Alltså, det är ju ett beroende...

Transkript

1 Karolina Karlstam Malin Karlsson Alltså, det är ju ett beroende... - en studie om varför anställda privatsurfar på sociala medier under arbetstid Thus, it s an addiction - a study why employees cyberloafing on social networks during working hours Arbetsvetenskap C-uppsats Termin: VT 2015 Handledare: Karlstad Business School Karlstad University SE Karlstad Sweden Phone: Fax: handels@kau.se Lars Ivarsson

2 FÖRORD Den här C-uppsatsen har skrivits under vår sista termin på programmet Personal och Arbetsliv vid Karlstads Universitet. Allt arbete med uppsatsen har genomförts gemensamt och vi har hjälpts åt med samtliga delar. Tack till Ett stort tack till alla respondenter som ställt upp på intervju, utan er hade det inte blivit någon uppsats. Tack till vår handledare Lars Ivarsson som gav oss inspiration till ämnesvalet och gett oss värdefulla tips och råd under vårterminen när vi arbetat med uppsatsen. Karlstad, Maj 2015 Karolina Karlstam & Malin Karlsson

3 SAMMANFATTNING Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för varför anställda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus på användandet av sociala medier. Internetanvändandet har blivit en stor del av många människors liv och används i både privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing är ett vanligt begrepp när man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebär att anställda surfar på icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville få en förståelse varför människor gör det. Vi utformade därför fyra frågeställningar om det: Vad är syftet med användandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anställda på sociala medier under arbetstid? Vad är inställningen till privatsurfandet på sociala medier under arbetstid? Smyger de anställda när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid? Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört åtta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, både i den offentliga och privata sektorn. Respondenterna är i olika åldrar och har olika befattningar. Analysen av resultatet visar att respondenterna privatsurfar på sociala medier under arbetstid. Syftet med användandet av sociala medier är olika för våra respondenter. De använder sociala medier bland annat för att hålla kontakt med familj och vänner och för att de är nyfikna på andra människor. De anställda rättfärdigar privatsurfandet på olika sätt och de vanligaste orsakerna till varför våra respondenter privatsurfar under arbetstid är på grund av att de behöver en paus, tristess, tidsfördriv, bekvämlighet och vana. Resultatet visar även att de anställdas inställning till användandet av sociala medier under arbetstid är både positiv och negativ. De respondenter som tycker att det är acceptabelt anser det på grund av att det inte påverkar deras arbetsuppgifter negativt. Respondenterna som anser att det är fel tycker det på grund av att det inte hör till deras arbetsuppgifter och de har inte betalt för att privatsurfa på sociala medier under arbetstid. Företagskultur menar många forskare är individers gemensamma känslor och tankar, anställdas gemensamma handlingsmönster. Vi har kunnat utläsa flera tillvägagångssätt när det gäller hur anställda går tillväga när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid. En del smyger med det, andra gör det öppet och vissa vet inte om de smyger när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid. Vi har kommit fram till att företagskulturen inte påverkar anställda i någon stor utsträckning när det gäller valet att privatsurfa på sociala medier under arbetstid. Det förekommer inget socialt tryck på arbetsplatserna som avgör om respondenterna privatsurfar på sociala medier under arbetstid. Det spelar heller ingen roll om respondenterna har eller inte har kollegor som privatsurfar på sociala medier under arbetstid, respondenterna gör det ändå. Vi har även kommit fram till att de åtgärder som arbetsgivare gjort för att minska privatsurfandet under arbetstid inte fungerar.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Problemområde Syfte och frågeställningar Disposition 2 2. TEORETISK REFERENSRAM Privata angelägenheter Informationsteknologin Smartphones i arbetet Internetanvändandet i arbetet Allmänt om sociala medier Olika typer av sociala medier Användandet av sociala medier Gränsdragning Varför anställda privatsurfar under arbetstid Theory of planned behaviour Alienation Bekvämlighet och andra orsaker Gränsteorin Rational Choice Theory Multitasking Företagskultur METOD Val av metod Urvalsprocessen Intervjupersonerna Intervjuguidens uppbyggnad Genomförandet av intervjuerna Bearbetnings av data Analysmetoder Forskningsetik Validitet och reliabilitet ANALYS OCH RESULTAT Gränserna mellan arbete och övrigt liv suddas ut Att skapa balans Privatsurfandet på sociala medier Konsekvenser av privatsurfandet på sociala medier Inställningen till privatsurfandet på sociala medier Syften med användandet av sociala medier 25

5 4.2.4 Passiva och aktiva användare Beroendet och vanan av att uppdatera sociala medier Varför anställda privatsurfar på sociala medier Paus Dötid Tidsfördriv som en form av eskapism Anställda privatsurfar när de blir uttråkade och för att det är bekvämt Självintresse Svårt att multitaska Arbetsplatserna Tillvägagångssätt när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid Acceptabelt eller inte på arbetsplatserna Kollegor som privatsurfar på sociala medier under arbetstid Policy för internetanvändningen Arbetsgivarna är aktiva på sociala medier SAMMANFATTANDE DISKUSSION Slutsatser Diskussion Styrkor och svagheter Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA BILAGA 42

