Landstingsstyrelsens personalutskott

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s förvaltning Avtal pension och uppföljning Ulf Åkesson s personalutskott Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V), Jens Sjöström (S) och Marie-Helena Fjällås (MP) om rätt för medarbetare i SLL att yttra sig på sociala medier om sin arbetsplats Ärendebeskrivning arbetsgivare på sociala medier. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 27 september 2017 Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V), Jens Sjöström (S) och Marie- Helena Fjällås (MP) 31 augusti 2017 Förslag till beslut Personalutskottet föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning arbetsgivare på sociala medier. Efter en kort redogörelse om regeringsformens regler om yttrandefrihetens inverkan på de anställdas rätt att uttala sig besvaras frågorna.

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (4) Bakgrund arbetsgivare på sociala medier. Motionärerna vill ha svar på följande frågor: Vad gäller för medarbetare inom SLL och möjligheten att utrycka sig både positivt och negativt gällande sin arbetsplats i sociala medier och om det finns någon policy för de anställdas hantering och uttalanden på dessa medier. Härutöver har motionärerna frågat om SLL som arbetsgivare har rätt att forska efter en anställds inlägg på sociala medier och om det finns några kända skillnader mellan SLSO och privata vårdgivare vad gäller meddelarfriheten. Överväganden Innan frågorna besvaras lämnas en kort redogörelse om vad som gäller om en arbetstagares kritikrätt i allmänhet och vad som specifikt gäller för offentlig sektor. Som utgångspunkt bygger ett anställningsavtal (som alla avtal) på en ömsesidig lojalitetsplikt. För den anställde betyder det att han eller hon inte får gå emot sin arbetsgivares intressen, till exempel skada arbetsgivaren genom offentliga uttalanden. Alla anställda har också en kritikrätt som balanserar lojalitetsplikten. Det betyder att den anställde har en ganska långtgående rätt att kritisera sin arbetsgivare. I AD 1994 nr 79 (Värö Bruk) konstaterar arbetsdomstolen att en arbetstagare har rätt att offentligt uttrycka en uppfattning och om arbetsgivaren har en annan uppfattning får arbetsgivaren i sin tur ge uttryck för sin uppfattning offentligt på det sätt som arbetsgivaren bedömer lämpligt. Alla medborgare har vidare enligt 2 kap 1 Regeringsformen (RF) gentemot det allmänna en yttrandefrihet, en rätt att uttrycka sig och lämna uppgifter i princip i vilket ämne som helst. Den grundlagsfästa yttrandefriheten gäller även när en offentliganställd arbetstagare uttalar sig om förhållanden på sin arbetsplats. Det betyder således att en arbetstagare fritt kan uttala sig om förhållanden på sin egen arbetsplats. I AD 2011 nr 71 hade en polisman i en blogg skrivit om sitt arbete som polis och som en följd av detta blivit avskedad. Arbetsdomstolen fann att polismannen utnyttjat sin grundlagsfästa yttrandefrihet och avskedet var därför felaktigt. Ett annat fall är AD 2007 nr 20 som också rörde en polisman. Han hade i ett mail till två olika kommunföreträdare uttalat sig negativt om personer

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) med annan etnisk bakgrund och även uttryckt sig på ett kränkande sätt mot företrädarna för kommunen. Även denne polis blev skild från sin anställning. Arbetsdomstolen uttalade att han inte hade agerat i tjänsten och därför hade han utnyttjat sin grundlagsskyddade yttrandefrihet och uppsägningen var därför felaktig. Ett annat avgörande av intresse är AD 2012 nr 25. Fallet rörde en rektor på en privat gymnasieskola som på sin egen Facebook i olika grupper publicerat material som skolans ledning inte tyckte om. Rektorn hade bland annat publicerat bilder på sig själv som skolans ledning bedömde som opassande. Arbetsdomstolen konstaterade att rektorn trots att han hade en utpräglad förtroendeställning hade en rätt till yttrandefrihet och att det skedde på dennes privata Facebook utan koppling till arbetsgivaren. Det bör nämnas att det inte var fråga om kritik som var riktad mot arbetsgivaren i detta fall. Sammanfattningsvis ger den grundlagsfästa yttrandefriheten en rätt för anställda att fritt uttala sig om förhållanden på arbetsplatsen om de gör det på sin fritid och att det inte uppfattas som att de uttalar sig för landstingets räkning. En annan begränsning är att sekretessbelagda uppgifter inte får röjas. Landstinget har även tagit fram riktlinjer för sociala medier (LS ). Dessa riktlinjer är utformade helt utifrån ett verksamhetsperspektiv och berör inte yttrandefriheten för de anställda när de agerar som privatpersoner. Efterforskningsförbudet och repressalieförbundet i yttrandefrihetsgrundlagen gäller inte publicering på Facebook till exempel. Skyddet i yttrandefrihetsgrundlagen bygger på att en uppgift lämnas till en journalist i publiceringssyfte i ett visst medium med ett utgivningsbevis. Mot bakgrund av ovanstående kan frågorna besvaras enligt följande Anställda inom SLL kan som privatpersoner fritt uttala sig i sociala medier med stöd av den allmänna yttrandefriheten med de begränsningar som följer av sekretesslagstiftningen. Att röja en sekretessbelagd uppgift är brottsligt. Inom SLL finns inte någon policy för sociala medier som rör den anställdes rätt att uttrycka sig som privatperson på sociala medier. Det finns inte något förbud för arbetsgivare inom SLL att forska efter personliga inlägg på till exempel Facebook.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) Avslutningsvis gäller sedan den 1 juli 2017 en ny lag om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Det rör offentligt finansierad verksamhet som bedrivs i privat regi inom t ex skola och sjukvård. I SOU 2017:41 Meddelarskydd fler verksamheter med stärkt meddelarskydd föreslås att meddelarskyddet utvidgas till att omfatta fler verksamheter finansierade med offentliga medel. Det rör sig om interregional, regional och lokal kollektivtrafik, färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts Ekonomiska konsekvenser Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser Malin Frenning Landstingsdirektör Maria Englund Personaldirektör Beslutsexpediering: Akt Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till Godkänd av Malin Frenning,

5 Personalutskottet Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet SKRIVELSE (1) Skrivelse av (V), (S) och (Mp) angående medarbetare i SLL:s rätt att skriva och utrycka sig om sin arbetsplats i sociala medier Sociala medier har blivit en allt större del i hur vi kommunicerar, nätverkar och når olika grupper. Detta är inte minst viktigt i politikens värld och är även väl förekommande för medarbetare i vården. Inte minst nu när sjukvården är den mest prioriterade politiska frågan så förekommer stor debatt om sjukvården på sociala medier. Och nu när vissa delar av vården är pressad, som i Stockholms läns landsting så förekommer självklart debatter och inlägg om vården i sociala medier. Vi har fått till oss att vissa chefer har reagerat på att medarbetare uttryckt sig negativt gällande vården och sitt arbete i sociala medier. Enligt de uppgifter vi fått till oss har man fått repressalier och/eller blivit svartlistad för vad man utryck i på social media. Enligt lag råder meddelarfrihet, men ändå verkar det vara oklart vad som får uttryckas i sociala medier. Vi vill därför ha svar på följande frågor: 1. Vad gäller för medarbetare inom SLL och möjligheten att utrycka sig både positivt och negativt gällande sin arbetsplats i sociala medier? 2. Finns det någon sociala-medier policy för arbetstagare kontra arbetsgivare i SLL? 3. Har arbetsgivaren inom SLL rätt att efterforska efter en arbetstagares inlägg i sociala medier? 4. Finns kända skillnader gällande meddelarfriheten om man jämför SLSO och privata vårdgivare? Gunilla Roxby Cromvall (V), gruppledare Jens Sjöström (S), oppositionslandstingsråd Marie-Helena Fjällås (MP), ersättare personalutskottet