Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland"

Transkript

1 Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen av: Capire Consulting AB och WSP Analys & Strategi på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland levererar 2007:11

2 Regionförbundet Sörmland levererar 2007:1 En utvärdering av den första mandatperioden för Regionförbundet Sörmland 2007:2 Slutrapport bredbandsutbyggnad Sörmland 2007:3 Shop til you drop- Om handeln som tillväxtmotor i Sörmland 2007:4 Kommunala utvecklingsprojekt under RTP uppföljning :5 Infrastrukturens utveckling i Sörmland underlag för kommande planeringsomgång 2007:6 Ung i Sörmland 2007 Med utgångspunkt från Lissabonstrategin 2007:7 Kartläggning av Skavsta och dess utveckling En klusterstudie av Skavsta på uppdrag av Regionförbundet Sörmland 2007:8 Regionalt ledarskap och synen på Sörmlands tillväxtförutsättningar. Processutvärdering 2 av arbetet med det Regionala Tillväxtprogrammet 2007:9 Uppföljning av Regionalt Tillväxtprogram Sörmland :10 Edge Counties Network - ECN Survey of Universities Universities of Applied Sciences and Research Institutions 2007:11 Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland I serien Regionförbundet Sörmland levererar, publiceras rapporter, utredningar och annan dokumentation från beredningar, arbetsgrupper och projekt som Regionförbundet Sörmland i olika utsträckningar varit engagerad i. Rapporterna kan beställas hos Regionförbundet Sörmland telefon eller laddas ned från vår hemsida 2

3 Förord Arbetet med Regionalt tillväxtprogram (RTP) för Sörmland, Vägen till tillväxt som fastställdes år 2003 avslutas under Ett särskilt partnerskap har arbetat inom ramen för RTP med frågan om regionförstoring och ökad rörlighet med fokus på ekonomisk tillväxt. Partnerskapet har bestått av Hans Ekström Eskilstuna kommun (sammankallande), Lotta Finstorp Sörmlands landsting, Sune Eriksson Gnesta kommun, Ann-Margreth Karlsson Nyköpings kommun, Jan Persson Kilenkrysset, Anette Rogers Östsvenska Handelskammaren, Kjell Johnson SIF, Rona Macdonald Ungdomsstyrelsen (tom 2006), Göran Gullbrand Länstrafiken Sörmland, Peter Eklund Länsstyrelsen, Carina Jönhill Regionförbundet Sörmland (tom våren 2007), Vahid Farahrouz Regionförbundet Sörmland, Göran Norberg Regionförbundet Sörmland och Lennart Nilsson Eskilstuna kommun/regionförbundet Sörmland. I denna slutrapport ges en översiktlig bild av olika perspektiv på regionförstoring, rörlighet och tillväxt i Sörmland med koppling till det arbete som bedrivits i partnerskapet. Rapporten har skrivits av Dag Boman och Michael Arthursson, Capire Consulting AB och Mattias Frithiof och Bengt Andersson, WSP Analys & Strategi på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. Det är författarna som står för de värderingar som framförs i rapporten. Göran Norberg Förbundsdirektör Regionförbundet Sörmland 3

4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 5 2 Regionförstoring i Sörmlands RTP Bakgrund 6 3 Regionförstoring som tema Regionförstoring och regional utveckling Åtgärder för regionförstoring 13 4 Regionförstoring i ett Sörmländskt perspektiv Nuläge och trender Tillgänglighet och kommunikationer Kommuner om regionförstoring 35 5 Erfarenheter i omvärlden Svenska storstadsnära områden Internationella erfarenheter 44 6 Framtid och utmaningar Slutsatser Framtid och fortsatt utveckling 54 4

