METODBOK. Projektet Tre K - Kunskap - Kultur - Koordination

Transkript

1 Projektet Tre K - Kunskap - Kultur - Koordination METODBOK Gröna invandrar entreprenörer på studiebesök. Projektet Tre- K, faller under regeringens program Främjande av kvinnors företagande /10. Detta projekt är en del av ett program med syfte att öka konkurrenskraften hos företag inom de gröna näringarna som drivs av kvinnor, samt stimulera invandrarkvinnor att starta företag inom näringen. Projektet är samfinansierat med Tillväxtverket och Landsbygdsverket/Länsstyrelsen.

2 Redovisning av projekt Tre K med journalnr: Projektanordnare: Studiefrämjandet i Örebro Sammanfattning av projektidén att skapa en plattform för kvinnor med olika etnisk bakgrund, som ev har kompetens och erfarenhet av verksamhet inom gröna näringar, samt intresse att bli yrekseverksam inom gröna näringar, antingen genom social ekonomi eller som egen företagare. att sammanföra dessa med kvinnor med befintliga kvinnliga företagare på gles- och landsbygd. att fördjupa och utöka kunskapen om hållbar utveckling genom närproducerat, odling och förädling inom olika livsmedel och djurhållning mm att genom erfarenhetsutbytet som sker i detta möte skapa möjligheter för fortsatt tillväxt inom gröna näringar, med bibehållen kvalitet och en hållbar utveckling att öka kunskapen hos båda målgrupperna att utforska möjligheter för att göra den svenska landsbygden mångkulturell Metod - Kartläggning av kvinnliga företagare, verksamma inom gröna näringar i hela länet, med både lång och kort erfarenhet av att driva eget företag. Detta skedde i nära samarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro och Studiefrämjandet, samt en konsult som tidigare jobbat i liknande projekt, som syftat till att stärka kvinnligt företagande på gles- och landsbygd i länet. - En VIP- kväll arrangerades där kvinnliga företagare i länet inbjöds. Ett 20- tal personer kom på den träffen. Vi bjöd på lokalproducerad mat och dryck, informerade om projektet, efterfrågade om det fanns intresse från deras sida att ställa upp som resurspersoner/mentorer för kvinnor som vill utveckla en affärsidé inom gröna näringar. Vi prövade våra idéer om tillvägagångssätt för dem, och många av dem anslöt sig till projeket och vi planerade en fortsättning tillsammans. - Uppsökande och kontaktskapande verksamhet bland kvinnoföreningar inom olika etniska grupper i Örebro. Vår projektledare kontaktade ett stort antal invandrarföreningar, såsom syrianska föreningen, en somalisk kvinnoförening, assyriska föreningen, kurdiska föreningen, en bosninsk förening m fl. - De aktiviteter som vi redan i vår ansökan hade framställt planerades så mer i detalj, vi beslöt att söka förlängd projekttid från Tillväxtverket som angett 31 dec - 10 som projektavslut, och lyckades flytta fram det till 20 jan Vår bedömning var att det ändå var väldigt kort om tid. Detta planerades: Smakkväll då kvinnor från de olika invandrarföreningarna inbjöds för att få smaka på vad kvinnor, redan verksamma inom gröna näringar producerar. Smakkväll då kvinnliga företagarna får se vad kvinnor från de olika kulturerna hade att erbjuda. Studiebesök hos så många som möjligt av de medverkande företagen på landsbygden, med föreläsning, uppvisande av verksamhet och kunskaps/erfarenhetsförmedling. Samordning/erfarenhetsutbyte med liknande projekt i landet, genom Tillväxtverket och Studiefrämjandet. Work shops och seminarier för fördjupning i frågor kring ekoligisk odling mm Minimässa för allmänheten, i syfte att göra projektet känt.

3 Planerade och genomförda aktiviteter, med planerat/faktiskt resultat: Det planerade resultatet: 20 kvinnligare företagare från länets gles- och landsbygd deltar i projektet 30 invandrarkvinnor - somaliska, kurdiska, syrianska samt bosniska deltar i projektet 2 nya företag 3 workshops 3 seminarier 3 matchmaking- aktivteter 2 företagsbesök 1 minimässa 1 metodhandbok (dokumentation av arbetssättet) 1 spridningskonferens (där man presenterar metodhandboken, vi planerar att detta ska ske samband med mini mässa i december.) Det faktiska resultatet: 13 kvinnliga företagare från gles- och landsbygden 24 invandrarkvinnor - somaliska, assyriska och syrianska (de andra föreningar önskar vara med vid nästa projekt, kom till projektet i november 2010, då projektledningen ansåg att det var för sent att ansluta nya grupper och individer) 2 företagsidé (ej företag) somaliska Khajida Omar och en grupp från den syriska föreningen har långt framskridna planer för att starta någon form av verksamhet med koppling till den gröna näringen. 3 workshop med invandrarkvinnor - temana var knutna till de befintliga kunskaper kvinnorna har med sig från sina resp hemländer, kopplat till svenska villkor inom gröna näringar. 3 seminarier i samband med företagsbesöken 6 företagsbesök - i två omgångar har invandrar- kvinnor gjort företagsbesök med 3 företag per dag. 2 x 3 företag= 6 företag. Se bifogade program. 3 matchmakingaktivitet: 11 november i samverkan med länsstyrelsen - svenska kvinnor presenterar sina produkter Smakkvällen den 8 december (bil 1) Minimässan den 15 januari (bil 2) + mediaklipp med ett 15- tal utställare, två seminarier media på plats Effekter av projektet: För och med de kvinnliga företagarna: Nätverksbygget mellan de kvinnliga företagarna stärktes, och de ser varandra i mycket högre grad som samarbetspartners/kollegor än som konkurrenter nu än före projektet. Flera har hittat varandra för samordning av produktion och verksamhet mot olika kundgrupper. För och med de invandrarkvinnor som deltog i projektet: Nätverksbyggande mellan föreningarna och nya kontakter med de etablerade kvinnliga företagarna, Tyvärr fick vi brottas med en del motsättningar mellan grupperna, med historisk bakgrund. I vissa fall lyckades vi överbrygga, i andra misslyckades vi.

