Annika Ekener & Anna Larsson. Jobbar Du Eller? Are You Working Or What? A qualitative study regarding employees involvement in non-work activities

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Annika Ekener & Anna Larsson. Jobbar Du Eller? Are You Working Or What? A qualitative study regarding employees involvement in non-work activities"

Transkript

1 Annika Ekener & Anna Larsson Jobbar Du Eller? En kvalitativ studie om anställdas utförande av privata angelägenheter på arbetstid. Are You Working Or What? A qualitative study regarding employees involvement in non-work activities Arbetsvetenskap C-uppsats Termin: Handledare: VT2013 Lars Ivarsson

2 Förord Vi vill härmed tacka vår handledare Lars Ivarsson som har hjälp oss när vi har haft funderingar rörande vårt uppsatsskrivande. Vi vill även rikta ett stort tack till våra respondenter för att de tog sig tid att ställa upp på en intervju, utan er hade det inte blivit någon uppsats. Sist men inte minst tackar vi varandra för ett gott samarbete. Arbetet i denna uppsats har i alla delar varit en gemensam ansträngning av författarna till densamma. Tack alla! Karlstad Universitet,maj Annika Ekener... Anna Larsson

3 Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen och insikten för hur privata angelägenheter bedrivs samt varför anställda ägnar sig åt dessa handlingar. Vi har formulerat frågeställningar för att förtydliga undersökningens syfte och bidra till en följdriktig uppsats. Dessa frågeställningar lyder: Vad gör de anställda på arbetstid som kan definieras som privata angelägenheter? Varför utför anställda de handlingar av privat karaktär som utförs på arbetstid? Hur rättfärdigar de anställda utförandena av privata angelägenheter på arbetstid? I vår teoretiska referensram har vi redogjort för de teorier samt tidigare forskning som vi funnit relevanta för vår undersökning. Metoden som vi har valt att använda oss av i vår undersökning är kvalitativa intervjuer i form av halvstrukturerade intervjuer, denna intervjuform gav oss möjlighet att ställa följdfrågor till våra respondenter om de nämnde något av intresse för vårt undersökningsområde. Vi genomförde 8 stycken intervjuer med respondenter som vi ansåg höra till kritiska fall med ogynnsamma omständigheter. Intervjuerna bandades och transkriberats sedan i så snar anslutning till intervjutillfället som möjligt. I vår analys och resultatdel har vi kopplat våra valda teorier till vårt insamlade material och med hjälp av dessa teorier har vi sedan analyserat det transkriberade materialet för att på så sätt kunna besvara våra frågeställningar.

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Problemformulering Syfte och frågeställningar Disposition TEORETISK REFERENSRAM Privata angelägenheter Ny teknik nya möjligheter Olika perspektiv på privata angelägenheter Den negativa synen på privata angelägenheter Den positiva synen på privata angelägenheter Moral och produktivitet Möjliga orsaker till utförandet av privata angelägenheter Balansering av levnadssfärer Rättvisestyrd balansering Grundläggande behov Autonomi Motstånd Rättfärdigande ursäkter Neutraliseringstekniker Andra former av rationaliseringar METODAVSNITT Metodval Datainsamling Urval Urval av respondenter Intervjuguidens uppbyggnad Intervjuerna Presentation av respondenterna Analysmetoden Den etiska aspekten av undersökningarna... 21

5 3.7 Undersökningens validitet och reliabilitet Vårt negativa fall samt egna reflektioner ANALYS OCH RESULTAT Handlingar av privat karaktär under arbetstid Vilka orsaker kan det finnas till att utföra privata angelägenheter? För att balansera de olika sfärerna Ett uttryck för motstånd? Att sträva efter autonomi Att uppleva rättvisa mellan ansträngning och ersättning Att försvara utförandet av privata angelägenheter Besvarande av frågeställningarna Vad gör de anställda på arbetstid som kan definieras som privata angelägenheter? Varför ägnar sig de anställda åt handlingar av privat karaktär på arbetstid? Hur rättfärdigar anställda utförandet av privata angelägenheter på arbetstid? SAMMANFATTANDE DISKUSSION Slutsatser Diskussion Förslag på vidare forskning REFERENSLISTA BILAGA INTERVJUGUIDE PRIVATA ANGELÄGENHETER... 46

6 1 INLEDNING 1.1 Problemformulering Privata angelägenheter, att ägna sig åt privata ensaker på arbetstid, har varit föremål för forskning och undersökning under en relativt kort period. Intresset för att studera anställdas göromål under arbetstid är visserligen inte en ny företeelse, men då har forskningen primärt undersökt dessa göromål ur ett motståndsperspektiv och de anställdas ageranden har, mer eller mindre, uppenbart gått stick i stäv med arbetsgivarens riktlinjer. Ur ett ledningsperspektiv anses ofta de anställdas sysselsättning av privat karaktär på arbetstid vara negativt, vilket kan tänkas bero på vilken grundsyn ledningen har då det gäller hanteringen och behandlingen av sin arbetskraft. De göromål som omfattas av begreppet privata angelägenheter rör sig snarare i en gråzon vilket innebär att det inte är klart huruvida de handlingar av privat karaktär som anställda begår är kontraproduktivt eller ens otillåtet ur eventuellt vissa arbetsgivarperspektiv. Kan det kanske till och med vara så att det är av godo för arbetsgivare att dess anställda ägnar sig åt det här? Det finns ännu inget enhetligt svar på huruvida privata angelägenheter är eller inte är ett problem för arbetsgivare. Forskning på området indikerar starkt att de allra flesta anställda ägnar sig åt privata angelägenheter på arbetstid i någon form. I vilken utsträckning det sker varierar bland annat beroende på vilken möjlighet de anställda har att ägna sig åt det och deras behov av att ägna sig åt dessa handlingar. Det finns i dagens samhälle generellt sett en stor möjlighet för anställda att ägna sig åt privata angelägenheter bland annat på grund av den tekniska utveckling som har tagit plats och som gjorts tillgänglig för i princip alla individer i samhället. När mobiltelefoner gjorde sitt intåg var det en mycket kostsam och klumpig teknologi med kort batteritid och väldigt få ägde en mobiltelefon. Idag däremot är det i undantagsfall en individ inte är i besittning av en bärbar telefon. De flesta arbetsplatser har idag dessutom tillgång till datorer samt uppkopplingsmöjligheter till internet vilket även det underlättar för möjligheten att ägna sig åt privata saker på arbetstid och det försvårar kontroll samt övervakning för arbetsgivaren. Teknikens fortsatta utveckling ser vi som en bidragande orsak till att fördjupa förståelsen för fenomenet då utvecklingen kontinuerligt gör stora framsteg. En svårighet som föreligger med forskningsområdet är att avgöra vad som faktiskt är att anse som privata angelägenheter, vi menar att det säkerligen skiftar från arbetsgivare till arbetsgivare och är beroende av vilket yrke samt vilka arbetsuppgifter den anställde har. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen och insikten för hur privata angelägenheter bedrivs samt varför anställda ägnar sig åt dessa handlingar samt även hur de rättfärdigar sitt agerande. Vi valde att undersöka kritiska fall med ogynnsamma omständigheter, detta innebär att respondenterna har arbeten som, vi anser, av olika anledningar försvårar möjligheten att utföra privata angelägenheter. Detta tycker vi är intressant av två anledningar, dels på grund av att vi inte funnit tidigare forskning inom 1