5 1 Sammanfattning Regionförstoring är ett av fyra prioriterade insatsområden i Regionalt Tillväxtprogram (RTP) för Sörmland. Ett särskilt partnerskap har haft till ansvar att driva frågan om förbättrad rörlighet. Målen för arbetet har varit att: Utveckla de goda lägesförutsättningarna för företagsutveckling och boende i Sörmland. Bejaka regionförstoringen och därmed ge näringslivet bättre möjligheter att rekrytera personal och verka med Sörmland som bas. Öka den enskildes aktionsområde vad gäller arbete, utbildning, bostad och fritid. Tyngdpunkten under de tre och halvt år som projektet pågått har legat på att få gehör nationellt och storregionalt för länets prioriteringar. Ett omfattande arbete har lagts ned på att precisera och i vissa fall projektera stråksatsningar. Målen om regionförstoring har stor uppslutning bland alla kommuner i länet. Samtliga kommuner rustar sig, utifrån olika förutsättningar och på olika sätt, för att bli attraktiva som bosättningsorter i en bostads- och arbetsmarknad som omfattar hela Stockholm - Mälarregionen. Mest uppmärksamhet riktas tillsvidare åt frågor som kommunikationer och infrastruktur, mindre åt frågor som rör regionintegration, t ex samverkan om service. Större delen av Sörmland kommer sannolikt att tillhöra en funktionell storregion med Stockholm som centrum inom 10 år. Konkret kan effekten av Strängnäs, Gnestas och Trosas inlemmande i Stockholms funktionella arbetsmarknad redan avläsas i flera avseenden, bl a befolkningsutveckling, pendling och inkomster. Det sker en tydlig näringslivsutveckling i dessa kommuner bl a rörande logistik, men även kunskapsnäringar som hämtar kraft från regionförstoringen och möjligheterna till förbättrad rörlighet. De sammanlagda effekterna av regionförstoringen är övervägande positiva för Sörmland även om regionförstoringens effekter inte kan avläsas på samma tydliga sätt i hela länet. Statistiken ger belägg för att Sörmlands utveckling i viss utsträckning skett i gynnsam riktning i ett riksperspektiv. Den ökade rörligheten för företag och individer kan sannolikt tillskrivas stora delar av denna utveckling. De delar av länet som redan är en del av den funktionella stockholmsregionen har dock dragit ifrån andra länsdelar ytterligare. Utvecklingen visar på behovet att fördjupa och geografiskt bredda tillgängligheten för att bättre sprida tillväxten till hela länet. Det finns en medvetenhet om regionförstoringens avigsidor nackdelar för kvinnor, påfrestning på miljön mm. Regionen har enats bakom visionen att kraftigt öka kollektivtrafikens andel av resandeströmmarna som en viktig del i att motverka regionförstoringens risker. Det regionala tillväxtprogrammet avslutas hösten Frågorna om rörlighet och regionförstoring kommer även fortsättningsvis att hanteras såväl av kommunerna som regionförbundet, bland annat i det pågående arbetet med regionalt utvecklingsprogram. Arbetet kommer även att drivas vidare i länets regionövergripande samarbete i Stockholm- Mälarregionen. 5

6 2 Regionförstoring i Sörmlands RTP 2.1 Bakgrund Regionförstoring är ett av fyra prioriterade insatsområden i Regionalt Tillväxtprogram (RTP) för Sörmland 1. Övriga insatsområden i länets tillväxtprogram är innovationssystem och kluster, entreprenörskap och arbetskraftsförsörjning. Arbetet med regionförstoring har organiserats enligt följande delmål: Ökad rörlighet Effektivare kommuner och en effektivare region. Fler bostäder Konkretisering och förädling av varumärket Sörmland. Ett särskilt partnerskap som representerar kommuner, fackliga organisationer, trafikhuvudmän, näringsliv, länsstyrelse och regionförbundet har haft i uppdrag att arbeta med frågan om rörlighet. Regionförbundet har svarat för sekretariatsresurser och drivit frågan framåt. Frågan om att främja effektiva kommuner och en effektivare region har genomförts parallellt inom ett nätverk bestående av kommunchefer. Länsstyrelsen har ansvarat för frågan om fler bostäder. Länsstyrelsens arbete har bl a dokumenterats i rapporten Sörmlandsbilder 5, Bostadsutvecklingen, Fler & Brist, Större & Dyrare. 2 Målet är tillväxt och högre lönenivåer Partnerskapet för regionförstoring i Sörmland har riktat in sig både på fysiska och mentala förutsättningar för rörlighet. Det har betonats att lönenivån i regionen måste utvecklas i linje med omgivande regioner så att rörligheten inte resulterar i enkelriktade pendlingsströmmar. Konkreta mål som satts upp för arbetet med regionförstoring i Sörmland är att: Utveckla de goda lägesförutsättningarna för företagsutveckling och boende i Sörmland. Bejaka regionförstoringen och därmed ge näringslivet bättre möjligheter att rekrytera personal och verka med Sörmland som bas. Öka den enskildes aktionsområde vad gäller arbete, utbildning, bostad och fritid. Genomförda insatser Sörmlands Regionala Tillväxtprogram arbetades fram 2003 och har genomförts Arbetet med regionförstoring som pågått under partnerskapets ledning har präglats av gemensam kunskapsutveckling och analys samt arbete i stråkprojekt och nätverk inom Stockholm Mälarregionen. En viktig ambition har varit att uppnå en bredare förankring och en gemensam strategisk syn inom regionen. 1 Länsstyrelsen Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland, Vägen till tillväxt, Regionalt tillväxtprogram för Sörmland, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Sörmlandsbilder 5, Bostadsutvecklingen Fler & Brist, Större & Dyrare, Om bostadsutvecklingen i Södermanland framtida behov och förväntat byggande en av drivkrafterna för den regionala utvecklingen,