6 1. INLEDNING Privata angelägenheter är inget nytt begrepp och det har forskats mycket inom detta område. Om man tittar på tidigare forskning står det klart att människor utför aktiviteter under arbetstid som inte ingår i deras arbetsuppgifter (D Abate 2005; Ivarsson och Larsson 2012). Det kan vara aktiviteter som icke arbetsrelaterade samtal med kollegor och privatsurfa på internet. D Abate (2005) har delat upp privata angelägenheter i två kategorier, sådant som måste göras och sådant man vill göra: Privata angelägenheter Hem och familj Fritids- och nöjesrelaterat (Sådant som måste göras) (Sådant man vill göra) Vi har i vår studie valt att fokusera på privata angelägenheter som är fritids- och nöjesrelaterade. Eftersom det gjorts en del studier allmänt om privata angelägenheter tyckte vi det var intressant att smalna av ämnet. Vi har själva en viss arbetslivserfarenhet från att vara arbetstagare och valde därför att fokusera på de anställdas perspektiv. Många tidigare studier har fokuserat på anställdas motstånd och åtgärder som arbetsgivaren kan ta till för att minska det beteendet. Vi valde därför att fokusera på varför anställda privatsurfar på sociala medier under arbetstid. Vi tror inte alltid att anställda utför privata angelägenheter i form av motstånd, utan vi tror det finns andra orsaker till beteendet med anledning av det Ivarsson och Larsson (2012) kommit fram till. Vi valde därför att ta bort aspekten motstånd och fritt undersöka varför anställda använder sociala medier för privat bruk under arbetstid. Tjugo år efter att internet uppkom tillkommer det fortfarande nya användare (Findahl 2014). De flesta som börjat använda internet slutar inte, utan de utvecklar och anpassar sitt användande efter sina egna behov och intressen. De flesta har anpassat internet i den dagliga tillvaron i både hemmet och arbetet. Sverige som land ligger väldigt högt när det gäller internetanvändare för både individer och arbetsgivare. I Sverige 2014 var det lika många som hade tillgång till internet som även hade tillgång till dator. Mellan åldrarna år var det nästan 100 procent som använde internet och de som var i åldrarna år använde internet dagligen (Findahl 2014). Informations- och kommunikationstekniken har också förändrat vårt sätt att leva och internet är en oundviklig del av många människors liv (Salehan och Negahban 2013). Det beror mycket på den kraftiga ökningen av mobilanvändandet, vi kan var som helst och när som helst vara uppkopplade på internet. Mobilanvändandet har ökat i Sverige och under 2014 var det 73 procent som hade en smartphone och mer än hälften använder internet dagligen (Findahl 2014). Människor använder smartphones dagligen för olika ändamål som till exempel telefonsamtal och mejl (Salehan och Negahban 2013). Smartphones har förändrat användandet av internet, de har gjort det mer lättillgängligt och innehållet presenteras på andra sätt genom mobila applikationer och inte bara via webbsidor. Den sociala nätverkssajten Facebook är den mest använda applikationen på smartphones (Findahl 2014). Det är intressant med sociala medier på grund av att det är som ett slags beroende i dagens 1

7 samhälle (Salehan och Negahban 2013). King (2015) menar att smartphones gör det lätt för oss att använda sociala medier och Scheepers et al. (2014) menar att vi finner en känsla av gemenskap i sociala medier, genom att man på det sättet lätt kan ha kontakt med andra människor. 1.1 Problemområde Många organisationer använder sig idag av både smartphones och datorer som kräver internet för att utföra arbetsuppgifter (Paulsen 2010:185). Det gör att anställda har internet lättillgängligt när de arbetar. Eftersom att det är känt att anställda gör andra saker under arbetstid och har varit under lång tid, är det inte ovanligt om de surfar på en icke arbetsrelaterad webbsida (Liberman et al. 2011). Många benämner det privata internetsurfandet som cyberloafing, vilket innebär att anställda internetsurfar på icke arbetsrelaterade sidor under arbetstid (Lim et al. 2002). Vilket de anställda inte har betalt för att göra. Vi återkommer till det i den teoretiska referensramen. Det vi tycker är mest intressant med området är varför människor använder sociala medier under arbetstid. Är människor beroende av sociala medier eller beror det på något annat? Vi kommer därför ta upp flera olika bakomliggande förklaringar till beteendet i form av teorier och begrepp i den teoretiska referensramen. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på varför anställda privatsurfar på sociala medier under arbetstid. Vi har en viss förförståelse och erfarenhet av varför man som anställd privatsurfar under arbetstid från tidigare arbetslivserfarenheter. Med anledning av detta ville vi få en förståelse om beteendet, varför vi människor gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid. Eftersom informationsteknologin slagit igenom och de flesta i Sverige har en smartphone idag har vi valt att fokusera på användandet av sociala medier. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: 1. Vad är syftet med användandet av sociala medier? 2. Varför privatsurfar de anställda på sociala medier under arbetstid? 3. Vad är inställningen till privatsurfandet på sociala medier under arbetstid? 4. Smyger de anställda när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid? 1.3 Disposition I kapitel två, den teoretiska referensramen redogör vi för relevanta begrepp och teorier kopplat till sociala medier och beteendet att utföra icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid. Vi tar även upp vad det finns för bakomliggande faktorer till privatsurfandet under arbetstid. I kapitel tre redogör vi för vilken metod vi använt oss av. Vi argumenterar varför vi valde den metoden och inte en annan. Vi beskriver och förklarar hur vi gått tillväga med vår studie, bland annat hur urvalet och intervjuerna gjorts. Kapitel fyra handlar om resultatet av vår studie. I kapitlet har vi analyserat och kopplat ihop teorierna och begreppen från den teoretiska referensramen med den data vi samlat in från intervjuerna. I det femte och avslutade kapitlet besvarar vi kortfattat våra frågeställningar. Till sist förs en diskussion kring resultaten, vad som kunde gjort studien bättre samt förslag på vidare forskning. 2