7 området som inriktat sig specifikt på detta och vi ville undersöka om anställda, trots ogynnsamma omständigheter, utför privata angelägenheter på arbetstid. Tanken är att också att följa den logiska gången att om anställda ägnar sig åt privata angelägenheter då omständigheterna är ogynnsamma så är det troligt att de ägnar sig åt det även då omständigheterna är gynnsamma. Vi har formulerat frågeställningar för att förtydliga undersökningens syfte och bidra till en följdriktig uppsats. Dessa frågeställningar lyder: Vad gör de anställda på arbetstid som kan definieras som privata angelägenheter? Varför utför anställda de handlingar av privat karaktär som utförs på arbetstid? Hur rättfärdigar anställda utförandet av privata angelägenheter på arbetstid? 1.3 Disposition Uppsatsens första kapitel inleds med arbetets problemformulering och avslutas med syfte och frågeställningar, detta för att introducera läsaren i ämnesvalet samt bakgrunden till vår studie. Nästföljande kapitel presenterar den teoretiska referensramen som hjälper läsaren att förstå uppsatsens analysarbete. Kapitel tre redogör för det metodologiska arbetet som genomförts i studien och behandlar metodval samt hur insamlandet av material har gått tillväga. Fjärde kapitlet består av uppsatsens genomförda analys och avslutningsvis återfinns kapitel fem som presenterar resultat samt avslutas med ett diskussionsavsnitt. 2

8 2 TEORETISK REFERENSRAM I detta kapitel redogörs för den teoribildning som vi nyttjat för vår undersökning. Kapitlet inleds med förklaringar till begreppet privata angelägenheter som utförs på arbetstid och vad dessa handlingar kan bestå av. Nästföljande del av referensramen handlar om synen på privata angelägenheter, detta åtföljs av anledningar till varför anställda ägnar sig åt privata angelägenheter på arbetstid. Referensramen avslutas med en redogörelse för hur anställda rättfärdigar sina ageranden. 2.1 Privata angelägenheter Hur definieras då privata angelägenheter och kan man koppla dessa ageranden till en olydnad eller motstånd? Ivarsson och Larsson (2012) menar att privata angelägenheter är vardagliga och icke arbetsrelaterade angelägenheter som vi gör på arbetstid och deras artikel har syftet att nyansera debatten om varför anställda ägnar sig åt detta samt att efterlysa mer forskning som handlar om de positiva effekterna av fenomenet (Ivarsson och Larsson, 2012:9). Författarna menar att utförandet av privata angelägenheter inte kan tillföras motståndsperspektivet då dessa handlingar inte riktas uppåt i organisationen utan riktas utåt till privatlivet vilket även Karlsson (2008) hävdar (Ivarsson och Larsson 2012:14, Karlsson 2008:137). I D Abates (2005) undersökning visade det sig att hennes intervjupersoner utförde en rad olika sysslor under arbetstid som inte kan kategoriseras som arbetsrelaterade. Det framkom att de bland annat deltog i vadslagning, dagdrömde, skickade och tog emot privata , surfade på internet samt organiserade och planerade för sin personliga tid. Andra handlingar som utfördes var att de betalade räkningar, ringde privata telefonsamtal, läste och tog emot besök av familj och vänner på arbetsplatsen. De aktiviteter som dock var mest rapporterade var att man använde telefonen i hem eller fritidsrelaterade ändamål, skickade och tog emot privata , deltog i samtal som inte var arbetsrelaterade och surfade på internet (D Abate, 2005:1018). Hon skriver att resultaten från hennes studie tyder på att deltagandet i privata angelägenheter på arbetet är ett utbrett beteendemönster (D Abate, 2005:1023). Detta hävdar även Lim och Teo (2005) genom att i sin undersökning redovisa nyligen genomförda studier. Dessa undersökningar visar att 84 % av anställda skickar privata och ytterligare hela 90% surfar på internet i rekreationssyfte under arbetstid. Denna statistik säger författarna visar att privatsurfning är vanligt och därigenom blir en angelägen fråga för organisationen. De säger att ledningens oro mycket beror på att tankarna angående användningen av internet för privat bruk under arbetstid påverkar de anställdas energi och tid. Lim och Teo redogör för andra undersökningar som har gjorts där resultatet visar att privatsurfningen minskar de anställdas produktivitet (Lim och Teo, 2005:1082). 3

9 2.1.1 Ny teknik nya möjligheter Block (2001) säger att det med ny teknik ofta följer nya arbetsrelaterade problem för arbetsgivarna. Datorer, internet och e-post är något han menar kan räknas in i detta. Det finns dock en aspekt av denna nya teknik som författaren menar inte egentligen utgör några ytterligare problem och det är det som kallas för cyberslacking eller cyberloafing (egen förklaring: orden används när anställda surfar på internet i privata ärenden under arbetstid). Block skriver att vissa förståsigpåare menar att cyberslacking är ett nytt och unikt problem, som chefer aldrig tidigare stött på. I sin artikel visar han exempel på att detta inte är ett nytt fenomen genom att redovisa vad Friedman (2000) tidigare skrivit. Enligt Friedman innebär cyberslacking att man som anställd besöker pornografiska sidor, nyhetssidor, shoppar, planerar semester med mera under arbetstid. Själv anser Block att denna lista över aktiviteter inte var okänd före datorernas tillkomst. Han menar att nakna kvinnor tidigare prydde många väggar på arbetsplatserna och att anställda läste nyheter i pappersform. Han säger också att även om man förr inte kunde handla via internet så var det ingenting som hindrade att man kollade annonser i tidningar, klippte ut dem och planerade för sin handlingstur. Idag har man möjlighet att spela spel på datorerna men Block menar att datorer inte har monopol på spel, utan anställda har även tidigare kunnat ägna sig åt att till exempel spela kortspel såsom poker på arbetsplatsen (Block, 2001:225). Lim och Teo (2005) skriver att internet har en betydande inverkan både på arbetet och i det personliga livet för människor runt om i världen. Tillträde till internet har förändrat hur arbetet kan utföras men har även ökat möjligheten till att cyberloafa under skenet av att man arbetar. De skriver att internet har gjort gränsen mellan arbete och övrigt liv mindre tydlig och detta menar de underlättar intrånget av arbete i hemmet men även att personliga aktiviteter utförs under arbetstid. Internet har hyllats som ett tekniskt verktyg vilket har lett till utveckling och stora möjligheter för företag samt även lett till en förbättring av anställdas produktivitet. Det har även förändrat hur och var arbete kan utföras och medfört fördelar som att till exempel minska kostnader, förkorta tiden i produktionscykeln och underlätta tillgången till information (Lim och Teo, 2005:1081). 2.2 Olika perspektiv på privata angelägenheter Nedan följer en redogörelse för hur privata angelägenheter kan uppfattas, vi har i vårt arbete funnit att det huvudsakligen i teoribildningen föreligger en negativ syn på privata angelägenheter som utförs under arbetstid, men det finns även forskning som hävdar att det kan finnas positiva bieffekter. Dessa två synsätt är vad som konstituerar denna del av den teoretiska referensramen Den negativa synen på privata angelägenheter Då privatsurfande och e-postande innebär en, (för organisationen, dock inte för den anställde) resultatlös användning av företagets tid kan det betraktas som ett avvikande beteende på arbetsplatsen. Med avvikande beteende menas, enligt Lim och Teo, att anställda bryter mot de organisatoriska normerna, påverkar negativt på organisationen och/ eller deras medlemmar. De säger att internet har bidragit till att det 4