7 Partnerskapet har initierat ett samarbete med en forskargrupp från KTH rörande undersökning och analys av boende, sysselsättning, pendling, flyttningar och serviceförsörjning. Detta samarbete har bland annat resulterat i rapporten I regionförstoringens spår Individval och samhällskonsekvenser 3. Inom regionförbundets ram har ett flertal anknytande insatser genomförts. En unik resandeundersökning har genomförts och publicerats 4. Handeln som tillväxtmotor i Sörmland har studerats och beskrivs i rapporten Shop til you drop om handeln som tillväxtmotor i Sörmland 5. Regionförbundet och länets kommuner har medverkat i ett flertal storregionala planeringsprocesser, bl a En bättre sits, ett samarbete med Stockholmsregionen i det så kallade ABD-stråket, arbetet med Mälardiagonalen rörande riksväg 55, Stråkprojektet Räta linjen, TGOJ mm. ABDsamarbetet har bl a omfattat analyser av kollektivtrafik, bostadsmarknad och utbildningsutbud. Partnerskapet har arrangerat flera möten och öppna seminarier som belyst regionförstoringen ur olika perspektiv. 2.2 Om denna rapport I denna rapport sammanfattas det arbete med regionförstoring i Sörmland som gjorts inom ramen för delprojekt rörlighet. Huvudsyftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av resultaten av arbetet med regionförstoring och rörlighet samt att peka på utmaningar och frågeställningar som kan vara viktiga inför framtiden. Rapporten har avgränsats till att främst beröra frågan om ekonomiska tillväxtfaktorer. Sociala och miljömässiga aspekter på regionförstoring kommer att bedömas och analyseras i andra sammanhang. Rapporten är strukturerad så att sammanfattning av rapporten återfinns i avsnitt 1. I detta avsnitt, avsnitt 2, beskrivs bakgrund, syfte och genomfört arbete. I avsnitt 3 redogörs kort för bakomliggande filosofi och teori för arbetet med regionförstoring samt erfarenheter och övergripande slutsatser som dragits om regionförstoring generellt i landet. Avsnitt 4 syftar till att ge en bred beskrivning av fenomenet regionförstoring i Sörmland. Redovisningen tar fasta på tre olika perspektiv: I ett empiriskt perspektiv belyses om och i vilken omfattning regionförstoringen slagit igenom i länet i termer av inkomster, flyttning och pendling, ortsutveckling mm. Ett andra perspektiv tar fasta på vilka åtgärder som har aktualiserats för att förbättra rörlighet och tillgänglighet inom länet och mellan länet och dess omvärld. I ett tredje perspektiv belyses regionförstoringen ur kommunernas synvinkel. I avsnitt 5 beskrivs några svenska och internationella förhållningssätt till regionförstoring. I ett sista avsnitt, avsnitt 6, sammanfattas projektets slutsatser. 3 Caroline Björk, I regionförstoringens spår Individval och samhällskonsekvenser,, Forskningsprogrammet Stadsregioner och utvecklingskraft (STOUT), Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH. Rapport 2006:1 4 Regionförbundet Sörmland, Resandeundersökning, Kollektivtrafik i Södermanland Henrik Vestin, mfl AB Handelns Utredningsinstitut, Shop til you drop om handeln som tillväxtmotor i Sörmland, Regionförbundet Sörmland 2007:3. 7