8 2. TEORETISK REFERENSRAM I kapitlet ges en beskrivning av vår teoretiska referensram. Vi redogör för privata angelägenheter, att människor gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid. Vi har valt att fokusera på internet och olika sociala medier som en del av privata angelägenheter, samt hur de används på arbetsplatser under arbetstid. Vidare redogör vi även för hur anställda rättfärdigar sitt privatsurfande under arbetstid samt tidigare undersökningar som är relevanta för ämnet. 2.1 Privata angelägenheter När människor befinner sig på jobbet ägnar de sig inte enbart åt arbetet, utan också åt diverse privata angelägenheter (D Abate 2005; Ivarsson och Larsson 2012), vilket Paulsen (2010:185) benämner tomt arbete. Ivarsson och Larsson (2012) definierar privata angelägenheter som allt anställda gör under arbetstid som inte ingår i deras arbetsuppgifter, det som är vardagligt och icke arbetsrelaterat samt som är av privat karaktär. Karlsson (2008:137) gör en liknande definition, han menar att privata angelägenheter är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som riktar sig utåt från den organisatoriska hierarkin till privatlivet (Karlsson 2008:137). Karlsson (2008:137) tar utgångspunkt i organisatorisk olydnad när det gäller privata angelägenheter. Med organisatorisk olydnad menar Karlsson (2008:132) att det är allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara (Karlsson 2008:132). Organisatorisk olydnad handlar mer om att låta sitt privatliv hindra arbetet, att man helt enkelt utför privata angelägenheter istället för sitt arbete (Karlsson 2008:138). Han menar att de anställda inte enbart är anställda utan att de även har ett liv utanför sitt arbete (Karlsson 2008:137). Ivarsson och Larsson (2012) har kommit fram till att privata angelägenheter inte alls behöver vara skadligt för organisationen; ett avvikande eller antisocialt beteende, ett motstånd eller ett sätt att balansera livet. De menar att det till och med kan vara en fördel för organisationen eftersom det till exempel kan öka anställdas kreativitet, produktivitet, lojalitet och trivsel samt att det kan ge dem återhämtning (Ivarsson och Larsson 2012). D Abate (2005) menar att balansen mellan arbete och privatliv är en viktig faktor när det gäller de anställdas engagemang i privata angelägenheter på arbetet. Gränsen mellan sfärerna (arbete och övrigt liv) suddas ut och blir allt mer osynliga, hon menar att människor inte kan skilja på rollen som anställd och rollen som privatperson i lika stor utsträckning nuförtiden. Att medarbetare utför personliga icke arbetsrelaterade aktiviteter har många forskare konstaterat och - enligt D Abate (2005) - är den vanligaste orsaken att de inte kan balansera arbete och privatliv. D Abate (2005) delar in privata angelägenheter i två typer. Den första är hem och familj, där ingår sådant som måste göras. Det kan vara aktiviteter som till exempel personliga möten som läkartid, organisera och planera sin fritid samt betala räkningar. Det andra är fritids- och nöjesrelaterat, det är sådan som man vill göra. Det är aktiviteter som till exempel privata telefonsamtal till vänner, skicka och ta emot personlig e-post, 3

9 internetsurfande och delta i icke arbetsrelaterade diskussioner med sina kollegor (D Abate 2005). Vi kommer nu gå djupare in på internet och sociala medier, vad det är och hur det används. 2.2 Informationsteknologin Paulsen (2010:185) menar att det tomma arbetet - det vill säga att man på arbetstid ägnar sig åt annat än arbetsuppgifterna - är något som framförallt kontorsanställda ägnar sig åt, delvis för att de ofta har tillgång till dator. Det privata internetanvändandet på arbetstid är något som arbetsgivare inte verkar vara särskilt förtjusta i. Paulsen (2010:185) nämner att sammanlagt 20 kommuner i Sverige under år 2010 hade sagt upp anställda på grund av deras icke arbetsrelaterade internetaktiviteter under arbetstid. En anställd på Försäkringskassan blev straffad med 15 dagars löneavdrag då denne under arbetstid hade besökt ett hundratal internetsajter som inte var arbetsrelaterade. Det var Försäkringskassans personalansvarsnämnd som straffade den anställde och den anmälande chefen hävdar att privatsurfandet gjort övriga medarbetare upprörda och att kunder har drabbats på grund av långa telefonköer (www1). På Migrationsverket har det kommit fram att vissa anställda ägnat mer än 40 arbetstimmar under en och samma månad till icke arbetsrelaterade internetaktiviteter (Paulsen 2010:185). Innan informationsteknologin utvecklades kunde vi gå till arbetet och ha bättre fokus på våra arbetsuppgifter än nuförtiden då vi ofta avbryts av olika störningsmoment. De ständiga störningsmomenten från smartphones, datorer och kollegor gör oss tankspridda, ofokuserade och ineffektiva (Darmell 2013:73). Hjärnor regerar snabbt och impulsivt när det plingar i smartphonen eller datorn, vilket gör det svårt för oss att ignorera det. Många människor söker ofta efter bekräftelse, vill bli sedda och omtyckta vare sig det är bland vänner eller kollegor, vilket de ofta gör via sociala medier idag (Darmell 2013:35ff) Smartphones i arbetet Luttenegger (2010) anger att det inte finns någon enhetlig definition av en smartphone, men det kan sägas vara en mobiltelefon som är förstärkt med datorteknik som till exempel e-post och internet. Både arbetsgivare och anställda ser fördelar med att använda smartphones. Fördelarna som arbetsgivarna ser är att de anställda alltid är tillgängliga, på det sättet kan till exempel kunder komma i kontakt med företaget om de har något problem oavsett om de anställda vistas på arbetsplatsen eller inte. De anställda kan också se fördelar med tekniken, det ger dem flexibilitet genom att de kan befinna sig på andra platser än arbetsplatsen och samtidigt vara tillgängliga för sitt arbete. Det här medför att arbetstagarna också kan utföra privata aktiviteter under arbetstid (Luttenegger 2010). Genova (2010) menar att den kontorsmiljö som fanns på 1900-talet har dött ut på grund av den snabba tekniska utvecklingen. Hon menar istället att det rörliga kontoret håller på att ta över. Personen behöver inte befinna sig på sin arbetsplats för att arbeta, utan kan till exempel svara på arbetsrelaterade telefonsamtal och mejl på andra platser. Precis som Luttenegger (2010) hävdar Genova (2010) att dagens teknik medfört stora fördelar för både arbetsgivaren och arbetstagaren, men hon påpekar att det kräver tydliga gränser och ett stort ansvar. Genova (2010) menar att företagen bör utforma policys som beskriver på vilket sätt den anställde får 4