10 produktionsavvikande beteendet antagit en ny form. Medan de anställda ger sken av att arbeta hårt kan de använda datorn för personliga intressen och syften. Till skillnad mot de som tar en längre lunch än vad de egentligen har rätt till behöver inte cyberloafers vara fysiskt frånvarande från kontoret. Inte heller behöver de, till skillnad mot de som står vid kaffeautomaten och pratar oroas över synligheten av vad de gör, man kan vid datorn ge sken av att arbeta fast man gör något annat. Författarna menar också att när en anställd privatsurfar på en arbetsdator finns det en risk att organisationen kan komma att utsättas exempelvis för datorvirus, och författarna menar att de som utför denna handling kan komma att utgöra ett hot mot organisationerna (Lim och Teo, 2005:10832f). Att man snabbt kollar till exempel fotbollsresultat eller skickar ett mail till en vän tar bara några sekunder och bör inte vara något problem menar många som använder internet under arbetstid, men faktum är att många gånger blir sekunderna till timmar och detta resulterar i att det då blir ett problem för företaget (Lim och Teo, 2005:1082) Den positiva synen på privata angelägenheter Coker (2011) skriver att en vanlig uppfattning hos arbetsgivare är att en arbetstagare som surfar på internet av personliga skäl under arbetstid slår dank och är icke-produktiv. Själv har han en annan åsikt och menar att hans studie bestrider detta då hans undersökning visar att ett privatsurfande kan ha positiva effekter. Gällande de anställdas produktivitet säger Coker att privatsurfandet kan ses som ett diskret avbrott som möjliggör för återhämtning av mental kapacitet samt gynnar känslor av självständighet. Diskret blir det eftersom en anställd kan ta små avbrott från sina arbetsuppgifter och surfa på internet i eget intresse utan att arbetsgivare och kollegor upptäcker detta. Han väcker frågan om det inte kan vara så att ett personligt internetsurfande i måttlig mängd under arbetstid faktiskt skulle kunna vara bra för arbetstagarens prestationer? Det är, enligt Coker (2011), lätt att tro att handlingen påverkar produktionen negativt genom att den äter av den tid som annars skulle ha använts till arbetssysslor men författaren lyfter fram att nuvarande forskning dock visar på att ett måttligt användande av privatsurfning på internet kan förhindra utmattning och därmed faktiskt öka de anställdas produktivitet (Coker, 2011:238). Det är enligt Coker välkänt att ett avbrott kan ge positiva effekter på koncentrationen och säger att om vi till exempel under en lång bilfärd inte har möjlighet att ta regelbundna pauser finns risken att vi råkar ut för en bilolycka (Coker, 2011:240). Coker s forskning utmanar det rådande antagandet att allt privatsurfande på arbetsplatsen skulle vara negativt. Han säger att om anställda tillbringar alltför mycket tid på internet så skulle det naturligtvis ske på bekostnad av arbetsuppgifterna vilket i sin tur leder till lägre produktivitet. Han menar dock att resultaten av hans studie överensstämmer med flera andra studier som har funnit att korta pauser kan ha en positiv inverkan på individens arbetsprestanda (Coker, 2011: 245). 5

11 Även om Coker här enbart behandlar aspekten privatsurfning på arbetstid så menar vi att även andra icke arbetsrelaterade handlingar som utförs på jobbet är applicerbara här. Vi anser att pauserna inte enbart behöver handla om att privatsurfa utan snarare att alla avbrott, oavsett vad som görs, kan bidra till att ge ny energi hos den anställde om denne upplever att koncentrationen brister. Till exempel ringa privata samtal, prata med kollegor om annat än jobb, bläddra i tidningen eller gå på toaletten Moral och produktivitet Block (2001) frågar sig om privatsurfning eller andra former av ickearbetsrelaterade aktiviteter på arbetet är omoraliskt? Kan det liknas vid stöld eller skulle det kunna ses som en aktivitet som kan bidra till att öka produktiviteten hos de anställda? Block menar att det kan vara både och. Han menar att om det ska betraktas som stöld beror det på om det uttryckligen finns dokumenterat att ett tidsödande, oavsett om det gäller cyberslacking eller någon annan form av drönande, kommer att betraktas som stöld och att inblandande kommer att avskedas om detta utförs. Finns det dokumenterat, ja då är det att betraktas som stöld (av tid). Om inte, menar Block att detta troligtvis inte skulle hålla i en domstol med rubriceringen stöld (Block, 2001:226). Även Lim och Teo har diskuterat de negativa aspekter av internetåtkomst på arbetsplatsen och menar att det till exempel kan handla om produktionsförlust men även företagets organisatoriska ansvar som följd av de anställdas inkommande och utgående internetaktiviteter (Lim och Teo, 2005:1081). När det gäller produktiviteten så visar Block (2001) upp ett scenario om två anställda som båda arbetar åtta timmar. En av dessa anställda arbetar i stadig takt hela dagen medan den andre slappar på olika sätt under de första fyra timmarna för att sedan arbeta dubbelt så hårt den andra delen av dagen. Vid arbetsdagens slut har dessa två anställda producerat exakt lika mycket. Block ställer frågan om detta scenario skulle kunna vara riktigt och besvarar den själv med att säga att vi alla någon gång har ägnat åt oss att slappa under arbetstid för att sedan arbeta dubbelt så hårt för att kompensera för detta. Med detta menar författaren att det för arbetsgivaren kanske inte spelar så stor roll att de anställda sysslar med annat under arbetsdagen så länge kvantiteten och kvaliteten håller vad som förväntas. Han skriver att det inte går att förneka tankegångar om att ju hårdare anställda arbetar och ju mindre de ägnar sig åt annat än arbete desto mer kommer de att producera. Dock tillägger han också att en anställd som har minimalt med autonomi inte automatiskt kommer att producera mera (Block, 2001:228). 2.3 Möjliga orsaker till utförandet av privata angelägenheter Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid? Vi har funnit att det övervägande handlar om ett behov eller en önskan om balansering. Dels behov som rör de olika levnadssfärerna, arbete, privatliv och fritid, dels en önskan som huvudsakligen rör uppfattningen om rätt och fel i relationen arbetsinsats kontra ersättning. Ytterligare en faktor är balansen mellan autonomi och kontroll. Här inleder vi med en redogörelse för balansen mellan levnadssfärerna, därefter följer arbetsinsats kontra lön vilket avslutar avsnittet. 6

12 2.3.1 Balansering av levnadssfärer Det finns olika definitioner på begreppet work-life balance, vi har valt att använda Fahléns (2012) definition, Work-life balance förmågan att kombinera både arbetsliv och familjeliv utan att tvingas välja det ena över det andra (Fahlén, 2012:11). Vi kommer kortfattat att förtydliga denna då hennes definition av begreppet även innefattar aspekten att rollförväntningarna på individen kan vara beroende av olika kontexter, som fritid, privatliv och arbetstid. Fahlén (2012) menar att det finns tre nivåer av work-life balance, den första nivån är institutionellt stöd, exempelvis barnomsorg, den andra nivån handlar om arbetsplatsen och då gällande familjevänlig hållning och den tredje, slutliga nivån är den sociopsykologiska nivån som är kopplad till hur individer upplever konflikt mellan sina olika roller (Fahlén, 2012:29-30). Ett exempel på det här skulle kunna vara en anställd som vill visa framfötterna i sitt arbete genom att ställa upp på övertid i sista minuten, men som samtidigt behöver hämta sina barn fasta klockslag varje dag. Här tvingas ambitionen hållas tillbaka såtillvida det inte går att lösa hämtning av barnen på annat sätt. Även de sociala normerna kan ha betydelse i vårt exempel genom vad som anses vara en god förälder och en god anställd. Individen har att tolka och ta ställning till dessa normer och agera därefter vilket leder ett ständigt balanserande. Enligt Noon & Blyton föreligger det en viss problematik gällande definitionen av begreppet work-life balance då arbete för majoriteten av människor är en stor del av livet snarare än två separata ting, dessutom innebär begreppet balans olika saker för olika individer. Likaväl begreppet obalans skiljer sig åt från individ till individ. Författarna hävdar att diskussionen rörande WLB (work-life balance) huvudsakligen har rört det faktum att arbetstiden alltmer komprimerat tid som inte rör arbete och de menar att det är högst individuellt hur denna balans uppnås. Även D Abate (2005) menar att individer upplever krav från arbetsliv, familjeliv och fritidsliv och att alla dessa sfärer, var och en, kräver varierad mängd uppmärksamhet från individen. Hon menar att arbetslivet traditionellt sett ansetts dominera veckodagar medan familjelivet och fritidslivet har haft sin dominans under kvällar och helger. Detta stämmer inte riktigt idag anser D Abate eftersom forskning visar på att det inte alltid existerar någon klar gräns mellan de olika sfärerna utan många gånger överlappar de ofta varandra (D Abate, 2005:1010) Rättvisestyrd balansering En anledning till varför man utför privata angelägenheter skulle kunna vara att man upplever en orättvisa i förhållandet mellan sin ansträngning kontra ersättning. Miner (2005) säger att individers strävan efter vad som, mer eller mindre subjektivt anses vara rättvisa, är en stor motivationskraft men innan detta blir aktuellt måste man uppleva någon form av orättvisa för att denna kraft ska mobiliseras. Även om rättvisa är det begrepp som oftast används för att beskriva Equity teorin skulle man lika gärna kunna kalla den för en orättvise -teori. Teorin går ut på att det sker ett utbyte av något slag där individen ger något och samtidigt får något tillbaka, så kallat inputs och 7

13 outcomes. Det kan här handla om till exempel arbetstagare och arbetsgivare. För att utbytet ska fungera effektivt måste det vara ett upplevt rättvist byte mellan dessa två och det måste även anses relevant samt godkännas av båda parter. Uppfattningar av vad som anses vara en rättvis relation mellan utbytena är något man lär sig genom en övergripande socialiseringsprocess (Miner, 2005:135f). En socialiseringsprocess kan enkelt, av oss, förklaras som att en individ lär sig hur han eller hon ska agera och uppträda i olika kontexter genom att se hur andra beter sig. Det är även genom en socialiseringsprocess som man erfar vad som anses vara tillåtet eller inte genom att man får reaktioner på det agerande man gjort. Likaså lär man sig de normer och värderingar som återfinns på till exempel en arbetsplats genom denna socialiseringsprocess. Miner pratar även om att det finns en tredje variabel förutom utbyte av inputs och outcomes och det är att man använder sig utav en referenskälla för att göra en bedömning av rättvisa. Referenskällan kan vara en medarbetare, en släkting, en granne eller en grupp av medarbetare. Man jämför alltså sin egen situation med referenskällan för att se om man får tillbaka det man borde få i förhållande till vad man själv gett. Här kan det till exempel handla om att man får lika lön som sin medarbetare om man gör lika arbetsuppgifter (Miner, 2005:135f). Orättvisa kan upplevas när förhållandet mellan individens ansträngning och det som han eller hon får tillbaka markant skiljer sig från referenskällan. På så sätt kan människor känna att de är underbelönade om de anser sig få för lite tillbaka i förhållande till den insats de ger om de anser att referenskällan inte bidrar med lika mycket. Detta kan till exempel upplevas då individen anser att han eller hon arbetar hårdare än andra anställda men får samma lön som dem. Teorin är inte begränsad till orättvisor som är ogynnsamma för individen utan innefattar även rättvisa, balans och ömsesidig existens av rättvisa utbytesförhållanden. Motivationskraften att agera mot orättvisa kan uppstå när det finns en avvikelse i detta tillstånd. På grund av detta kan människor faktiskt känna sig överbelönade jämfört med andra, man tycker att man får för mycket tillbaka i förhållande mot vad man ger i jämförelse mot vad andra ger och får. En medarbetare kan till exempel finna en orättvisa i att han eller hon får mer betalt än sina medarbetare trots att de alla arbetar lika hårt, men det ska tilläggas att gränsen vid överbelöning förmodligen är högre än vad den är för underbelöning, det ska mycket till för att man ska känna obehag av en överbelöning (Miner, 2005:136f). Om man känner sig underbelönad resulterar detta många gånger i känslor av ilska och vid överbelöning kan individen känna skuld. Båda förhållandena ger individen känslor av olust. En obalans av rättvisa skapas i förhållande till mängden orättvisa och detta fungerar som en motivationskraft för att reducera orättvisan och skapa en balans mellan inputs och outcomes. För att skapa balans mellan dessa två kan till exempel en anställd korrigera sin insats på arbetet antingen uppåt eller nedåt beroende på varför det upplevs en obalans. Om en anställd känner sig underbelönad kan han eller hon minska kvaliteten eller kvantiteten i arbetet för att det ska matcha nivån på referenskällan. Om orättvisan däremot är gynnsam för individen som till exempel att vara överbelönad, 8

14 kommer prestationsnivån troligtvis att öka för att minska skuldkänslorna (Miner, 2005:137f). Behrend (1957) säger att om en anställd inte utför de arbetsuppgifter som åligger denne kan det leda till att han eller hon blir avskedad, det finns alltså en nedre gräns av ansträngning från den anställde som arbetsgivaren tolererar. Likaväl har en arbetstagare en övre gräns för den mängd ansträngning som han eller hon kommer att avsätta för arbetet. En uppgörelse om prestation kontra ersättning tenderar att vara effektiv så länge båda parter håller sin del av överenskommelsen men om en arbetsgivare begär mer från den anställde i arbetet än vad som tidigare varit uppgjort kan det krävas av arbetsgivaren att denne även justerar det som den anställde får tillbaka, som till exempel höjd lön (Behrend, 1957:505f). Om man antar att arbetsintensiteten kan ökas och att pengar är den viktigaste motivator för detta, verkar det logiskt att man använder just pengar som morot för en ökad prestation. Många förespråkare menar dock att höjd lön inte är tillräckligt för att öka prestationen om det inte är så att det finns ett system där man får betalt efter prestation, som till exempel vid ackordsarbeten (Behrend, 1957:503). Det finns enligt Behrend ganska fasta normer av hur mycket ansträngning man som anställd lägger på sitt arbete. Denna ansträngning skulle eventuellt kunna höjas av starka stimuli som till exempel en rejält höjd lön. Något annat som Behrend tar upp är att det verkar finnas en tro i att det finns en rätt ersättning för ett arbete. En ersättning är rätt om det matchar föreställningen om rätt ansträngning för arbetet, man kan förklara detta med att den anställde inte vill göra ett arbete som han eller hon anser kräver mer än vad man får betalt för (Behrend, 1957:507f). Denna teori som Behrend redogör för kallas för the effort bargain theory. Ackroyd och Thompson redogör för ett antal olika ageranden som kan kopplas till the effort bargain, bland annat begränsning av arbetsinsats vilket de menar till stor del är informellt, kamouflerat och dolt och agerandet har kallats för maskning. Ännu en samling med ageranden som tillförs begreppet motstånd kallas för rationalisering och innebär att anställda på olika sätt rationaliserar sina handlingar, handlingar vars huvudsakliga målsättning är att reglera relationen mellan arbetsinsats och lön till förmån för den anställde (Ackroyd och Thompson, 1999:31f). 2.4 Grundläggande behov Ytterligare förklaring till varför anställda ägnar sig åt privata angelägenheter på arbetstid anser vi skulle kunna vara att det finns andra behov att tillfredsställa som individer är mer eller mindre medvetna om. Vi redogör nedan för behovet av autonomi och avslutar med att reflektera över motståndsteorier som en möjlig orsak till utförandet av privata angelägenheter Autonomi När självbestämmande som begrepp appliceras på arbetsmarknaden eller mer specifikt relationen mellan anställd och arbetsgivare så handlar det här om de anställda upplever ett visst mått av kontroll och valmöjlighet i relation till det arbete de utför. Det handlar 9