4 Erfarenheter till nytta för andra: För kort projekttid: Det är mycket svårt att uppnå resultat på så kort tid. Processerna i sådana här projekt måste tillåtas vara mer långsiktiga och kan med fördel pågå i 2-3 år, men allra minst under 1 års tid. Det är positivt, men inte oproblematiskt att söka medel från mer än en finansiär. I vårt fall fanns en tidsbgränsning från Tillväxtverket, som gjorde utlysningen i juni 2010, och beviljade ansökan i september månad, med villkoret att det skulle vara avslutat och redovisat i januari Från Jordbruksverket sida blev processen med att bevilja förhalad genom ett ständigt byte av handläggare, vi kom upp i hela fem olika handläggare innan beslut om att bevilja projektet togs. Då var vi en bit in i oktober månad, och projekttiden blev rekordkort. Vi har därför kommit att betrakta det mer som en förstudie än ett regelrätt projekt. Och det är så vi ser på det i efterhand. De nätverk och de visioner som kommit upp behöver nya åtgärder och andra insatser för att bli verklighet. Samverksamparter på plats: Det är nödvändigt och mycket positivt om man kan samverka med flera lokala aktörer som företräder olika sektorer i samhället, företagare, offentlig förvaltning, och företrädare i den ideella sektorn. Vikten av inspration från andra Vi valde att samarbeta brett inom länet, med facit i hand tror vi att vi hade nått ännu längre om de studiebesök vi gjorde även skett i andra delar av landet, eller kanske i ett angränsande land i Europa. Vi tror även att det skulle vara lyckosamt om vi kunde knyta kontakter över landsgränser, kanske ett studiebesök i exempelvis Danmark eller Holland hade gett mer ringar på vattnet? Vi tog kontakt med ett framgångsrikt projekt inom Studiferämjandet i Stockholm, som driver ekologisk odling som arbetsmarknadsprojekt, men valde att deras projektledare kom och föreläste på ett seminarium i minimässan. Kanske det hade varit bättre om projekt- deltagarna hade gjort ett studiebesök på plats istället. Vad händer med de idéer och processer som startas genom projektet? Vi vill ge rådet att parallellt som projektet pågår lobba för och skapa kontakter som gör att en fortsättning kan säkras. Alltför många projekt startas och avslutas utan att de goda idéerna tas tillvara och lever vidare i långsiktiga processer som skapar utveckling. Vi hade fullt upp med att hinna allt som vi åtagit oss i vår ansökan och mäktade helt enkelt inte med en sådan parallell process. Nya behov: I utvärderingen framkom behov av vidareutveckling, för invandrarkvinoornas del är det behov av kunskap för att våga ta steget mot egen försörjning genom att starta egen verksamhet. Exempelvis fördjupad kunskap i: svensk lagstiftning för att starta och driva eget företag, ex livsmedelslagen företagsekonomi marknadsföring ledarskap

5 Vi som genomförde projektet Studiefrämjandet som projektägare sammanförde inledningsvis följande projektgrupp: Eszter Engström, som tidigare genomfört projekt med kvinnor från olika kvinnliga invandrar- föreningar och där vaskat fram de som hade idéer och visioner om att starta eget antingen i kooperativ form eller som egna företagare. Marguerite Landin, som jobbat med nätverkande med kvinnliga företagare inom gröna näringar på gles- och landsbygd. Maria Özer, som anlitats av Studiefrämjandet i ett jobbcoachprojekt, på uppdrag av AF. Maria är socionom och fungerade som projektkoordinator/projektledare. Projektet var således förankrat hos ett stort antal individer genom ovanstående kompetenser Övriga resurser och nätverk var; Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen i Örebro län, LRF och Hushållningssällskapet. Därför ville vi genomföra projektet Vi såg och ser fortfarande ett behov av ett sådant här unikt nätverksbygge. I viss mån hade redan de kvinnliga företagarna kontakt med varandra, men det fanns också en okunskap om varandras verksamheter. I bästa fall har man gått ifrån konkurrenstankar till samverkanstankar, Vi ser flera exempel på det. De som har fått mest nytta av projektet är sannolikt kvinnorna inom de befintliga företagen. Projekttid: Projektstart skedde i okt 2010 och pågick t o m 20 jan 2011 De aktiviteter som planerades genomfördes. Projektet kostnader Projektets totala ekonomi var i form av en 50/50- finansiering med Tillväxtverket Vad gäller projektets totala kostnader uppdelade på kostnadsslag löner, indirekta kostnader, investeringar och övriga kostnader hänvisar vi till tidiigare slutredovisning som skett till såväl Tillväxtverket som Jordbruksverket. Redovisning av aktiviteter som skett inom ramen för projektet Samtliga aktiviteter som skett inom ramen för projektet, samt mediakontakter, marknadsföring, pressklipp har tidigare redovisats till både Tillväxtverket och Jordbruksverket. Likaså förteckning över projektdeltagare från både de kvinnliga företagarna och från invandrarföreningarna. Vidare en sammanställning av utvärderingen. Här presenteras dock en sammanfattande utvärdering där vi valt att genomföra enkäten ur, A: invandrarkvinnornas perspektiv och B: de kvinnliga företagarnas perspektiv. Den genomfördes i direkt anslutning till Minimässan som gick av stapeln den 15 jan, och projektet skulle vara avslutat och slutredovisat till Tillväxtverket senast den 31 jan Orsaken till detta var att Näringsdepartementet begärde en sammanfattad redovisning av flera projekt i hela landet, inom samma programområde under perioden. Denna skulle vara sammanställd och utvärderad under mars månad 2011.

6 Sammanfattning ur deltagarnas perspektiv: A Invandrargruppernas sammanfattande upplevelse/reflektioner på det korta men intensiva projekt - analys av enkätsvaret: 1, Ser du idag möjligheter för att din affärs- och produktutvecklingsidén skall kunnas utvecklas? 50 % 50 % - 2, Har du fått några kontakter med befintliga kvinnliga företagare under projekttiden? 50 % 40 % 10% 3, Skulle du vilja fortsätta att utveckla dina affärsidéer? 38 % 62 % - 4, Skulle du vilja få mer information och utbildningar kring etablering av verksamhet/företag inom gröna näringar? 38 % 62 % - 5, Skulle du vilja ha en mentor för att utveckla din affärsidé inom näringen? 40 % 60 % - Om Minimässan: Det gick ganska bra idag och besökarna var väldig trevliga. Föreläsningar var mycket lärorika och föreläsarna var duktiga. Det har varit spännande och lärorikt med mässan - hoppas på flera kulturella mässor.

7 B De kvinnliga företagarna från gles- och landsbygds upplevelse och förväntan: 1, Har projektet i någon form främjat dig och ditt företag/verksamhet? 70% 30% - Kommentarer: Studiebesök + visar att jag finns. Att bygga nätverk är det viktigaste av allt!!! Träffar folk som kan vara intresserade av produkterna. 2, Ser du möjligheter till korsbefruktning mellan befintliga företagare och invandrarentreprenörer inom de gröna näringarna? 65% 35% - Kommentarer: Lära av varandra - öppnar dörrar. Utbyte av erfarenheter kan inte nog överskattas. Där viljan finns hos båda parterna. Man lär av varandra. Människor från andra kulturer kanske har lättare att ta tillvara mer i naturen mm Ingen korsbefruktning mellan mitt företag och invandrarkvinnorna, de håller på med mat, det är ej min bransch. 3, Skulle Du i någon form fortsätta att möta invandrare med gröna näringsidéer? 70% 30% - 4, Skulle du vilja få mer information och utbildningar kring de kulturella skillnaderna för att underlätta samverkandet/samarbetet? 45% 50% 5% 5, Skulle du kunde tänka dig att bli mentor för invandrarentreprenörer 20% 60% 15%

8 Slutsatser för lyckat resultat De ev flaskhalsar som hindrar utveckling på det här området bottnar i många fall i okunskap hos båda parter samt avsaknad av arenor för ett mångkulturell möte. Pilotprojektet Tre - K har visat att det finns goda förutsättningar och möjligheter för att inleda nya innovativa processer för att stimulera den svenska gles- och landsbygdens utveckling genom att utveckla mötesformer mellan befintliga gröna företagare och invandrare med grön närings intresse. Mångkulturaliteten banar vägen i gles- och landsbygden för ökat produktion och därmed ekonomiskt tillväxt. Genom mötet mellan gamla och nya kulturen växer ny och sannolikt en mer hållbar utveckling fram som gör Sveriges glesbygd dynamisk med många växande små företag och en unik boendemiljö. Några goda råd Samverka brett, och lobba för projektet i en mängd olika forum innan projektstart Sök exempel på modeller på andra platser och besök dem, för utbyte och utveckling Genomför inte projekt med kortare period är 1 år, gärna 2-3 år Anneli Appelskog Projektledare Eszter Engström Projektkoordinator Kontaktuppgifter för frågor om projektet: Anneli Appelskog Verksamhetschef anneli.appelskog@studieframjandet.se