10 använda företagets smartphone och vad företaget kräver samt vad de inte kräver av den anställde. Men det är viktigt att påpeka att en policy inte frånsäger arbetsgivaren allt ansvar. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetstagarens användande av företagets smartphone även om användandet sker utanför kontorets geografiska plats och arbetstid. Det är viktigt att arbetsgivaren är medveten om detta för att minimera riskerna att råka ut för rättsliga påföljder. Genova (2010) nämner ett tydligt exempel på det här, en domstol fann en arbetsgivare skyldig när en av dess anställda pratade i företagets smartphone samtidigt som denne råkade ut för en olycka. Arbetsgivaren hade ingen tydlig policy mot användandet av smartphones och därmed blev olyckan arbetsgivarens ansvar Internetanvändandet i arbetet Organisationer blir allt mer beroende av internet, vilket gör att de anställda har större möjlighet att använda det för icke arbetsrelaterade aktiviteter (Lee et al. 2007). Oravec (2002) påstår att internetsurfande blivit integrerad som en naturlig del på arbetsplatsen och att det används för en mängd icke arbetsrelaterade aktiviteter. Liberman et al. (2011) och Lim et al. (2002) tar upp begreppet cyberloafing och definierar det som; internetanvändandet för personligt bruk under arbetstid, att anställda använder arbetsgivarens internet för att surfa på icke arbetsrelaterade sidor för icke arbetsrelaterade ändamål. Cyberloafing kan även ske via den anställdes egna internetabonnemang och på sin privata smartphone. Lee et al. (2007) och Gee et al. (2010) benämner cyberloafing som personligt internetanvändande samt Block (2001) och Paulsen (2010:185) som benämner det för cyberslacking. Organisationer använder internet för att förbättra både kommunikation och effektivitet (Gee et al. 2010) och en nackdel för arbetsgivarna är att privatsurfandet på arbetsdatorer förekommer dagligen på arbetsplatser, det vill säga att medarbetare använder internet till icke arbetsrelaterade aktiviteter (Lee et al. 2007). Lee et al. (2007) har kommit fram till att personligt internetanvändande på arbetstid minskar produktiviteten och ökar misstagen, det minskar även den sociala interaktionen och orsakar trötthet. Paulsen (2010:185) anger att den största delen tomt arbete ägnar de anställda åt privat e-post och cyberslacking. Liberman et al. (2011) tar upp en studie från 2007 som kommit fram till att amerikanska medarbetare utför i genomsnitt 1,7 timmar varje dag åt icke arbetsrelaterade aktiviteter och internetanvändningen var den största aktiviteten. Forskarna inom området är inte eniga om konsekvenserna av cyberloafing; vissa forskare som exempelvis Liberman et al. (2011) fokuserar på de potentiellt negativa konsekvenserna såsom minskad produktion och att de anställda inte gör skäl för sin lön, medan exempelvis Block (2001) inriktar sig på de eventuellt positiva effekterna som exempelvis ökad arbetstillfredsställelse. Ivarsson och Larsson (2011) menar att det traditionellt sett har varit ett bekymmer för olika företags- och organisationsledningar vad anställda egentligen gör på arbetet. Det finns ett fokus på att kunna ha kontroll över och se till att de anställda gör det arbete som de faktiskt får betalt för att utföra. Att många anställda har tillgång till internet i sitt arbete är ett faktum som verkar oroa vissa företags- och organisationsledare. Det är många arbetsgivare som tror att arbetstagarnas tillgång till internet allvarligt kan skada företag och organisationer. Om arbetstagarna utför personliga aktiviteter under sin arbetstid kan det medföra en minskad 5

11 produktivitet och att företaget förlorar pengar på det. Vissa arbetsgivare övervakar deras anställdas internetanvändande på grund av att de känner en oro för vad de kommer att göra eller inte göra (Ivarsson och Larsson 2011). Enligt Liberman et al. (2011) har cyberloafing flera negativa konsekvenser och några av dem är kostnaden för arbetsgivaren på grund av minskad produktivitet och den ineffektiva användningen av nätverksresurser. Cyberloafing försämrar produktionen genom att exempelvis skicka och ta emot e-post till vänner och familj samt uppdatera sociala nätverkssajter som till exempel Facebook och Twitter. De arbetstagare som ägnar sig åt cyberloafing sitter kvar vid sin arbetsdator för att använda internet till privatbruk och det syns inte lika tydligt att de inte arbetar om man jämför med de som sitter i fikarummet eller står i korridoren och pratar med kollegor. Det här medför att medarbetare som privatsurfar på internet kan ge en bild av att de arbetar mycket mer än vad de faktiskt gör (Liberman et al. 2011). Block (2001) tar upp två sätt att se på cyberslacking. Det första är stöld, vilket innebär att anställda missbrukar arbetstiden med företagets utrustning. Det är något av ekonomiskt värde som blir stulet. Det andra innebär att cyberslacking kan bidra till ökad produktivitet. Att det kan främja problemlösningar eller ger en nödvändig paus från arbetet och en sund avkoppling. Block (2001) menar att det kan vara båda aspekterna. När det ska betraktas som stöld måste det finnas dokumenterat att tidsödslande som exempelvis cyberslacking kommer betraktas som stöld och kan leda till avskedande. Finns det dokumenterat kommer det att betraktas som stöld av tid. Block (2001) tar upp ett scenario om två anställda som arbetar åtta timmar om dagen. En av dem arbetar i en fast takt hela dagen medan den andre slappar på olika sätt de första fyra timmarna för att sedan arbeta dubbelt så hårt de sista timmarna. När arbetsdagen är slut har båda arbetstagarna producerat exakt lika mycket. Block (2001) menar att det för arbetsgivaren inte spelar någon roll hur arbetstagarna arbetar bara den förväntade kvantiteten och kvaliteten håller. Coker (2011) anger att en vanlig uppfattning bland arbetsgivare är att de tror att anställda blir mindre produktiva när de under arbetstid använder internet för privat bruk. Det är heller inte ovanligt att de anställda blir straffade eller till och med avskedade på grund av det privata internetanvändandet. Men Coker (2011) har en annan åsikt och menar att hans studie bestrider detta då den visar att privatsurfande på arbetstid kan ha positiva effekter. När det gäller de anställdas produktivitet menar Coker (2011) att privatsurfandet kan ses som ett diskret avbrott som gör det möjligt för återhämtning av mental kapacitet samt gynnar de anställdas känslor av en självständighet. Eftersom en anställd har möjlighet att ta små avbrott från sina arbetsuppgifter och privatsurfa utan att arbetsgivare och kollegor upptäcker det blir det också diskret. Coker (2011) menar att det är lätt att tro att privatsurfandet påverkar produktionen negativt eftersom det tar av den tid som annars skulle använts till arbetssysslor. Han lyfter fram att ny forskning visar att ett måttligt användande av privatsurfandet kan förhindra utmattning hos de anställda och därmed öka den totala produktiviteten hos dem (Coker 2011). Oravec (2002) menar att icke arbetsrelaterade aktiviteter kan minska arbetsrelaterad stress och ge avkoppling. Belanger och Slyke (2002) hävdar att en viss mängd icke arbetsrelaterade aktiviteter i rätt situation kan förbättra lärandet och kreativitet för att utföra arbetet. Li et al. (2010) menar att när de anställda privatsurfar på arbetstid kan detta ses som en förmån som 6

12 motiverar den anställde att fortsätta med privatsurfandet istället för att tänka att det är fel att privatsurfa för mycket på arbetsplatsen. Ivarsson och Larsson (2011) menar inte att alla arbetsgivare är negativt inställda till de anställdas privata internetanvändning. Vissa arbetsgivare anser att personliga aktiviteter på internet inte skadar eller utgör någon fara för företaget eller organisationen som arbetsgivarna kanske tidigare trott. Författarna nämner olika förslag på när anställda borde ha tillåtelse att använda internet för personligt bruk under arbetstid. Det första förslaget handlar om när de anställda behöver korta pauser. Författarna menar att det kan vara bra för de anställda att ta korta pauser för att sysselsätta sig med något som inte har med arbetet att göra, som till exempel vara inne på sina privata sociala medier. Efter den korta pausen kommer de anställda fått ny kraft till sina arbetsuppgifter. Det andra förslaget som Ivarsson och Larsson (2011) tar upp är improduktiva stunder. De menar att det förekommer ett visst mått av improduktiv tid i de flesta arbeten och då borde de anställda få använda internet för privat bruk. Ett tredje förslag är i arbeten som tillåter multitasking (som beskrivs närmare i avsnitt 2.7), anställda bör få privatsurfa när man har arbetsuppgifter som inte kräver de anställdas fulla uppmärksamhet. Andra förslag handlar om att anställda borde få tillåtelse att använda internet för privat bruk så länge det inte påverkar deras medarbetare samt organisationens klienter, kunder eller patienter. Även om det är många anställda som har privata användarkonton på olika sociala medier har det har blivit allt vanligare att företag och organisationer använder sig av sociala medier, till exempel Facebook, för bland annat marknadsföring och kommunikation (Ivarsson och Larsson 2011). 2.3 Allmänt om sociala medier Sociala medier är ett samlingsbegrepp för olika webbplatser och tjänster på internet, de kan beskrivas som en interaktiv mötesplats där användarna till exempel kan skapa kontakter, bygga upp sitt eget innehåll med bilder och texter samt bilda nätverk med andra personer. Sociala medier går ut på att dela med sig av olika händelser i livet och ta kontakt med nya eller gamla vänner (Carlsson 2010:14ff). Scheepers et al. (2014) tar upp fyra faktorer som identifierar användandet av sociala medier, dessa är informationssökande, aktiviteter för tillfredsställning, upprätthålla starka band samt utvidga svaga band med våra nära och bekanta. Med dessa fyra faktorer menar Scheepers et al. (2014) att man på sociala medier har möjlighet att söka information om andra människor och hålla kontakten med både gamla och nya vänner. Enligt Salehan och Neghban (2013) använder människor internet och sociala medier för att söka information, ge avkoppling, flykt eller sällskap. I allmänhet kan anledningen till användning av sociala medier kategoriseras i två grupper: instrumentella bruk och rituella bruk, i den första ingår till exempel informationssökning och i den andra ingår vana och tidsfördriv. På grund av den kraftiga ökningen av mobilanvändandet kan bruket övergå i ett missbruk; det förknippas ofta med olika faktorer som personliga vanor och ensamhet (Salehan och Negahban 2013). Missbruket kan kännetecknas av symptom som att känna obehag och irritation när mobiltelefonen inte är åtkomlig. Mobiltelefonmissbruk är också en betydande faktor för avsikten att använda och köpa smartphones. En del menar att 7

13 mobiltelefonanvändandet är mer vanebildande än beroendeframkallande. Många använder sina mobiltelefoner bara för att ha tillgång till sociala nätverk och bloggar. Kommunikation genom sociala medier förknippas med en känsla av att tillhöra en grupp och vänskap. Salehan och Negahban (2013) kom fram till att användningen av mobila applikationer för sociala nätverk är en viktig faktor för mobilberoendet. Människor installerar och använder sådana mobila applikationer för att tillfredsställa sina växande behov av att ansluta och kommunicera med andra (Salehan och Negahban 2013). Det Salehan och Neghban (2013) kom fram till är en stor anledning till varför vi valt att fokusera på sociala medier i vår studie. Sociala medier är en såpass stor del av mångas liv som påverkar dem på olika sätt Olika typer av sociala medier Kaplan och Haenlein (2010) anger att sociala medier är en stor del av vardagen i dagens samhälle, det är en ny trend och idag handlar mycket om det. Vissa menar till och med om man inte är med i till exempel Facebook är man som individ inte en del av cyberrymden. Kaplan och Haenlein (2010) anger att utvecklingen och nyskapandet av sociala medier sker ständigt, vilket gör att det som är populärt just idag kan vara borta imorgon. Olika exempel på sociala medier är Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat och vi kommer nu ge en kort beskrivning av dem. Facebook är en av de populäraste mötesplatserna på internet. För många människor är Facebook ett hålla sig uppdaterad om omgivningen och en viktig del av deras vardag (Carlsson 2010:30f). Man kan bland annat hålla kontakten med sina vänner vart de än befinner sig, berätta vad man har för sig och lägga upp bilder (Carlsson 2010:30f). Twitter är det en mikrobloggstjänst där varje meddelande är begränsat till 140 tecken. På Twitter skriver man som meddelanden som är tillgängliga för vem som helst att läsa och man kan följa till exempel sina vänner och kända personer. Twitter ses som mindre privat än Facebook eftersom man följer personer istället för att bli vän med dem (Carlsson 2010:165f). På Instagrams egna hemsida kan man läsa att det är ett socialt media som är ett snabbt, vackert och roligt sätt att dela med sig av sitt liv på, till bland annat sina vänner och familj. Man kan ta en bild eller spela in ett filmklipp som man sedan publicerar. Det går även att välja till olika filter som förvandlar känslan och utseendet på bilden eller filmklippet (www2). Instagram ses snarare som ett komplement än en konkurrent till Facebook. Det är väldigt få som överger Facebook för att bara använda Instagram (Findahl 2014). Via Snapchat kan man dela en bild eller videomeddelande med sina vänner, detta kallas snaps. Snaps kan ses i upp till 10 sekunder, beroende på hur lång tid användaren väljer att visa bilden eller hur långt man gör videomeddelandet. Snapchat är tänkt att göra konversationer mer spontant och roligt (www3) Användandet av sociala medier Användandet av sociala medier behöver inte endast vara i privat syfte utan det kan även vara yrkesrelaterat (Carlsson 2010:26). Den snabba tekniska utvecklingen som sker genom till exempel smartphones gör att de anställda lätt kan surfa på arbetet utan att begränsa sig till sitt skrivbord eller kontor (Ivarsson & Larsson 2011). Enligt Statistiska centralbyrån var det år procent av företagens sysselsatta som använde datorer med internetanslutning i arbetet och över 40 procent av företagen som använde sociala nätverk. Siffrorna gäller för 8

14 företag med tio anställda eller fler (www4). Verschoor (2013) presenterar Etic Resource Center resultat om sociala medier och hur anställda använder dem på arbetstid. Etic Resource Center har genomfört nationellt representativa undersökningar i USAs arbetskraft sedan Att medarbetare spenderar tid på sociala nätverk som Facebook och Twitter verkar vara normalt på de flesta arbetsplatser. Etic Resource Center kom fram till att ett växande antal anställda spenderar en del av sin arbetsdag uppkopplade på ett socialt nätverk. Under år 2011 rapporterades det att tre fjärdedelar av alla amerikanska arbetare tillhörde ett eller flera sociala nätverk. Under hösten 2013 rapporterades det att 67 procent använder sociala nätverk på arbetstid. De största sociala nätverken som medarbetare använder sig av är Facebook som 95 procent använder och Twitter som 43 procent använder sig av. I National Business Ethics Survey of Social Networkers rapporterades det att det är fler yngre arbetstagare än äldre som använder sociala medier. Det att nästan tre av fyra användare som uppger att de spenderar lite tid varje arbetsdag på sociala medier, nästan tre av tio säger att det kan uppgå till en timme eller mer varje arbetsdag (Verschoor 2013). Mer än en fjärdedel kontrollerar eller uppdaterar sina sociala medier varje timma. Det är få anställda som bara använder sina sociala medier på oavlönad tid som till exempel sin lunchrast. Mer än hälften som använder sociala medier är skapare som postar och kommenterar, delar sina tankar på ett eller annat sätt. Det andra är de som använder dem passivt bara för att ansluta till nätverket och titta på sådant som andra har lagt upp (Verschoor 2013) Gränsdragning Det är svårt för arbetsgivare att dra gränsen för vad som är okej vad gäller det privata användandet av sociala medier. En arbetsgivare drog gränsen att det var ett olämpligt beteende och sa upp en av sina anställda. Den anställde var en rektor vid en gymnasieskola som hade agerat olämpligt på sin privata Facebook-sida. Skälen för uppsägningen var att rektorn var medlem i flera sexrelaterade grupper på Facebook och haft kontakt med sina elever via sin Facebook-sida. Han hade även varit inloggad under arbetstid samt medverkat i en bild iklädd en tröja med referenser till analsex. Arbetstagaren tyckte inte att hans beteende var olämpligt och att det inte fanns skäl för uppsägning, tvisten togs till domstol. Arbetsdomstolen dömde som Tingsrätten att det var en felaktig uppsägning (AD 2012:25). Det här målet visar att det är svårt att dra gränsen för vad som är lämpligt beteende eller inte. Arbetsgivaren ansåg att det var skäl för uppsägning medan Arbetsdomstolen och Tingsrätten dömde att det inte fanns skäl för uppsägning. 2.4 Varför anställda privatsurfar under arbetstid Det finns flera teorier om orsaken till varför människor ägnar sig åt cyberloafing. En orsak kan vara medarbetares inställning till arbete, de som har en negativ inställning till arbetet och känner tristess utför ofta icke arbetsrelaterade aktiviteter (Liberman et al. 2011). Många organisationer försöker stoppa beteendet genom blockering av webbplatser, elektronisk övervakning samt införa policys om internetanvändning. Liberman et al. (2011) menar att om arbetsgivaren kan identifiera vilka faktorer som orsakar privatsurfandet på arbetstid, kan de försöka övervaka och reglera dessa faktorer för att minska det. 9

15 2.4.1 Theory of planned behavior Ajzen (2011) utvecklade theory of planned behaviour på 1980-talet. Loo et al. (2008) och Lee et al. (2007) har gjort en tolkning av den; teorin bygger på att människor använder information och resonemang för att styra sitt beteende, individen tar beslut genom att överväga den information som den har. Individens beteenden kan förklaras med hjälp av tre bakomliggande faktorer; beteendeföreställning, normativ föreställning och kontrollföreställning. Beteendeföreställning leder till attityden till beteendet. Normativa föreställningar leder till den subjektiva normen och kontrollföreställning leder till upplevd beteendekontroll. Kombineras attityden, den subjektiva normen och den upplevda kontrollen leder det fram till en intention och vidare till ett beteende (Lee et al. 2007). Beteendeföreställning handlar om de konsekvenser en individ tror ett visst beteende har och attityden om hur individen värderar de konsekvenserna. Attityder kan hjälpa oss att förstå varför en individ uppvisar ett visst beteende. Ett beteende ökar om konsekvenserna av det är positiva och minskar om konsekvenserna är negativa för individen. Individens värdering av konsekvensen är en subjektiv bedömning, vilket innebär att individer gör en konsekvensbedömning som utgör dennes agerande. Sanktioner kan påverka attityden, som exempelvis kan vara varningar eller uppsägning. Om det inte finns några sanktioner kan beteendet bli en vana och den upplevda risken för en negativ konsekvens minskar. Sanktionssystemet påverkar då inte individens attityd. Men skulle individen vara positivt inställd till en regel skulle sannolikheten vara att den följer den, hennes attityd säger då att hon ska följa regeln och gör sannolikt det. Beteendet kan även förklaras genom normativa förväntningar vilket handlar om andras förväntningar och krav. De subjektiva normerna bestäms av de normativa föreställningarna som finns. Det sociala trycket som individen kan uppleva när den ska utföra en handling och individens motivations att följa det sociala tryckets förväntningar. Vi påverkas av andra och våra handlingar styrs mycket av vad andra anser är ett bra beteende (Lee et al. 2007). Om en medarbetare upplever att andra förväntar sig att denne ska privatsurfa på sociala medier och andra anser att det är ett rationellt och viktigt beteende är sannolikheten stor att denne kommer att privatsurfa på sociala medier. Kontrollföreställningar handlar om individen upplever att det är lätt eller svårt att utföra ett visst beteende. Den upplevda kontrollen är individens tro att man kan underlätta eller försvåra utförandet av ett visst beteende. Individen tar ofta hjälpa av sina tidigare erfarenheter för att utföra ett visst beteende, vilket också är relaterat till individens självtillit (Lee et al. 2007). Lee et al. (2007) och Loo et al. (2008) använde sig av theory of planned behavior för att förstå varför människor använder internet till icke arbetsrelaterade aktiviteter. Med hjälp av teorin kom Loo et al. (2008) fram till beteendet att utföra icke arbetsrelaterade aktiviteter påverkas av sociala faktorer, upplevda konsekvenser samt att avsikten och vanan bestämmer beteendet. Vanan kan ibland vara viktigare än själva avsikten för beteenden. Gee et al. (2010) menar också att vanan är en viktig orsak till beteendet, att det är något vanemässigt. Individen tänker inte på varför de utför beteendet. Lee et al. (2007) respondenter tyckte att användandet av internet till privat bruk antingen ökar arbetsproduktiviteten eller rationaliserar det som att det inte är skadligt för andra. Respondenterna uppgav även att arbetsmiljön blir lekfull och bidrar till något positivt medan andra medarbetare tyckte att det var moraliskt försvarbart eftersom 10

16 de ansåg sig ha för låg lön. De anställda erkänner att de inte har någon uppfattning om hur mycket deras privata internetsurfande egentligen påverkar organisationens produktivitet. Lee et al. (2007) kom fram till att normativa föreställningar har stor påverkan till att utföra ett visst beteende. Det sociala trycket påverkar individerna och om medarbetarna runt omkring dem privatsurfar är sannolikheten stor att de också kommer att göra det. Medarbetares attityd till beteendet, tillgång till egen arbetsdator, om de har avskilt kontor och arbetsbelastning är också viktiga faktorer som påverkar beteendet (Lee et al. 2007). Gee et al. (2010) menar också att attityden till beteendet och normativa föreställningar är viktiga faktorer Alienation Noon och Blyton (2007:238f) använder begreppet alienation för att förklara hur de anställda överlever sina arbetsdagar genom att använda sig av olika överlevnadsstrategier. De anställda kan under en arbetsdag uppleva tristess, enformigt arbete och slitsamt arbete. För att få tillbaka kontrollen över sitt arbete och må bättre har de anställda en mängd olika saker som de kan göra för att överleva det tråkiga arbetet. När de använder sig av överlevnadsstrategier som till exempel sabotage, maskning och humor får de ut en slags betydelse av sitt arbete (Noon och Blyton 2007:238f). Det finns en rad olika överlevnadsstrategier som ger de anställda en flykt från arbetsplatsen när de hamnar i alienation. De anställda tar tag i sina problem genom att hitta på olika strategier som ligger utanför ledningens kontroll och makt. Noon och Blyton (2007:247f) tar upp fem olika överlevnadsstrategier för alienation, men vi har valt att bara lyfta en av dessa på grund av att de andra fyra inte är relevanta för vår studie. För att överleva sin arbetssituation kan man fly från arbetet som en slags överlevnadsstrategi. Att fly från arbetet kan tillämpas på två sätt, fysisk och mental flykt. Den fysiska flykten kan handla om till exempel att sluta arbeta helt, man säger upp sig permanent eller sjukskriver sig temporärt, men det kan också handla om att bara låsa in sig på toaletten en stund för att vila eller surfa på mobilen. Den fysiska flykten kan bero på att individen känner missnöje med arbetet på grund av exempelvis lönen eller arbetsuppgifterna. Den mentala flykten handlar om att arbetet man utför går på rutin, det går att tänka på annat samtidigt som arbetsuppgifterna utförs, man använder sig av dagdrömmar. Det är även möjligt att kombinera de två olika typerna av flykt genom att man till exempel låser in sig på toaletten och dagdrömmer sig bort till ett bättre liv under arbetstid (Noon och Blyton 2007:268f). Karlsson (2008) menar att de människor som har monotona arbeten ofta dagdrömmer som en hjälp för att få arbetet gjort och göra det mindre monotont. Dagdrömmar behöver inte ses som organisatorisk olydnad om de hjälper till att få arbetet gjort (Karlsson 2008:137ff). Även Ivarsson och Larsson (2012) nämner detta, att eskapism (flykt) är då anställda har som syfte att fysiskt eller mentalt fly från arbetet genom att utföra privata angelägenheter eller andra icke arbetsrelaterade aktiviteter. Den anställde kan behöva en paus från de krav och frustrationer som finns i arbetet vilket man kan få genom att till exempel ta en semesterdag, sjukanmäla sig eller bara dra sig undan på arbetsplatsen Bekvämlighet och andra orsaker De bakomliggande faktorerna till privata angelägenheter på arbetet kan delas in i olika kategorier (D Abate 2005; Eddy et al. 2010). Eddy et al. (2010) har i sin artikel en teori om 11

17 varför arbetstagare utför privata angelägenheter på arbetstid. De presenterar fyra förslag på anledningar för de privata angelägenheterna, dessa är: livssfärernas betydelse, sökandet efter balans, tristess och bekvämlighet. Livssfärernas betydelse handlar om att människor anser att de olika livssfärerna är olika viktiga för dem. Det här har till störst del att göra med var i livet individen befinner sig och vilka intressen denne har. Människor har olika stort behov av att identifiera sig med sitt arbete. Författarna menar att de människor som sätter de personliga livssfärerna (till exempel hem och familj eller fritidsintressen och hobbyer) högre kommer även troligtvis utföra mer privata angelägenheter på arbetstid än de som sätter sitt arbete högst (Eddy et al. 2010). Sökandet efter balans handlar om work-life balance, att människor försöker få ihop sina olika livssfärer genom att utföra privata angelägenheter på sin arbetstid. Det här handlar om att man gör allt fler timmar på arbetet och arbetsdagarna tenderar att bli allt längre. Många individer känner därför att de måste kunna sköta en del av sina privata angelägenheter på sin arbetstid och även sköta arbetsrelaterade uppgifter på sin fritid (Eddy et al. 2010). Tristess är ett skäl som handlar om att anställda ibland kan känna sig uttråkade på arbetet och att de då vill göra något som roar dem (Eddy et al 2010), exempelvis ta en kaffepaus eller uppdatera sina användarkonton på sociala medier. Bekvämlighet handlar om att tekniken har utvecklats otroligt fort de senaste åren och är väldigt utbredd. Det här gör det lätt för arbetstagare att till exempel privatsurfa och ringa privata telefonsamtal på sin arbetstid eftersom de flesta arbetsplatser är utrustade med datorer och telefoner. Det gör det helt enkelt bekvämt för arbetstagare att utföra privata angelägenheter på sin arbetstid (Eddy et al. 2010). D Abate (2005) väljer att dela in de bakomliggande faktorerna till privata angelägenheter på arbetet i tre olika kategorier. Den första kategorin handlar om att människor konstruerar gemensamma orsaker för att förklara eller rationalisera privata angelägenheter på arbetet. Exempelvis tristess, människor är uttråkade och behöver en paus. Kategori nummer två är människors önskan att kunna balansera livet. Människor utför privata angelägenheter på arbetet eftersom det hjälper dem att balansera livssfärerna. Hem och fritid går in i arbetslivet, vilket gör att människor kan möta de tidskänslomässiga kraven sfärerna har. Med tidskänslomässiga krav menas att människor inte har tillräckligt med tid för att skilja på de olika sfärerna. Den tredje kategorin handlar om att om människor anser att jobbet är mindre viktigt kommer de i högre grad ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid. Sfärerna hem och fritid går in i sfären arbetslivet eftersom människor upplever att hem och fritidssfärerna har en högre grad av mening eller betydelse i deras liv (D Abate 2005). Även Paulsen (2010:23) hävdar att privatlivet är viktigare än arbetslivet för de flesta människor då många upplever att arbetet hindrar dem från viktigare saker i livet. Människor värderar generellt familj, vänner och sina fritidsintressen högre än sitt arbete (Paulsen 2010:23). Bekvämlighet och tidsbrist är vanliga orsaker till privatsurfandet och med bekvämlighet menas det att datorn och internet finns nära till hands och därmed är det också lätt att man privatsurfar. Med tidsbrist menas att man inte hinner med de privata angelägenheterna efter arbetstid och därför ägnar sig åt det på arbetstid (D Abate 2005). En annan orsak till att utföra personliga angelägenheter på arbetet var också tidpunkt, argumenten för det är att det är enda gången de kan nås, exempelvis telefonsamtal till läkare. De använde även privata 12

18 angelägenheter för att belöna sig själva när de utfört en arbetsuppgift. Anställda tycker de har arbetat såpass hårt eller bra att de förtjänar att göra någon privat angelägenhet på sin arbetstid (D Abate 2005). 2.5 Gränsteorin Ett sätt att förstå balansen mellan arbete och privatliv är genom gränsteorin. Teorin syftar till att förklara hur människor hanterar gränserna mellan de olika livssfärerna arbete och familj för att uppnå balans; arbete och familj är olika domäner som hela tiden påverkar varandra (Clark 2000). Clark (2000) och Ashforth et al. (2000) menar att människor balanserar arbete och hem genom att minska rollkonflikter och korsa gränserna mellan livssfärerna. Människor lever i olika livsroller; vi har en arbetsroll och en roll utanför arbetet som är privat. De här två livsrollerna möter och korsar varandra i de olika livssfärerna. För en del är kontrasterna mycket större och övergången mellan sfärerna blir betydligt större för dem. De flesta människor korsar gränserna dagligen och deras fokus, mål och personliga identitet anpassas oftast efter sfärerna. Exempel på hur människor korsar gränsen dagligen mellan sfärerna är genom att ta emot privata telefonsamtal på arbetet eller ta emot affärssamtal hemma. Människor formar de olika sfärerna samt gränserna mellan dem och vi kan också till viss del forma oss själva efter sfärerna i syfte till att skapa balans. Clark (2000) definierar att balans är när människan känner tillfredsställelse och det fungerar bra i båda livssfärerna, där rollkonflikt nästintill inte existerar. 2.6 Rational Choice Theory Scott (2000) och Li et al. (2010) menar att Rational Choice Theory går ut på att människor handlar efter sitt eget förnuft och därför agerar utifrån ett självintresse. Människor agerar utifrån vilka vinster och förluster man får av en viss handling, sen väljer man det alternativ som ger den största tillfredsställelsen. Scott (2000) anger att anställda kan ägna sig åt privata angelägenheter på arbetet om denne anser att vinsterna av det blir större än eventuella förluster. Man uppskattar hur mycket man tjänar på något i förhållande till det man förlorar och väljer således det alternativet som är mest fördelaktigt. Exempelvis om den anställde uppskattar att denne skulle tjäna mer på att ringa ett privat samtal på arbetstid än att inte hinna med sina arbetsuppgifter väljer den anställde att ringa samtalet. Om det däremot skulle vara tvärtom struntar den anställde i telefonsamtalet (Scott 2000). 2.7 Multitasking Multitaska betyder att kunna utföra flera saker samtidigt (Darmell 2013:39ff). Begreppet kan låta effektivt, men människor har svårt att kombinera flera uppgifter även om de är enkla och automatiserade. Darmell (2013:39ff) påstår att en medarbetare som pratar i telefon samtidigt som den skriver ett mejl kan jämföras med en person som är kraftigt haschpåverkad, ungefär samma skärpa har de två. Lai (2013) tar upp att endast två procent av alla människor kan göra flera saker samtidigt och att 98 procent minskar sin produktivitet när de försöker med det. D Abate (2005) menar att människor multitaskar för att kunna hantera arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade aktiviteter. Darmell (2013) och Lai (2013) har kommit fram till att många medarbetare har svårt att låta bli sin smartphones under möten och kollar ofta sin Facebooksida eller läser tidningen när de blir uttråkade. Det är inte bara oförskämt, utan även 13