8 Arbetet med rapporten inleddes i februari Arbetet har bestått av: Statistisk analys, framförallt baserat på raps-databasen Analys och genomgång av utredningar som anknyter till regionförstoringstemat i Sörmland och nationellt Genomförande av ett seminarium med kommunernas planeringschefer Intervjuer med kommuncheferna i samtliga kommuner Diskussion och analys vid partnerskapets möte den 25 augusti Arbetet med rapporten har genomförts på uppdrag av Regionförbundet Sörmland av Dag Boman och Michael Arthursson från Capire Consulting AB samt Mattias Frithiof och Bengt Andersson från WSP Analys & Strategi. Christer Anderstig, WSP Analys & Strategi, har gjort den statistiska analysen. 8

9 3 Regionförstoring som tema 3.1 Regionförstoring och regional utveckling Regionförstoring är en process där lokala arbetsmarknader växer geografiskt. Det kan ske genom att pendlingsmönstret förändras. Hushållens val av boende och arbete är på så sätt styrande för regionförstoringen. Goda kommunikationer och för den enskilde rimliga uppoffringar i form av bl.a. tid och pengar är en förutsättning för regionförstoring. Arbetsmarknaderna kan också växa genom nya lokaliseringsmönster från näringslivets sida. Förbättrad rörlighet ger företagen större marknader för avsättning av produkter och tjänster, men ökar också konkurrensen på lokala och regionala marknader. Förbättrad tillgänglighet ger samtidigt bättre eller billigare åtkomst till de inleveranser som företagen behöver. Framförallt leder regionförstoring och ökad rörlighet för företagen till möjligheter att utnyttja specialiserade kompetenser inom det större utbud av arbetskraft som en förstorad region kan erbjuda. Rörligheten förbättras inte bara genom fysiska kommunikationer utan även genom bruk av ny teknik för distanskommunikation och nya arbetsorganisationer. Successivt kan regionförstoringen, som ofta beskrivs i termer som bättre kommunikationsmöjligheter, även resultera i regionintegration. Regionintegration är en process där kommersiella och offentliga tjänster utvecklas och specialiseras med hänsyn till de möjligheter som skapas i ett större marknads- eller upptagningsområde. Regionförstoring handlar om specialisering och stordrift Det finns ett ömsesidigt samband mellan specialisering och marknaders storlek, som är grundläggande för ekonomisk utveckling. Teknisk utveckling och ökad specialisering ställer krav på växande marknadsunderlag, samtidigt som ökad tillgänglighet till allt större marknader skapar förutsättningar för fortsatt specialisering. Utvecklingen från funktionella regioner genom täthet, över den bilburna regionförstoringen till tågets ökade roll, illustreras i Diagram 1. Diagram 1: Regionförstoringens flera skeden 6 6 Figuren baseras på en artikel i PLAN Nr , Globalisering, regionförstoring och regional utveckling, författad av Carl-Johan Engström och Gösta Ocarsson. 9

10 Urbaniseringen, som startade i samband med industrialismens genombrott i Sverige kring 1870, var ett uttryck för att näringslivets specialisering och stordrift också krävde stora lokala marknader. Den täthet mellan människor och verksamheter, som urbaniseringen, skapade gav underlag för allt större verksamheter och ökade kontaktytor mellan företag och individer. Närhet skapades under denna fas av utvecklingen genom täthet. Under den tidiga järnvägsepoken länkades dessa spridda koncentrationer av folk och verksamheter samman. Bilismens intåg under nittonhundratalet löste ytterligare upp det tidigare sambandet mellan åtkomlighet och att bygga och arbeta tätt. Närhet behövde inte längre skapas genom täthet. I USA började detta på 20-talet. I Europa och Sverige skedde det under 50- och 60-talet. Fler människor kunde nå fler jobb och mer service utan att bo tätt. I en tredje fas, där vi befinner oss idag, blir snabba regionaltåg allt viktigare. Snabb och tät kollektivtrafik knyter samman orter och städer över allt större avstånd i funktionella regioner och arbetsmarknader. Regionförstoring som drivkraft Ett antal utredningar under senare år har visat att regionförstoring, i betydelsen vidgade lokala arbetsmark-nader, påverkar såväl den ekonomiska tillväxten som sysselsättningen i en positiv riktning. Fördelarna är bl a ökad differentiering och ökad specialisering av näringsliv, arbetskraft och utbildning. Detta innebär bättre match-ning mellan utbud och efter-frågan. Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har i en rapport om regionernas tillstånd år 2006 kommit fram till att storleken på den regionala arbetsmarknaden är det som tydligast förefaller samvariera med tillväxten 7. Diagram 2: Antal branscher i LA-regioner ef ter storlek Mindre än Större än Befolkning i lokal arbetsmarknad 7 ITPS: Regionernas tillstånd 2006, s Andra rapporter som lyfter fram de nämnda fördelarna med regionförstoring är t.ex. Temaplan: Västsverige och den nya ekonomiska geografin I och II (Västra Götalandsregionen 2003 resp. 2005) passim; Regeringens prop. 2005/06:160: Moderna transporter (2005), s ; Regeringens rapport: En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning (2006), s. 29 f; Nutek: Årsbok 2007, s. 24 ff. 10

11 Diagram 3: Sociala ersättningar i procent av lönesumma 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än Större än Befolkning i lokal arbetsmarknad Regionförstoringen kan minska störningarna vid konjunkturella och strukturella omställningar och därmed stärka stabiliteten på ar-bets-marknaden. Detta medför minskade sociala omkostnader (se diagram 3). Hög tillgänglighet innebär att angränsande LA-regioner kan integreras med varandra och att pendling utgör ett reellt alternativ till flyttning inte minst för att komma ifrån arbetslöshet och bidragsberoende 8. Grunder i ny ekonomisk geografi 9 Forskningen om regionförstoring sorterar ofta under benämningen den nya ekonomiska geografin 10. En grundläggande slutsats som brukar lyftas fram är att de lokala arbetsmarknadernas omfattning storlek och koncentration av företag och människor, spelar en betydande roll för en regions konkurrensförmåga och tillväxtmöjligheter 11. Bland de positiva effekterna av regionförstoring eller regional integration räknas; större ekonomisk mångfald, ett minskat konjunkturberoende, högre utbildningsintensitet, högre etableringsgrad av företag, högre ekonomisk tillväxt, lägre arbetslöshet och lägre sjuktal och beroende av socialförsäkringar. 8 Johansson, Mats m.fl. (KTH, 2006): Polycentrism, monocentrism och regionförstoring Alternativa och/eller komplementära utvecklingsförlopp, s. 35. Att bidragsberoendet är mindre i större LA-regioner fastslås även av Tyréns-Temaplan (Business Region Göteborg, 2005): Tillväxt i Göteborgsregion Ett underlag för regionens tillväxtstrategi, s. 44 f. 9 Tomas Ekberg Den nya ekonomiska geografin Föredrag i Göteborg december STOUT (Stadsregioner och Utvecklingskraft), ett forskningsprogram om och för regional utveckling som drivs på KTH 11 Göteborgsregionens Kommunalförbund, Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Maj

12 Några samband som fastställts är regionstorlek och tillväxt av befolkning och arbetstillfällen (se nedanstående diagram). Diagram4: Sambandet mellan regionstorlek, befolkningsstorlek och sysselsättningsutveckling. Diagram 4. Sambandet mellan regionstorlek och befolknings- och sysselsättningsutveckling 20% 10% 0% Mindre än Större än % -20% -30% Befolkning i lokal arbetsmarknad Befolkningsutveckling ,% S ysselsättningsutveckling ,% Tomas Ekberg vid Västra Götalandsregionen har sammanställt några punkter som han beskriver som grunden för den nya ekonomiska geografin 12, där regionförstoring är en viktig del bl a: Regionstorleken skapar interna och externa skalfördelar för företag Människan hamnar i centrum. De är regionens viktigaste resurs och deras benägenhet till rörlighet på samma gång regionavgränsare Befolkningsrika regioner har fördelar i merparten av all produktion Små marknader blir specialiserade och beroende av omvärlden Stora marknader präglas av mångfald/specialisering och kan leva på sig själva Entreprenörskap, starka och öppna nätverk etc. stärker marknadspotentialen och ökar konkurrensen 12 Tomas Ekberg Den nya ekonomiska geografin Föredrag i Göteborg december

13 Effekten för regioner med större täthet och mångfald kan i kraft av detta bli: Högre produktivitet Mer tillväxt Högre löner och mer välfärd En mer robust ekonomi med mindre svängningar Bättre fungerande arbetsmarknader, med bättre matchning Mindre ohälsa Högre nyskapande och dynamik och mer företagande Bättre och mer varierat utbud av hushållstjänster Bättre och mer varierat utbud av företagstjänster Regionförstoringens risker Till riskerna med regionförstoring brukar räknas ett ökat resande och fler transporter som kan leda till ökade miljöproblem. För individer och familjer kan ett ökat resande, enligt Boverket, leda till en splittrad vardag i tid och rum, risker för cementering av könsroller, regional segregation och möjliga problem för lokal demokrati 13. I debatten framförs tveksamheter mot regionförstoringen ur hållbarhetssynpunkt. Boverket skriver bl a i en rapport att regionförstoring leder till att mer tid läggs på pendling, vilket kan påverka barnen på ett negativt sätt. Man noterar vidare att det sällan lönar sig att pendla för barnfamiljer och att kvinnor får sämre karriärmöjligheter. Andra negativa faktorer är miljöproblem som barriäreffekter, buller och utsläpp 14. Den aktuella forskningen tittar även på fysiska förutsättningar för regionförstoringen, hur arbetsmarknadens och arbetskraftens struktur påverkar möjligheterna till regionförstoring, hur jämställdheten påverkas, servicestruktur och hur regionförstoringen påverkas av konjunkturella svängningar. 3.2 Åtgärder för regionförstoring Regionförstoringen är i hög utsträckning en process där individer och verksamheter anpassar sig till nya förutsättningar vad gäller transporter och verksamheters lokalisering och inriktning. Den offentliga sektorn kan påverka regionförstoringen genom t ex: Infrastrukturens kvalitet Trafikens finansiering Kollektivtrafikens kvalitet Bostadsbyggandets lokalisering Den kvalitet som boendemiljön kan erbjuda Arbetsplatsernas lokalisering Serviceutbudets inriktning och lokalisering 13 Boverket, Är regionförstoring hållbar?, Rolf Larsson, Regionförstoring till vilket pris? , Hallbarhetsradet.se, för en diskussion om hållbarhetsfrågor kopplade till regionförstoring. 13

14 De två förstnämnda områdena har staten som dominerande aktör, medan övriga punkter traditionellt har sin tyngdpunkt på kommunal nivå. Den regionala nivån arenan för regionförstoring har få formella befogenheter inom politikområdet, vid sidan av den regionala kollektivtrafiken. Många tillskriver trots detta den regionala nivån en central betydelse i arbetet för regionförstoring. Regionförsöken, bildandet av regionförbund och senast Ansvarskommittén adresserar regionnivåns strategiska betydelse för analys och kraftsamling. Den regionala utvecklingsplaneringen (RUP) ska vara ett instrument att anlägga ett helhetsperspektiv på dessa områden, som i övrigt planeras i skilda system med var sin uppsättning medel och mål. Huvudfokus i arbetet med regionförstoring har legat på utbyggd infrastruktur och förbättrade kommunikationer. Regionförstoring innehåller även dimensionen förbättrad integrering av redan existerande funktioner. Det förstnämnda handlar om att öka möjligheterna till nåbarhet. Det andra handlar om att främja ett utnyttjande av denna nåbarhet. Förutsättningarna för regionintegration påverkas bl a genom fysisk planering bostadsbyggande, arbetsplatsområden, servicelokalisering och genom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser. En central aspekt av regionintegration är den offentliga verksamhetens beredskap att utnyttja de möjligheter till stordrift och specialisering som den ökade rörligheten/ nåbarheten innebär. Det sker bland annat i form av att kommuner samverkar kring specialiserade tjänster, inom vuxenutbildning, hälso- och sjukvård med flera områden. Statistiken visar att tjänste- och industriföretag är mer benägna än offentliga verksamheter att dra nytta av regionförstoring. Diagram 6 visar att den totala lönesumman under åren vuxit kraftigt i större lokala arbetsmarknader inom den privata sektorn, medan regionförstoringen på den offentliga sidan är mer återhållen. Diagram 5: Antagande om samband mellan restid och benägenhet att resa 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än Större än Tjänsteföretag Industriföretag Offentlig verksamhet Tillväxt av total lönesumma Hela landet Befolkning i lokal arbetsmarknad Diagram 6: Samband mellan regionstorlek och tillväxt av lönesumman 15 14

15 Näringslivets agerande och lokaliseringsmönster har således en stor betydelse för regionförstoringens genomslag och effekter. SIKA har på regeringens uppdrag koordinerat ett projekt om myndighetssamverkan kring sektorsövergripande regionförstoring för ökad tillväxt och sysselsättning. Syftet har varit att förstärka samordningen av vissa insatser inom politikområden av strategisk betydelse för hållbar regionförstoring 16. SIKA listar bl a följande lärdomar från arbetet med uppdraget: Även åtgärder inom andra områden, vid sidan av kommunikationsförbättrande åtgärder, kan stimulera en ökad rörlighet och därmed öka värdet av såväl befintlig som ny infrastruktur. Det finns ett behov av att förbättra samordningen dels mellan trafikslagen och dels mellan planeringsnivåerna inom kommunikationssektorn. Det behövs också en förbättrad samordning mellan kommunikationssektorn och övriga samhällssektorer. Förbättrad sektorssamverkan kan åstadkommas genom gemensamma analyser och kunskapsunderlag. Det är viktigt att analysera samtliga dimensioner av hållbarhet för att nå fram till en hållbar regionförstoring. Förmågan till samverkan uppfattas ofta fungera bättre på den regionala nivån än den nationella. En trolig förklaring är att den högre konkretiseringsgraden skapar motivation på den regionala nivån. 4 Regionförstoringen i ett sörmländskt perspektiv 4.1 Nuläge och trender I syfte att undersöka om och hur regionförstoringen slagit igenom i Sörmland har genomförts en statistisk analys. De indikatorer som undersökts är: Befolkningsutveckling Branschstruktur Förvärvsfrekvens Utbildningsnivå Inkomster Pendling och in- och utflyttning Tidsperspektivet är ca 10 år, i vissa fall 20 år. Den bild som växer fram är att de tre kommuner Gnesta, Strängnäs och Trosa som i dag är en del av Stockholms lokala arbetsmarknad har talrika bevis för att regionförstoringen slagit igenom i befolknings- och inkomstutveckling mm. I övriga kommuner är effekterna än så länge relativt svaga. 15 Källa. Thomas Ekberg, Den nya ekonomiska geografin, SCB:s regionala dagar Göteborg 2 dec SIKA, Samverkan kring regionförstoring, SIKA Rapport 2007:1 15

16 Befolkning och arbete Det mönster som framträder rörande befolkning och arbete är att kommunens storlek (Eskilstuna och Nyköping) samt närheten till Stockholm har genererat tillväxt. Det framkommer i diagram 7 och Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Diagram 7: Befolkning 1993 och Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Diagram 8: Förvärvsarbetande dagbefolkning 1993 och 2005 Nyköping och Eskilstuna har haft en relativt stor tillväxt av förvärvsarbetande dagbefolkning. Oxelösund, Katrineholm och Flen har upplevt en minskad förvärvsarbetande befolkning sedan Det har inte skett några dramatiska förändringar i branschstrukturen från 1993 till 2005 (se diagram 8). 16

