Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland"

Transkript

1 Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen av: Capire Consulting AB och WSP Analys & Strategi på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland levererar 2007:11

2 Regionförbundet Sörmland levererar 2007:1 En utvärdering av den första mandatperioden för Regionförbundet Sörmland 2007:2 Slutrapport bredbandsutbyggnad Sörmland 2007:3 Shop til you drop- Om handeln som tillväxtmotor i Sörmland 2007:4 Kommunala utvecklingsprojekt under RTP uppföljning :5 Infrastrukturens utveckling i Sörmland underlag för kommande planeringsomgång 2007:6 Ung i Sörmland 2007 Med utgångspunkt från Lissabonstrategin 2007:7 Kartläggning av Skavsta och dess utveckling En klusterstudie av Skavsta på uppdrag av Regionförbundet Sörmland 2007:8 Regionalt ledarskap och synen på Sörmlands tillväxtförutsättningar. Processutvärdering 2 av arbetet med det Regionala Tillväxtprogrammet 2007:9 Uppföljning av Regionalt Tillväxtprogram Sörmland :10 Edge Counties Network - ECN Survey of Universities Universities of Applied Sciences and Research Institutions 2007:11 Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland I serien Regionförbundet Sörmland levererar, publiceras rapporter, utredningar och annan dokumentation från beredningar, arbetsgrupper och projekt som Regionförbundet Sörmland i olika utsträckningar varit engagerad i. Rapporterna kan beställas hos Regionförbundet Sörmland telefon eller laddas ned från vår hemsida 2

3 Förord Arbetet med Regionalt tillväxtprogram (RTP) för Sörmland, Vägen till tillväxt som fastställdes år 2003 avslutas under Ett särskilt partnerskap har arbetat inom ramen för RTP med frågan om regionförstoring och ökad rörlighet med fokus på ekonomisk tillväxt. Partnerskapet har bestått av Hans Ekström Eskilstuna kommun (sammankallande), Lotta Finstorp Sörmlands landsting, Sune Eriksson Gnesta kommun, Ann-Margreth Karlsson Nyköpings kommun, Jan Persson Kilenkrysset, Anette Rogers Östsvenska Handelskammaren, Kjell Johnson SIF, Rona Macdonald Ungdomsstyrelsen (tom 2006), Göran Gullbrand Länstrafiken Sörmland, Peter Eklund Länsstyrelsen, Carina Jönhill Regionförbundet Sörmland (tom våren 2007), Vahid Farahrouz Regionförbundet Sörmland, Göran Norberg Regionförbundet Sörmland och Lennart Nilsson Eskilstuna kommun/regionförbundet Sörmland. I denna slutrapport ges en översiktlig bild av olika perspektiv på regionförstoring, rörlighet och tillväxt i Sörmland med koppling till det arbete som bedrivits i partnerskapet. Rapporten har skrivits av Dag Boman och Michael Arthursson, Capire Consulting AB och Mattias Frithiof och Bengt Andersson, WSP Analys & Strategi på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. Det är författarna som står för de värderingar som framförs i rapporten. Göran Norberg Förbundsdirektör Regionförbundet Sörmland 3

4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 5 2 Regionförstoring i Sörmlands RTP Bakgrund 6 3 Regionförstoring som tema Regionförstoring och regional utveckling Åtgärder för regionförstoring 13 4 Regionförstoring i ett Sörmländskt perspektiv Nuläge och trender Tillgänglighet och kommunikationer Kommuner om regionförstoring 35 5 Erfarenheter i omvärlden Svenska storstadsnära områden Internationella erfarenheter 44 6 Framtid och utmaningar Slutsatser Framtid och fortsatt utveckling 54 4

5 1 Sammanfattning Regionförstoring är ett av fyra prioriterade insatsområden i Regionalt Tillväxtprogram (RTP) för Sörmland. Ett särskilt partnerskap har haft till ansvar att driva frågan om förbättrad rörlighet. Målen för arbetet har varit att: Utveckla de goda lägesförutsättningarna för företagsutveckling och boende i Sörmland. Bejaka regionförstoringen och därmed ge näringslivet bättre möjligheter att rekrytera personal och verka med Sörmland som bas. Öka den enskildes aktionsområde vad gäller arbete, utbildning, bostad och fritid. Tyngdpunkten under de tre och halvt år som projektet pågått har legat på att få gehör nationellt och storregionalt för länets prioriteringar. Ett omfattande arbete har lagts ned på att precisera och i vissa fall projektera stråksatsningar. Målen om regionförstoring har stor uppslutning bland alla kommuner i länet. Samtliga kommuner rustar sig, utifrån olika förutsättningar och på olika sätt, för att bli attraktiva som bosättningsorter i en bostads- och arbetsmarknad som omfattar hela Stockholm - Mälarregionen. Mest uppmärksamhet riktas tillsvidare åt frågor som kommunikationer och infrastruktur, mindre åt frågor som rör regionintegration, t ex samverkan om service. Större delen av Sörmland kommer sannolikt att tillhöra en funktionell storregion med Stockholm som centrum inom 10 år. Konkret kan effekten av Strängnäs, Gnestas och Trosas inlemmande i Stockholms funktionella arbetsmarknad redan avläsas i flera avseenden, bl a befolkningsutveckling, pendling och inkomster. Det sker en tydlig näringslivsutveckling i dessa kommuner bl a rörande logistik, men även kunskapsnäringar som hämtar kraft från regionförstoringen och möjligheterna till förbättrad rörlighet. De sammanlagda effekterna av regionförstoringen är övervägande positiva för Sörmland även om regionförstoringens effekter inte kan avläsas på samma tydliga sätt i hela länet. Statistiken ger belägg för att Sörmlands utveckling i viss utsträckning skett i gynnsam riktning i ett riksperspektiv. Den ökade rörligheten för företag och individer kan sannolikt tillskrivas stora delar av denna utveckling. De delar av länet som redan är en del av den funktionella stockholmsregionen har dock dragit ifrån andra länsdelar ytterligare. Utvecklingen visar på behovet att fördjupa och geografiskt bredda tillgängligheten för att bättre sprida tillväxten till hela länet. Det finns en medvetenhet om regionförstoringens avigsidor nackdelar för kvinnor, påfrestning på miljön mm. Regionen har enats bakom visionen att kraftigt öka kollektivtrafikens andel av resandeströmmarna som en viktig del i att motverka regionförstoringens risker. Det regionala tillväxtprogrammet avslutas hösten Frågorna om rörlighet och regionförstoring kommer även fortsättningsvis att hanteras såväl av kommunerna som regionförbundet, bland annat i det pågående arbetet med regionalt utvecklingsprogram. Arbetet kommer även att drivas vidare i länets regionövergripande samarbete i Stockholm- Mälarregionen. 5

6 2 Regionförstoring i Sörmlands RTP 2.1 Bakgrund Regionförstoring är ett av fyra prioriterade insatsområden i Regionalt Tillväxtprogram (RTP) för Sörmland 1. Övriga insatsområden i länets tillväxtprogram är innovationssystem och kluster, entreprenörskap och arbetskraftsförsörjning. Arbetet med regionförstoring har organiserats enligt följande delmål: Ökad rörlighet Effektivare kommuner och en effektivare region. Fler bostäder Konkretisering och förädling av varumärket Sörmland. Ett särskilt partnerskap som representerar kommuner, fackliga organisationer, trafikhuvudmän, näringsliv, länsstyrelse och regionförbundet har haft i uppdrag att arbeta med frågan om rörlighet. Regionförbundet har svarat för sekretariatsresurser och drivit frågan framåt. Frågan om att främja effektiva kommuner och en effektivare region har genomförts parallellt inom ett nätverk bestående av kommunchefer. Länsstyrelsen har ansvarat för frågan om fler bostäder. Länsstyrelsens arbete har bl a dokumenterats i rapporten Sörmlandsbilder 5, Bostadsutvecklingen, Fler & Brist, Större & Dyrare. 2 Målet är tillväxt och högre lönenivåer Partnerskapet för regionförstoring i Sörmland har riktat in sig både på fysiska och mentala förutsättningar för rörlighet. Det har betonats att lönenivån i regionen måste utvecklas i linje med omgivande regioner så att rörligheten inte resulterar i enkelriktade pendlingsströmmar. Konkreta mål som satts upp för arbetet med regionförstoring i Sörmland är att: Utveckla de goda lägesförutsättningarna för företagsutveckling och boende i Sörmland. Bejaka regionförstoringen och därmed ge näringslivet bättre möjligheter att rekrytera personal och verka med Sörmland som bas. Öka den enskildes aktionsområde vad gäller arbete, utbildning, bostad och fritid. Genomförda insatser Sörmlands Regionala Tillväxtprogram arbetades fram 2003 och har genomförts Arbetet med regionförstoring som pågått under partnerskapets ledning har präglats av gemensam kunskapsutveckling och analys samt arbete i stråkprojekt och nätverk inom Stockholm Mälarregionen. En viktig ambition har varit att uppnå en bredare förankring och en gemensam strategisk syn inom regionen. 1 Länsstyrelsen Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland, Vägen till tillväxt, Regionalt tillväxtprogram för Sörmland, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Sörmlandsbilder 5, Bostadsutvecklingen Fler & Brist, Större & Dyrare, Om bostadsutvecklingen i Södermanland framtida behov och förväntat byggande en av drivkrafterna för den regionala utvecklingen,

7 Partnerskapet har initierat ett samarbete med en forskargrupp från KTH rörande undersökning och analys av boende, sysselsättning, pendling, flyttningar och serviceförsörjning. Detta samarbete har bland annat resulterat i rapporten I regionförstoringens spår Individval och samhällskonsekvenser 3. Inom regionförbundets ram har ett flertal anknytande insatser genomförts. En unik resandeundersökning har genomförts och publicerats 4. Handeln som tillväxtmotor i Sörmland har studerats och beskrivs i rapporten Shop til you drop om handeln som tillväxtmotor i Sörmland 5. Regionförbundet och länets kommuner har medverkat i ett flertal storregionala planeringsprocesser, bl a En bättre sits, ett samarbete med Stockholmsregionen i det så kallade ABD-stråket, arbetet med Mälardiagonalen rörande riksväg 55, Stråkprojektet Räta linjen, TGOJ mm. ABDsamarbetet har bl a omfattat analyser av kollektivtrafik, bostadsmarknad och utbildningsutbud. Partnerskapet har arrangerat flera möten och öppna seminarier som belyst regionförstoringen ur olika perspektiv. 2.2 Om denna rapport I denna rapport sammanfattas det arbete med regionförstoring i Sörmland som gjorts inom ramen för delprojekt rörlighet. Huvudsyftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av resultaten av arbetet med regionförstoring och rörlighet samt att peka på utmaningar och frågeställningar som kan vara viktiga inför framtiden. Rapporten har avgränsats till att främst beröra frågan om ekonomiska tillväxtfaktorer. Sociala och miljömässiga aspekter på regionförstoring kommer att bedömas och analyseras i andra sammanhang. Rapporten är strukturerad så att sammanfattning av rapporten återfinns i avsnitt 1. I detta avsnitt, avsnitt 2, beskrivs bakgrund, syfte och genomfört arbete. I avsnitt 3 redogörs kort för bakomliggande filosofi och teori för arbetet med regionförstoring samt erfarenheter och övergripande slutsatser som dragits om regionförstoring generellt i landet. Avsnitt 4 syftar till att ge en bred beskrivning av fenomenet regionförstoring i Sörmland. Redovisningen tar fasta på tre olika perspektiv: I ett empiriskt perspektiv belyses om och i vilken omfattning regionförstoringen slagit igenom i länet i termer av inkomster, flyttning och pendling, ortsutveckling mm. Ett andra perspektiv tar fasta på vilka åtgärder som har aktualiserats för att förbättra rörlighet och tillgänglighet inom länet och mellan länet och dess omvärld. I ett tredje perspektiv belyses regionförstoringen ur kommunernas synvinkel. I avsnitt 5 beskrivs några svenska och internationella förhållningssätt till regionförstoring. I ett sista avsnitt, avsnitt 6, sammanfattas projektets slutsatser. 3 Caroline Björk, I regionförstoringens spår Individval och samhällskonsekvenser,, Forskningsprogrammet Stadsregioner och utvecklingskraft (STOUT), Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH. Rapport 2006:1 4 Regionförbundet Sörmland, Resandeundersökning, Kollektivtrafik i Södermanland Henrik Vestin, mfl AB Handelns Utredningsinstitut, Shop til you drop om handeln som tillväxtmotor i Sörmland, Regionförbundet Sörmland 2007:3. 7

8 Arbetet med rapporten inleddes i februari Arbetet har bestått av: Statistisk analys, framförallt baserat på raps-databasen Analys och genomgång av utredningar som anknyter till regionförstoringstemat i Sörmland och nationellt Genomförande av ett seminarium med kommunernas planeringschefer Intervjuer med kommuncheferna i samtliga kommuner Diskussion och analys vid partnerskapets möte den 25 augusti Arbetet med rapporten har genomförts på uppdrag av Regionförbundet Sörmland av Dag Boman och Michael Arthursson från Capire Consulting AB samt Mattias Frithiof och Bengt Andersson från WSP Analys & Strategi. Christer Anderstig, WSP Analys & Strategi, har gjort den statistiska analysen. 8

9 3 Regionförstoring som tema 3.1 Regionförstoring och regional utveckling Regionförstoring är en process där lokala arbetsmarknader växer geografiskt. Det kan ske genom att pendlingsmönstret förändras. Hushållens val av boende och arbete är på så sätt styrande för regionförstoringen. Goda kommunikationer och för den enskilde rimliga uppoffringar i form av bl.a. tid och pengar är en förutsättning för regionförstoring. Arbetsmarknaderna kan också växa genom nya lokaliseringsmönster från näringslivets sida. Förbättrad rörlighet ger företagen större marknader för avsättning av produkter och tjänster, men ökar också konkurrensen på lokala och regionala marknader. Förbättrad tillgänglighet ger samtidigt bättre eller billigare åtkomst till de inleveranser som företagen behöver. Framförallt leder regionförstoring och ökad rörlighet för företagen till möjligheter att utnyttja specialiserade kompetenser inom det större utbud av arbetskraft som en förstorad region kan erbjuda. Rörligheten förbättras inte bara genom fysiska kommunikationer utan även genom bruk av ny teknik för distanskommunikation och nya arbetsorganisationer. Successivt kan regionförstoringen, som ofta beskrivs i termer som bättre kommunikationsmöjligheter, även resultera i regionintegration. Regionintegration är en process där kommersiella och offentliga tjänster utvecklas och specialiseras med hänsyn till de möjligheter som skapas i ett större marknads- eller upptagningsområde. Regionförstoring handlar om specialisering och stordrift Det finns ett ömsesidigt samband mellan specialisering och marknaders storlek, som är grundläggande för ekonomisk utveckling. Teknisk utveckling och ökad specialisering ställer krav på växande marknadsunderlag, samtidigt som ökad tillgänglighet till allt större marknader skapar förutsättningar för fortsatt specialisering. Utvecklingen från funktionella regioner genom täthet, över den bilburna regionförstoringen till tågets ökade roll, illustreras i Diagram 1. Diagram 1: Regionförstoringens flera skeden 6 6 Figuren baseras på en artikel i PLAN Nr , Globalisering, regionförstoring och regional utveckling, författad av Carl-Johan Engström och Gösta Ocarsson. 9

10 Urbaniseringen, som startade i samband med industrialismens genombrott i Sverige kring 1870, var ett uttryck för att näringslivets specialisering och stordrift också krävde stora lokala marknader. Den täthet mellan människor och verksamheter, som urbaniseringen, skapade gav underlag för allt större verksamheter och ökade kontaktytor mellan företag och individer. Närhet skapades under denna fas av utvecklingen genom täthet. Under den tidiga järnvägsepoken länkades dessa spridda koncentrationer av folk och verksamheter samman. Bilismens intåg under nittonhundratalet löste ytterligare upp det tidigare sambandet mellan åtkomlighet och att bygga och arbeta tätt. Närhet behövde inte längre skapas genom täthet. I USA började detta på 20-talet. I Europa och Sverige skedde det under 50- och 60-talet. Fler människor kunde nå fler jobb och mer service utan att bo tätt. I en tredje fas, där vi befinner oss idag, blir snabba regionaltåg allt viktigare. Snabb och tät kollektivtrafik knyter samman orter och städer över allt större avstånd i funktionella regioner och arbetsmarknader. Regionförstoring som drivkraft Ett antal utredningar under senare år har visat att regionförstoring, i betydelsen vidgade lokala arbetsmark-nader, påverkar såväl den ekonomiska tillväxten som sysselsättningen i en positiv riktning. Fördelarna är bl a ökad differentiering och ökad specialisering av näringsliv, arbetskraft och utbildning. Detta innebär bättre match-ning mellan utbud och efter-frågan. Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har i en rapport om regionernas tillstånd år 2006 kommit fram till att storleken på den regionala arbetsmarknaden är det som tydligast förefaller samvariera med tillväxten 7. Diagram 2: Antal branscher i LA-regioner ef ter storlek Mindre än Större än Befolkning i lokal arbetsmarknad 7 ITPS: Regionernas tillstånd 2006, s Andra rapporter som lyfter fram de nämnda fördelarna med regionförstoring är t.ex. Temaplan: Västsverige och den nya ekonomiska geografin I och II (Västra Götalandsregionen 2003 resp. 2005) passim; Regeringens prop. 2005/06:160: Moderna transporter (2005), s ; Regeringens rapport: En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning (2006), s. 29 f; Nutek: Årsbok 2007, s. 24 ff. 10

11 Diagram 3: Sociala ersättningar i procent av lönesumma 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än Större än Befolkning i lokal arbetsmarknad Regionförstoringen kan minska störningarna vid konjunkturella och strukturella omställningar och därmed stärka stabiliteten på ar-bets-marknaden. Detta medför minskade sociala omkostnader (se diagram 3). Hög tillgänglighet innebär att angränsande LA-regioner kan integreras med varandra och att pendling utgör ett reellt alternativ till flyttning inte minst för att komma ifrån arbetslöshet och bidragsberoende 8. Grunder i ny ekonomisk geografi 9 Forskningen om regionförstoring sorterar ofta under benämningen den nya ekonomiska geografin 10. En grundläggande slutsats som brukar lyftas fram är att de lokala arbetsmarknadernas omfattning storlek och koncentration av företag och människor, spelar en betydande roll för en regions konkurrensförmåga och tillväxtmöjligheter 11. Bland de positiva effekterna av regionförstoring eller regional integration räknas; större ekonomisk mångfald, ett minskat konjunkturberoende, högre utbildningsintensitet, högre etableringsgrad av företag, högre ekonomisk tillväxt, lägre arbetslöshet och lägre sjuktal och beroende av socialförsäkringar. 8 Johansson, Mats m.fl. (KTH, 2006): Polycentrism, monocentrism och regionförstoring Alternativa och/eller komplementära utvecklingsförlopp, s. 35. Att bidragsberoendet är mindre i större LA-regioner fastslås även av Tyréns-Temaplan (Business Region Göteborg, 2005): Tillväxt i Göteborgsregion Ett underlag för regionens tillväxtstrategi, s. 44 f. 9 Tomas Ekberg Den nya ekonomiska geografin Föredrag i Göteborg december STOUT (Stadsregioner och Utvecklingskraft), ett forskningsprogram om och för regional utveckling som drivs på KTH 11 Göteborgsregionens Kommunalförbund, Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Maj

12 Några samband som fastställts är regionstorlek och tillväxt av befolkning och arbetstillfällen (se nedanstående diagram). Diagram4: Sambandet mellan regionstorlek, befolkningsstorlek och sysselsättningsutveckling. Diagram 4. Sambandet mellan regionstorlek och befolknings- och sysselsättningsutveckling 20% 10% 0% Mindre än Större än % -20% -30% Befolkning i lokal arbetsmarknad Befolkningsutveckling ,% S ysselsättningsutveckling ,% Tomas Ekberg vid Västra Götalandsregionen har sammanställt några punkter som han beskriver som grunden för den nya ekonomiska geografin 12, där regionförstoring är en viktig del bl a: Regionstorleken skapar interna och externa skalfördelar för företag Människan hamnar i centrum. De är regionens viktigaste resurs och deras benägenhet till rörlighet på samma gång regionavgränsare Befolkningsrika regioner har fördelar i merparten av all produktion Små marknader blir specialiserade och beroende av omvärlden Stora marknader präglas av mångfald/specialisering och kan leva på sig själva Entreprenörskap, starka och öppna nätverk etc. stärker marknadspotentialen och ökar konkurrensen 12 Tomas Ekberg Den nya ekonomiska geografin Föredrag i Göteborg december

13 Effekten för regioner med större täthet och mångfald kan i kraft av detta bli: Högre produktivitet Mer tillväxt Högre löner och mer välfärd En mer robust ekonomi med mindre svängningar Bättre fungerande arbetsmarknader, med bättre matchning Mindre ohälsa Högre nyskapande och dynamik och mer företagande Bättre och mer varierat utbud av hushållstjänster Bättre och mer varierat utbud av företagstjänster Regionförstoringens risker Till riskerna med regionförstoring brukar räknas ett ökat resande och fler transporter som kan leda till ökade miljöproblem. För individer och familjer kan ett ökat resande, enligt Boverket, leda till en splittrad vardag i tid och rum, risker för cementering av könsroller, regional segregation och möjliga problem för lokal demokrati 13. I debatten framförs tveksamheter mot regionförstoringen ur hållbarhetssynpunkt. Boverket skriver bl a i en rapport att regionförstoring leder till att mer tid läggs på pendling, vilket kan påverka barnen på ett negativt sätt. Man noterar vidare att det sällan lönar sig att pendla för barnfamiljer och att kvinnor får sämre karriärmöjligheter. Andra negativa faktorer är miljöproblem som barriäreffekter, buller och utsläpp 14. Den aktuella forskningen tittar även på fysiska förutsättningar för regionförstoringen, hur arbetsmarknadens och arbetskraftens struktur påverkar möjligheterna till regionförstoring, hur jämställdheten påverkas, servicestruktur och hur regionförstoringen påverkas av konjunkturella svängningar. 3.2 Åtgärder för regionförstoring Regionförstoringen är i hög utsträckning en process där individer och verksamheter anpassar sig till nya förutsättningar vad gäller transporter och verksamheters lokalisering och inriktning. Den offentliga sektorn kan påverka regionförstoringen genom t ex: Infrastrukturens kvalitet Trafikens finansiering Kollektivtrafikens kvalitet Bostadsbyggandets lokalisering Den kvalitet som boendemiljön kan erbjuda Arbetsplatsernas lokalisering Serviceutbudets inriktning och lokalisering 13 Boverket, Är regionförstoring hållbar?, Rolf Larsson, Regionförstoring till vilket pris? , Hallbarhetsradet.se, för en diskussion om hållbarhetsfrågor kopplade till regionförstoring. 13

14 De två förstnämnda områdena har staten som dominerande aktör, medan övriga punkter traditionellt har sin tyngdpunkt på kommunal nivå. Den regionala nivån arenan för regionförstoring har få formella befogenheter inom politikområdet, vid sidan av den regionala kollektivtrafiken. Många tillskriver trots detta den regionala nivån en central betydelse i arbetet för regionförstoring. Regionförsöken, bildandet av regionförbund och senast Ansvarskommittén adresserar regionnivåns strategiska betydelse för analys och kraftsamling. Den regionala utvecklingsplaneringen (RUP) ska vara ett instrument att anlägga ett helhetsperspektiv på dessa områden, som i övrigt planeras i skilda system med var sin uppsättning medel och mål. Huvudfokus i arbetet med regionförstoring har legat på utbyggd infrastruktur och förbättrade kommunikationer. Regionförstoring innehåller även dimensionen förbättrad integrering av redan existerande funktioner. Det förstnämnda handlar om att öka möjligheterna till nåbarhet. Det andra handlar om att främja ett utnyttjande av denna nåbarhet. Förutsättningarna för regionintegration påverkas bl a genom fysisk planering bostadsbyggande, arbetsplatsområden, servicelokalisering och genom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser. En central aspekt av regionintegration är den offentliga verksamhetens beredskap att utnyttja de möjligheter till stordrift och specialisering som den ökade rörligheten/ nåbarheten innebär. Det sker bland annat i form av att kommuner samverkar kring specialiserade tjänster, inom vuxenutbildning, hälso- och sjukvård med flera områden. Statistiken visar att tjänste- och industriföretag är mer benägna än offentliga verksamheter att dra nytta av regionförstoring. Diagram 6 visar att den totala lönesumman under åren vuxit kraftigt i större lokala arbetsmarknader inom den privata sektorn, medan regionförstoringen på den offentliga sidan är mer återhållen. Diagram 5: Antagande om samband mellan restid och benägenhet att resa 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än Större än Tjänsteföretag Industriföretag Offentlig verksamhet Tillväxt av total lönesumma Hela landet Befolkning i lokal arbetsmarknad Diagram 6: Samband mellan regionstorlek och tillväxt av lönesumman 15 14

15 Näringslivets agerande och lokaliseringsmönster har således en stor betydelse för regionförstoringens genomslag och effekter. SIKA har på regeringens uppdrag koordinerat ett projekt om myndighetssamverkan kring sektorsövergripande regionförstoring för ökad tillväxt och sysselsättning. Syftet har varit att förstärka samordningen av vissa insatser inom politikområden av strategisk betydelse för hållbar regionförstoring 16. SIKA listar bl a följande lärdomar från arbetet med uppdraget: Även åtgärder inom andra områden, vid sidan av kommunikationsförbättrande åtgärder, kan stimulera en ökad rörlighet och därmed öka värdet av såväl befintlig som ny infrastruktur. Det finns ett behov av att förbättra samordningen dels mellan trafikslagen och dels mellan planeringsnivåerna inom kommunikationssektorn. Det behövs också en förbättrad samordning mellan kommunikationssektorn och övriga samhällssektorer. Förbättrad sektorssamverkan kan åstadkommas genom gemensamma analyser och kunskapsunderlag. Det är viktigt att analysera samtliga dimensioner av hållbarhet för att nå fram till en hållbar regionförstoring. Förmågan till samverkan uppfattas ofta fungera bättre på den regionala nivån än den nationella. En trolig förklaring är att den högre konkretiseringsgraden skapar motivation på den regionala nivån. 4 Regionförstoringen i ett sörmländskt perspektiv 4.1 Nuläge och trender I syfte att undersöka om och hur regionförstoringen slagit igenom i Sörmland har genomförts en statistisk analys. De indikatorer som undersökts är: Befolkningsutveckling Branschstruktur Förvärvsfrekvens Utbildningsnivå Inkomster Pendling och in- och utflyttning Tidsperspektivet är ca 10 år, i vissa fall 20 år. Den bild som växer fram är att de tre kommuner Gnesta, Strängnäs och Trosa som i dag är en del av Stockholms lokala arbetsmarknad har talrika bevis för att regionförstoringen slagit igenom i befolknings- och inkomstutveckling mm. I övriga kommuner är effekterna än så länge relativt svaga. 15 Källa. Thomas Ekberg, Den nya ekonomiska geografin, SCB:s regionala dagar Göteborg 2 dec SIKA, Samverkan kring regionförstoring, SIKA Rapport 2007:1 15

16 Befolkning och arbete Det mönster som framträder rörande befolkning och arbete är att kommunens storlek (Eskilstuna och Nyköping) samt närheten till Stockholm har genererat tillväxt. Det framkommer i diagram 7 och Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Diagram 7: Befolkning 1993 och Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Diagram 8: Förvärvsarbetande dagbefolkning 1993 och 2005 Nyköping och Eskilstuna har haft en relativt stor tillväxt av förvärvsarbetande dagbefolkning. Oxelösund, Katrineholm och Flen har upplevt en minskad förvärvsarbetande befolkning sedan Det har inte skett några dramatiska förändringar i branschstrukturen från 1993 till 2005 (se diagram 8). 16

17 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa 100% 90% Tillverkning och bygg Handel och transporter Hushållstjänster Företagstjänster Utbildning, välfärdstjänster mm Jordbruk mm 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Tillverkning och bygg Handel och transporter Hushållstjänster Företagstjänster Utbildning, välfärdstjänster mm Jordbruk mm Diagram 9: Förvärvsarbetande dagbefolkning fördelning per bransch 1993 och 2005 andel tillverkning och byggverksamhet. Flera kommuner i Sörmland har fortsättningsvis en påfallande hög Handel och transporter har stärkts i Eskilstuna och Nyköping som ett uttryck för respektive stads ställning som delregionalt centrum. 17

18 Utbildning I diagram 10 illustreras utbildningsnivån i de sörmländska kommunerna genom att beskriva andelen av befolkningen som har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Samtliga kommuner ligger under riksgenomsnittet. Strängnäs Nyköping Trosa Sörmland Gnesta Eskilstuna Katrineholm Oxelösund Flen Vingåker Riket 1993 Riket 2002 Riket % 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Diagram 10: Andel av befolkningen år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning år 1993, 2002 och 2005 Sedan 1993 har skillnaderna mellan kommunerna ökat. Det är Strängnäs och Eskilstuna som har haft störst ökning av andelen högutbildade. Närvaron av Mälardalens Högskola har sannolikt haft en avgörande betydelse för utvecklingen i Eskilstuna. Generellt är utbildningsnivån ett område som inte förefaller ha påverkats av regionförstoringen i nämndvärd omfattning. Det kan också vara så att det finns hinder i form av resemöjligheter och kostnader som håller tillbaka. Sörmland är relativt underförsörjt med utbildningsresurser på högskolenivå och samtidigt geografiskt splittrat som ett utbildningslän. Ett bra exempel på detta är Mälardalens högskola med campus i Eskilstuna och Västerås. Mälardalens högskola har lokalt i Eskilstuna en hög andel hela 60 procent av studenterna som påbörjar högskole-/universitetsstudier. Redan i grannkommunen Flen har högskolans marknadsandel sjunkit till ca 30 %. I Katrineholm är det en av tio högskolestuderande som söker sig till Mälardalens högskola. I Nyköping är det endast en av tjugo Utbildningsläget i södra Mälardalen - Funktionella samband för kompetens och utbildning inom stråket ABD, RTK

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Befolkningsutveckling 2003 (län) Flyttnetto 2003 Storleken

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Pendlingsmönster in, ut och inom länet 2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Är det dags för en ny grön våg?

Är det dags för en ny grön våg? Är det dags för en ny grön våg? Kan man motverka urbaniseringen med pendlingsersättning? Ted Lindqvist 1 Innehåll Utvecklingen av Sveriges ekonomiska geografi Kort om undersökningen - respondenter Resultat

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Fakta om Norrköpings kommun 130 000 invånare, 57 000 förvärvsarbetande Fakta om Norrköpings kommun 6000 studenter vid Campus Norrköping Vård, omsorg och handel

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Persontrafik på TGOJbanan

Persontrafik på TGOJbanan Persontrafik på TGOJbanan Ett regionalt utvecklingsperspektiv Bengt Andersson och Dag Boman Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband

Läs mer

RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 1 (5) Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550 104 22 Stockholm RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region Örebro län

Läs mer

Förslag til yttrande över gemensam översiktsplan tör

Förslag til yttrande över gemensam översiktsplan tör Kommunstyrelsens handling nr 36/2009 IZatrinehol111s k0111111un '\ l:o00 '. 110 t~/\ (6) KOMMUNSTYRELSEN Vår handläooare Mats Hedberg 0150-57024, 070-35863 71 2009-05-12 Ert datum KS/2009:200-212 Erbetecknino

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

SÖRMLAND Aktualitet och användbarhet - RUFS Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionalplanering

SÖRMLAND Aktualitet och användbarhet - RUFS Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionalplanering * >Ä^ REGION FÖR BUNDET Ankom Stockholms läns landsting Dnr. Datum 2013-12-12 2013-12-09 RS 37, Bil 1 Dnr 13-081 Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionalplanering Box 22550 104 22 STOCKHOLM

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015 Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Regionala perspektiv på infrastruktur Stockholm Mälarregionen. Helsingborg Lars Wogel Storstockholms lokaltrafik AB

Regionala perspektiv på infrastruktur Stockholm Mälarregionen. Helsingborg Lars Wogel Storstockholms lokaltrafik AB Regionala perspektiv på infrastruktur Stockholm Mälarregionen Helsingborg 090923 Lars Wogel Storstockholms lokaltrafik AB Vad händer i Stockholm - Mälarregionen Trafikprocessen i Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Strategisk inriktning

Strategisk inriktning Idrottspolitik 2.0 Program för kvällen Inledning Mona Kanaan - Strategisk inriktning 2016-2019 Eskilstuna kommun Tema Utveckling och nya möjligheter: Idrotten utvecklar Eskilstuna (SI) Svensk idrotts strategi

Läs mer

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Sysselsättning utbildning och utanförskap Sysselsättning utbildning och utanförskap Med sikte på jämlik folkhälsa & välfärd i Sörmland Peter Eklund Länsstyrelsen i Södermanlands län Bommersvik 23.9 2011 1 JOBBIGT Mellan 2000 2009 har Befolkningen

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer