Flexibilitetens konsekvenser för individen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flexibilitetens konsekvenser för individen"

Transkript

1 Flexibilitetens konsekvenser för individen Ann-Christin Efraimsson Orsi Berggren Christina Holmén Amra Visic

2 Innehåll Abstrakt... 3 Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Kvalitativ ansats... 4 Urval... 4 Resultat... 5 Diskussion... 5 Slutsater... 7 Källförteckning... 9 Bilaga Sida 2 av 10

3 Abstrakt I dagens samhälle talas det om flexibla arbetsformer samt flexibla kontor. Även den anställde förväntas vara flexibel. Men är verkligen all denna flexibilitet bra för människan och hennes hälsa? När det talas om ett flexibelt arbete målas ofta en ljus bild upp, men fakta påvisar det motsatta, att många som arbetar på detta vis ofta känner sig stressade av att det krävs att de skall prestera mer och dessutom vara tillgängliga dygnet runt. De resultat vi har fått fram i vår undersökning lyfter fram både positiva och negativa aspekter, samt att flexibilitet innefattar olika delar och att det är ett brett begrepp som behöver förtydligas. Inledning Enligt forskaren Anne Grönlund (2004) har flexibelt arbete kommit att bli ett sorts modeord. Det kan handla om att välja sin egen arbetstid i viss utsträckning eller att välja om du vill jobba hemma eller på kontoret. Flexibla arbetstider är enligt henne svåra att överblicka. Risken finns att individen arbetar fler timmar än vad som är tänkt samt att ständigt ha en tanke på jobbet. Enligt Grönlund har forskare börjat tala om det flexibla arbetet som det gränslösa arbetet. Flexibilitet i samhället är ett centralt begrepp, som kan upplevas laddat och mångtydigt. Flexibilisering syftar i första hand till att en organisation ska kunna anpassas utifrån personalens möjlighet till att anpassa sig och vara flexibel. Det talas om numerär flexibilitet och funktionsflexibilitet. Grönlund (2004) redovisar i boken Flexibilitetens gränser det resultat hon har kommit fram till utifrån ett omfattande enkätmaterial, där hon undersöker hur organisationers krav på flexibilitet och individens möjlighet till ett jämställt och familjevänligt arbetsliv i dagens moderna samhälle kan samspela. Hon undersöker de teser som förs fram i debatten om flexibilitet, att det är en nödvändighet för organisationerna och kan vara till godo för individen, när det gäller arbete och privatliv samt innebär utvecklingsmöjligheter för individen och kan bidra till en ökad jämställdhet. Funktionsflexibilitet kan uppfattas av vissa som en möjlighet till utveckling och varierade arbetsuppgifter, det kan av andra upplevas som stressande, med ständigt nya krav. Arbetstidsflexibilitet, som styrs av verksamhetens behov, kan till viss del tillgodose även individens behov. Det finns även här svårigheter när organisationen kräver en anpassad arbetstid och det för individen krävs en anpassning i privatlivet. En fri arbetstid ställer å andra sidan krav på struktur och gränssättning. Flexibilitet har olika innebörd för kvinnor och män, där det finns en risk för könssegmentering. Sida 3 av 10

4 Syfte Vårt syfte är att närma oss en förståelse av hur flexibilitet påverkar den enskilda individen i arbetslivet. De frågeställningar som vi önskar får svar på är hur några individer ser på vad flexibilitet är och vad de upplever vara positivt, men även negativt. Metod Kvalitativ ansats Till vår studie har vi valt att utgå ifrån den kvalitativa ansatsen. Ansatsen är flexibel och lämpar sig bra i situationer när svar söks på frågor om hur och varför något sker Backman (2008). Vi utgår från ett hermeneutiskt perspektiv då vi har som syfte att tolka de individer vi intervjuar, undersöka deras uppfattning om och konsekvenser av ett flexibelt arbete. Den hermeneutiska traditionen bygger på att tolka de meningar som finns i de olika delar som undersöks utifrån helheten. Delarna som undersökt förstås utifrån helheten och helheten kan förstår utifrån delarna. Arbetssättet medför en ökad förståelse för det vi undersöker. Aspers (2007). Nackdelar finns med alla metodval, likaså det kvalitativa. Den kvalitativa ansatsen kan uppfattas som att den inte är tillräckligt styrd av regler och vetenskap och i jämförelse med den kvantitativa ansatsen är den inte lika konkret och påtagbar därmed blir det svårare att generalisera Aspers (2007). Till empirin har vi använt oss av intervjuer som är bra då de ger en insyn i individens tankar och upplevelser. För att uppnå bästa möjliga resultat med intervju är det viktigt att välja rätt intervjumetod May (2001). Vi har valt att utgå från den strukturerade intervjumetoden. Den ger undersökaren och respondenten frihet att fördjupa och utveckla frågor och svar under intervjuens gång. Intervjun är baserad på tematiserade frågor som tillåter diskussion. May (2001). Urval Urvalet av våra intervjupersoner var ett bekvämlighetsurval. Vi tog de som hade tid att undvara för en kortare intervju på våra respektive arbetsplatser. Arbetsplatserna var följande: Undersköterskor samt sjuksköterskor på Akuten i Borås, chefer inom Kommunen, Undersköterska inom kommunen samt säljadministratörer inom privat sektor. De intervjuade personerna var allt mellan år. Totalt valde vi att intervjua 11 personer. Könsfördelningen var en man och tio kvinnor. Flertalet intervjuade är anställda inom landsting och kommun men även andra yrkesgrupper inom privat sektor förekommer bland dessa. Yrkesgrupperna är följande: Undersköterskor, sjuksköterskor, chefer och säljadministratör. Sida 4 av 10

5 Resultat Respondenterna uppfattade sina arbeten som flexibla. De fick i olika grad vara med och bestämma sina egna arbetstider utifrån familjeförhållanden, hade möjlighet till jobb hemifrån samt anpassa arbetsdagen till rådande arbetsuppgifter. Möjligheten till jobb hemifrån gällde inte sjuksköterskor och undersköterskor. Gemensamt var även att flexibilitet för dem innebar att kunna anpassa sig efter arbetssituationen snabbt. Speciellt personerna inom vårdyrken tyckte detta var viktig då arbetsdagarna oftast skiljer sig från dag till dag. En tydlig gräns mellan jobb och privatliv ansåg de flesta ha om de kunde lämna jobbet på arbetsplatsen. Dock upplevdes detta svårare om det hade varit en tuff arbetsdag med hög belastning. Större handlingsutrymme, mer omväxlande arbetsuppgifter, större frihet var genomgående svar bland intervjupersonerna angående vad de ansåg var positivt med ett flexibelt arbete. Att ha möjlighet att påverka sina arbetstider var också av stor betydelse. Det negativa var att inte alltid veta vilka arbetsuppgifter dagen har att erbjuda vilket kunde uppfattas påfrestande vissa dagar, samtidigt som detta sågs som variation i arbetet och uppfattades även som något positivt. Fördelen inom vissa vårdyrken var att de själva hade möjlighet att lägga sina scheman och därmed styra sin arbetstid. Detta sågs även som positivt för privatlivet. Intervjupersonerna var överens om att de dagar allt fungerar bra påverkar det även hälsan positivt. På samma sätt påverkar jobbiga perioder med hög belastning hälsan negativt. Sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på humör var effekter som de intervjuade upplevde. Dessa uppstod under mer ansträngande perioder på arbetsplatsen som kunde kopplas till flexibilitet och ansvar. En av de intervjuade personerna ansåg att arbetet var tungt och slitsamt på grund av de obekväma arbetstiderna och framför allt nattetid. Detta resulterade i deltidsarbete. Diskussion Den intervjustudie som vi har genomfört visar att det finns både positiva och negativa aspekter av flexibilitet. Detta kan påverka individen i större eller mindre utsträckning. Flexibiliteten sätter stora krav på individen att själv kunna styra sina arbetstider. Utifrån det resultat som vi fick var; egna arbetstider utifrån familjeförhållanden, möjlighet till jobb hemifrån samt att anpassa arbetsdagen till de rådande arbetsuppgifterna var ledande faktorer för ett trivsamt och flexibelt arbete. Allvin (2006) har genom sin forskning och studier påvisat att flexibla arbetstider kan påverka hälsan negativt vilket kan leda till sömnsvårigheter, sjukfrånvaro, vantrivsel, oro och ångest. De flesta av våra intervjupersoner uppgav vissa av dessa symptom i större eller mindre utsträckning. Det typiska för de som mår sämre av flexibiliteten är vad Allvin (2006) beskriver Sida 5 av 10

6 som en icke strategi att individen lägger i en högre växel för att hantera alla nya krav. Detta stämmer väl med de resultat som vi fick från intervjuerna. Anne Grönlund (2004) redovisar i boken, Flexibilitetens gränser, det resultat hon har kommit fram till utifrån ett omfattande enkätmaterial, där hon undersöker hur organisationers krav på flexibilitet och individens möjlighet till ett jämställt och familjevänligt arbetsliv i dagens moderna samhälle kan samspela. Hon undersöker de teser som förs fram i debatten om flexibilitet, att det är en nödvändighet för organisationerna och kan vara till godo för individen, när det gäller arbete och privatliv samt innebära utvecklingsmöjligheter för individen och kan bidra till en ökad jämställdhet. Dessa teser stärks även i våra intervjuer där kvinnorna lyfter fram flexibilitetens fördelar inom arbetsplatsen som en bidragande faktor till ett fungerade familjeliv/privatliv. Vi har en man med i vår undersökning, önskvärt hade varit en större spridning för att prova tesen kring flexibilitet och jämställdhet samt könsroller. Allvin (2006) visar även hur flexibilitet är kopplat till måttet på flexibilitet och befogenheter, position och ansvar. Upplevelsen och hälsosituationen är kopplad till måttet på flexibilitet och ansvar samt gränser kontra gränslöshet. De som är mest nöjda med flexibla arbetstider är enligt Allvin tjänstemän, äldre och även de som är nöjda med lönen. Enligt Grönlund (2004) är den flexibla arbetstiden bara flexibel åt ett håll. Det är nämligen helt ok att ta med sig jobbet hem om man ser det ur arbetsgivarperspektiv, men att jobba med privatsaker på arbetstid är helt uteslutet. De intervjuade uttryckte att det finns en gräns mellan privatliv och arbetsliv, men sade samtidigt att det vid högre belastning innebar att de tog med sig arbetet hem. Individualisering av individens arbete påverkar den kollektiva strukturen, det vill säga sammanhållning och rättigheter. Enligt Grönlund (2004) innebär det även stora krav på individen att ta ansvar för sitt arbete, vilket leder till en gränslöshet, där det saknas tydliga mål och kriterier för arbetet. Organisationen kräver en viss förutsägbarhet, där det förutsätts finnas en balans mellan flexibilitet och stabilitet. Det lyfts även fram att tidigare studier i stor utsträckning har fokuserat på manliga verkstadsarbetare och flexibilitet, medan kvinnor som i större utsträckning har arbetat tidsbegränsat eller deltid samt med större krav på flexibilitet, under lång tid inte varit föremål för studier i samma grad. Grönlund (2004) Sida 6 av 10

7 Slutsater De slutsatser vi kan dra av studien och kursen är att vi kan se att de intervjuer som vi genomförde gav oss ganska ytliga svar och att det skulle vara intressant att göra djupare intervjuer för att på så sätt prova fler teser kring vilka effekter flexibilitet får för individen och samhället. Utifrån jämställdhet och krav på flexibilitet finns det studier som visar på ökad möjlighet till jämställdhet, men även på det som visar motsatsen. Grönlunds (2004) analys visar att kvinnor i lägre grad än män har möjlighet att variera sin arbetstid, då dessa möjligheter i större utsträckning är kopplade till belöning utifrån position och inflytande. Klasstillhörighet har en stor effekt på jämställdhet och flexibilitet. Det finns en motsättning mellan arbetsliv och familjeliv, där det ideala för arbetsgivaren är ensamstående, med stora möjligheter till rörlighet och flexibilitet. Individualiseringen och organisationers krav på flexibilitet kan innebära ett spänningstillstånd mellan arbete och familj. Anne Grönlund (2006) hänvisar till annan forskning och litteratur, där vidare forskning bör göras med fokus utanför arbetsplatsen, men även se på kulturella skillnader och jämförelser mellan länder. Vi nämnde tidigare i diskussionen att de intervjuade lyfte flexibilitet som något positivt för familjesituationen, det skulle därför vara intressant att fortsätt belysa detta område, för att på så sätt prova om uppfattningen kring flexibilitet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Enligt Håkansson och Isidorsson (2009) finns en debatt om att unga människor vill ha tillfälliga arbeten för att på så sätt vara mer flexibla och ges möjligheter till att själva bestämma om sin fritid och på så sätt styra sitt liv. Det har dock visat sig att genom studier att om personen själv får välja, föredrar majoriteten en tillsvidareanställning. Effekter som visat sig utifrån studier som har gjorts visar att tidsbegränsad anställning, timanställning eller inhyrd från bemanningsföretag, får en svagare anknytning till arbetsplatsen. Det som uppfattas som flexibelt för en part uppfattas som instabilt för den andre. Det har även visat sig att inställningen till anställningsformen beror på hur attraktiva de är på arbetsmarknaden, deras anställningsbarhet är avgörande för uppfattningen. Med låg anställningsbarhet är tidsbegränsad anställning en osäkerhetsfaktor för individen. Den kan även vara en språngbräda för vissa att ges möjlighet att visa sig och därmed en förutsättning för fortsatt arbete. I första hand gäller detta ungdomar och invandrare. Enligt studier som hänvisas i litteraturen, uttrycks att personer som arbetat på tidsbegränsad anställning upplever en högre grad av osäkerhet och en större press att prestera bra. När det gäller inhyrning har motivet och tiden för inhyrning visat sig ha stor betydelse för de inhyrdas villkor. Enligt Håkansson och Isidorsson (2009) har forskning visat att behovsanställda har en påtagligt ökad risk för ohälsa. Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de upplever en otrygghet i anställningen med ökad risk för ohälsa, då tidsbegränsad anställning i större utsträckning ger män ett fast jobb. Alla som deltog i studien har fast anställning, men det skulle även vara intressant att se om det finns skillnader. Sida 7 av 10

8 Flexibilitet är ett begrepp som har kommit för att stanna och det gäller för individen att förhålla sig till fenomenet. Flexibilitet kommer inte enbart att vara ett modeord utan väl ett ledord. Det gäller att acceptera och anpassa såväl som på individ- och på samhällsnivå. Utifrån våra litteraturstudier och den genomförda studien ser vi ett behov av fortsatta studier. Om tid och utrymme funnits hade vi även velat belysa området jämställdhet samt anställningsform och hur dessa påverkar på individnivå. Det nya arbetslivet innebär en större frihet för den anställde men samtidigt innebär det också ett större ansvar. Sida 8 av 10

9 Källförteckning Allvin, Michael (2006) Gränslöst arbete. Liber AB. Grönlund, Ann (2004) Flexibilitetens gränser. Förändring och friktion i arbetsliv och familj. Boréa Bokförlag. Håkansson, Kristina & Isidorsson, Tommy (2009) Tillfällig arbetskraft och arbetsvillkor. I Berglund, Tomas & Schedin, Stefan (red) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. May Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund. Studentlitteratur Aspers, Patrik (2007) Etnografiska metoder. Malmö: Liber Backman Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Lund. Studentlitteratur Sida 9 av 10

10 Bilaga Intervjufrågor Yrke/befattning? Upplever du att du har ett flexiblet arbete? Vad är fexibilitet för dig? På vilket sätt är ditt arbete flexibelt? Arbetstider? Arbetsuppgifter? Anser du att du har en tydlig gräns mellan privatliv och arbete? Ser du några positiva samt negativa aspekter med flexibelt arbete? Anser du att ditt arbete har påverkat din hälsa och i så fall på vilket sätt? Sida 10 av 10

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Det flexibla arbetslivets möjligheter

Det flexibla arbetslivets möjligheter Statistik Det flexibla arbetslivets möjligheter Ett arbetsliv med individen i fokus Ett arbetsliv med individen i fokus Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Med moderna tekniska lösningar kan

Läs mer

Den nya oöverskådligheten

Den nya oöverskådligheten Den nya oöverskådligheten Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Michael Allvin Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Det goda arbetet 1. Trygghet i anställningen 2. En rättvis fördelning

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

STATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet

STATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet STATISTIK FÖRÄLDRA VÄNLIGA ARBETS PLATSER Familjen i det flexibla arbetslivet Flexibilitet är viktigt för många kvinnors karriär Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fort

Läs mer

Flexibelt arbete. KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG camilla.enocksson@prevent.se

Flexibelt arbete. KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG camilla.enocksson@prevent.se Flexibelt arbete 1 KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG camilla.enocksson@prevent.se Några faktorer av betydelse Globalisering Ökad konkurrens Föränderlig marknad Mobilitet Växande tjänstesektor 2 Flexibelt

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Summering. Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner

Summering. Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner Summering Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner 2 Tre samverkande utvecklingar bakom framväxten av det nya arbetslivet * Den nya,

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Återkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete. Resultat för: Biologi

Återkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete. Resultat för: Biologi Återkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete Resultat för: Biologi Tabell 1 Bakgrund Biologi % (n=137) % (n=471) LU totalt % (n=3562) Kön Man 55,2 57,7

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo KommuniKationslösningar och välmående på svenska arbetsplatser 1 Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 11 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo Kommunikationslösningar

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Chefer och föräldraskap

Chefer och föräldraskap Chefer och föräldraskap T-113865 Akademikerförbundet SSR: Stina Andersson Synovate Temo: Arne Modig Datum: 2007-04-24 Sammanfattning Chefer och föräldraskap 8 av 10 chefer har bra balans mellan privatliv

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 , Fil.dr sociologi Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 Varför ska vi bry oss om arbetsplatser? 2 Strukturella skillnader Heterogen arbetsmarknad och arbetskraft

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

ATYPISK ANSTÄLLNINGSFORM

ATYPISK ANSTÄLLNINGSFORM ATYPISK ANSTÄLLNINGSFORM DEN MODERNA TIDENS SLAVERI? Kandidatuppsats Organisations- och Personalutveckling i Samhället Arbetsvetenskap och Sociologi 15 hp Susanna Gacic Corn Diana Mihajlovic Lilli Soukka

Läs mer

Gränslöst arbete. Vad menar vi med arbete? Arbetets traditionella styrtekniker. Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser

Gränslöst arbete. Vad menar vi med arbete? Arbetets traditionella styrtekniker. Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Gränslöst arbete Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Vad menar vi med arbete? Det bibliska arbetet pina och plåga Produkten av mödan Det självförverkligande arbetet Marx Lönearbetet det man får

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Interimschefer i Sverige 2013

Interimschefer i Sverige 2013 Interimschefer i Sverige 2013 En kvantitativ undersökning av företags och organisationers inhyrning av interimschefer. Brightmill Om undersökningen Brightmill AB har genomfört en kvantitativ undersökning

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Ekonomichefer i kommuner i förändring

Ekonomichefer i kommuner i förändring Ekonomichefer i kommuner i förändring Intervjuundersökning hösten 2007 Akademikerförbundet SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig, Marika Lindgren Åsbrink Projektnummer: S-114417 Datum: 2007-10-09 Bakgrund

Läs mer

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet Arbetsgivares syn på föräldraledighet Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet Bakgrund och syfte Attitydundersökning för att kartlägga arbetsgivares inställning till de anställdas föräldraledighet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete 40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

mama-kvinnorna om deras karriär, vardag och drivkrafter! Frukostseminarium 2016

mama-kvinnorna om deras karriär, vardag och drivkrafter! Frukostseminarium 2016 mama-kvinnorna om deras karriär, vardag och drivkrafter! Frukostseminarium 2016 Har du barn? Metod: Webbenkät via RAM Målgrupp: Mammor Urval/Paneler: Läsare av MAMA som har barn Fältperiod: 21/3-25/3 2016

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sida 1

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sida 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet 20140624 Sida 1 Innehåll Om studien Bakgrund, syfte och mål Metod Om de svarande Resultatredovisning Inställning till föräldraledighet Bilaga 1 Inbjudningsmail Sida

Läs mer

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström Datum: 8 mars, 2012 Kicki Molin Tel: 0709-957015 Kicki.molin@novusgroup.se

Läs mer

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Svenskt näringsliv 2006 Grafisk form: Brando designbyrå Öresundsungdomar om dagens och morgondagens arbetssituation

Läs mer

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Om undersökningen Onlineundersökning i Universums regi mellan 13 maj och 4 juni 2014. Cirka 1100 svarande. Utgångspunkt är motsvarande undersökning

Läs mer

GAF - Golf Administratörernas Förening

GAF - Golf Administratörernas Förening GAF - Golf Administratörernas Förening Fokus på DIG och arbetet på en golfklubb Diskussionspass byggd på fakta/forskning Tillsammans tar vi med golfperspektivet DISKUSSIONSPUNKTER Omsättning personal på

Läs mer

Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa

Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa Rapporten i sin helhet finns på www.civilekonomerna.se 1937-2012 Förbundet för Sveriges ekonomer 2 Ledarskapets betydelse för anställdas hälsa En civilekonom

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Lars Andrén. Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke?

Lars Andrén. Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke? Lars Andrén Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke? En liten sektor med kända verksamheter Sveriges minsta arbetsmarknadssektor 250 000 anställda (kommunoch landsting ca 1,1 miljoner, privat

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund Balans i arbetslivet Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund goran.kecklund@su.se Arbetstider i Sverige* Kvinnor Män Har arbetstider som avviker från dagtid (motsvarande kl. 07-18) 39 % 40 % Kan

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv

Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Ett AFA-finansierat projekt om ledares arbetsvillkor, återhämtning och hälsa samt förutsättningar för hållbart ledarskap Christin Mellner Susanna Toivanen

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Innehållsförteckning Inledning...5 Det moderna

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR

Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR Författare: Jana Fromm, TCO, och Ulrika Hagström, TCO. Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion Tryck:

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?

Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre? Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre? Dnr 120097 Projektets syfte Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för äldre kvinnliga arbetstagares drivkrafter och hinder i arbetet

Läs mer

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,

Läs mer

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE HUR HAR ARBETSMARKNADEN FÖRÄNDRATS OCH VAD BETYDER DET FÖR UNGA OCH ARBETSGIVARE? 1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE Tankearbete Automation Specialisering Sofia Rasmussen Grundare av Rasmussen Analys

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

1100 högskolestudenters syn på statliga myndigheter som arbetsgivare

1100 högskolestudenters syn på statliga myndigheter som arbetsgivare 1100 högskolestudenters syn på statliga myndigheter som arbetsgivare Ekonomi, IT, juridik, samhällsvetenskap samt teknik Hösten 2008 Vad är viktigast vid valet av din framtida arbetsplats? Stimulerande

Läs mer

deltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv.

deltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv. deltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv. FAS 2012 Fokusgruppsintervjuer med individer som har fortsatt arbeta efter 65 år Kerstin

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet Moderatorn har ordet Dagens hålltider: 14.00 14.55 Informationspass 14.55 15.00 kort paus inför pass II 14.55 16 00 paneldiskussion Första passet: 1. Inledning. Jan Andersson chef för Barn och Familj har

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

Enkätundersökning bland HTF:s medlemmar i Bemanningsbranschen

Enkätundersökning bland HTF:s medlemmar i Bemanningsbranschen Enkätundersökning bland HTF:s medlemmar i Bemanningsbranschen 1. Kön? Man Kvinna 2. Ålder? < 20 36-40 21-25 41-45 26-30 46-50 31-35 51< 3. Är Du av utomnordiskt ursprung? 4. Civilstånd? Lever ensam / ensamstående

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan

Läs mer