17 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa 100% 90% Tillverkning och bygg Handel och transporter Hushållstjänster Företagstjänster Utbildning, välfärdstjänster mm Jordbruk mm 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Tillverkning och bygg Handel och transporter Hushållstjänster Företagstjänster Utbildning, välfärdstjänster mm Jordbruk mm Diagram 9: Förvärvsarbetande dagbefolkning fördelning per bransch 1993 och 2005 andel tillverkning och byggverksamhet. Flera kommuner i Sörmland har fortsättningsvis en påfallande hög Handel och transporter har stärkts i Eskilstuna och Nyköping som ett uttryck för respektive stads ställning som delregionalt centrum. 17

18 Utbildning I diagram 10 illustreras utbildningsnivån i de sörmländska kommunerna genom att beskriva andelen av befolkningen som har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Samtliga kommuner ligger under riksgenomsnittet. Strängnäs Nyköping Trosa Sörmland Gnesta Eskilstuna Katrineholm Oxelösund Flen Vingåker Riket 1993 Riket 2002 Riket % 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Diagram 10: Andel av befolkningen år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning år 1993, 2002 och 2005 Sedan 1993 har skillnaderna mellan kommunerna ökat. Det är Strängnäs och Eskilstuna som har haft störst ökning av andelen högutbildade. Närvaron av Mälardalens Högskola har sannolikt haft en avgörande betydelse för utvecklingen i Eskilstuna. Generellt är utbildningsnivån ett område som inte förefaller ha påverkats av regionförstoringen i nämndvärd omfattning. Det kan också vara så att det finns hinder i form av resemöjligheter och kostnader som håller tillbaka. Sörmland är relativt underförsörjt med utbildningsresurser på högskolenivå och samtidigt geografiskt splittrat som ett utbildningslän. Ett bra exempel på detta är Mälardalens högskola med campus i Eskilstuna och Västerås. Mälardalens högskola har lokalt i Eskilstuna en hög andel hela 60 procent av studenterna som påbörjar högskole-/universitetsstudier. Redan i grannkommunen Flen har högskolans marknadsandel sjunkit till ca 30 %. I Katrineholm är det en av tio högskolestuderande som söker sig till Mälardalens högskola. I Nyköping är det endast en av tjugo Utbildningsläget i södra Mälardalen - Funktionella samband för kompetens och utbildning inom stråket ABD, RTK

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Persontrafik på TGOJbanan

Persontrafik på TGOJbanan Persontrafik på TGOJbanan Ett regionalt utvecklingsperspektiv Bengt Andersson och Dag Boman Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande 2008-11-06 Dnr CK2008-0242 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Edström 018-611 61 87 anders.u.edstrom@lul.se Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 STOCKHOLM Regional

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Godkänd av SSK 2014-01-31 Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Verksamhetsplan 2014 Budget 2014 1. Inledning Södertörns åtta kommuner är en attraktiv del av Stockholmsregionen med ca 460 000 invånare.

Läs mer

Räta Linjen en utvecklingskorridor

Räta Linjen en utvecklingskorridor Räta Linjen en utvecklingskorridor En sammanfattande rapport om Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Mars 2007 Förord Initiativtagare till denna rapport är Räta Linjen Gruppen, vilken består

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen. Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling

Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen. Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling Välfärdsstatens geografi Lika villkor åt alla överallt folkhemstanken

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Översiktsplan 2040. Kortversion

Översiktsplan 2040. Kortversion Översiktsplan 2040 Kortversion Hej! Vi har från januari 2014 en ny översiktsplan. Det här är en kortversion som redogör för kommunens översiktliga målsättningar, fokusfrågor och strategier med sikte mot

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Länsplan för Västmanland

Länsplan för Västmanland Länsplan för Västmanland Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer transportpolitik och IT/bredband Workshop, den 16 februari 2012 Projektgrupperna Transportpolitik Anders Åkerström, LTV Daniel Artaeus,

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer