Flexibilitetens konsekvenser för individen
|
|
- Thomas Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Flexibilitetens konsekvenser för individen Ann-Christin Efraimsson Orsi Berggren Christina Holmén Amra Visic
2 Innehåll Abstrakt... 3 Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Kvalitativ ansats... 4 Urval... 4 Resultat... 5 Diskussion... 5 Slutsater... 7 Källförteckning... 9 Bilaga Sida 2 av 10
3 Abstrakt I dagens samhälle talas det om flexibla arbetsformer samt flexibla kontor. Även den anställde förväntas vara flexibel. Men är verkligen all denna flexibilitet bra för människan och hennes hälsa? När det talas om ett flexibelt arbete målas ofta en ljus bild upp, men fakta påvisar det motsatta, att många som arbetar på detta vis ofta känner sig stressade av att det krävs att de skall prestera mer och dessutom vara tillgängliga dygnet runt. De resultat vi har fått fram i vår undersökning lyfter fram både positiva och negativa aspekter, samt att flexibilitet innefattar olika delar och att det är ett brett begrepp som behöver förtydligas. Inledning Enligt forskaren Anne Grönlund (2004) har flexibelt arbete kommit att bli ett sorts modeord. Det kan handla om att välja sin egen arbetstid i viss utsträckning eller att välja om du vill jobba hemma eller på kontoret. Flexibla arbetstider är enligt henne svåra att överblicka. Risken finns att individen arbetar fler timmar än vad som är tänkt samt att ständigt ha en tanke på jobbet. Enligt Grönlund har forskare börjat tala om det flexibla arbetet som det gränslösa arbetet. Flexibilitet i samhället är ett centralt begrepp, som kan upplevas laddat och mångtydigt. Flexibilisering syftar i första hand till att en organisation ska kunna anpassas utifrån personalens möjlighet till att anpassa sig och vara flexibel. Det talas om numerär flexibilitet och funktionsflexibilitet. Grönlund (2004) redovisar i boken Flexibilitetens gränser det resultat hon har kommit fram till utifrån ett omfattande enkätmaterial, där hon undersöker hur organisationers krav på flexibilitet och individens möjlighet till ett jämställt och familjevänligt arbetsliv i dagens moderna samhälle kan samspela. Hon undersöker de teser som förs fram i debatten om flexibilitet, att det är en nödvändighet för organisationerna och kan vara till godo för individen, när det gäller arbete och privatliv samt innebär utvecklingsmöjligheter för individen och kan bidra till en ökad jämställdhet. Funktionsflexibilitet kan uppfattas av vissa som en möjlighet till utveckling och varierade arbetsuppgifter, det kan av andra upplevas som stressande, med ständigt nya krav. Arbetstidsflexibilitet, som styrs av verksamhetens behov, kan till viss del tillgodose även individens behov. Det finns även här svårigheter när organisationen kräver en anpassad arbetstid och det för individen krävs en anpassning i privatlivet. En fri arbetstid ställer å andra sidan krav på struktur och gränssättning. Flexibilitet har olika innebörd för kvinnor och män, där det finns en risk för könssegmentering. Sida 3 av 10
4 Syfte Vårt syfte är att närma oss en förståelse av hur flexibilitet påverkar den enskilda individen i arbetslivet. De frågeställningar som vi önskar får svar på är hur några individer ser på vad flexibilitet är och vad de upplever vara positivt, men även negativt. Metod Kvalitativ ansats Till vår studie har vi valt att utgå ifrån den kvalitativa ansatsen. Ansatsen är flexibel och lämpar sig bra i situationer när svar söks på frågor om hur och varför något sker Backman (2008). Vi utgår från ett hermeneutiskt perspektiv då vi har som syfte att tolka de individer vi intervjuar, undersöka deras uppfattning om och konsekvenser av ett flexibelt arbete. Den hermeneutiska traditionen bygger på att tolka de meningar som finns i de olika delar som undersöks utifrån helheten. Delarna som undersökt förstås utifrån helheten och helheten kan förstår utifrån delarna. Arbetssättet medför en ökad förståelse för det vi undersöker. Aspers (2007). Nackdelar finns med alla metodval, likaså det kvalitativa. Den kvalitativa ansatsen kan uppfattas som att den inte är tillräckligt styrd av regler och vetenskap och i jämförelse med den kvantitativa ansatsen är den inte lika konkret och påtagbar därmed blir det svårare att generalisera Aspers (2007). Till empirin har vi använt oss av intervjuer som är bra då de ger en insyn i individens tankar och upplevelser. För att uppnå bästa möjliga resultat med intervju är det viktigt att välja rätt intervjumetod May (2001). Vi har valt att utgå från den strukturerade intervjumetoden. Den ger undersökaren och respondenten frihet att fördjupa och utveckla frågor och svar under intervjuens gång. Intervjun är baserad på tematiserade frågor som tillåter diskussion. May (2001). Urval Urvalet av våra intervjupersoner var ett bekvämlighetsurval. Vi tog de som hade tid att undvara för en kortare intervju på våra respektive arbetsplatser. Arbetsplatserna var följande: Undersköterskor samt sjuksköterskor på Akuten i Borås, chefer inom Kommunen, Undersköterska inom kommunen samt säljadministratörer inom privat sektor. De intervjuade personerna var allt mellan år. Totalt valde vi att intervjua 11 personer. Könsfördelningen var en man och tio kvinnor. Flertalet intervjuade är anställda inom landsting och kommun men även andra yrkesgrupper inom privat sektor förekommer bland dessa. Yrkesgrupperna är följande: Undersköterskor, sjuksköterskor, chefer och säljadministratör. Sida 4 av 10
5 Resultat Respondenterna uppfattade sina arbeten som flexibla. De fick i olika grad vara med och bestämma sina egna arbetstider utifrån familjeförhållanden, hade möjlighet till jobb hemifrån samt anpassa arbetsdagen till rådande arbetsuppgifter. Möjligheten till jobb hemifrån gällde inte sjuksköterskor och undersköterskor. Gemensamt var även att flexibilitet för dem innebar att kunna anpassa sig efter arbetssituationen snabbt. Speciellt personerna inom vårdyrken tyckte detta var viktig då arbetsdagarna oftast skiljer sig från dag till dag. En tydlig gräns mellan jobb och privatliv ansåg de flesta ha om de kunde lämna jobbet på arbetsplatsen. Dock upplevdes detta svårare om det hade varit en tuff arbetsdag med hög belastning. Större handlingsutrymme, mer omväxlande arbetsuppgifter, större frihet var genomgående svar bland intervjupersonerna angående vad de ansåg var positivt med ett flexibelt arbete. Att ha möjlighet att påverka sina arbetstider var också av stor betydelse. Det negativa var att inte alltid veta vilka arbetsuppgifter dagen har att erbjuda vilket kunde uppfattas påfrestande vissa dagar, samtidigt som detta sågs som variation i arbetet och uppfattades även som något positivt. Fördelen inom vissa vårdyrken var att de själva hade möjlighet att lägga sina scheman och därmed styra sin arbetstid. Detta sågs även som positivt för privatlivet. Intervjupersonerna var överens om att de dagar allt fungerar bra påverkar det även hälsan positivt. På samma sätt påverkar jobbiga perioder med hög belastning hälsan negativt. Sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på humör var effekter som de intervjuade upplevde. Dessa uppstod under mer ansträngande perioder på arbetsplatsen som kunde kopplas till flexibilitet och ansvar. En av de intervjuade personerna ansåg att arbetet var tungt och slitsamt på grund av de obekväma arbetstiderna och framför allt nattetid. Detta resulterade i deltidsarbete. Diskussion Den intervjustudie som vi har genomfört visar att det finns både positiva och negativa aspekter av flexibilitet. Detta kan påverka individen i större eller mindre utsträckning. Flexibiliteten sätter stora krav på individen att själv kunna styra sina arbetstider. Utifrån det resultat som vi fick var; egna arbetstider utifrån familjeförhållanden, möjlighet till jobb hemifrån samt att anpassa arbetsdagen till de rådande arbetsuppgifterna var ledande faktorer för ett trivsamt och flexibelt arbete. Allvin (2006) har genom sin forskning och studier påvisat att flexibla arbetstider kan påverka hälsan negativt vilket kan leda till sömnsvårigheter, sjukfrånvaro, vantrivsel, oro och ångest. De flesta av våra intervjupersoner uppgav vissa av dessa symptom i större eller mindre utsträckning. Det typiska för de som mår sämre av flexibiliteten är vad Allvin (2006) beskriver Sida 5 av 10
6 som en icke strategi att individen lägger i en högre växel för att hantera alla nya krav. Detta stämmer väl med de resultat som vi fick från intervjuerna. Anne Grönlund (2004) redovisar i boken, Flexibilitetens gränser, det resultat hon har kommit fram till utifrån ett omfattande enkätmaterial, där hon undersöker hur organisationers krav på flexibilitet och individens möjlighet till ett jämställt och familjevänligt arbetsliv i dagens moderna samhälle kan samspela. Hon undersöker de teser som förs fram i debatten om flexibilitet, att det är en nödvändighet för organisationerna och kan vara till godo för individen, när det gäller arbete och privatliv samt innebära utvecklingsmöjligheter för individen och kan bidra till en ökad jämställdhet. Dessa teser stärks även i våra intervjuer där kvinnorna lyfter fram flexibilitetens fördelar inom arbetsplatsen som en bidragande faktor till ett fungerade familjeliv/privatliv. Vi har en man med i vår undersökning, önskvärt hade varit en större spridning för att prova tesen kring flexibilitet och jämställdhet samt könsroller. Allvin (2006) visar även hur flexibilitet är kopplat till måttet på flexibilitet och befogenheter, position och ansvar. Upplevelsen och hälsosituationen är kopplad till måttet på flexibilitet och ansvar samt gränser kontra gränslöshet. De som är mest nöjda med flexibla arbetstider är enligt Allvin tjänstemän, äldre och även de som är nöjda med lönen. Enligt Grönlund (2004) är den flexibla arbetstiden bara flexibel åt ett håll. Det är nämligen helt ok att ta med sig jobbet hem om man ser det ur arbetsgivarperspektiv, men att jobba med privatsaker på arbetstid är helt uteslutet. De intervjuade uttryckte att det finns en gräns mellan privatliv och arbetsliv, men sade samtidigt att det vid högre belastning innebar att de tog med sig arbetet hem. Individualisering av individens arbete påverkar den kollektiva strukturen, det vill säga sammanhållning och rättigheter. Enligt Grönlund (2004) innebär det även stora krav på individen att ta ansvar för sitt arbete, vilket leder till en gränslöshet, där det saknas tydliga mål och kriterier för arbetet. Organisationen kräver en viss förutsägbarhet, där det förutsätts finnas en balans mellan flexibilitet och stabilitet. Det lyfts även fram att tidigare studier i stor utsträckning har fokuserat på manliga verkstadsarbetare och flexibilitet, medan kvinnor som i större utsträckning har arbetat tidsbegränsat eller deltid samt med större krav på flexibilitet, under lång tid inte varit föremål för studier i samma grad. Grönlund (2004) Sida 6 av 10
7 Slutsater De slutsatser vi kan dra av studien och kursen är att vi kan se att de intervjuer som vi genomförde gav oss ganska ytliga svar och att det skulle vara intressant att göra djupare intervjuer för att på så sätt prova fler teser kring vilka effekter flexibilitet får för individen och samhället. Utifrån jämställdhet och krav på flexibilitet finns det studier som visar på ökad möjlighet till jämställdhet, men även på det som visar motsatsen. Grönlunds (2004) analys visar att kvinnor i lägre grad än män har möjlighet att variera sin arbetstid, då dessa möjligheter i större utsträckning är kopplade till belöning utifrån position och inflytande. Klasstillhörighet har en stor effekt på jämställdhet och flexibilitet. Det finns en motsättning mellan arbetsliv och familjeliv, där det ideala för arbetsgivaren är ensamstående, med stora möjligheter till rörlighet och flexibilitet. Individualiseringen och organisationers krav på flexibilitet kan innebära ett spänningstillstånd mellan arbete och familj. Anne Grönlund (2006) hänvisar till annan forskning och litteratur, där vidare forskning bör göras med fokus utanför arbetsplatsen, men även se på kulturella skillnader och jämförelser mellan länder. Vi nämnde tidigare i diskussionen att de intervjuade lyfte flexibilitet som något positivt för familjesituationen, det skulle därför vara intressant att fortsätt belysa detta område, för att på så sätt prova om uppfattningen kring flexibilitet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Enligt Håkansson och Isidorsson (2009) finns en debatt om att unga människor vill ha tillfälliga arbeten för att på så sätt vara mer flexibla och ges möjligheter till att själva bestämma om sin fritid och på så sätt styra sitt liv. Det har dock visat sig att genom studier att om personen själv får välja, föredrar majoriteten en tillsvidareanställning. Effekter som visat sig utifrån studier som har gjorts visar att tidsbegränsad anställning, timanställning eller inhyrd från bemanningsföretag, får en svagare anknytning till arbetsplatsen. Det som uppfattas som flexibelt för en part uppfattas som instabilt för den andre. Det har även visat sig att inställningen till anställningsformen beror på hur attraktiva de är på arbetsmarknaden, deras anställningsbarhet är avgörande för uppfattningen. Med låg anställningsbarhet är tidsbegränsad anställning en osäkerhetsfaktor för individen. Den kan även vara en språngbräda för vissa att ges möjlighet att visa sig och därmed en förutsättning för fortsatt arbete. I första hand gäller detta ungdomar och invandrare. Enligt studier som hänvisas i litteraturen, uttrycks att personer som arbetat på tidsbegränsad anställning upplever en högre grad av osäkerhet och en större press att prestera bra. När det gäller inhyrning har motivet och tiden för inhyrning visat sig ha stor betydelse för de inhyrdas villkor. Enligt Håkansson och Isidorsson (2009) har forskning visat att behovsanställda har en påtagligt ökad risk för ohälsa. Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de upplever en otrygghet i anställningen med ökad risk för ohälsa, då tidsbegränsad anställning i större utsträckning ger män ett fast jobb. Alla som deltog i studien har fast anställning, men det skulle även vara intressant att se om det finns skillnader. Sida 7 av 10
8 Flexibilitet är ett begrepp som har kommit för att stanna och det gäller för individen att förhålla sig till fenomenet. Flexibilitet kommer inte enbart att vara ett modeord utan väl ett ledord. Det gäller att acceptera och anpassa såväl som på individ- och på samhällsnivå. Utifrån våra litteraturstudier och den genomförda studien ser vi ett behov av fortsatta studier. Om tid och utrymme funnits hade vi även velat belysa området jämställdhet samt anställningsform och hur dessa påverkar på individnivå. Det nya arbetslivet innebär en större frihet för den anställde men samtidigt innebär det också ett större ansvar. Sida 8 av 10
9 Källförteckning Allvin, Michael (2006) Gränslöst arbete. Liber AB. Grönlund, Ann (2004) Flexibilitetens gränser. Förändring och friktion i arbetsliv och familj. Boréa Bokförlag. Håkansson, Kristina & Isidorsson, Tommy (2009) Tillfällig arbetskraft och arbetsvillkor. I Berglund, Tomas & Schedin, Stefan (red) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. May Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund. Studentlitteratur Aspers, Patrik (2007) Etnografiska metoder. Malmö: Liber Backman Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Lund. Studentlitteratur Sida 9 av 10
10 Bilaga Intervjufrågor Yrke/befattning? Upplever du att du har ett flexiblet arbete? Vad är fexibilitet för dig? På vilket sätt är ditt arbete flexibelt? Arbetstider? Arbetsuppgifter? Anser du att du har en tydlig gräns mellan privatliv och arbete? Ser du några positiva samt negativa aspekter med flexibelt arbete? Anser du att ditt arbete har påverkat din hälsa och i så fall på vilket sätt? Sida 10 av 10
Hälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merEn bransch att må bra i
En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merDet flexibla arbetslivets möjligheter
Statistik Det flexibla arbetslivets möjligheter Ett arbetsliv med individen i fokus Ett arbetsliv med individen i fokus Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Med moderna tekniska lösningar kan
Läs merJobbhälsobarometern Skola
8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3
Läs merDen nya oöverskådligheten
Den nya oöverskådligheten Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Michael Allvin Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Det goda arbetet 1. Trygghet i anställningen 2. En rättvis fördelning
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merSiffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.
ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker
Läs merSTATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet
STATISTIK FÖRÄLDRA VÄNLIGA ARBETS PLATSER Familjen i det flexibla arbetslivet Flexibilitet är viktigt för många kvinnors karriär Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fort
Läs merFlexibelt arbete. KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG camilla.enocksson@prevent.se
Flexibelt arbete 1 KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG camilla.enocksson@prevent.se Några faktorer av betydelse Globalisering Ökad konkurrens Föränderlig marknad Mobilitet Växande tjänstesektor 2 Flexibelt
Läs merjanuari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar
januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig
Läs merStressbarometern 2013
Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:
Läs merINTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1
Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -
Läs merChefer och föräldraskap
Chefer och föräldraskap T-113865 Akademikerförbundet SSR: Stina Andersson Synovate Temo: Arne Modig Datum: 2007-04-24 Sammanfattning Chefer och föräldraskap 8 av 10 chefer har bra balans mellan privatliv
Läs merTrygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010
Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska
Läs merSummering. Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner
Summering Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner 2 Tre samverkande utvecklingar bakom framväxten av det nya arbetslivet * Den nya,
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merATYPISK ANSTÄLLNINGSFORM
ATYPISK ANSTÄLLNINGSFORM DEN MODERNA TIDENS SLAVERI? Kandidatuppsats Organisations- och Personalutveckling i Samhället Arbetsvetenskap och Sociologi 15 hp Susanna Gacic Corn Diana Mihajlovic Lilli Soukka
Läs merAtt ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.
Läs merÅterkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete. Resultat för: Biologi
Återkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete Resultat för: Biologi Tabell 1 Bakgrund Biologi % (n=137) % (n=471) LU totalt % (n=3562) Kön Man 55,2 57,7
Läs merMalin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127
, Fil.dr sociologi Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 Varför ska vi bry oss om arbetsplatser? 2 Strukturella skillnader Heterogen arbetsmarknad och arbetskraft
Läs merRAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.
RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar
Läs merGuide till bättre balans i livet.
Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................
Läs merVägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Läs merHållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg
Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3
Läs merFull sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merEnkät bemanning. november 2011
Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin
Läs merÅterkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete. Resultat för Fysiska Institutionen
Återkommande enkät för anställda som ett led i strategiskt personalpolitiskt utvecklingsarbete Resultat för Fysiska Institutionen Tabell 1 Bakgrund Fysiska Inst % (n=114) % (n=357) LU totalt % (n=3562)
Läs merHögt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar
1 Högt tempo och bristande ledarskap Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 2 Ducka inte för ansvaret att åtgärda orsakerna till stress Anställda i hotell- och restaurangbranschen
Läs merHälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21
Hälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21 en sammanställning av kunskap och metoder Mötesplats Hälsa 21 mars 2019 Annemarie Hultberg, utvecklingsledare hälsofrämjande arbetsplatser, ISM VGRs kunskapscentrum
Läs mergenom att den går ned i tid. Förslaget riskerar dessutom att ytterligare öka kvinnors deltidsarbete, vilket tvärtom behöver minska.
DIK är fackförbundet för dem med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK organiserar runt 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, studenter samt egenföretagare. De branscher DIK:s
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merJÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne
JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden
Läs merFler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta
Läs merInnehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!
Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-
Läs merHållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg
Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer
Läs merTibro kommuns riktlinjer
Datum 2013-02-12 Ärendenr 2013-000048.000 Tibro kommuns riktlinjer för jämställda och diskrimineringsfria arbetsplatser Riktlinjerna är antagna av Kommunstyrelsen 2013-03-05, 18, för perioden 2013-2016
Läs merKommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo
KommuniKationslösningar och välmående på svenska arbetsplatser 1 Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 11 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo Kommunikationslösningar
Läs merKartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:
Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s
Läs merRöster om facket och jobbet 2011
Röster om facket och jobbet 11 Sammanfattning av del 1-5 Röster om facket och jobbet 11 Om undersökningen - 1988, 1993, 1998, 2, 6 och 11-45 intervjuer vintern 1/11 - Anställda 18-64 år - SCBs AKU och
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5
Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk
Läs merMångfald i äldreomsorgen
Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund
Läs merLars Andrén. Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke?
Lars Andrén Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke? En liten sektor med kända verksamheter Sveriges minsta arbetsmarknadssektor 250 000 anställda (kommunoch landsting ca 1,1 miljoner, privat
Läs merGränslöst arbete. Vad menar vi med arbete? Arbetets traditionella styrtekniker. Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser
Gränslöst arbete Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Vad menar vi med arbete? Det bibliska arbetet pina och plåga Produkten av mödan Det självförverkligande arbetet Marx Lönearbetet det man får
Läs merSammanfattning. Slutsatser
Sammanfattning Chefer är viktiga för att skapa attraktiva och välfungerande jobb inom välfärden. Samtidigt är många chefer hårt pressade av hög arbetsbelastning, stort personalansvar och knappa resurser.
Läs merArbetsmiljöbarometern 2015
Arbetsmiljöbarometern 2015 Presentation av resultat för IPKL, jämfört med fakulteten och med GU totalt Olle Persson, Psykologiska institutionen 23 november 2015 Frågeområden 2015 Arbete och arbetssituation
Läs merBefria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn
Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning
Läs merInterimschefer i Sverige 2013
Interimschefer i Sverige 2013 En kvantitativ undersökning av företags och organisationers inhyrning av interimschefer. Brightmill Om undersökningen Brightmill AB har genomfört en kvantitativ undersökning
Läs merJämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen
Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun
Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda
Läs merVägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter kursen förväntas studenten kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på makt och maktutövning känna till och kunna redogöra för några aktuella perspektiv på
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.
Läs merVägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige
Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merKontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet
Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merFull sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning
Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,
Läs merKonkreta tips inför anställningsintervjun
Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på
Läs merNyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang
Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består
Läs merAllmänheten om kollektivavtal
Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning
Läs merTryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark
Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Svenskt näringsliv 2006 Grafisk form: Brando designbyrå Öresundsungdomar om dagens och morgondagens arbetssituation
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merEnkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.
Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat
Läs merStudentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden
Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling
Läs merSTATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING. Flexibelt arbetsliv viktigt för unga
STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING Flexibelt arbetsliv viktigt för unga Ökad dialog krävs i det flexibla arbetslivet Majoriteten av de nyexaminerade inom Juseks medlemsgrupper har möjlighet att påverka
Läs merRAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström
RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström Datum: 8 mars, 2012 Kicki Molin Tel: 0709-957015 Kicki.molin@novusgroup.se
Läs merSå fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p
Så fungerar S:t Göranmodellen Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön 0,5p 1,5p 1,0p 0,6p Vad är S:t Göranmodellen? S:t Göranmodellen är ett lokalt kollektivavtal om arbetstidsförläggning
Läs merVad vill du? Innehåll. Jag vill
Jag vill. Jag vill Innehåll veta mer 3 vara delaktig 4 5 utvecklas 6 7 ha mer tid för ungarna, och för annat än jobbet 8 11 göra karriär och ha ett gott ledarskap 12 13 Vad vill du? I den här broschyren
Läs merNATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin
Läs merFöretag har en övertro till sitt varumärke
Företag har en övertro till sitt varumärke Kompetensindikatorn, Poolias årliga temperaturmätning av branschen, visar att det finns en övertro till attraktionskraften i det egna varumärket. Företagen själva
Läs merGAF - Golf Administratörernas Förening
GAF - Golf Administratörernas Förening Fokus på DIG och arbetet på en golfklubb Diskussionspass byggd på fakta/forskning Tillsammans tar vi med golfperspektivet DISKUSSIONSPUNKTER Omsättning personal på
Läs merArbetsgivares syn på föräldraledighet. Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet
Arbetsgivares syn på föräldraledighet Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet Bakgrund och syfte Attitydundersökning för att kartlägga arbetsgivares inställning till de anställdas föräldraledighet
Läs merTIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN
I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden
Läs merVägledning om arbetsmiljöutmaningar. arbetsliv
Vägledning om arbetsmiljöutmaningar i ett gränslöst arbetsliv Vägledning om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv Arbetsmiljöverket har på uppdrag av regeringen tagit fram denna
Läs merEkonomichefer i kommuner i förändring
Ekonomichefer i kommuner i förändring Intervjuundersökning hösten 2007 Akademikerförbundet SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig, Marika Lindgren Åsbrink Projektnummer: S-114417 Datum: 2007-10-09 Bakgrund
Läs merHÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Om undersökningen Onlineundersökning i Universums regi mellan 13 maj och 4 juni 2014. Cirka 1100 svarande. Utgångspunkt är motsvarande undersökning
Läs merResultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13
Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och
Läs merLedarskapets betydelse för de Anställdas hälsa
Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa Rapporten i sin helhet finns på www.civilekonomerna.se 1937-2012 Förbundet för Sveriges ekonomer 2 Ledarskapets betydelse för anställdas hälsa En civilekonom
Läs merPersonalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Läs merHur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Läs merUnga på arbetsmarknaden om lönebildning
Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merMedarbetarundersökning 2009
Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs mer40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete
40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merRAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014
RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 Kund: Unionen Kontakt: Hanna Wallinder Datum: 11 FEBRUARI 2014 Kontakter på Novus: Jenny Andersson jenny.andersson@novus.se Mats Elzén mats.elzen@novus.se
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merAtt ha kontoret i mobilen
Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Läs mer