Forskningsrapport nr 29

Transkript

1 Centrum för idrottsforskning Forskningsrapport nr 29 En sammanställning av projekt stödda av CIF utgiven i juli 2007 Redaktör: Artur Forsberg Centrum för idrottsforskning Lidingövägen 1 Box Stockholm Tel: E-post: artur.forsberg@gih.se Hemsida: ISSN

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG IDROTTSFORSKNING Alricsson, Marie Andersson, Torbjörn Apitzsch, Erwin Armelius, Bengt-Åke Gymnasieungdomars hälsa, fysiska aktivitet och besvärsfrekvens. Spela fotboll bonddjävlar! Lokalpatriotismen och den svenska fotbollen från 1950 till 2000-talets början. Motiv för och spontana förändringar i fysisk aktivitet. En populationsstudie. Undersökning av det vetenskapliga och pedagogiska värdet av en enkel golfsimulator Backman, Erik Larsson, Håkan Friluftsliv i skolan. 5 Bergström, Marie Ridsportens betydelse för unga tjejers identitetsskapande. 6 Brink, Stefan Nilsson, Leif Ericsson, Christer Fahlström, PG Gill, Peter Jerlinder, Kajsa Grimby, Agneta Johansson, Åsa K. Sund, Valter Grimby, Gunnar Från Nora-Anna till Foppa. Framväxten av det moderna Sverige och vår svenska idrott speglad i utövares binamn. Den svenska idrottsmodellen i förändring. Ett liv i idrott. Om aktiv karriär och yrkeskarriärer inom idrotten. Idrottsundervisning för elever med funktionshinder eller idrottsundervisning för alla? Äldre änkepersoner en stor riskgrupp för inaktivitet och nedsatt fysisk funktion i dagligt liv? Habermann, Ulla Kvinnor på toppen idrott och kvinnligt ledarskap. 12 Hedén, Birger Idrottsskildringen i svensk roman intill Johnson, Urban Ekengren, Johan Psykologisk interventionsmodell för talangutveckling på landslagsnivå i handboll (steg II). 14 Jönsson, Kutte Idrottens etik och filosofi. 15 Kenttä, Göran Utmattad eller fullt engagerad som coach, en jämförelse mellan situationen i olika länder. 16

4 Larsson, Håkan Liljekvist, Åsa Idrottshögskolans rum för rörelse. En analys av den arkitektoniska utvecklingen på GCI/GIH/IH sedan Larson, Mia Organisering av sportevenemang. 18 Lindroth, Jan Ekblom, Örjan Sandahl, Björn Marell, Agneta Lindahl, Helena Mikaelsson, Katarina Nyberg, Lars Michaelson, Peter Müller, Dieter K Fysisk prestationsförmåga och förekomsten av övervikt hos Sveriges skolungdomar. En tvärvetenskaplig studie av stabilitet och förändring i ett socioekonomiskt perspektiv. Konsumtionsbeteende och sociala identiteter; om samspelet mellan konsument, subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål i friåknings- och downhillcykling [tidigare: MTB (mountainbike)]. Fysiskt inaktiva ungdomars resonemang om fysisk aktivitet och hälsa. Idrott, turism och pleasure periphery : Om omvandlingen av rurala platser till arenor för friluftsliv och idrott Nyberg, Lars Mental träning för ökad idrottsprestation. 23 Oddner, Frans Olsson, Tobias Viscovi, Dino Patriksson, Göran Rollövertaganden En socialpsykologisk studie av kommunikation på fotbollsplan. De okända åskådarna: idrottens mediepublik. Barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter och avbrottsproblem Redelius, Karin Svender, Jenny Konstruktionen av femininitet i maskulina idrottsmiljöer. 27 Stambulova, Natalia Upplevd hälsa ur ett idrotts- och motions/ träningsperspektiv: Hälsomässiga förmåner eller kostnader vid långsiktigt idrottande/motionerande? 28 Stråhlman, Owe Elitidrott, karriär och avslutning. 29 Sund, Bill Sund, Bill Sandahl, Björn Sjöblom, Paul Fotbollens arbetsmarknadssystem. En samtidshistorisk studie av fotbollens arbetsmarknadsrelationer i Norden. Svensk idrottsmodell i upplösning: från folkrörelselogik till marknadsanpassning Söderström, Tor Gymkulturens attraktionskrafter. 32 Wagnsson, Stefan Barn- och ungdomsidrott som social arena för fostran. 33 Yttergren, Leif Sigfrid Edström: idrottsledare i krig och fred. 34 Yttergren, Leif J.Sigfrid Edström. Idrottsledare i krig och fred. 35

5 FYSIOLOGISK, MEDICINSK OCH BIOMEKANISK IDROTTSFORSKNING Arndt, Anton Arndt, Anton Blomstrand, Eva Mascher, Henrik Tannerstedt, Jörgen Bang, Peter Berg, Ulrika Bruton, Joseph Achilles tendon length changes, loading and lower leg muscle activity and mechanics during actively and passively induced ankle rotations. The contributions of shoulder joint moments to performance in cross-country skiing. Effekt av träning och nutrition på proteinomsättning i den humana skelettmuskeln. Lokala nivåer av insulinliknande tillväxtfaktorer (IGF) i arbetande skelettmuskulatur hos människa. Control of mitochondrial calcium uptake and release during exercise: implications for energy production Ekblom, Maria Central uttröttning vid långdistanslöpning. 41 Esbjörnsson, Mona Essen-Gustavsson, Birgitta Blomstrand, Eva Fischer, Helene Hellénius, Mai-Lis Kallings, Lena Henriksson, Jan Hamrin, Kerstin Jansson, Eva Gustafsson, Thomas Fysiologiska faktorer/mekanismer av betydelse för optimal sprintförmåga speciellt med avseende på kön. Muskelmetaboliska förändringar i typ I och typ II fibrer i samband med maximalt excentriskt och koncentriskt arbete. Effekten av träning på faktorer som styr fettförbränningsförmågan i skelettmuskulatur. Hälsoeffekter av fysisk aktivitet på recept en randomiserad kontrollerad studie. Påverkan av fysiskt arbete och träning på insulinkänslighet och sockerupptag i skelettmuskulatur. Kärlnybildning i skelettmuskulaturen vid uthållighetsträning Jonsdottir, Ingibjörg Naylor, Andrew Thorlin, Thorleif Ekman, Rolf Kadi, Fawzi Kats, Abram M fl Fysisk aktivitet och dess påverkan på hjärnan. Särskilt inriktning på minnesfunktion och stressrelaterade sjukdomar. Effects of single and multiple sets strength training on lower and upper muscles mass, strength and cellular adaptive response. Reglering av glukostransport i skelettmuskel under fysiskt arbete

6 Lindén Hirschberg, Angelica Berglund, Bo Hagmar, Magnus Androgent och anabolt status hos elitidrottare. 51 Lindholm, Peter Mattsson, Eva Edner, Ann Eliasson, Kerstin Nolan, Lee Norman, Barbara Piehl-Aulin, Karin Andersson, Helena Rosdahl, Hans Schagatay, Erika Sjöström, Michael Nilsson, Andreas Kan lungans volym ökas med speciell andningsträning? Urinläckage hos unga kvinnor som regelbundet och organiserat hoppat trampolin. A training study to increase hip strength in order to enable inactive lower limb amputees to run. Betydelse av genpolymorfism för prestationsförmåga och blodflödesreglering i skelettmuskulaturen. Muskulär trötthet och återhämtning i samband med damfotbollsmatch på internationell nivå. Undersökningar av validitet och tillförlitlighet hos automatiserade stationära och portabla mätsystem för bestämning av syreupptagning Kardiovaskulär reglering vid extrema förhållanden. Utveckling av objektiv mätmetodik för bestämning av fysisk aktivitet bland barn och unga Sundberg, Carl Johan Rundqvist, Helene Gustafsson, Thomas Hypoxisk genreglering vid uthållighetsträning. 60 Svantesson, Ulla Svantesson, Ulla Tesch, Per Thorsson, Ola Dencker, Magnus Thornell, Lars-Eric Thornell, Lars-Eric Thorstensson, Alf Bjerkefors, Anna Maximal kraftutveckling, hoppförmåga och nutritionsstatus hos elitidrottsutövare. Muskelstyrkan i hand och övre extremiteten Possible molecular mechanisms underlying skeletal muscle atrophy induced by unloading Hjärt- och lungfunktion, fysisk arbetsförmåga och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom samt metabola syndromet hos ungdomar vid ökad daglig fysisk aktivitet. Cellulära mekanismer till nybildning av sarkomerer orsakat av excentriskt arbete. Fortsatta studier av stamceller/satellitceller i human muskulatur. Träning av styrka och balans en studie med paraplegiker på kajakergometer

7 Timmons, James A Genaktivitet i muskler efter styrke- och uthållighetsträning. 68 Westerblad, Håkan Zhang, Shi-Jin Fauconnier, Jérémy Martikainen, Niko Widegren, Ulrika Zierath, Juleen Krook, Anna Cellulära mekanismer för ändrad muskelfunktion under uttröttning i samband med träning. Role of signaling cascades in skeletal muscle adaptations to physical activity and inactivity. Molecular mechanism for contraction-induced signal transduction to metabolic and mitogenic pathways in skeletal muscle IDROTTSSKADEFORSKNING Ackermann, Paul Fysisk aktivitet och nervsystemets reglering av läkning vid senskada. Ageberg, Eva Neuromuskulär funktion och träning efter knäskada. 74 Ageberg, Eva Alfredson, Håkan Alricsson, Marie Askling, Carl Neuromuskulär funktion och träning efter knäskada. (fo. ass.tjänst) Kroniska tillstånd i senor. Elitlängdskidåkares ryggproblem en 5-års uppföljning. Akuta hamstringsskador hos sprinters och dansare kliniska fynd, magnetkamera fynd och tid för återgång till idrott. Aspenberg, Per Senläkning, experimentella och kliniska studier. 79 Augustsson, Jesper Wernbom, Mathias Thomeé, Roland Ischemisk styrketräning av lårmuskulaturen hos knäledsopererade och friska försökspersoner avseende elektromyografi och hormonell respons. Dahlberg, Leif Artrosutveckling i den skadade knäleden. 81 Ekstrand, Jan Hägglund, Martin Waldén, Markus Engström, Björn Jansson, Anna Forsgren, Sture Skaderisk och skadepanorama i Allsvenskan och Damallsvenskan Skulderbesvär hos tävlingssimmare. 83 Studier av nervsubstanser, deras receptorer, kväveoxid och TNFalfa vid idrotts- och motionsrelaterade skador i Achilles och patellarsena

8 Frobell, Richard Roos, Harald Roos, Ewa Lohmander, Stefan Kirurgisk jämfört med icke-kirurgisk behandling av främre korsbandsskador i knäleden en randomiserad studie. 85 Halvorsen, Kjartan Analys av potentiella orsaker till distensionsskador i hamstringsmuskulaturen. Hovelius, Lennart Förstagångsluxation i axelleden. Tjugofem års uppföljning. 87 Hägglund, Martin Epidemiologi och prevention av fotbollsskador. 88 Karlsson, Jón Isberg, Jonas Kärrholm, Johan Eriksson, Bengt Karlsson, Magnus Kartus, Jüri Lidén, Mattias Svensson, Michael Kvist, Johanna Ljung, Björn-Ove Lorentzon, Mattias Nilsson-Helander, Katarina Nordström, Peter Radiostereometrisk analys av knäledens rörelsemönster (kinematik) och laxitet, efter en främre korsbandsskada speciellt med avseende på kirurgisk teknik och rehabilitering. Effekten av fysisk aktivitet på benmassa, skelettstorlek och skelettets arkitektur. En klinisk, radiologisk och histologisk långtidsstudie av patienter korsbandsrekonstruerade eller revisionsopererade med två typer av autograft. Rehabilitering och funktion efter främre korsbandsskada och rekonstruktion. Tennisarmbåge ett kliniskt och grundvetenskapligt forskningsprojekt. Effekt av fysisk aktivitet och olika träningstyper på kortikalt och trabekulärt ben samt på den hormonella regleringen av benmassan, hos åriga män. Prospektiv randomiserad studie jämförande kirurgisk och icke-kirurgisk behandling av akuta hälsenerupturer. Betydelsen av fysisk aktivitet för utvecklandet av maximala benmassan hos män: En åttaårig longitudinell studie. Roberts, David Proprioceptionsstudier främre korsbandsskada. 97 Roos, Ewa Träning och fysisk aktivitet som prevention och behandling av knäartros. Svantesson, Ulla Styrketräning och skadeprevention. 99 Svantesson, Ulla Muskelstyrkan i hand och övre extremiteten. 100 Trulsson, Anna Lexell, Jan Neuromuskulära kompensationsmönster hos främre korsbandsskadade och friska män och kvinnor Thomeé, Roland Muskelfunktion samt effekten av fysisk uttröttning hos patienter med knäskada. 102

9 Thomeé, Roland Augustsson, Jesper Thomeé, Roland Thomeé, Roland Effekten av lågintensiv styrketräning med vascular ocklusion på muskelfunktion och hormonell respons. Muskelstyrka och hoppförmåga som prediktorer och kriteria för återgång till fysisk aktivitet efter knäskada Prediktorer för framtida funktion efter knäskada speciellt betydelsen av tilltro till sin förmåga. Thomeé, Roland Studier av patienter med hälsenebesvär. 106 Werner, Suzanne Alricsson, Marie Westin, Maria Prevention mot främre korsbandsskador inom alpin skidåkning. En prospektiv randomiserad och kontrollerad interventionsstudie ORGANISATIONSSTÖD Svensk idrottsmedicinsk förening (SIMF) Svensk idrottspsykologisk förening (SIPF) Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (SVEBI) Svensk IdrottsJuridisk förening Svenska idrottshistoriska föreningen (SVIF)

10

11 Förord Centrum för idrottsforskning (CIF) inrättades Dess föregångare var Idrottens forskningsråd (IFR) som var en ren RF angelägenhet. För verksamheten svarar en styrelse, som är utsedd av landets universitet och högskolor. En av huvuduppgifterna för CIF är att ekonomiskt stödja forskning som har betydelse för idrott i vid mening. Forskningsansökningar lämnas vid ett tillfälle per år och drygt 200 st brukar inkomma. Stöd brukar kunna ges till ungefär hälften av alla projekt. Dessutom stöds ett 20-tal doktorander och f.n. även 13 forskarassistenter på halvtid. En självklar följd av detta stöd blir att informera om de forskningsresultat som denna satsning ger. Ett av många sätt att föra ut resultaten är denna rapport. Andra sätt är via CIFs egen tidning, hemsida eller de årliga konferenser som genomförs. Varje år sedan mitten av 70-talet har en sammanställning gjorts över de forskningsprojekt som finansierats med medel från Riksidrottsförbundet (RF) och även sedan början av 90-talet med stöd från utbildningsdepartementet. CIFs årliga budget är nu på 20 mkr. Totalt har flera tusen projekt kunnat stödjas genom åren. Detta är årsrapport nr 29. Under dessa 30 år har intresset för idrottsforskning ökat markant. Ett flertal nya universitet och högskolor har tillkommit, som även visat intresse för idrott som akademiskt ämne. Dessa orter har också tagit ansvar för att bedriva idrottsrelaterad forskning. En breddning av ämnesområdena har också skett. De första åren var inriktningen tydlig mot fysiologi och medicin ur ett prestationsperspektiv. Men numera studeras idrott från en rad utgångspunkter och flertal ämnesområden. En positiv utveckling mot idrottsforskning har skett inom ämnen som historia, psykologi, sociologi, juridik, ekonomi (Sports Management). Vid bedömning av ansökningarna har CIF hjälp av sitt vetenskapliga råd. Förutom den vetenskapliga kvaliteten bedöms särskilt projektets idrottsliga relevans. Projekt som ej har en klar idrottslig frågeställning kan icke komma ifråga. Varje forskare som beviljats medel för år presenterar här sitt/sina projekt på en sida. Man har även försökt beskriva vilken betydelse projektet har för idrotten. Dessutom har man också angivit var studien finns publicerad. Med dagens utmärkta sökmöjligheter ges därmed möjligheter till ytterligare information. Syftet är även att rapporten skall kunna fungera som en kontaktkatalog. Därför finns utförliga adresser. Dialogen mellan forskare och idrottens olika aktörer är mycket väsentlig, dels för att fokusera forskningen på väsentliga problem, dels stimulera till att forskningsresultat sprids inom idrottens organisationer och till en bred allmänhet. Ett varmt tack riktas till de forskare som medverkat och som genom sitt idoga arbete hjälper till att utveckla svensk idrott. Stockholm i juli 2007 Artur Forsberg Föreståndare CIF

12 KL

13 1 Projektets titel: Gymnasieungdomars hälsa, fysiska aktivitet och besvärsfrekvens. Författare/projektled: Marie Alricsson Institutionen: Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet Adress: Mittuniversitetet, Östersund Telefon, fax, e-post: , , Projektets nr: 1/05 Nyckelord: Ungdomar, ansträngning, kön, frågeformulär, sport, symptom Syfte: avsikten med denna studie var att undersöka självskattad hälsa, idrottsvanor, aktivtetsnivå, könsskillnader samt eventuell besvärsfrekvens i kroppens olika leder hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att jämföra ungdomar från storstad med de från landsbygdsmiljö samt ev. skillnader mellan praktiska respektive teoretiska studieprogram. Metod: Totalt deltog 993 gymnasieungdomar 49 % killar och 51 % tjejer från 3 olika kommuner i Jämtlands län. En enkät besvarades under skoltid med överinseende av respektive klassföreståndare. Efter ifyllandet överlämnades enkäterna till försöksledaren för statistisk bearbetning. Frågeformuläret omfattade frågor angående självskattad hälsa, aktivitetsvanor, intensitet och frekvens på aktiviteterna, typ av idrottsaktiviteter, eventuella besvär från kroppens leder samt om besvären påverkar idrottsaktiviteterna. Resultat: 26 % av alla 993 elever från 3 olika gymnasieskolor ägnade sig åt idrott på fritiden. Pojkar ägnade sig i signifikant högre grad åt alpint, fotboll, ishockey, basket, racketsport och innebandy. Flickor ägnade sig i signifikant högre grad åt ridning, löpning, gympa (workout mm) samt simning. Det var även skillnader mellan stads och landsbygds skolor i idrotterna alpint, handboll och löpning. Dessa idrotter utövades signifikant i högre grad av elever från stadsgymnasiet. Pojkarna skattade sin hälsa högre än flickorna, 81 % av pojkarna och 71 % av flickorna bedömde sin hälsa som ganska bra eller mycket bra. Skillnaden mellan teoretiska och praktiska program förelåg. De teoretiska programmens elever skattade sin hälsa lägre. 74 % av dessa angav ganska bra eller mycket bra vilket kan jämföras med de praktiska programmens elever där andelen var 79 %. Pojkarna ägnade sig åt fysisk aktivitet på hög ansträngnings nivå mer än 2 ggr/veckan i signifikant högre utsträckning än flickorna (56% respektive 43%). Däremot ägnar sig flickorna i högre utsträckning än pojkarna åt fysisk aktivitet på låg ansträngnings nivå mer än 2ggr/veckan med 75 % och pojkarna med 66%. Sextiotvå procent (156) av idrottarna hade haft besvär ifrån kroppens olika leder de 3 senaste månaderna mot 64 % (452) hos icke idrottare. I den idrottande gruppen hade fler besvär i nacke och rygg jämfört med den icke idrottande gruppen. Däremot hade fler icke idrottare besvär ifrån höft, knän och fötter än idrottare. Mindre än hälften (45 %) av eleverna svarade att besvären påverkade skolidrotten. Endast 18 % av eleverna hade stannat hemma ifrån skolan på grund av besvären. Betydelse för idrotten: Ungdomar spenderar allt mindre tid till rörelse. De ägnar sig i allt större utsträckning åt stillasittande aktiviteter. Det är välkänt att fysisk aktivitet betyder mycket för individens hälsa och utveckling och att människans beteendemönster grundläggs under uppväxtåren. Gymnasieelever väger i genomsnitt mer än de gjorde för 10 år sedan. De drabbas också i allt tidigare ålder av besvär i rygg, skelett och muskler. Är detta generellt för Norden eller finns det lokala geografiska skillnader mellan storstadsmiljö och landsbygd, könsskillnader samt skillnader mellan olika studieprogram. För att kunna sätta in preventiva åtgärder i framtiden krävs att dessa frågor belyses i ett nationellt och globalt perspektiv. Projektets publikationer: Alricsson M et al. Self-Related Health, Physical Activity and Complaints in Swedish High School Students. The Scientific World Journal 2006; 6: Alricsson M, Landstad B. Physical activity, self-related health and complaints in adolescents. In:Merrick J, Omar HA, editors. Adolescent behaviour research, International perspectives. Nova Publishers Inc New York; 2007 (in press).

14 2 Projektets titel Författare Institution Spela fotboll bondjävlar! Lokalpatriotismen och den svenska fotbollen från1950 till 2000-talets början. Torbjörn Andersson, lektor i idrottsvetenskap Malmö högskola, Lärarutbildningen, Malmö högskola, Malmö Högskola, tel: , torbjorn.andersson@lut.mah.se Projektets nummer 2/05 Nyckelord Svensk fotboll, lokalpatriotism, identitet, kulturhistoria, nätverk Syfte och metod: Huvudsyftet är att klargöra fotbollens roll för konstruktionen av en lokal och regional identitet. Av intresse är också att studera hur identitetsuppbyggnaden påverkats av klass-, etnicitets- och könsaspekter. Uppmärksamheten riktas även mot hur fotbollens gemenskaper ett vi ofta skapas genom kontrasteringar mot en eller flera rivaler ett dom. Den grundläggande frågeställning jag vill ha svar på är: - Vad har skett med fotbollsklubben som identifikationsobjekt under efterkrigstidens samhällsomvandling, vilken präglats av välfärdssamhällets framväxt, flytten till storstäderna, avvecklingen av många traditionella industrier, jämställdhetsdebattens uppsving och en intensifierad invandring, marknadsanpassning och en genomgripande globalisering bland annat kännetecknad av Sveriges EU-medlemskap? I projektet analyseras och kartläggs fotbollskulturens karaktär i elva orter i Sverige: Malmö, Landskrona, Helsingborg, Mjällby, Växjö, Göteborg, Åtvidaberg, Degerfors, Södertälje, Stockholm och Umeå. Av speciellt intresse är att jämföra orterna under tidsperioden 1950 fram till idag utifrån de sociala nätverk som byggts upp innefattande kommun, företag/sponsorer, media och supportrar. Den metod som används är kvalitativ och består av tolkning av ett omfattande och varierat källmaterial (styrelseprotokoll, dags- och sportpress, kommunarkiv, internet, intervjuer, supportertidningar, matchprogram, turistbroschyrer, deltagande observationer m.m.) Resultat: Av studiens elva orter är samtliga i princip slutförda, såtillvida att allt källmaterial samlats in och skrivandet påbörjats. Hittills kan sägas att fotbollskulturens specifika karaktär skiljer sig åt i väsentliga drag beroende på vilka aktörer som varit historiskt drivande i de olika orterna. I Landskrona och Helsingborg har kommunen varit central, medan den kommunala passiviteten varit påtaglig i Södertälje och Stockholm. I Degerfors har järnbrukets roll inte varit lika viktig som väntat. I Växjö har småföretagarna haft en ledande roll. I Landskrona och Degerfors har rivaliteterna mot Helsingborg respektive Karlskoga/Örebro varit viktiga, medan skapandet och upprätthållandet av Växjös fotbollskultur hämmats genom avsaknaden av lokala/regionala rivaler. I Södertälje och Stockholm har den inre rivaliteten mellan olika klubbar varit avgörande, medan så inte varit fallet i Göteborg, där i stället samarbetet stått i centrum. Projektets betydelse för idrotten: Genom en studie av fotbollens identitetsskapande aspekter kan man belysa de konkurrensförhållanden (och vänskapsband) som finns inom och mellan olika grupper, stadsdelar, städer och landskap/regioner i Sverige. Sådana förhållanden är annars svåra att komma åt i ett så pass homogent land som Sverige länge varit. Överhuvudtaget har mycket lite forskning bedrivits på ämnen som rör lokalpatriotism, varför denna studie fyller ett vetenskapligt tomrum. Var resultaten publicerats: Idrott, historia & samhälle 2002; Fotbollen i Södertälje, www. idrottsforum.org; Idrott, historia & samhälle 2006.

15 3 Projektets titel: Författare: Institution: Adress: Telefon, fax, Projektets nr: Nyckelord: Motiv för och spontana förändringar i fysisk aktivitet. En populationsstudie. Erwin Apitzsch Institutionen för psykologi, Lunds universitet Box 213, Lund , , Erwin.Apitzsch@psychology.lu.se 51/05 Motiv, fysisk aktivitet, förändringsprocess, hälsa, självuppfattning Syfte, metod: Syftet med undersökningen är att nå ökad kunskap om spontana förändringar i fysisk aktivitetsnivå hos allmänbefolkningen. Frågeställningar: Vad kännetecknar inaktiva/aktiva individer? Hur lång tid tar förändringsprocessen från inaktivitet till aktivitet? Vilka är nyckelfaktorerna i denna förändringsprocess? Hur lång tid tillbringas i de olika stadierna av förändringsprocessen? Vilka är hindren i förändringsprocessen? Hur förändras självuppfattningen, sinnesstämningen, livskvaliteten och hälsan? Projektet startade Data insamlades vid fem tillfällen och avslutades Undersökningsgruppen bestod ursprungligen av personer, lika många av båda könen, i åldern år bosatta i Skåne, valda från ett befolkningsregister för att få ett representativt urval av befolkningen. Följande självskattningsskalor användes: TTM-formulären (transteoretiska modellen) för fysisk aktivitet som mäter faktorerna förändringsstadier, betydelse, självförtroende och förändringsprocess. The Physical Self-Perception Profile (PSPP) representerar en individs självskattning på fem delområden inom den fysiska aktivitetssfären. The Perceived Importance Profile (PIP) används tillsammans med PSPP för att få kunskap om respondentens uppfattning om betydelsen av fysisk aktivitet. På grund av det stora bortfallet skickades enkäten till samtliga som besvarade den vid första tillfället även vid de kommande mättillfällena. Prel resultat: Enligt kriterierna för stadieindelning enligt TTM var 48% av undersökningsgruppen (53% av kvinnorna och 44 % av männen) regelbundet fysiskt aktiva jämfört med 22% i USA. 29% av deltagarna (27% av kvinnorna och 33% av männen) var fysiskt inaktiva jämfört med 51% i USA. Databearbetning pågår. Rapporten beräknas vara klar i augusti Projektets betydelse för idrotten: Ökad kunskap om förändringsprocessen från fysisk inaktivitet till regelbunden fysisk aktivitet ger en bättre utgångspunkt för framtida interventioner med möjlighet att rikta budskapen i t ex hälso-/motionskampanjer med hänsyn till kön, ålder och förändringsbenägenhet och därmed underlätta den enskilde individens steg från tanke till handling i hälsofrämjande syfte. Publikationer: Apitzsch, E. (2003). Förändringar i fysisk aktivitet hos en grupp studenter under en tremånadersperiod. I G. Patriksson (Red). Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. Lund: SVEBI.

16 4 Titel: Undersökning av det vetenskapliga och pedagogiska värdet av en enkel golfsimulator Projektledare: Bengt-Åke Armelius Adress: Institutionen för psykologi, Umeå universitet, Umeå, tel , Proj nummer: 3/05 Nyckelord: Golf, simulator, tillförlitlighet, upplevelse Syfte: Att undersöka om en enkel golfsimulator ger tillräckligt exakta värden för klubbhuvudets rörelse över en platta för att man skall kunna använda den vid vetenskapliga studier av olika slag, om den ger en subjektiv känsla av att spela golf samt av upplevelse av nytta och utbyte vid golfträning. Resultat: En delstudie jämför data från simulatorn med data från höghastighets videoinspelning av klubbhuvudets rörelse över plattan. Preliminära resultat visar att det är så gott som exakta mätvärden inom den variation av vinklar som plattan tillåter. I en andra delstudie jämförs simulatorns värden med faktiska resultat på en driving-range. Preliminära resultat visar en relativt god överensstämmelse även om avvikelsen i sidled är svår att simulera, bl.a. beroende på att vind och skruvade slag bidrar till de faktiska slagen. En tredje delstudie visar att golfspelare upplever det som ganska realistiskt att spela på simulatorn. Puttning och närspel är de moment som får sämst betyg. Studien kompletteras av intervjuer med två elitspelare som övat i simulatorn. Projektets betydelse för idrotten: De preliminära resultaten visar att en enkel golfsimulator kan bidra till bättre träning och skapar en subjektiv upplevelse av att spela golf även när spel utomhus inte är möjligt. Publikationer: Inga resultat är ännu publicerade utan föreligger endast i preliminär form.

17 5 Projektets titel: Friluftsliv i skolan Författare: Erik Backman Institution: Institutionen för samhälle, kultur och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm Adress: Box , Stockholm Telefon, fax, e-post: , , erik.backman@lhs.se Projektets nr: 27/05 Projektledare: Håkan Larsson Nyckelord: Friluftsliv, idrott och hälsa, idrottslärarutbildning, idrottslärarstudent Syfte: Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att studerna villkoren för friluftslivets uttryck i grundskola och i utbildning av lärare i idrott och hälsa i Sverige. Utifrån det övergripande syftet har projektet sedan delats in i olika delstudier. Syftet med pågående delstudie är att analysera förhållandet mellan idrottslärarutbildares relation till friluftsliv och deras syn på idrottslärarstudenternas relation till friluftsliv. Ytterligare ett syfte är att analysera under vilka villkor idrottslärarutbildare kan påverka studenternas relation till friluftsliv och att diskutera pedagogiska implikationer av dessa resultat. Metod: I studien har kvalitativa djupintervjuer med 17 idrottslärarutbildare fördelade på 8 olika universitet och högskolor i Sverige genomförts. Intervjuerna har transkriberats och därefter analyserats samt diskuterats utifrån Pierre Bourdieus kultursociologiska teori. Resultat: Analysen visar att svenska idrottslärarutbildare, specifikt inriktade på undervisning i friluftsliv, tycks ha förkroppsligat naturupplevelser under deras barndom och uppväxt och därigenom utvecklat en smak för logiken inom friluftsliv. Det tycks också råda en diskrepans mellan de intervjuade idrottslärarutbildarna och deras studenters smak för fysiska praktiker då studenterna beskrivs finna idrottens logik meningsfull. Trots uttryck för idrottslärarutbildningens generella potential att påverka ämnet idrott och hälsa i skolan, framstår villkoren för friluftsundervisning i högre utbildning och lärarutbildarnas brist på pedagogiska verktyg för att utveckla studenternas smak för friluftsliv vara starkt begränsande faktorer för att förverkliga friluftsundervisning i den svenska skolan. Bourdieus uppdelning av producenter och konsumenter inom ett fält kan bidra med förståelse för varför friluftsundervisningen på idrottslärarutbildningen tycks vara svårt för studenterna att transformera till en skolkontext. Studien visar också att undervisningen inte innefattar kunskap om sociokulturella villkors betydelse för utvecklandet av smak för en viss praktik och ifrågasätter ambitionen inom idrottslärarutbildningen att enbart genom utvecklandet av studenternas smak påverka undervisningen i idrott och hälsa. Betydelse för idrotten: Mot bakgrund att friluftslivets framskrivna position i styrdokument för ämnet idrott och hälsa samt det värde friluftsliv tillskrivs i idrottslärarutbildningen i Sverige, är det angeläget att studera orsaker till frånvaron av undervisning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Trots medvetenheten om begränsande ramfaktorer (ekonomi, material, omgivning etc.), framstår det som betydelsefullt att belysa hur sociokulturellt skapade pedagogiska villkor och redskap inom idrottslärarutbildningen som kan påverka friluftslivets förverkligande i svenska skolan. Projektets publikationer: Backman, E. (Accepted). What is Valued in Friluftsliv within PE Teacher Education? Swedish PE Teacher Educators about Friluftsliv in the Perspective of Pierre Bourdieu, Sport, Education and Society. Backman, E. (Work in progress). Acquiring the Taste for Friluftsliv. Swedish Physical Education Teacher Educators View about Their Own and Their Students Relation to Friluftsliv. Backman, E. (2007). Making an impact: Swedish teacher educators in Physical Education about their students requirement of the preferences for friluftsliv. (Presentation av paper vid NFPF/NERA Congress 2007 i Åbo, Finland.

18 6 Projektets titel: Ridsportens betydelse för unga tjejers identitetsskapande Författare: Marie Bergström Institution: Inst för psykologi, Lunds universitet Adress: Box 213, Lund Telnr, e-post: , Projektets nr: 4/05 Nyckelord: Ridsport, unga tjejer, tonår, identitet, intervjuer Syfte: Studiens övergripande syfte är att förstå vad det kan bero på att en grupp tjejer i senare del av tonåren, år, rider och tillbringar merparten av sin aktiva tid i stallet tillsammans med hästar. Genom studien försöker jag också skapa förståelse för varför ridningen och hästarna är viktiga för tjejerna och hur det påverkar deras sociala och psykologiska utveckling. En målsättning är också att synliggöra en kvinnodominerad, osynlig, sport genom att uppmärksamma denna grupp tjejers liv, verklighet, upplevelser och relationer. Metod: Undersökningen baseras på enkäter och intervjuer med ridintresserade unga tjejer. För att få en bild av ridsportintresset bland unga tjejer i senare del av tonåren har en enkät delats ut till 250 ungdomar på tre gymnasieskolor i södra Sverige. Dessutom har en grupp tjejer (60) som går på ett ridgymnasium, årskurs 1-3, i södra Sverige besvarat enkäten. Av dessa har 15 intervjuats. Intervjuerna har spelats in på band och bearbetats för att diskuteras med utgångspunkt i diskursanalytisk teori och metod. Resultat: Av enkäterna med gymnasietjejerna framgår det att ridningen och umgänget med hästarna och kompisarna i stallet betyder mycket för de tjejer som i tonåren har ägnat sig åt ridsport. De anser att de har fått ett bra självförtroende genom ridningen, att de har fått vänner med samma intresse och att de har haft något meningsfullt att göra på sin fritid. Trots att flera av dem som går i årskurs 3 redan har slutat rida, eller planerar att göra det, så menar de att de har haft glädje av ridningen och kan tänka sig att ta upp den senare i livet. De tjejer som har valt att gå på ett ridgymnasium berättar om en annan, mer målmedveten, inställning till sitt ridande. Flera av dem planerar att arbeta med hästar, antingen som ryttare eller som hästskötare eller djurvårdare på hästklinik. De har valt att studera vid ett ridgymnasium just eftersom de var ridsportintresserade och såg en framtid som innebar att arbeta med hästar. De flesta tjejerna har ridit sedan de var små och har föräldrar som hade stöttat dem och medverkat till att de har börjat rida. Det var tydligt att hästarna har funnits med under hela deras liv och tar en stor plats och därmed blir viktiga för deras identitet. Betydelse för idrotten: Under tonåren är det många ungdomar som överger idrotten, detta gäller även ridsporten. Ridsporten domineras av flickor, ca 85 % av alla som rider är unga tjejer som rider på någon av landets 560 ridklubbar. Vad kan man göra för att hjälpa tjejerna att behålla sitt intresse även efter tonårstiden? Det är viktigt att idrottsrörelsen medverkar till att synliggöra tjejernas sport och bidrar till att lyfta fram deras intresse genom att uppfatta ridsporten som den stora sport av allmänt intresse som den är idag. Ridsporten kan inte längre avfärdas som en marginell verksamhet för en liten grupp människor ur överklassen, när det idag finns mer än en halv miljon svenskar som rider regelbundet. Ännu fler kommer som anhöriga i kontakt med hästar och ridning. Projektets publikationer: Bergström, M. (2007) Hästar är mitt liv! Om ridsportens betydelse för en grupp intervjuade unga tjejer. (Ej publicerat manus under bearbetning)

19 7 Projektets titel: Från Nora-Anna till Foppa. Framväxten av det moderna Sverige och vår svenska idrott speglad i utövares binamn Projektledare: Stefan Brink Författare: Leif Nilsson Institution/myndighet: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI); från 1/7 2006: Institutet för språk och folkminnen, Box 135, Uppsala; Telefon, e-post: , leif.nilsson@sofi.se Projektnr: 6/05 Nyckelord: språk, smeknamn, svenska idrottare, samhällsförändringar Syfte och metod: Syftet med detta projekt är att låta idolnamn på idrottsfolk belysa sportens och samhällets utveckling under det senaste seklet. Den språkliga kategori som specialstuderas går vetenskapligt under benämningen binamn men är allmänt mer känd som smeknamn. Det rör sig om ett slags karakteriserande tillägg till en individs officiella personnamn, ibland pejorativt (då snarast öknamn) till sin natur, ibland rosande och oftast roande. Just tack vare binamnens speciella semantiska innehåll, av för individen ofta beskrivande karaktär, blir de särskilt intressanta att studera. Olika samhällen och olika tider nyttjar dessutom olika slags binamn, vilket kan göra dem till tidsmarkörer. Forskningsprojektet börjar med en insamling av idrottsutövares smeknamn ur olika källor, i form av systematisk genomgång av bl.a.sportlexikon, årsböcker och jubileumsskrifter samt dagstidningars sportsidor, från specifikt valda tidsperioder. Nästa steg är en språklig kategorisering och en kronologisk identifiering av materialet. Det med språkvetenskapliga och socioonomastiska metoder behandlade materialet används sedan för en analys av smeknamnens roll i samhället och inom idrottsvärlden under (preliminärt) 1930-tal, 1950-tal, 1970-tal och 1990-tal. Resultat: Materialet består för närvarande av cirka 5000 smeknamn från 1930-talet och framåt, men insamlandet pågår fortfarande, även i form av besök på idrottsföreningars hemsidor och intervjuer med idrottskännare. Materialet skall sammanställas och systematiseras under Det fortsatta arbetet därefter är beroende av vilka resurser som kommer att finnas. Om ytterligare medel ges skall forskningsprojektets resultat under de kommande två åren sammanfattas i en monografi, vari behandlas hur idrottsidolers smeknamn speglar Idrottssveriges förändring under 1900-talet, liksom den förändring som samhället i stort genomgått under samma period. Betydelse för idrotten: Smeknamn på idrottsutövare tycks ha varit särskilt vanliga under förra halvan av 1900-talet. Även om dessa förekommer ännu idag Foppa, Ölme, Lillis tycks företeelsen vara på retur. Behovet av smeknamn bör säga något dels om samhället i stort, dels om sportens utveckling; härvidlag torde idrottsutövares smeknamn kunna tjänstgöra som ett slags lackmuspapper. Intresset för sportidolers smeknamn är stort, särskilt förstås inom idrottskretsar, men även allmänheten kommer att bli en stor avnämare för dessa forskningsresultat. Publicering: Projektet kommer att presenteras i ett föredrag (som senare skall tryckas i handlingarna) vid Fjortonde nordiska namnforskarkongressen på Island (Borgarnes) i augusti En kortare information om projektet finns på institutets hemsida under Namn>Projekt ( GetDoc?meta_id=1829).

20 8 Projektets titel: Den svenska idrottsmodellen i förändring Författare: Christer Ericsson Institution: Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap, Mälardalens högskola Adress: Box 883, Västerås Telefon, e-post: , christer.ericsson@mdh.se Projektets nr: 9/05 Projektledare: Christer Ericsson Nyckelord: Demokrati,professionalisering,marknadisering, beslutsfattande, policymaking Syfte: Den svenska idrottsmodellen har sedan den tidiga efterkrigstiden och framför allt från och med 1960-talets välfärdsutveckling utsatts av ett förändringstryck bestående av flera olika processer. Centralt i denna studie är att undersöka hur den demokratiskt organiserade föreningen utmanas och förändras. Det övergripande syftet är att undersöka hur den svenska idrottsmodellen utmanas av marknadens logik. Metod: Fokuseringen ligger vid problematisering av själva beslutsfattandet, om processen från beslutsförberedelse till beslut. Ett speciellt problem som lyfts fram är, hur individuella/kollektiva aktörer inom ett antal utvalda föreningar i Eskilstuna och Västerås från 1970-talet agerar som policymakers i en tid då den svenska idrottsmodellen som folkrörelselogik utsätts för en marknadslogik och hur inflytandet över denna process varierar för de inblandade aktörerna. Undersökningen riktas mot de idégivande aktörerna och deras nätverk för att driva frågor inom klubbarna/föreningarna. Det handlar inte bara om hur klubbarna/föreningarna fungerar utan om hur beslutsfattandet genomgår olika stadier och vilka som kan påverka processen i de tre olika stadierna initiering, planering och beslutsfattande. Källmaterialet till undersökningen är av skild karaktär såsom protokoll (huvudstyrelse och sektioner), utredningar, skrivelser, stadgar, m.m Tidningsmaterial används och dessutom genomförs intervjuer med aktörer i olika beslutsprocesser. Resultat: Idrottsföreningarnas traditionella förståelsekategorier av sin egen verksamhet, dess självförståelse och självbild (ideellt arbetande, kamratskapsbyggande och identitetsskapande) påverkade beslutsfattandet. Preliminära resultat visar att denna självbild varit konstant trots att även små föreningar idag styrs som företag. Olika intressegrupperingar försöker också påverka beslutsprocessen. Nya aktörer utifrån inkluderas andra exkluderas. Preliminära studier visar hur föreningarna successivt, som ett resultat av marknadens förändringstryck, byter fokus från idrottsliga prestationer till ekonomi. Betydelse för idrotten: Relevansen är att forskningen ur ett historiskt perspektiv analyserar idrottsrörelsens sentida förändringsprocesser insatta i ett samhälleligt perspektiv. Detta ökar kunskapen om idrottens och idrottsrörelsens moderna villkor. Projektets publikationer: Inga publicerade resultat ännu. Däremot en ansökan till Vetenskapsrådet våren 2007

21 9 Projektets titel Ett liv i idrott. Om aktiv karriär och yrkeskarriär inom idrotten. Projektledare PG Fahlström Institution Institutionen för pedagogik, Växjö universitet Växjö Telefon, fax, e-post 0470/ , 0470/ , pergoran.fahlstrom@ivxu.se Projektets nr: 14/05 Syfte och metod: Studien ingår i ett större projekt bestående av olika delstudier. Den första fokuserar på rekrytering till idrottsyrken och syftar till att studera processen då aktiva rekryteras till olika yrken inom idrottsområdet. I det planerade projektet ingår dessutom en studie om den aktive i slutet av idrottskarriären samt The coach as a Sport Manager, en jämförande studie, i samverkan med Griffith University, Australien, som skall studera, den ganska vanliga, processen då aktiva efter karriären först blir coachar/tränare och sedan går vidare och blir sportchefer/sport Managers.Förevarande studie ingår i projektets första del och fokuserar på processen, då aktiva rekryteras till idrottsyrken, vilka erfarenheter och kompetenser som efterfrågas, vilka kvalifikationer de rekryterande organisationerna menar att de fd aktiva har på grund av sin idrottsbakgrund och hur blivande arbetsgivarevärderar denna praktiska kompetens i förhållande till formell utbildning på universitet/högskola Betydelse för idrotten: Idrottens utgör idag en växande marknad. Enligt en studie genomförd 2002 beräknades att idrottssektorn sysselsätta helårsarbetande personer. Yrkes-beteckningarna på denna marknad varierar kraftigt liksom kraven på sökande till de befintliga jobben. Kunskapen om vilka arbetsuppgifter dessa olika befattningar innebär liksom den kompetens som efterfrågas och som faktiskt krävs är begränsad. Idag rekryteras många coacher och sportchefer/sport Managers till sina befattningar direkt från den aktiva karriären. I de flesta fall har de ingen formell utbildning utan erhåller sina jobb på grund av den praktiska erfarenhet de besitter. Samtidigt sker en ökning av antalet utbildningar med idrottsinriktning på landets universitet och högskolor. Det är angeläget att belysa vilken kompetens de aktiva faktiskt förvärvar genom sin aktiva karriär och hur den kan brukas på arbetsmarknaden, t ex inom olika idrottsyrken. Det är också viktigt att studera hur dessa aktiva rekryteras och vilken kompetens de anses ha. Den idrottskarriärforskning som finns idag är ofta framför allt fokuserad på olika steg/ nivåer under den aktiva karriären. Hur däremot stegen mellan karriärerna går till är mindre känt. Detta projekt syftar till att studera hur olika aktörer ser på vilka rekryteras och hur denna rekrytering går till. Dessutom är syftet att genom projektet studera vilka kompetenser den aktive förvärvar under sin karriär och hur dessa går att omsätta in en second carreer. Resultat Under året genomfördes en kartläggning av rekryteringsstrategier hos toppklubbar inom fotboll och ishockey. 1 Studien visade bland annat att samtliga klubbar värderade egen tränar- eller spelarbakgrund högre än formell utbildning. Detta stämmer väl med liknande tidigare studier. Rekryteringsstrategierna varierade mycket. Ett flertal klubbar planerade sin tränarrekrytering flera år i förväg medan andra arbetade mera kortsiktigt och valde bland dem som var tillgängliga vid rekryteringstillfället. Trots att alla undersökta klubbar var professionella eller halvprofessionella, saknades i många fall helt skriftliga dokument som stöd för rekryteringsarbetet. (Footnotes) 1 Fahlström, PG, The chosen one. A study on coach recruitment strategies in Swedish ice hockey and soccer clubs. Paper till EASMs konferens i Turin, september, 2007.

22 10 Projektets titel: Idrottsundervisning för elever med funktionshinder eller idrottsundervisning för alla? Projektledare: Peter Gill Författare: Kajsa Jerlinder Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle Kungsbäcksvägen 47, GÄVLE Tfn och e-post: , kjr@hig.se Projektnummer: 16/05 Nyckelord: Inkluderande pedagogik, delaktighet, idrottsundervisning, rörelsehinder. Syfte och metod: Syftet är att belysa uppfattningar om elever med fysiska funktionshinder och Idrott och Hälsa undervisningen bland viktiga aktörer såsom elever, deras vårdnadshavare, klasskamrater och undervisande pedagoger i idrott och hälsa. Teorier om rättvisa och begreppet rättvis idrottsundervisning problematiseras. Datainsamling: intervjuer, fokusgruppintervjuer, fältanteckningar från observationer av idrottsundervisning i syfte att fånga hur idrottssituationen för elever med rörelsehinder i grundskolan ter sig ut utifrån en pedagogisk filosofi av inkludering respektive exkludering ur ett elevperspektiv. Resultat: Projektet är fördröjt pga. föräldraledighet, men kommer igång igen under senvåren Flera studenter inom grundutbildningen skriver sina C-uppsatser i pedagogik respektive folkhälsovetenskap inom ramen för projektet. Frågor ställs vilken vikt det specifika epitet funktionshinder ska ges för att en rättvis idrottsundervisning ska komma till stånd. Vi visar i tidigare publicerade studier hur en rättvis idrottsundervisning måste vila på en identifiering och ett erkännande för att kunna optimeras. Arbetet utgör ett bidrag till utveckling av såväl forskningsområdet kring rättvisa, som undervisningen i Idrott och Hälsa inom den obligatoriska skolan och visar exempel på en integrering av ämnet med ungdomar med funktionshinder. Resultatet är av vikt för alla lärare som möter barn och ungdomar i skolan och den variation i förutsättningar som det medför. Projektets betydelse för idrotten: Vanorna kring fysisk aktivitet grundläggs i ungdomsåren. Skolans undervisning i ämnet Idrott och Hälsa utgör en viktig del i fostran kring fysisk aktivitet. Vi vet att det finns många grupper av människor som är fysiskt inaktiva och bland dessa finns människor med funktionshinder. Idrottsforskning med fokus på elever med fysiska funktionshinder är därför av stor vikt. En ökad satsning på handikappsidrottsforskning kommer att bidra till ökad funktionalitet, självständighet och hälsa för personer med funktionshinder. Publikationer: Jerlinder, K. (2006). Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder- ett dilemma? Svensk idrottsforskning, 3, Jerlinder, K. (2005). Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: dilemma kring omfördelning och erkännande. Studies from the Swedish Institute for Disability Research, 12. Jerlinder, K. (2004, March). Identifying Pupils with Physical Disability in Swedish Compulsory Schools- Redistribution or recognition disability? Paper presented at Nordic Educational Research Association, Reykjavik, Iceland. Jerlinder, K. (2003). Inclusive Education: What is it, and for whom? Definitions and Limitations. Journal of the Irish Association of Teachers in Special Education, 16(2), Jerlinder, K. (2003, September). Case Study: The Physical Education Classes and a Child with Physical Disability- Participation? A Pilot Study. Paper presented at VISTA Conference-Sports for Youths with Disabilities, Bollnäs, Sweden.

23 11 Projektets titel: Äldre änkepersoner en stor riskgrupp för inaktivitet och nedsatt fysisk funktion i dagligt liv? Projektledare: Agneta Grimby Projektgrupp: Agneta Grimby, Åsa K Johansson, Valter Sundh, Gunnar Grimby Institution: Geriatrik Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Brun stråket 11 B, Göteborg, , agneta.grimby@telia.com Projektnummer: 17/05 Nyckelord: äldre; änkor; fysisk aktivitet; promenadvanor; intervention Syfte och metod: Syftet var att beskriva levnadsvanor, aktivitetsbegränsningar och aktivitetsmönster hos änkepersoner. Undersökningarna gjordes via enkäter och intervjuer i tre grupper av äldre änkor. Studiepopulation totalt = 592 änkor. Beroende variabel: promenadtid i minuter per vecka. Hypotes: Änkor drabbas av denna stressande livshändelse på ett så negativt sätt att även fysisk aktivitet blir lidande och deras promenadvanor ändras. Resultat: Nyblivna (definierat som året efter förlust av make) änkor visade minskad genomsnittlig tid i veckan jämfört med änkor som hade förlusten 4-5 år bakom sig. Promenadtider på mindre än 120 minuter per vecka visade samband med självrapporterade muskeloskeletala besvär, kardiovaskulära besvär, brist på vänner och låg föreningsaktivitet. Förändringar i samband med förlusten av make/livskamrat tycks alltså vara förenat med sämre subjektiv hälsa och ett reducerat socialt nätverk. Interventioner för att stödja nyblivna äldre änkor kan rekommenderas för att de skall kunna bibehålla eller återfå sina motionsvanor. Projektets betydelse för idrotten (eller Idrottens betydelse för äldre änkor ): Det finns mer än en halv miljon änkor i vårt land, och merparten är äldre. Stillasittande och inomhusvistelse kan snabbt tänkas ge förminskad muskelstyrka, muskelmassa, ostadighetskänslor, rädsla att gå utomhus och dålig kontakt med omvärlden. Ett nedstämt sinnelag i kombination med fysisk inaktivitet året efter makens död kan försämra hälsa, anpassning och nyorientering för änkorna. Sätt Sverige i rörelse borde också se till denna utsatta befolkningsgrupp. Enkla interventionsåtgärder för föreningar för äldre och idrott vore att anordna uppsökande verksamhet och erbjuda promenadgrupper för änkor Widow s Walk and Talk! Grimby A, Johansson ÅK, Sundh V, Grimby G. (2007) Walking Habits in Elderly Widows. Artikel insänd för refereegranskning till JAPA (Journal of Aging and Physical Activity)