15 inte om att arbetsgivaren är slapphänt eller försumlig utan snarare om att anställda har inflytande på/över arbetsplatsen. Återigen finns det sätt för arbetsgivaren att uppnå denna känsla av självbestämmande. Arbetsgivare kan optimera anställdas kontroll och möjlighet att påverka hur arbetet utförs, hur bonussystem skall konstrueras och hur målen skall sättas och definieras. Att reducera eller helt ta bort förlegade regler som förhindrar produktiviteten är en annan variant, att låta anställda själva välja vem som utför en uppgift (när detta är möjligt) och att arbetsgivaren tillåter misstag och misslyckanden (Deci & Ryan, 2004, ). Detta skulle, enligt Deci och Ryan, innebära att arbetsgivare påverkar situationen, till skillnad från uppfattningen som det arbetssociologiska perspektivet redogör för. Det arbetssociologiska perspektivet introducerar begreppet makt i motståndsdiskussionen vilket innebär att motstånd inte är något som uppkommer vid förändring i organisationer, till skillnad från andra perspektiv, utan är i ett kapitalistiskt samhälle inbäddat i organisationer. Motstånd hävdas i detta perspektiv kunna vara rena överlevnadsstrategier och är då ett sätt för anställda att skapa utrymme och autonomi i en kontrollerad och styrd tillvaro (Huzell, 2005:35ff). Oavsett om det handlar om överlevnad eller inte så är motstånd nära förknippat med makt och kontroll. Labour Process-skolan är en skolbildning som utgått från ovanstående tankesätt och inom LP är maktrelationen mellan ledning och anställda grundläggande och manifesteras i form av strukturerad antagonism (antagonism fiendskap eller aggressiv konkurrens), vilket är en konsekvens av kapitalistiska organisationers normativa kontrollerande handlande. Motsättningen står att finna i arbetsgivarens strävan efter kontroll och de anställdas strävan efter autonomi, motstånd uppstår antingen för att söka lindra ledningens krav eller för att förstärka anställdas egna krav på autonomi. Betoningen i detta perspektiv ligger på de anställdas kreativitet och strävan efter autonomi (Huzell, 2005:35ff). Ackroyd och Thompson hävdar att självorganisering och strävan efter autonomi är uppenbar i alla arbetssituationer, de enda som särskiljer dessa från varandra är i vilken utsträckning de är uppenbara eller dolda (Ackroyd och Thompson, 1999:53f). Vi anser att det är möjligt att koppla utförandet av privata angelägenheter till detta genom Ivarsson och Larsson (2012) som redogör för arbetsgivarens syn på utförandet av dessa angelägenheter. Huruvida de är förbjudna, officiellt förbjudna (arbetsgivaren ser mellan fingrarna), tillåtna eller till och med uppmuntrade. De borde bli uppenbara om arbetsgivaren tillåter utförandet av privata angelägenheter och dolda om det är förbjudet eller officiellt förbjudet. Coker (2011) säger att forskning visar på att om arbetsgivaren blockerar eller kontrollerar tillgången av internet på arbetsplatsen så ses detta av många anställda som en inskränkning i deras självkontroll. Han hävdar att även om anställda är av uppfattningen att privatsurfandet är fel håller de inte med om att det skulle vara ett bedrägligt beteende och han menar att den bristande överrensstämmelsen mellan arbetsgivare och arbetstagares syn på privatsurfandet skapar en intressekonflikt på arbetsplatsen. Om insatser sätts in för att kontrollera användandet av internet hos de anställda kan detta leda till känslor av att vara alltför styrd. Att ha en känsla av kontroll 10

16 är nödvändigt för att en individ ska kunna känna att han eller hon har autonomi i handlingar (Coker, 2011:239). Karlsson (2008) menar att det är nödvändigt för människor att uppleva autonomi och värdighet i sitt arbete och om de inte upplever detta så finns det en stark tendens att de gör motstånd mot sina arbetsvillkor och om autonomi inte upplevs kan starka drivkrafter till motstånd förväntas (2008:9) Motstånd Enligt Ivarsson och Larsson skulle en förklaring till att anställda utför privata angelägenheter under arbetstid kunna ses som en reaktion på deras underordnade position och därigenom kan privata angelägenheter bli ett uttryck för motstånd mot ledningen som en följd av att det finns en strukturell motsättning mellan arbetstagare och arbetsgivare. Författarna skriver vidare att denna organisatoriska olydnad även kan komma att uppträda om den anställde upplever sitt arbete som monotont, avtrubbande och tungt (2012:12f). Ackroyd och Thompson likställer i stort begreppet misbehaviour med konflikt och motstånd (1999:21). De anser att definitionen av begreppet misbehaviour borde vara självpåtagen i den mening att den grupp som har makt att avgöra vad som är bra uppförande också avgör vad som är tillåtna avvikanden från det förväntade bra uppförandet (1999:3), med andra ord är det de som styr i organisationerna som bestämmer definitionen av misbehaviour, det vill säga vilka beteenden som ska klassas som olydnad, vilket i sin tur borde innebära att det kan föreligga stora skillnader mellan organisationer och även mellan avdelningar inom organisationer. Karlsson (2008) säger att organisatorisk olydnad är det vidaste begreppet och att både motstånd och privata angelägenheter faller in under denna ram. Båda begreppen måste dock dels definieras som organisatorisk olydnad och dels även ha en ytterligare led för att klargöra det specifika för vederbörande begrepp. Karlssons definition för organisatorisk olydnad är: allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara. Definitionerna för motstånd och privata angelägenheter är följande: motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin och hans definition på privata angelägenheter är denna: sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som riktar sig utåt från den organisatoriska hierarkin till privatlivet (Karlsson, 2008:132ff) Det finns ännu ingen klart uttalad definition av organisatoriskt motstånd på svenska vilket gör att vi valt att ansluta oss till Huzell s avgränsning att motstånd rör beteenden av informell karaktär snarare än formella motståndsaktiviteter såsom strejker. Det informella kännetecknas av ett minimum av yttre former och formalia när det gäller regler och konventioner (Huzell, 2005:18). 11

