkörer. Forskningsprojektet började med en insamling av idrottsutövares smeknamn ur olika källor, i form av systematisk genomgång av bl.a. sportlexikon, årsböcker och jubileumsskrifter samt dagstidningars sportsidor. Nästa steg var en språklig kategorisering och en kronologisk identifiering av materialet. Det med språkvetenskapliga och socioonomastiska metoder behandlade materialet används sedan för en analys av smeknamnens roll i samhället och inom idrottsvärlden under hela 1900-talet. Resultat: Materialet består för närvarande av cirka 6000 smeknamn från början av 1900-talet och framåt, men insamlandet pågår fortfarande, även i form av besök på idrottsföreningars hemsidor och intervjuer med idrottskännare. Materialet sammanställs och systematiseras under Det fortsatta arbetet därefter är beroende av vilka resurser som kommer att finnas. Om ytterligare medel ges skall forskningsprojektets resultat sammanfattas i en monografi, vari behandlas hur idrottsidolers smeknamn speglar Idrottssveriges utveckling under 1900-talet, liksom samhällets förändring i stort under samma period. Betydelse för idrotten: Smeknamn på idrottsutövare tycks ha varit särskilt vanliga under förra halvan av 1900-talet. Även om dessa förekommer ännu idag Foppa, Ölme, Lillis verkar företeelsen vara på retur. Behovet av smeknamn bör säga något dels om samhället i stort, dels om sportens utveckling; härvidlag torde idrottsutövares smeknamn kunna tjänstgöra som ett slags lackmuspapper. Intresset för sportidolers smeknamn är stort, särskilt förstås inom idrottskretsar, men även allmänheten kommer att bli en stor avnämare för dessa forskningsresultat. Publicering: Projektet och en del av dess resultat har presenterats i föredrag vid Fjortonde nordiska namnforskarkongressen på Island (Borgarnes) i augusti 2007 (tryckt i Nordiska namn Namn i Norden. Tradition och förnyelse. 2008) och i Uppsala arkivcentrum 2008 samt i artiklar i Svensk idrottsforskning och i senaste årgången av Studia anthropomymica Scandinavica, Tidskrift för nordisk personnamnsforskning (2008). En liten del av materialet visades under 2008 i en utställning (och katalog) vid Uppsala arkivcentrum. Se även för en kortare information (under Namn>Projekt).

19 7 Projektets titel: Motionsvanor i förändring en uppföljning Författare/Projektledare: Lars-Magnus Engström Institution: GIH. Box 5626, Stockholm. Tel lars-magnus.engstrom@gih.se Projektets nummer: 9/07 Nyckelord: Motion, livsstil, idrottsvanor, uppföljningsstudie, medelålders Syfte, metod: Våren 1968 genomförde jag en undersökning i 91 slumpmässigt valda skolklasser ur åk 8 i Malmöhus, Örebro, Stockholms och Västerbottens län. Syftet var att kartlägga de drygt 2000 ungdomarnas inställning till skolgymnastiken (det dåvarande namnet på ämnet) samt deras idrottsliga aktiviteter under fritid. Förnyad kontakt och informationsinsamling har sedan tagits med samma undersökningsgrupp vid ytterligare sex tillfällen 1973, 1978, 1983, 1994, 2001 (endast en del av gruppen) samt Vid det senaste tillfället uppgick bortfallet till 23 procent 38 år efter den första datainsamlingen. Studien har haft tre huvudsyften; (1) att undersöka hur den idrottshabitus, som formats under skolans idrottslektioner och under idrottslig verksamhet under fritid, var relaterad till motionsutövning i medelåldern samt (2) att undersöka hur det kulturella kapital som förvärvats under barn- och ungdomsåren, uttryckt i social bakgrund och studieframgång, var relaterat till motionsutövning i medelåldern samt (3) undersöka hur aktuell social position samvarierar med motionsutövning. Resultat. Både bredden i idrottslig erfarenhet under ungdomsåren och betyg i gymnastik (dåtidens benämning på ämnet) hade tydligt samband med motionsvanor nästan 40 år senare. Däremot hade inte medlemskap i idrottsförening, liksom heller inte omfattning av idrottsutövning under ungdomsåren, något signifikant samband med senare motionsvanor. Resultaten indikerar således att en bred och varierad idrottslig erfarenhet under ungdomsåren har betydelse för benägenheten att ägna sig åt motion senare i livet. Likaså hade betyg i teoretiska ämnen, liksom socio-ekonomisk bakgrund starkt samband med senare motionsvanor. Detta samband försvagas dock om den aktuella utbildningsnivån förs in i analysen. Utbildningsnivån i sig hade nämligen ett mycket starkt samband med motionsutövning. Detta måste tolkas så att kulturellt kapital i 15 års ålder hade ett tydligt samband med utbildningsnivå i vuxen ålder. Det råder således ingen tvekan om att motionsutövning bland medelålders personer är mycket starkt knutet till social position. De ungdomar som växte upp med goda förutsättningar att nå en hög social psotion som vuxna, och som därtill hade en bred idrottslig erfarenhet och var framgångsrika i skolans idrottsundervisning, hade överlägset bäst chanser att bli motionsutövare i medelåldern i jämförelse med övriga grupper. Betydelse för idrotten: Fysisk inaktivitet framstår i dagens samhälle som en viktig orsak till ohälsa. Kunskaper om förutsättningar respektive hinder för motionsutövning utgör därmed väsentliga utgångspunkter för olika åtgärder för att öka andelen fysiskt aktiva. Publikationer: Engström, L.-M. (2008). Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age a 38-year follow-up study. Physical Education and Sport Pedagogy, Vol. 13, nr 4, p

20 8 Projektets titel Självförtroende och fysisk aktivitet Författare/projektledare Ingegerd Ericsson Institution Idrottsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola Adress Nordenskiöldsgatan 10, Malmö Telefon, e-post Projektets nr 11/06 Nyckelord Idrott och hälsa, motorik, motorikobservationer, skolbetyg Syfte Att studera relationer mellan motorisk förmåga, självförtroende och skolprestationer i Bunkefloprojektet -en hälsofrämjande livsstil. Studien utgår från frågeställningarna: Får utökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan positiva effekter för elevers a) motorik (balans- och koordinationsförmåga), b) självförtroende och/eller b) skolprestationer? Metod Studien är hypotetiskt-deduktiv och prövar tre hypoteser utifrån Banduras (1997) teoribildning social cognitive theory: 1. Det finns ett samband mellan motorisk förmåga och självförtroende. 2. Det finns ett samband mellan självförtroende och skolprestationer i svenska och matematik. 3. Utökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan får positiva effekter för elevers självförtroende och skolprestationer. Elever i en interventionsgrupp som under hela sin skoltid haft schemalagd idrott & hälsa-undervisning en lektion per skoldag + extra motorikträning vid behov, jämförs med elever som haft endast skolans ordinarie idrott & hälsa två lektioner per vecka. Totalt ingår ca 500 elever i studien. För att studera förändringar i självförtroende över tid följs eleverna genom skolåren och samma enkät som eleverna besvarade skolår 3 ges under vårterminen skolår 9. Motorikobservationer med ett modifierat MUGI observationsschema genomförs för att studera förändringar i motorisk förmåga. Resultat Eleverna i interventionsgruppen har signifikant bättre motorisk förmåga totalt och i komponenterna bilateral koordination, öga-handkoordination samt hopp än eleverna i jämförelsegruppen. De har också signifikant högre slutbetyg i idrott och hälsa skolår 9 än jämförelsegruppens elever. Upprepade faktoranalyser visar att 14 av 26 självförtroendefrågor uppfyller kraven på validitet och reliabilitet i såväl år 3 som 9. Frågorna grupperar sig i tre komponenter: 1) Nöjd; 2) Vänskap och idrottskompetens; 3) Koncentration och lärandeförmåga. Hypotes 1 bekräftas genom signifikanta samband mellan motorisk förmåga och komponent 2 såväl år 3 som 9. Hypotes 2 bekräftas genom starka signifikanta samband mellan slutbetyg i såväl svenska som matematik och komponent 3, både år 3 och år 9. Betydelse för idrotten Resultat som visar signifikanta samband mellan motorisk förmåga, självförtroende och skolbetyg kan tänkas få betydelse för synen på skolämnet idrott och hälsa i Sverige, både vad gäller omfattning och innehåll. Tänkbart är att resultaten även kan få betydelse för innehåll och arbetssätt i föreningsledd idrott. Publikationer inom projektets ram (en utförlig förteckning finns på 1. Ericsson, I. (2007). Motorikobservationer och skolprestationer. Nordisk pedagogik, (2), Tillgänglig på MUEP Malmö University Electronic Publishing; på idrottsforum.org/articles. 2. Ericsson, I. (2007). MUGI observation checklist. An alternative to measuring motor skills. The Asian Journal of Exercise & Sports Science, 4(1), Ericsson, I. (2008). To measure and improve motor skills in practice. International Journal of Pediatric Obesity, 3(1), Ericsson, I. (2008). Motor skills, attention and academic achievements - an intervention study in school year 1-3. The British Educational Research Journal, 34(3), Gustafsson, P., Thernlund, G., Besjakov, J., Karlsson, M., Ericsson, I. & Svedin, C.G. (2008). ADHD symptoms and maturity a study in primary school children. Acta Pædiatrica, (97), Ericsson, I. (2008). MUGI Motoriklek med observationsschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

21 9 Projekt: Inaktiva skolor rektorn har ordet Projektledare/författare: Birgitta Fagrell & Tommy Gustafsson Projekt nummer: 16/07 Institution: Gymnastik- och idrottshögskolan, Box 5626, Stockholm, Nyckel ord: Daglig fysisk aktivitet, grundskolan, rektorer Syfte: Det övergripande syftet med hela forskningsprojektet Daglig fysisk aktivitet är att analysera hur skolor praktiskt går till väga i sitt arbete med daglig fysisk aktivitet samt även belysa vilka bevekelsegrunder som framförs såväl för att implementera daglig fysisk aktivitet som att inte erbjuda daglig fysisk aktivitet i skolan. Denna delstudie riktar ljuset mot skolor som inte genomför någon daglig fysisk aktivitet. Studien syftar till att få ökad förståelse för vilka problem skolorna upplever i samband med implementeringen av daglig fysisk aktivitet vid sin skola. Metod: Empirin består av intervjuer med tio skolledare vid skolor som uppgett att de inte erbjuder daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Skolledarna har ett speciellt ansvar för att transformera skolans uppdrag så som det är framskrivet i läroplanen till konkreta handlingar på lokal nivå. Rektorerna skall med andra ord organisera verksamheten så att skolans uppdrag uppfylls under den dagliga verksamheten. Rektorernas syn på tilläggstexten om daglig fysisk aktivitet i läroplanen som pålagts skolorna uppifrån, synen på tilldelning av resurser för att verkställa uppdraget och skälen till att uppdraget inte fullföljs ingår i frågeguiden. Intervjuguiden berör områden som kan klargöra orsakerna till svårigheterna som uppstår vid transformeringen av läroplansuppdraget till att realiseras på lokal skolnivå. Intervjuerna är relativt ostrukturerade i syfte att inte styra tankarna åt något speciellt håll. En ostrukturerad intervju öppnar också för en diskursiv och narrativ analys. Resultat: En rådande idrottsdiskurs hävdar att idrott är både roligt och nyttigt för individen och dessutom något positivt ur ett samhällsperspektiv. Därmed skulle man kunna anta att införandet av daglig fysisk aktivitet i skolan skulle kunna ske relativt lätt och smidigt. Så verkar det dock inte vara. I föreliggande studie har andra diskurser identifierats som ger förståelse för de problem som aktörer som befinner sig på olika arenor måste hantera oavsett om dessa är politiker, idrottsideologer, rektorer, lärare eller tränare och ledare. Denna kunskap ger framförallt insikt i varför det mest självklara daglig rörelse och fysisk aktivitet - inte nödvändigtvis prioriteras som en av skolans viktigaste uppgifter samt ger kunskap om vilka villkor som måste uppfyllas och vilka hinder som måste undanröjas för att implementeringen av daglig fysisk aktivitet skall lyckas. Resultatet kommer att publiceras som en del i Tommy Gustafssons avhandling. Idrottsrelevans: En positiv grundinställning till daglig rörelse och fysisk aktivitet är en viktig hörnsten i att få barn och ungdom att fortsätta eller börja med idrott. Skola och idrottsrörelse kan tillsammans medverka till att barn och ungdom utvecklar detta positiva förhållningssätt till fysisk aktivitet och idrott, vilket i sin tur skulle kunna medverka till att hjälpa unga att utveckla en hälsosam livsstil. Studien är således relevant för såväl idrottsrörelsen, skolan som för samhället.

22 10 Projektets titel: Den ideala föreningen Kollektiva föreställningar om god organisering av svensk föreningsidrott Författare: Josef Fahlén Institution: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Adress: Umeå Tel, fax, e-post: , , Projektets nr: 18/07 Projektledare: Josef Fahlén Nyckelord: Organisationsdesign, dominant logik, idrottsförening Syfte: Teori: Syftet med studien var att analysera de dominanta logiker som styr organiseringen av den svenska föreningsidrotten. Studien genomfördes med institutionell teori och det analytiska begreppet designarketyp som teoretiskt ramverk. Metod: Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från 6 idrottsföreningar som skilde sig åt avseende medlemsantal, antal sektioner, individuell idrott respektive lagidrott på schemat, storstad respektive landsbygd, och huvudsaklig inriktning bredd- och ungdomsidrott respektive huvudsaklig inriktning elitidrott. Resultat: Betydelse för idrotten: Projektets publikationer: Resultaten visar hur en relativt enhetlig design arketyp framträder där arketypens huvuddrag är influerad av tre dominanta logiker: Idrott åt alla-logiken; den resultatorienterade logiken och kommersialiserings/ professionaliseringslogiken. Studiens huvudsakliga slutsats är att den svenska idrottsföreningens föreställningar om organisering och därmed den faktiska organiseringen av verksamhet domineras av föreställningen att idrott är tävling och att idrott åt alla är av underordnad betydelse. Slutsatsen bygger inte på uttalanden verbaliserade av intervjupersonerna själva utan på analyser av föreningarnas organisationsstrukturer som är uttryck för de värderingar som organisationen vilar på. Via dessa analyser blir det också tydligt hur idrottsrörelsen centralt, med sina idrott åt alla ideal, inte heller förmår överrösta de influenser om marknadisering som har sitt ursprung i det näringsliv som föreningarna ofta samarbetar med. Stenling, C., & Fahlén, J. (in press). The Order of Logics in Swedish Sport Feeding the hungry beast of result orientation and commercialization. European Journal for Sport and Society Vol. 6/No. 2, 2009

23 11 Projektets titel Svenska idrottsledare. En deskriptiv och kvalitativ undersökning av ledarskap i svensk idrott. Projektledare PG Fahlström Institution Institutionen för pedagogik, Växjö universitet Växjö Telefon, fax, e-post 0470/ , 0470/ , pergoran.fahlstrom@vxu.se Projektets nr: 20/07 Syfte och metod: Projektet ingår i forskningsprogrammet Idrottens ledarskap vars syfte är att på olika teoretiska och empiriska vägar vidga kunskaperna om och förståelsen för idrottens ledarskap i vid bemärkelse. Med ledarskapet i vid bemärkelse menas att fokus kan var så väl ledaren, följare/följarna som den miljö i vilket ledarskapet utövas. Projektet Svenska idrottsledare består av fyra delstudier varav av den andra är en preferensstudie som syftar till att studera idrottsutövares syn på hur de anser att idrottsledare ska vara. För denna studie används LSS Ledarship Scale of Sports ett formulär som inkluderar 40 items. Dessa items utmynnar i fem olika ledarvariabler Training and Instruction, Democratic Behavior, Autocratic Behavior, Social Support och Positive Feedback/Rewarding. Variablerna är influerade av Path-Goal-teorin. 1 Studien vände sig till 98 utövare i både lagidrotter och individuella idrotter. Betydelse för idrotten: Idrottsledare och coacher får ofta stor uppmärksamhet. De anses ha stor betydelse för framgång för de aktiva såväl inom individuella idrotter som inom lagidrotter. Deras ledarstil och sätt att arbeta blir ofta fokuserat på olika sätt i media. I dessa sammanhang anses ofta de svenska ledarna representera en ledarstil som skiljer sig från ledare från andra länder. De anses vara moderna, humana, delegerande etc. Ibland talas till och med ett Swedish Management Men vi vet egentligen mycket lite om hur tränarna är, hur de aktiva uppfattar dem etc. Medan ledarskapsforskningen är mycket omfattande internationellt har de svenska idrottsledarna i mycket liten utsträckning studerats vetenskapligt. Mot den bakgrunden är det intressant att studera området närmare. Kunskapen om det svenska idrottsledarskapet kan också sättas in i ett internationellt sammanhang genom användandet av en etablerad metod som gör jämförelser möjliga. Detta projekt syftar till att belysa det svenska ledarskapet och det kan förhoppningsvis bidra till en mer teoretisk och långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området. Samtidigt kan resultaten komma till användning i olika utbildningssammanhang såväl på högskolenivå som inom svensk tränar-(coach-) utbildning. Arbetet kan också förhoppningsvis bidra till en mer insiktsfull och kritiskt nyanserad diskussion om ledarnas verksamhet och ledarstil och betydelse. Resultat: Resultaten visade att utövare i individuella idrotter i större utsträckning föredrog democratic behaviour och i mindre omfattning autocratic behaviour. Resultaten visade på mycket små svarsskillnader som kan hänföras till idrottsutövarnas ålder eller kön. Oavsett idrott, ålder eller kön tycks de aktiva framför allt föredra coacher som ofta visar beteenden utifrån variablerna training/ instruction och positive feedback/ewarding. I viss utsträckning förordas också social support. Resultaten ligger väl i linje med Path-Goal Theory. Den stora samstämmigheten hos de svarande kan förstås utifrån en svensk kontext en nationell idrottskultur som leder till konformitet och enhetlig syn på idrottsligt ledarskap. 1 Se t ex R.J. House: A path-goal theory of leader effectiveness. Aministrative Science Quarterly 16,