17 2.5 Rättfärdigande ursäkter Här redogör vi för hur individer kan rättfärdiga sitt agerande gällande privata angelägenheter. Avsnittet inleds med neutraliserande tekniker och avslutar med övriga rationaliseringar Neutraliseringstekniker Forskning om avvikande beteende och neutraliserande tekniker har visat att individer hänvisar till neutraliserande tekniker (Lim och Teo 2005, D Abate 2005) för att på så sätt dämpa sin skuld om de utför avvikande aktiviteter. Dessa tekniker är till exempel att individen rationaliserar sitt beteende för att övertyga sig själv och andra att handlingen är motiverat och/eller ursäktligt. De vill på detta sätt projicera en positiv bild av sig själva och skydda sig mot skuldbelägganden. I och med denna neutralisering blir det lättare för människor att utföra ett avvikande beteende (Lim och Teo, 2005: 1083). De neutraliseringstekniker som här nedan tas upp är normalisering, minimering och superordination och för att tydliggöra dessa neutraliseringstekniker har vi valt att ta med några av de citat som Lim och Teo (2005) redovisar i sin undersökning. Många av Lim och Teos intervjupersoner uppgav att de tyckte det var acceptabelt att använda företagets dator för privat bruk under arbetstid om de märkte att andra på arbetsplatsen också gjorde det. Detta förfarande kallas för normaliserande. Författarna skriver att detta är förenligt med sociala teorier som menar att anställdas beteenden till stor utsträckning styrs av arbetsplatsens värderingar, normer och förväntningar. Anställda lär sig att uppföra sig genom att observera andra anställdas beteenden och dess eventuella konsekvenser. Om en arbetsplats ger signaler om att det är okej att privatsurfa, så gör detta det lättare för den anställde att normalisera sådana beteenden vilket i sin tur underlättar för ett utövande och rättfärdigande av en sådan aktivitet (Lim och Teo, 2005:1087f). En av respondenterna i Lim och Teos undersökning svarar så här: Jag skulle säga att 99,9% av människorna i min organisation använder företagets internetåtkomst för personligt bruk. Det blir regel snarare än undantag (Lim och Teo, 2005:1087). Andra ursäkter som gavs av respondenterna i Lim och Teos undersökning har de kategoriserat under minimering, det vill säga att man bagatelliserar och tonar ned konsekvenserna av sitt handlande. Många av respondenterna svarade att de endast hade för avsikt att surfa på internet en liten stund och att de såg detta som en paus från arbetet. Enligt Lim och Teo visar forskning att minimering är en av de vanligaste ursäkterna för att rättfärdiga detta beteende (Lim och Teo, 2005: 1088). En deltagare i studien säger så här: Det är bara för några minuter, jag kan inte se hur det (cyberloafing) kan skada någon (Lim och Teo, 2005: 1088). En tredje ursäkt kategoriseras under superordination, det vill säga att det ska vara lika för lika (vilket kan likställas med Effort Bargain och Equity Theory som också handlar om ett rättviseperspektiv). De anställda i Lim och Teos undersökning menade att det var acceptabelt att privatsurfa om de upplevde att de var orättvist behandlade eller 12

18 underbetalda (Lim och Teo, 2005:1088). Återigen får vi exempel på hur respondenterna försvarar sitt beteende: Jag är för närvarande underbetald för det antal timmar jag behöver arbeta. Därför bör inte företaget ha något emot om jag använder internet till ickearbetsrelaterade ändamål när jag är på kontoret eftersom jag knappast har någon privattid hemma (Lim och Teo, 2005: 1088). Även andra författare diskuterar rationalisering av utförandet av privata angelägenheter och vi redogör ett urval av detta nedan Andra former av rationaliseringar D Abate menar att strävan efter att finna balans i livet spelar en stor roll i varför man utför privata angelägenheter på jobbet. Hennes respondenter gav bland annat som ursäkt till utförandet av privata angelägenheter på arbetstid att det var bekvämt då både telefon och dator fanns nära till hands och det var därmed lätt att använda dem i privat bruk. På grund långa resavstånd mellan arbetet och hemmet samt långa arbetsdagar innebar detta att man inte ansåg sig hinna göra alla privata angelägenheter utanför arbetstid. D Abates respondenter svarade också att det är svårt att komma i kontakt med till exempel rörmokare, mekaniker eller läkare på fritiden eftersom dessa yrken endast kan nås under arbetstid. En liten andel av de intervjuade svarade att de kunde multi-taska och såg inga svårigheter i att kunna hantera både arbetsrelaterade och icke-arbetsrelaterade uppgifter samtidigt (D Abate, 2005:1021). Exempel på att multi-taska skulle kunna vara att man arbetar samtidigt som man sitter i telefonkö till läkare. Trots att fenomenet privata angelägenheter, enligt Ivarsson och Larsson (2012), inte kan härledas till motståndshandlingar så redogör författarna för ett antal möjliga teoretiska förklaringar till varför anställda ägnar sig åt privata angelägenheter. En sådan teori är Eskapism, en teori som innebär att man ägnar sig åt dessa handlingar i ett försök att fly från arbetet, både mentalt och fysiskt (2012:17). En annan teori är white collar crime som är en rationaliseringsteori som handlar om att handlingarna genomförs för att alla andra gör så här, vilket är samma sak som normalisering (se s.14) och jag är värd det här (Ivarsson och Larsson 2012:16, D Abate 2005:1021). Kramer och Tyler (1996:1) har även de en rationaliseringsteori, rational choice, som innebär att individer motiveras genom att maximera sina vinningar och minimera sina förluster i sociala samspel och agerar utifrån detta i alla kontexter. Ivarsson och Larsson menar att utförandet av privata angelägenheter / / inte nödvändigtvis handlar om ett avvikande, antisocialt beteende, ett motstånd eller ett sätt att få ihop arbete med övrigt liv (2012:17) och att dessa handlingar till och med skulle kunna vara fördelaktigt för organisationer. Då ur aspekten att det kan handla om exempelvis återhämtning och därigenom höjning av produktivitet, men de menar också att det kan handla om ökad trivsel (2012:10) 13

19 3 METODAVSNITT Med detta kapitel avses att redogöra för hur den metodologiska processen har förlöpt under arbetet med denna uppsats. I litteratur som rör metodologi finns regler och riktlinjer för hur undersökningar skall bedrivas samt vilken typ av metod man bör välja att använda sig av, kvantitativ eller kvalitativ. Vi har valt en kvalitativ metod och en redogörelse för metodvalet inleder detta avsnitt av uppsatsen. Uppbyggnaden av kapitlet är kronologisk och innehåller en redogörelse för metodvalet, forskningsområdet, respondenterna, intervjuerna, analysmetod, etiska aspekter av undersökningarna och kapitlet avslutas med ämnesvalets problematik. 3.1 Metodval Då vi valt att undersöka privata angelägenheter på arbetstid och varför anställda ägnar sig åt detta fann vi att en kvalitativ ansats var att föredra. De metoder som normalt sett används vid undersökningar av motstånd, vilket personliga angelägenheter delvis kan hänföras till, är olika kvalitativa fallmetoder (Huzell 2005:45ff). Till skillnad från kvantitativa metoder som i första hand söker efter statistiska och mätbara resultat söker de kvalitativa metoderna kunskap genom subjektets upplevelser och uppfattningar vid intervjutillfället, i vårt fall genom intervjurespondenternas svar vid varje givet tillfälle. Anledningen till att vi valt att använda en kvalitativ ansats för denna undersökning beror på ett antal olika faktorer, bland annat att det är svårt att förutse bakomliggande orsaker till varför anställda agerar på ett visst sätt, vilket till stor del är en förutsättning vid skapandet av en enkät med olika svarsalternativ som är menade att täcka in hela spektrumet. Ytterligare en anledning till metodvalet är att syftet med denna undersökning är att beskriva och analysera hur och varför anställda ägnar sig åt personliga angelägenheter på arbetet. Vi anser att en enkätundersökning borde bli synnerligen besvärligt då, som vi redogjort för tidigare, de potentiella variablerna är många och svårfångade. Enligt Kvale (1997:67) syftar kvalitet på hur något är beskaffat och på arten av det som undersöks, vilket passar väl in på undersökningens valda område då syftet inte är att mäta mängden av något eller att se hur stort något är, utan att skaffa en djupare kunskap om hur och varför anställda ägnar sig åt personliga angelägenheter Datainsamling I denna undersökning valdes att arbeta med kvalitativa intervjuer och då personliga halvstrukturerade intervjuer samt vid ett par tillfällen telefonintervjuer som genomfördes på grund av stora geografiska avstånd. Att en intervju är personlig innebär 14

20 att den genomförs ansikte mot ansikte (Esaiasson, 2007:262). Vi är medvetna om att personliga intervjuer är att föredra framför telefonintervjuer då vi haft ett relativt stort antal frågeställningar (Esaiasson et.al, 2007:265), eventuellt har respondenterna vid telefonintervjuerna inte orkat bibehålla sin koncentration genom hela intervjun vilket kan ha påverkat resultaten av dessa. Vi har gjort klart i transkriberingen vilka intervjuer som skötts via telefon, med förhoppningen att eventuellt kunna tyda huruvida eventuella avvikelser kan härledas till intervjumetoden. Alla genomförda intervjuer spelades in för att intervjuaren skulle kunna koncentrera sig helt på respondenten och undvika att missa intressanta kommentarer som kunde vara av vikt för det valda undersökningsområdet. Intervjuerna har genomförts med en intervjuare med tanke på att undvika att respondenten eventuellt skulle uppleva situationen som obalanserad ur ett maktperspektiv. Längden på intervjuerna har varierat mellan respondenterna, den kortaste intervjun tog tjugo minuter och den längsta intervjun femtioåtta minuter. Trots den stora skillnaden i tidsåtgång fann vi att samtliga intervjuer resulterade i användbart material gällande våra frågeställningar och vårt valda undersökningsområde. Anledningen till skillnaderna i tid kan vi delvis hänföra till hur snabbt respondenter talar samt hur utförliga svar som ges. En halvstrukturerad intervju innebär i vårt fall att vi haft en intervjuguide som vi baserat våra intervjuer på, men att ytterligare frågor kan uppstå under själva intervjun vilka då ställts trots att de inte finns med i intervjuguiden. Ännu en aspekt till varför en halvstrukturerad intervju har använts är att det kan finnas behov att ställa frågorna i en mer naturlig följd, beroende av hur intervjun fortlöper, inte heller då följs intervjuguiden slaviskt. Då det inte är möjligt att i förväg veta hur många intervjuer som behövs för att besvara frågeställningen/frågeställningarna (Kvale, 1997:97) valde vi inledningsvis att intervjua sex respondenter, men fann senare under arbetets gång att vi ville utöka antalet intervjuer, detta för att nå en teoretisk mättnad, vilket inneburit att vi genomfört totalt åtta intervjuer. 3.2 Urval Fastställande av populationen som vi i vår undersökning vill studera genomfördes tidigt, redan vid formulerandet av syftet. I detta fall består populationen, det vill säga de som är av intresse för denna studie, av anställda som enligt vår uppfattning åtminstone till synes har begränsade möjligheter att ägna sig åt privata angelägenheter på arbetet. Vårt urval har inneburit att vi gjort ett strategiskt sådant genom att välja att undersöka ett antal så kallade kritiska fall med ogynnsamma omständigheter. När man genomför ett strategiskt urval så kan man välja antingen kritiska eller typiska fall (Esaiasson et. al 2007:183f), vi har, som tidigare nämnt, valt att undersöka kritiska fall. Dessa delas i sin tur upp i antingen gynnsamma omständigheter eller ogynnsamma omständigheter där vårt val har fallit på ogynnsamma omständigheter. Huruvida omständigheter är gynnsamma eller icke är relativt självförklarande, vi har ansett att ogynnsamma omständigheter för vårt valda forskningsområde är yrkeskategorier där 15

21 arbetsuppgifternas natur samt omständigheter på arbetsplatsen logiskt sett försvårar möjligheten att ägna sig åt privata angelägenheter på arbetstid. I avsnittet presentation av respondenterna, följer en redogörelse för de ogynnsamma omständigheter som vi anser kunna tillföra våra valda yrkeskategorier (se s.19-20). Tanken är att följa den logiska gången att om anställda ägnar sig åt privata angelägenheter då omständigheterna är ogynnsamma så är det troligt att de ägnar sig åt det även då omständigheterna är gynnsamma (Esaiasson et. al, 2007:185) Urval av respondenter Vi ansåg att ämnet kan vara av känslig karaktär för våra respondenter då vårt undersökningsområde handlar om vad anställda gör på arbetstid som är av privat karaktär och därmed sådant de knappast förväntas ägna sig åt inom ramen för sin anställning. Därför valde vi att kontakta individer i vår bekantskapskrets som vi bedömde befinna sig i kategorin ogynnsamma omständigheter. Anledningen till att vi fattade detta beslut var att vi genom detta hoppades bidra till att öka uppsatsens validitet genom att det redan finns ett etablerat förtroende för oss intervjuare vilket kan leda till en större öppenhet och ärlighet från respondenternas sida, med det menar vi att då våra respondenter redan känner oss behöver de heller inte skämmas inför oss om de ägnar sig åt privata angelägenheter på arbetet. 3.3 Intervjuguidens uppbyggnad För att genomföra intervjuerna började vi med definiera vårt behov av en intervjuguide. Vid samråd med vår handledare fick vi tillåtelse att använda en redan befintlig sådan som stöd för vår undersökning. Guiden som vi lutat oss mot är skapad av Ivarsson och Larsson vid tidigare forskning inom området. Anledningen till att vi valde att använda en redan befintlig guide var att tanken med vår undersökning delvis är att vårt insamlade material ska kunna användas av Ivarsson och Larsson för vidare forskning om anställdas privata angelägenheter på arbetstid (bilaga 1). Då intervjuguiden så klart och tydligt täckte in frågor angående våra frågeställningar resulterade detta i att endast ett par mindre justeringar i intervjuguiden utfördes. Denna intervjuguide finns tyvärr inte publicerad någonstans. Vår intervjuguide innehåller frågor som är direkt relevanta för vårt forskningsområde samt frågor som tillkommit för att skapa en god relation till respondenten, men som inte direkt kan kopplas till forskningsområdet. En sådan fråga som kan kopplas till forskningsområdet är till exempel Kan du berätta om sådant som du gör på jobbet/arbetstid som är av privat karaktär, det vill säga inte har med jobbet att göra?, frågor som handlar om relationen till respondenten är exempelvis bakgrundsfrågorna som rör kön och ålder. 16

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Rapport för Andrew Jones

Rapport för Andrew Jones Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments

Läs mer

Resultat av enkätundersökning

Resultat av enkätundersökning Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Bara man gjort sitt så är det okej

Bara man gjort sitt så är det okej Jennie Jonsson & Klara Hedin Bara man gjort sitt så är det okej - En studie kring privata angelägenheter inom stand-by-yrken If you ve done what you re suppose to do, it s okey - A study of the performance

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Frågor om Attraktivt Arbete Dnr: ALI ; DUB 2004/665/99

Frågor om Attraktivt Arbete Dnr: ALI ; DUB 2004/665/99 Frågor om Attraktivt Arbete 2004-12-16 Dnr: ALI 2002-0252; DUB 2004/665/99 1 Följande frågor är framtagna för att ge ett underlag till utveckling av Attraktivt arbete. Frågorna handlar om dels vad som

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Termometern. Demo. Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet

Termometern. Demo. Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet Termometern Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet Demo Demo Totalt har 36 av 44 slutfört analysen (82 %) Analysdatum: 2011-10-21 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby Innehållsförteckning

Läs mer

Alltså, det är ju en samvetsfråga

Alltså, det är ju en samvetsfråga Kristine Aronsson Louise Teimar Alltså, det är ju en samvetsfråga - en studie om arbetsgivares syn på anställdas privata internetsurfande Thus, it s a matter of conscience - a study of employers views

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier 1 (7) Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2019-05-22

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Alltså, det är ju ett beroende...

Alltså, det är ju ett beroende... Karolina Karlstam Malin Karlsson Alltså, det är ju ett beroende... - en studie om varför anställda privatsurfar på sociala medier under arbetstid Thus, it s an addiction - a study why employees cyberloafing

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Thermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna

Thermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna Thermometer Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna Totalt har 36 av 44 slutfört analysen (82 %) Analysdatum: 2011-10-11 Utskriftsdatum: 2018-02-01 Sofielundsvägen

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29 Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid

Läs mer

EN GUIDE AV. 10 frågor du som arbetsgivare bör ställa under medarbetarsamtalet

EN GUIDE AV. 10 frågor du som arbetsgivare bör ställa under medarbetarsamtalet EN GUIDE AV 10 frågor du som arbetsgivare bör ställa under medarbetarsamtalet EN GUIDE AV Inledning Medarbetarsamtalet är det perfekta tillfället att stämma av läget med dina medarbetare. Vad krävs för

Läs mer

CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE

CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE YESbox Talent www.yesboxtalent.se info@yesboxtalent.se Vad används SCARF modellen till? SCARF modellen är ett tankeverktyg som gör dig medveten om de faktorer

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Bara man gör det man ska - Det handlar ju om att ge och ta

Bara man gör det man ska - Det handlar ju om att ge och ta Emelie Andersson och Linda Palmquist Bara man gör det man ska - Det handlar ju om att ge och ta En kvalitativ studie om privata angelägenheter på arbetsplatser. As long as you do your job - It's about

Läs mer

Telenor Mobility Report 2012

Telenor Mobility Report 2012 Telenor Mobility Report 2012 Sverige, maj 2012 Sammanfattning beslutsfattare och användare Bakgrund och genomförande Telenor har genomfört en undersökning om mobilt arbetssätt och den mobila vardagen i

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013 Decision Dynamics Karriärmodell CareerView Karriärrapport 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN INLEDNING Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol- eller drogmissbruk hos en medarbetare skapar

Läs mer

Privata angelägenheter på arbetstid

Privata angelägenheter på arbetstid Lena Tullock & Anna Lindgren Privata angelägenheter på arbetstid En kvalitativ studie inom offentlig sektor Private concerns on workhours A qualitative study in the public sector Arbetsvetenskap C Uppsats

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Intervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi

Intervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi Intervjumetodik Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt 2018 Mikael Nygård, Åbo Akademi Esaiasson et al., 2012 Enligt Esaiasson m.fl. kan undersökningar som bygger på frågor och samtal indelas i: 1.

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare

Läs mer

Flexibilitetens konsekvenser för individen

Flexibilitetens konsekvenser för individen Flexibilitetens konsekvenser för individen Ann-Christin Efraimsson Orsi Berggren Christina Holmén Amra Visic Innehåll Abstrakt... 3 Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Kvalitativ ansats... 4 Urval...

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Det är lite ge och ta

Det är lite ge och ta Sofia Bergkvist Det är lite ge och ta En kvalitativ studie om Work-Life Balance och utförandet av privata angelägenheter på arbetstid It's a little give and take A Study on Work-Life Balance and the conduct

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor Innehållsförteckning BAKGRUND OCH METOD 5 INTRODUKTION 6 UNDERSÖKNING, CHEFER INOM PRIVAT TJÄNSTESEKTOR

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009

Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009 Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009 Rapport om arbetsmiljön för kyrkans anställda Plock bland resultaten i arbetsmiljöbarometern Arbetstillfredsställelse Nästan alla anställda inom kyrkan (97 %) anser alltjämt

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN

POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN Denna policy har tagits fram i enlighet med Svedala kommuns jämställdhetsplan. Antagen av kommunfullmäktige: 2005-10-12

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL

7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL 7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL YESbox Talent www.yesboxtalent.se info@yesboxtalent.se 1. Att inte vara ordentligt förberedd Medarbetarsamtal har du haft 100 gånger, tänker du. Dina

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

PRIVATA ANGELÄGENHETER JOBBET. Lars Ivarsson Arbetsvetenskap, Handelshögskolan Karlstads universitet

PRIVATA ANGELÄGENHETER JOBBET. Lars Ivarsson Arbetsvetenskap, Handelshögskolan Karlstads universitet PRIVATA ANGELÄGENHETER JOBBET Lars Ivarsson Arbetsvetenskap, Handelshögskolan Karlstads universitet Det dagliga livet på arbetsplatserna Arbete Andra aktiviteter Läroböcker som behandlar beteenden i organisationer

Läs mer

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 I takt med att internet blivit en del av våra liv så har våra jobb blivit alltmer mobila. Många arbetsuppgifter är idag inte beroende av

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Frågor till dig som söker arbete hos oss

Frågor till dig som söker arbete hos oss Frågor till dig som söker arbete hos oss För att vi ska få en mer utförlig bild av dig och dina förväntningar på oss, samtidigt som du får en bild av oss och våra förväntningar, vill jag be dig läsa igenom

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela

Läs mer

Dessa etiska regler ska delges våra kunder, leverantörer och samarbetspartners.

Dessa etiska regler ska delges våra kunder, leverantörer och samarbetspartners. Etisk kod Inledning Inom ONE Nordic koncernen (nedan ONE Nordic ) har vi höga krav på etik och moral. Denna etiska kod befäster ONE Nordics värderingar genom etiska riktlinjer för det dagliga arbetet inom

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Resultat av enkäten om den psykosociala arbetsmiljön vid LIR 2014

Resultat av enkäten om den psykosociala arbetsmiljön vid LIR 2014 Resultat av enkäten om den psykosociala arbetsmiljön vid LIR 214 39 svar på enkäten inkom. Vad gäller de första fyra påståendena med inriktning på den allmänna inställningen till den psykosociala arbetsmiljön

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Blad 1 RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Antagna av kommunfullmäktige 8 mars 2017, 75, ersätter policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen. Förhållningssätt

Läs mer

Det är inte så farligt

Det är inte så farligt Frida Eriksson och Ivana Jajcevic Det är inte så farligt En studie om chefens förhållningssätt och ledarskapets påverkan till icke arbetsrelaterade aktiviteter It s not that bad A study regarding the managerial

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor 9930 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-15 20. Riktlinjer för bisysslor Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att förklara vad en bisyssla är och vilka regler som gäller för att förebygga och

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer